Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 100
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahlgren, Roger
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Food and Nutrition.
    Malmros, Bengt
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Sjödin, Anna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Food and Nutrition.
    Tieva, Åse
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Food and Nutrition.
    Att bryta en trend och förändra en tradition2015In: Universitetspedagogiska konferensen 2015: Gränslös kunskap, Umeå: Umeå universitet , 2015, p. 6-7Conference paper (Other academic)
  • 2.
    Andersson, Per
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Digital portfölj för dokumentation av pedagogiska meriter2014Conference paper (Other academic)
  • 3.
    Andersson, Per
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Pedagogisk digital hinderbana och tunnelbana för ökad PDK2017In: Universitetspedagogiska konferensen 2017: undervisning i praktiken – föreläsning, flexibelt eller mitt emellan?, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2017, p. 8-9Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Pedagogisk Digital Kompetens, PDK, växer fram som en viktig del på många lärosäten, så även på Umeå universitet. I Umeå universitets policy för e-lärande anges i mål 3 att alla lärare har pedagogisk kompetens. För att uppnå detta mål ska lärare erbjudas kompetensutveckling grundad i teori, aktuell forskning och beprövad erfarenhet.

    I begreppet PDK ligger fokuset på lärares förmåga att använda digitala verktyg för attfrämja lärandet, kunskap om både pedagogik och teknik (From 2017).

    Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) vid Umeå universitet (Umu) har som uppdrag att främja högskolepedagogisk utveckling, bl.a. via utbildningsinsatser för lärarna på Umu i PDK. Utbildningsinsatserna inom PDK-området är en del i att uppnå mål 3 i e-lärandepolicyn.

    Ett problem i UPL:s utbildningsinsatser inom PDK-området är variationen av pedagogisk och teknisk kompetens hos deltagande lärare. Ytterligare en parameter är lärarnas tillgång till digitala verktyg och erfarenheter använda dessa. På Umu finns bl.a. lärplattformarna Moodle och Cambro, molntjänsterna Gapps och o365 samt videotjänsten Umu-Play. Många lärare har inte kännedom att verktygen finns och vilka möjligheter verktygen erbjuder. Dessutom är det en stor variation av undervisningsupplägg och undervisningsmetoder inom olika ämnesområden vilket gör att lärares behov kan se väldigt olika ut.

    För att möta dessa både tekniska och pedagogiska problem skapas en pedagogisk digital modelstrukur. Den bestod av en Pedagogisk Digital Hinderbana (PDH) med hinder samt en Pedagogisk Digital Tunnelbana (PDT) med olika linjer och slutstationer, både pedagogiska och tekniska. Till både PDH och PDT fanns en webbresurs medinstruktioner samt möjlighet att redovisa resultaten från de olika banorna.

    De pedagogiska utgångspunkterna bygger på modellen "Conversational Framework" och det modellen beskriver som kollaborativt lärande, en kombination av instruktionism, konstruktionsism samt sociokulturellt lärande (Laurillard 2002). En annan pedagogisk utgångspunkt är "Productive Failure" (Kapur 2015) där deltagarnas "misslyckanden" utnyttjas som pedagogiskt verktyg.

    Ett problembaserat upplägg utformades som började i lärarnas egna pedagogiskt / didaktiska problem och utmaningar. Första steget i både PDH och PDP var att lärarna skulle definiera vad de ville uppnå pedagogiskt. Andra steget var att se på möjligheter lösa utmaningen med hjälp av de digitala verktyg som finns tillgängliga vid Umu.

    Metodens konkreta upplägg var problembaserat och bygger på deltagarnas pedagogiska och tekniska förkunskaper. Deltagarna skulle vara aktiva, inte sitta och lyssna på långa presentationer utan själva hitta lösningar i de problem de hade, med hjälp av UPL-lärare, övriga deltagare och den webbresurs som fanns.

    Modellen har använts under 2016 och 2017 bl.a. på UPL-kurser, en större utbildingsinsats på Medicinska fakulteten och på Polisutbildningen med innehållen"molntjänster för samarbete" och "digital examination".

  • 4.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Dafgård, Lena
    Webbaserad pedagogisk portfölj: För- och nackdelar?2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetet med införandet av modeller av pedagogisk portfölj för dokumentation av pedagogisk skicklighet pågår vid flera lärosäten i Sverige. Vid bl.a Umeå och Göteborgs universitet finns idag möjlighet att lämna in en webbaserad pedagogisk portfölj. Fördelarna med webbaserad portfölj kan vara; att skapa mer överskådlig portfölj, att enkelt tillgängliggöra portföljen, att göra portföljen estetiskt tilltalande och möjliggöra andra medier än text (Winka & Ryegård, 2013). Vid universiteten i Umeå, UPL (Universitetspedagogik och lärandestöd) och Göteborg, PIL (Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande) har ett samarbete påbörjats för att studera för- och nackdelar med införandet av nätbaserad portfölj med syfte att underlätta för lärare att skapa sin portfölj och för sakkunniga att bedöma portföljerna. Vid respektive lärosäte skapades pilotprojekt där verktyg för webbaserad pedagogisk portfölj valdes och ett pedagogiskt upplägg utformades för att introducera lärare i att skapa sin pedagogiska portfölj i webbformat. Samarbetet var inriktat mot både tekniska och pedagogiska aspekter; såsom val av verktyg, modeller hur lärare kunde skapa struktur i verktyget och hur lärares meriter kan tydliggöras genom olika medier. Vid båda lärosätena valdes verktyget Mahara, som fått goda utvärderingar i ett antal studier (Himpsl & Baumgartner, 2009; Balaban & Bubas, 2010). Vid Umeå och Göteborgs universitet har en studie genomförts med syfte att undersöka för- och nackdelar med webbbaserad portfölj. Problemställning: Vilka för- och nackdelar ser lärare och sakkunnigbedömare med webbaserad pedagogisk portfölj? Resultat: De första preliminära resultaten från en enkätutvärdering från hösten 2015 visar ett antal lärare intresse för att använda Mahara. Mahara motsvarar deras förväntningar och är ett system de kan tänka sig att använda. Men tidsbrist hindrade många lärare från att komma igång med skapandet av sina pedagogiska portföljer. Totalt fyra webbaserade pedagogiska portföljer vid Umeå och Göteborgs universitet lämnades in för bedömning. Dessa fyra webbportföljer kommer utvärderas under våren 2016 ur lärar- och bedömarperspektiv. Under pilotprojektet är känslan att en webbaserad pedagogisk portfölj ligger rätt i tiden. Många lärare arbetar idag mer eller mindre nätbaserat och är vana vid s.k. molntjänster. I projektet tycker vi oss se att införandet av webbaserad pedagogisk

    portfölj är fullt möjligt att genomföra inom ramarna för lärosätens befintliga upplägg för pedagogisk portfölj med smärre modifieringar. De problem som uppstått tycks mer bero på tidsbrist hos lärarna och är inte kopplade till tekniken och den webbaserade portföljen. Vi räknar också med att utvärderingarna av de inlämnande webbaserade portföljerna som kommer analyseras under våren kommer bidra med mer underlag.

    Ett tydligt resultat av pilotprojekten är att samarbetet mellan UPL och PIL har varit givande och bidragit till att nya perspektiv och lösningar har synliggjorts. 

  • 5.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Idberger, Karl
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    OER för förändrad studerandeaktivitet2015In: NGL 2015, Next Generation Learning Conference: Book of Abstract, 2015, p. 14-14Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Begreppet OER (Open Educational Resources) har dykt upp inom utbildningsområdet. Med OER menas lärresurser som är fritt tillgängliga, oftast via internet, som ofta fritt får användas, kopieras och spridas, samt i många fall även bearbetas och sedan spridas igen i sin bearbetade form. En OER har ofta en upphovsrättslicens, som visar under vilka villkor den får användas, kopieras, bearbetas och spridas. Creative Commons är den vanligaste licenstypen.

    Internationellt ser OER-rörelsen ut att fortsätta växa (Horizion Report, 2015). Det händer även saker i Sverige, bl.a. med ett samarbetsprojekt där ett flertal lärosäten, med Karlstad i spetsen, finns med (OER Sverige - öppna digitala lärresurser. 2015)

    En möjlighet med OER är att lärare och studenter kan ta del av de fria resurser som finns och använda dessa i olika undervisnings- och lärsituationer. En annan möjlighet är att låta studenter och kursdeltagare själva skapa OER som en del i undervisningen. Detta kan innebära en förändrad studerandeaktivitet, från konsument till producent, och ge pedagogiska fördelar (Borelius et al, 2012).

    Det finns även andra fördelar, kurser och institutioner kan visa upp sig genom att bra utbildningsmaterial finns synligt vilket kan ge ett gott rykte och locka till sig nya studenter (Ossiannilsson, & Creelman, 2012).

    På UPL (Universitetspedagogik och lärandestöd) vid Umeå universitet ville vi se om det var möjligt att låta deltagarna på en kurs, Pedagogisk Digital Kompetens (PDK), skapa OER som skulle vara tillgänglig på nätet. Vi ville skapa och utvärdera ett upplägg där kursdeltagarna skulle lösa och redovisa en av PDK-kursens uppgifter i form av en OER.

    Syfte: Syftet är tvåfald, dels öka studerandeaktiviteten samt dels öka tillgängligheten på kunskap inom området PDK (Pedagogisk Digital Kompetens)

    Mål: Skapa en OER inom PDK-området som andra kan ha nytta av.

    Metod: Vi utformade ett pedagogiskt upplägg och skapade en teknisk lösning för deltagarna att lösa en uppgift i form av en OER som testades och utvärderades.

    Frågor att hitta svar på var bl.a. - Hur utformas ett pedagogiskt upplägg för kursdeltagare att skapa OER? - Hur löser man de tekniska problem som finns och som gör det enkelt att skapa och publicera resultaten?

    I denna presentation redovisas resultaten från denna pågående studie av hur OER kan användas och hur lärare och kursdeltagare upplevde arbetet. I studien har främst kvantitativa data samlats in samt observationer av arbetet med OER under två kurser vid UPL.

    Referenser

    Bourelius, Lars, Brenner, Mats, Bryant, Keith, Creelman, Alastair,Forsberg, Åsa, Hellström, Margareta, . . . Wennerström, Karin. (2012). Öppna digitala resurser (OER). Nyheter &Amp; Debatt, (3), 4.

    Johnson L, Adams Becker S, Estrada V, Freeman A. NMC horizon report: 2015 higher education edition. Austin, Texas: The New Media Consortium. http://www.nmc.org/publication/nmc-horizon-report-2015-highereducation-edition/. 2015.

    OER Sverige - öppna digitala lärresurser. (2015) Hämtad 1 sept, 1015 från http://oersverige.se.

    Ossiannilsson, Ebba, & Creelman, Alastair. (2012). OER, Resources for learning – Experiences from an OER Project in Sweden. European Journal Of Open And Distance Learning, (1), European Journal of Open and Distance Learning, 2012(1).

  • 6.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Käck, Annika
    Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.
    E-portfölj för dokumentation av pedagogiska meriter?2014In: NU2014: Abstracts, 2014, p. 217-217, article id 206Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Olsson, Johanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Byholm, Maria
    Vasa universitet, Finland.
    KVOOC istället för MOOC för att höja den Pedagogiska Digitala Kompetensen (PDK)2014Conference paper (Refereed)
  • 8.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Olsson, Johanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    From, Jörgen
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Utbildningsinsats för att höja den pedagogiska digitala kompetensen2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under 2015 genomförde Medicinska fakulteten vid Umeå universitet en satsning för att höja den Pedagogiska Digitala Kompetensen (PDK) bland sina medarbetare i syfte att öka de digitala inslagen i undervisningen. En del i satsningen var att genomföra en utbildningsinsats. Uppdraget gavs till Pedagogiska institutionen som i samarbete med Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) genomförde ett antal seminarier under 2015. Deltagarna hade möjlighet att delta på plats i Umeå eller via nätet. Målsättningen var att varje seminarium skulle innehålla både teoretiska och praktiska inslag och en progression från inledande förmedlande information till allt fler deltagaraktiva inslag. Under hösten 2015 genomfördes även en workshop, som utgjorde en fördjupning där deltagarna med utgångspunkt i en fiktiv kursplan samt metoden flipped classroom utarbetade egna förslag till kursdesign och undervisningsaktiviteter med stöd av digital teknik. Exempel på digital teknik som deltagarna har fått ta del av eller själva arbeta med under utbildningsinsatsen är Moodle, Googleapps, Adobe connect, Socrative, Screen cast-o-matic och Prezi. En webbresurs har funnits tillgänglig som komplement till seminarieserien. Där har deltagarna haft tillgång till instruktioner, frågeställningar, föreläsningsfilmer samt de digitala presentationerna som hållits under seminarierna. Utöver detta har även ett s.k. bonusmaterial i form av länkar och frivilliga uppgifter tillhandahållits för de som varit intresserade att fördjupa sig inom exempelvis e-lärande i relation till pedagogisk meritering. Totalt medverkade ca 100 deltagare, som representerade 20 utbildningsprogram på fakulteten, i utbildningsinsatsen. Utvärderingen av insatsen visar att majoriteten av deltagare upplever att de höjt sin pedagogiska digitala kompetens i hög eller mycket hög utsträckning. De uttrycker även att de tillägnat sig generella kunskaper, vilket ses som en viktig grund för det egna arbetet med att öka de digitala inslagen i undervisningen. En annan framträdande synpunkt är att de praktiska och exemplifierande inslagen har uppfattats som betydligt mer värdefulla från ett lärandeperspektiv än de inledande teoretiskt inriktade inslagen. Resultatet visar också att majoriteten anser att de ökat sina kunskaper om digitala resurser och verktyg som kan användas i undervisningen. Även webbresursen har använts flitigt. Utvärderingen visar att majoriteten anser att webbresursen varit ett bra komplement till seminarieserien. Detta återspeglas också i de loggdata som visar på relativt omfattande besöksfrekvenser. Att seminariematerialet fanns samlat på ett ställe och tillgängligt för deltagarna före och efter seminarierna har haft stor betydelse för deltagarna. Därmed underlättades deras förberedelser inför seminarierna och möjligheten gavs att i efterhand repetera och ytterligare fördjupa sina kunskaper.Sammanfattningsvis visar resultaten från utvärderingen att målen med utbildningsinsatsen uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, och att satsningen sålunda fallit väl ut. En aspekt som inte framkommit ovan men som är värd att lyftas fram är det faktum att ett flertal kommentarer i utvärderingarna handlar om ett ökande intresse för, och en ökande nyfikenhet på, att integrera digitala inslag i sin egen undervisningspraktik i större utsträckning än tidigare. Den samlade bedömningen är att Medicinsk fakultet vid Umeå universitet i och med denna satsning lagt en mycket god grund för fortsatta utvecklingsarbeten avseende PDK.

  • 9.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Olsson, Johanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    From, Jörgen
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Utbildningsinsats för att höja den pedagogiskt digitala kompetensen2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2015 genomförde Medicinska fakulteten vid Umeå universitet en satsning för att höja den Pedagogiska Digitala Kompetensen (PDK) bland sina medarbetare i syfte att öka de digitala inslagen i undervisningen. En del i satsningen var att genomföra en utbildningsinsats. Uppdraget gavs till Pedagogiska institutionen som i samarbete med Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) genomförde ett antal seminarier under 2015. Deltagarna hade möjlighet att delta på plats i Umeå eller via nätet. Målsättningen var att varje seminarium skulle innehålla både teoretiska och praktiska inslag och en progression från inledande förmedlande information till allt fler deltagaraktiva inslag. Under hösten 2015 genomfördes även en workshop, som utgjorde en fördjupning där deltagarna med utgångspunkt i en fiktiv kursplan samt metoden flipped classroom utarbetade egna förslag till kursdesign och undervisningsaktiviteter med stöd av digital teknik. Exempel på digital teknik som deltagarna har fått ta del av eller själva arbeta med under utbildningsinsatsen är Moodle, Googleapps, Adobe connect, Socrative, Screen cast-o-matic och Prezi.

    En webbresurs har funnits tillgänglig som komplement till seminarieserien. Där har deltagarna haft tillgång till instruktioner, frågeställningar, föreläsningsfilmer samt de digitala presentationerna som hållits under seminarierna. Utöver detta har även ett s.k. bonusmaterial i form av länkar och frivilliga uppgifter tillhandahållits för de som varit intresserade att fördjupa sig inom exempelvis e-lärande i relation till pedagogisk meritering.

    Totalt medverkade ca 100 deltagare, som representerade 20 utbildningsprogram på fakulteten, i utbildningsinsatsen. Utvärderingen av insatsen visar att majoriteten av deltagare upplever att de höjt sin pedagogiska digitala kompetens i hög eller mycket hög utsträckning. De uttrycker även att de tillägnat sig generella kunskaper, vilket ses som en viktig grund för det egna arbetet med att öka de digitala inslagen i undervisningen. En annan framträdande synpunkt är att de praktiska och exemplifierande inslagen har uppfattats som betydligt mer värdefulla från ett lärandeperspektiv än de inledande teoretiskt inriktade inslagen. Resultatet visar också att majoriteten anser att de ökat sina kunskaper om digitala resurser och verktyg som kan användas i undervisningen.

    Även webbresursen har använts flitigt. Utvärderingen visar att majoriteten anser att webbresursen varit ett bra komplement till seminarieserien. Detta återspeglas också i de loggdata som visar på relativt omfattande besöksfrekvenser. Att seminariematerialet fanns samlat på ett ställe och tillgängligt för deltagarna före och efter seminarierna har haft stor betydelse för deltagarna. Därmed underlättades deras förberedelser inför seminarierna och möjligheten gavs att i efterhand repetera och ytterligare fördjupa sina kunskaper.

    Sammanfattningsvis visar resultaten från utvärderingen att målen med utbildningsinsatsen uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, och att satsningen sålunda fallit väl ut. En aspekt som inte framkommit ovan men som är värd att lyftas fram är det faktum att ett flertal kommentarer i utvärderingarna handlar om ett ökande intresse för, och en ökande nyfikenhet på, att integrera digitala inslag i sin egen undervisningspraktik i större utsträckning än tidigare. Den samlade bedömningen är att Medicinsk fakultet vid Umeå universitet i och med denna satsning lagt en mycket god grund för fortsatta utvecklingsarbeten avseende PDK. 

  • 10.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Police Education Unit at Umeå University.
    Söderström, Mikael
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Police Education Unit at Umeå University.
    Bergh, Pontus
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Police Education Unit at Umeå University.
    Pedagogisk utveckling i teori och praktik – Polisutbildningen Umeå2020Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Polisutbildningen vid Umeå universitet är en professionsutbildning som erbjuder utbildningar på campus och distans. Förutom polisprogrammet erbjuds fristående kurser och vidareutbildning för yrkesverksamma. Alla utbildningar karakteriseras av en stor mängd praktiska inslag, vilket skapar pedagogiska och logistiska utmaningar, framför allt för distansutbildningen. Lärarna på polisutbildningen har olika bakgrund, ungefär hälften är poliser medan andra hälften kommer från olika institutioner vid Umeå universitet. En central tanke i utbildningen är att ha en tät integration av teoretiska och praktiska utbildningsinslag, viket också innebär att många lärarlag består av både akademiker och polislärare. För att säkerställa utbildningarnas kvalité samt höja lärarnas kompetens genomförs en satsning på kurs- och programutveckling under våren 2020. Syftet är att utveckla nya studerandeaktiva inslag på polisutbildningen, utveckla digitalt undervisningsmaterial samt höja undervisande personals pedagogiska och digitala kompetens. Satsningen riktar sig till de olika lärarlagen i syfte att skapa ett kollaborativ lärande, göra alla lärare delaktiga samt integrera den praktiska och teoretiska kompentens som finns.

    Grunden i satsningen är en utbildningsinsats utformad utifrån en modell av Scholarship of Teaching and Learning där ett problem definieras, en lösning planeras och genomförs för att slutligen utvärderas och presenteras (Dietz-Uhler och BishopClark, 2012). Insatsen startar med en verkstad för att ringa in ett utvecklingsområde inom lärarlagens ämnesområden. Upplägget bygger på ABC-metoden där lärarlagen under en verkstad på 90 minuter kartlägger sin undervisning (Young, C., & Perovic, N. 2016). Fokus MO4 ligger på vilka olika lärsituationer studenterna möter (Laurillard 2012). Under verkstaden synliggörs nuläge och utvecklingsområden. En viktig del är sedan att lärarlagen tillsammans utformar en gemensam aktionsplan som slutligen omvandlas till ett konkret undervisningsinslag. Som stöd för lärarlagen erbjuds olika verkstäder och utbildningsinsatser utifrån de pedagogiska och tekniska behov lärarlagen ringat in under inledande ABC-verkstaden. Dessutom erbjuds ytterligare stöd i form av två studierektorer och en pedagogisk utvecklare som bollplank.

    De resultat lärarlagen kommit fram under satsningen kommer att presenteras för övriga lärare på Polisutbildningen. Detta för att sprida ”best practice” och pedagogiska erfarenheter från arbetet. Lärarlagens arbete dokumenteras också skriftligt med tanken att arbetet ska kunna läggas in i lärarnas pedagogiska portföljer och visa ett systematiskt pedagogiskt utvecklingsarbete.

    Satsningen är i gång med sju lärarlag och totalt 28 lärare. En första utvärdering av upplägget har tagits emot positivt av lärarna och ett antal utvecklingsprojekt är uppstartade. Några exempel är ”Studentgenererad kunskapskontroll i kriminalteknik” och ”Planspel Demonstration”. Ett färdigt resultat kommer att finnas i juni 2020 då insatsen är slutförd och utvärderad.

  • 11.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Wester, Maria
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    “One day, one problem”: applying SOTL on a course about teaching in higher education2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    At the Centre for Teaching and Learning at Umeå University, we are responsible for the development of university teachers’ pedagogical competence. One of the main purposes of our courses is to help teachers develop an array of teaching methods – including a sound basis for their decisions about which method to use. We work with teaching methods for student active learning that develop sustainable knowledge (Hattie, 2009), for example Problem Based Learning, PBL. Our problem is that this usually takes a lot of time on our short courses. So we asked ourselves: How can we use SoTL to describe, develop and evaluate a method that gives key transitions in the university teachers’ journey towards pedagogical competence, both theoretically and practically (Dietz-Uhler and Bishop-Clark, 2012)? We wanted a group of teachers on one of our courses to learn more about PBL and to be active while doing this. We also wanted a meta-didactic discussion about it afterwards. We found a method called “One day, one problem” (O’Grady, 2012) that we wanted to try. We had to redesign the method slightly to fit our context, by writing a relevant scenario in line with our expected learning outcomes. Apart from this we followed the suggested process in the article. We carried out formative and summative evaluations, and we as teachers documented the activity. Our preliminary analysis shows that this method gave us what we wanted since the learners were positive towards working this way, and the self- evaluated learning process and product was given high grades. Our preliminary results and conclusion is that this method is a useful way to both teach about the PBL process and to work with course content. We also saw that SoTL, systematically searching, finding, developing and evaluating a new teaching method is a good way to develop both our own and our students’ pedagogical competence. 

  • 12.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Wester, Maria
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    "One day, one problem": endags PBL-undervisning2015In: Universitetspedagogiska konferensen 2015: gränslös kunskap / [ed] Katarina Winka, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2015, p. 10-11Conference paper (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Wester, Maria
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Pedagogical development in higher education with a focus on teaching methods2017In: : The 2nd EuroSoTL conference, June 8-9 2017, Lund, Sweden, 2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Pedagogical development in higher education with a focus on teaching methods

    P. Andersson and M. Wester, Umeå University, Sweden

    ABSTRACT

    The theme of the presentation is teaching methods and how the educational developer’s choice of teaching methods can affect the development of teaching and learning in higher education. The starting point is a study and survey of the teaching methods used at one university teaching development unit, and how and why these methods were chosen. The survey consisted of a systematic review of teaching methods used on fourteen courses, in various fields and levels in teacher professional development  in higher education. Both a description of how the survey was conducted and the results will be presented.

    The survey also included information on the background and reasons why these methods were chosen. Another aim  of the study was to find ways for systematic method development and two concrete examples will be presented. We will also discuss the role and importance the choice of teaching methods has for university teaching development, both at the individual and unit level.[1] Another aspect addresses the role of the educational developer as a role model with a wide range of teaching methods and an ambition for constant development.[2]

    In the study we also address responses to the development initiative. We proposed to our colleagues that the whole unit should work systematically with the development of teaching methods. In general, the responses were positive, but we do not yet know what the result of this will be for the unit as a whole.[3]

    References

    Arnold-Garza, Sara (2014), The Flipped Classroom Teaching Model and Its Use for Information Literacy Instruction, in Communications in Information Literacy

    Baume, David & Popovic, Celia (red) (2016), Advancing Practice in Academic Development. Routledge, New York

    Entwistle, Noel (2009), Teaching for understanding at university, Houndmills, Basingstoke: Palgrave Macmillan

    Timmermans, Julie A. (2014), Identifying threshold concepts in the careers of educational Developers, International Journal for Academic Development, Vol 19, No 4, pp 305-317

    [1] Arnold-Garza, 2014; Entwistle, 2009

    [2] Timmermans, 2014

    [3] Baume et al (red), 2016

     

  • 14.
    Bergström, Peter
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science, Interactive Media and Learning (IML).
    Rönnlund, Maria
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Tieva, Åse
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Making the shift from the traditional classroom to the active learning classroom: possibilities and challenge2019In: Fjärde nationella konferensen i pedagogiskt arbete i Umeå 19-20 augusti 2019: Abstractbok, 2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper reports on a case study of a school development project in a Swedish upper secondary school. The project initiators (three teachers), wanted to change their teaching towards student active learning, and as part of that change they designed and prepared a classroom inspired by the Active Learning Classroom model (Baepler et al. 2016). The aim was to increase the understanding of possibilities and challenges when changing the pedagogical practice. The research questions addressed: What characterise the pedagogical practices in the traditional vs newly designed classroom in terms of communication and interaction between teachers and students, and what characterises the pedagogical change? A participatory design-based research (DBR) methodology was applied in three phases: the exploration phase, the development phase and the evaluation phase. This paper focus on a selected sequence of three months of the development phase, exploring teaching in the shift from the traditional classroom to the ALC. The analysis draws on a) video and audio recorded observations of lessons (N=15) in the traditional classroom and in the newly designed classroom, b) teachers’ individual evaluations of lessons based on pre-formulated reflective questions, and c) focus group discussions (N=3) on the topic ‘teaching for students’ active learning’.  The data was analysed using Bernstein’s concepts of classification and framing (2000). Preliminary results indicate variations in outcome of pedagogical change depending on how the teachers worked in the traditional classroom. For example, when the students were unaware of working in groups and using digital facilities collectively, this led to challenges in the active learning classroom.

  • 15.
    Bergström, Peter
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science. Umeå University.
    Rönnlund, Maria
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science. Umeå University.
    Tieva, Åse
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Upper secondary school teachers’ first encounter with the active learning classroom: What can we learn from a perspective of power and control?2020In: IADIS International Conference Educational Technologies 2020 / [ed] P. Kommers, A. Backx, N. Viana, T. Issa & P. Isaías, IADIS Press, 2020, p. 57-64Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper reports on a research and development project based upon problems in upper secondary school, namely students’ lack of engagement, passive learning and students’ absence from school. Looking to solve this problem, a group of upper secondary school teachers came across and saw potential in the concept, physical space and method of the “Active Learning Classroom (ALC)”, a concept from higher education. The aim of this particular study was to explore teaching in the ALC from the perspective of power and control. The research questions embrace issues on both the physical learning environment of the ALC, teacher practices in the ALC and what kind of teacher practices enhance active learning. The theoretical framework was based on Bernstein’s concepts of power and control. The study applied methods of video recorded classroom observations and field notes. The findings indicate a designed physical learning environment where power was conferred to the students. That placed demands on the teachers with regard to how they handled control in practice. Findings further indicate that when teachers had more active control over pace and sequencing, this increased productivity and more active learning among the students.

  • 16.
    Borglund, Dan
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Kollegial kursutvärdering och kursutveckling på vetenskaplig grund: ett erbjudande från UPL2021In: Universitetspedagogiska konferensen 2021: den goda utbildningsmiljön 2.1, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2021, p. 7-7Conference paper (Other academic)
  • 17.
    Borglund, Dan
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Gruber, Michael
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Kollegial kursutvärdering på vetenskaplig grund: ett pilotförsök på Institutionen för psykologi2019In: Universitetspedagogiskakonferensen 2019: helhetssyn på undervisning - kropp, känsla och kognition i akademin, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2019, p. 12-12Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under vår presentation kommer vi att redogöra för bakgrunden till och genomförandet av en pilotförsök på Institutionen för psykologi, där en grupp lärare under våren 2019 har provat på en process för kollegial kursutvärdering och kursutveckling på vetenskaplig grund (Borglund mfl,2018). Processen baseras på ett nytt enkätverktyg (Learning Experience Questionnaire, LEQ) som utvärderar lärmiljön i en kurs utifrån ett antal faktorer som i empirisk forskning har befunnits gynna lärande i högre utbildning. Enkätverktyget är speciellt utvecklat för att underlätta och stimulera ett meningsfullt erfarenhetsutbyte lärare emellan, och på så sätt befrämja en kollegial praxisgemenskap samt kursutveckling som främjar studenternas lärande. Detta erfarenhetsutbyte sker vid ett gemensamt kursanalysmöte, där lärarna presenterar och diskuterar styrkor och utvecklingsområden i sina olika lärmiljöer. 

    Vi kommer att inleda med en kort presentation av den beskrivna processen samt dess vetenskapliga grund, både vad det gäller själva processen och det enkätverktyg som den baseras på. Därefter kommer vi att redogöra för några resultat från pilotförsöket, med fokus på lärarnas erfarenheter samt utmaningar för det pedagogiska ledarskapet. Detta kommer i sin tur ligga till grund för en avslutande interaktiv diskussion med fokus på möjligheter och utmaningar med att arbeta på ett kollegialt, systematiskt och vetenskapligt förankrat sätt med kursutveckling. 

  • 18.
    Boström, Gert-Olof
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business and Economics (USBE), Business Administration.
    Winka, Katarina
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Wolanik Boström, Katarzyna
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of culture and media studies.
    Extra-curricular activities as a way of teaching sustainability2021In: Handbook on Teaching and Learning for Sustainable Development / [ed] Leal Filho, Walter, Lange Salvia, Amanda, Frankenberger, Fernanda, Cheltanham, UK and Northampton, MA, USA: Edward Elgar Publishing, 2021, 1, p. 323-334Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter takes its point of departure in the complexity of education for sustainable development (ESD) and the potential in regarding the surrounding environment as a resource and complement to the classroom and curricular activities. This inherent complexity demands different approaches to teaching and in this chapter the value of extra-curricular activities (ECAs) is elaborated upon. Two examples of ECAs conducted at Umeå School of Business, Economics and Statistics in Sweden are presented, discussed and analyzed. The chapter brings together a series of linked concepts, namely ESD, ECAs and experiential learning theory (ELT). The described activities provided experiences not possible to embrace within regular course syllabi and have the potential to benefit both students and teachers. A transdisciplinary context, where university and society meet in order to visualize the complexity of sustainability, can encourage dialogue and lifelong learning. A challenging dimension of sustainability is its dynamics, as development is continuous and therefore not always possible to frame in traditional university teaching. A transformative and transdisciplinary learning can take place when guest lecturers, researchers and students meet in a contemporary discourse about sustainability. There is a need for complex learning environments in order to support learning about SDGs and learning for sustainability.

  • 19.
    Brink, Suzanne
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL). Leiden University, Netherlands.
    Carlsson, Carl Johan
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Enelund, Mikael
    Chalmers University of Technology, Sweden.
    Edström, Kristina
    KTH Royal Institute of Technology, Sweden.
    Keller, Elizabeth
    KTH Royal Institute of Technology, Sweden.
    Lyng, Reidar
    NTNU Norwegian University of Science and Technology, Norway.
    McCartan, Charles
    Queen’s University, Belfast, United Kingdom.
    Curriculum agility as optional CDIO standard2023In: Proceedings of the 19th International CDIO Conference / [ed] Lyng R., Bennedsen J., Bettaieb L., Bodsberg N.R., Edstrom K., Guojonsdottir M.S., Roslof J., Solbjorg O.K., Oien G., NTNU SEED , 2023, p. 18-28Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The concept of Curriculum Agility has been co-created in a series of sessions at CDIO meetings and conferences since 2018. Deliverables were a jointly generated definition, characteristics, a set of principles, and a self-mapping process on these principles. Using the Curriculum Agility concept offers guidance for CDIO programs and institutions in increasing the adaptability of their curricula based on the latest insights and developments in their discipline, continuously fulfilling the need of an ever more diverse student population and anticipating sudden societal changes. Curriculum Agility takes a holistic approach to considering conditions for proactive and timely curriculum development, including but not limited to enhancement of faculty competence. Although the success of CDIO implementation depends on this wider set of conditions that can drive, enable, or hinder change, this is currently not addressed in the CDIO standards. This paper proposes Curriculum Agility as an optional standard in the CDIO framework. It is a widely applicable, program-level concept including both educational and organisational aspects that addresses an important need in engineering education, and it is co-created within the CDIO community. Curriculum Agility is currently not sufficiently present or addressed in the existing standards. Therefore, this paper argues that Curriculum Agility as an optional standard and rubric will be a new useful tool in the CDIO toolbox.

  • 20.
    Brink, Suzanne
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL). ICLON, Leiden University Leiden, the Netherlands.
    Carlsson, Carl Johan
    Chalmers University of Technology, Department of Communication and Learning Science, Gothenburg, Sweden.
    Enelund, Mikael
    Chalmers University of Technology, Department of Communication and Learning Science, Gothenburg, Sweden.
    Georgsson, Fredrik
    Umeå University.
    Keller, Elizabeth
    Chalmers University of Technology, Department of Communication and Learning Science, Gothenburg, Sweden.
    Lyng, Reidar
    Chair Center for Science Engineering Education Development, NTNU Norwegian University of Science Technology, Trondheim, Norway.
    McCartan, Charles
    School of Mechanical Aerospace Engineering, Queen's University Belfast, Belfast, United Kingdom.
    Curriculum Agility: Responsive Organization, Dynamic Content, and Flexible Education2021In: 2021 IEEE Frontiers in Education Conference (FIE 2021), Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE), 2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This special session, within the conference theme of Incorporating Convergence into Programs, Curricula, and Continuing Education, focuses on Curriculum Agility in engineering education. It will introduce the concept of Curriculum Agility and its current trends, as well as further co-develop the concept behind it. This is done following an iterative design thinking approach, by co-creating guiding principles that engineering institutions can use to make their study programs more responsive, dynamic, and flexible. Curriculum Agility is particularly important in engineering education in order to keep pace with the rapid development of new technologies and materials. In addition, the concept aims to meet students' expectations and needs for more individualized study plans, as well as society's need for forward-thinking engineers equipped to contribute to finding solutions to current and future societal challenges. Thus, to anticipate and meet these challenges, institutions for engineering education need to have an organizational and management structure with the capacity to act within a much shorter timeframe than traditionally seen in universities. Curriculum Agility is a framework for introducing necessary changes in operations to be able to act responsibly and rapidly on change and expectations. This work presents seven principles for Curriculum Agility that have emerged from a series of sessions at international conferences and network meetings. The seven principles currently include: Stakeholder Involvement, Organization and Governance, Decision Making, Program and Course Design, Innovation of Education, and Pedagogy and Didactics. This special session brings educators together to discuss the 'what, how and why' with regard to Curriculum Agility. The overall aim is to further develop a shared vision on Curriculum Agility and build upon the intention of assessing it at different levels in the organization of engineering education institutions. The expected outcome of the special session is a collection of refined, redefined, and perhaps even newly defined principles for Curriculum Agility.

  • 21.
    Brink, Suzanne
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL). Leiden University, Leiden, the Netherlands.
    Schedin, Staffan
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Applied Physics and Electronics.
    Vikström, Susanne
    Umeå University.
    Mejtoft, Thomas
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Applied Physics and Electronics.
    Sjoer, Ellen
    The Hague University of Applied Sciences, The Hague, The Netherlands.
    Curriculum agility at faculty, department, program and course level2022In: 50th annual conference of the European society for engineering education: Proceedings / [ed] Hannu-Matti Järvinen; Santiago Silvestre; Ariadna Llorens; Balàzs Nagy, 2022, p. 1872-1877Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This short paper describes the first prototyping of a self-evaluation process of Curriculum Agility at a Faculty of Technology in Sweden. The process comprises guided, semi-structured, individual interviews at different organisational levels within the faculty, a joint narrative based on those interviews, prioritizing development strategies per level, and jointly mapping them on importance and implementation time. The self-evaluation is part of and based on the research on the principles of Curriculum Agility. The results show the interplay in timely curriculum change for futureproof engineering education between the teaching staff, the systems and the people who control the systems. The self-evaluation brings together the different perspectives and perceptions within the faculty and gives insight in how those affect the willingness towards and occurrence of curriculum development. This work in progress indicates how doing such a qualitative self-evaluation paves the road for transparent strategic dialogues on a holistic level about what to give attention and organize differently.

  • 22.
    Brinkfeldt, Niklas
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Hansen Nilsson, Andréas
    Örebro universitet.
    Förstå mig rätt: tydligare tentamen för lärares och studenters skull2015In: Universitetspedagogiska konferensen 2015: Gränslös kunskap, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2015, p. 15-17Conference paper (Other academic)
  • 23.
    Brinkfeldt, Niklas
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Svedmark, Eva
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Idberger, Karl
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Malmros, Bengt
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Att introducera interaktiva lärmiljöer: Dialogduk som pedagogiskt verktyg2015In: NGL 2015 - Next generation learning conference: Book of Abstract, Falun, 2015, p. 55-55Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Umeå universitet driver under åren 2012-2018 ett internt utvecklingsprojekt med syfte att skapa interaktiva lärmiljöer i fysiska rum. Om- och nybyggnationer rustas med rullbara möbler, pekskärmar, projektorer och annan interaktiv teknik. I takt med att dessa miljöer färdigställs aktualiseras behovet av utbildningsinsatser för lärare så att rummen nyttjas i sin fulla potential och inte återfaller till att bli rum för traditionell katederundervisning. Samhällsvetenskapliga fakulteten gav ht-14 Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) i uppdrag att stärka kompetensen bland fakultetens lärare gällande undervisning i dessa nya lärmiljöer. Syftet var att introducera möjligheterna med interaktiva lärmiljöer avseende olika typer av pedagogiska metoder och didaktiska grepp och därmed också avdramatisera teknikens betydelse, något som många lärare uttryckt sig frustrerade över att inte behärska. Studerandeaktiva lärandeformer som pedagogisk modell blev fokus för utbildningsinsatsen och de interaktiva salarna och dess tillhörande infrastruktur var förutsättningen.

    Med inspiration av Luleå tekniska universitets arbete med att professionalisera studentrollen (NU2014) skapade UPL en verkstad som tar stöd i en dialogduk. Dialogduken fungerar som spelplan och anteckningsyta där verkstadsdeltagarna gruppvis tar sig ann ett antal utmaningar. Till stöd för dialogduken skapades även ett case baserat på en lärare som tänker högt om universitetslärares vardag. Caset för deltagarna framåt och de får genom diskussion och tillämpade övningar pröva på rummets möjligheter, analoga så väl som digitala. Alltid med fokus på den pedagogiska aspekten av lärande. Dialogdukens övningar har valts med omsorg och berör allt från omvänd brainstorming, citatark, flipped-classroom till ommöblering av rummet och presentation av egna lärresurser. Som metareflektion får deltagarna även fundera över frågor som rör studenternas grad av ansvarstagande och aktivitet i relation till rummets möjligheter och begränsningar. Verkstaden avslutades med en diskussion om förändringsarbete på den egna institutionen och hur deltagarna ska ta detta vidare på sin hemmainstitution och i sin undervisningsvardag.

    Responsen på denna utbildningsinsats har varit över förväntan. Utvärderingar (skriftliga/muntliga) ger verkstaden högt betyg. Vissa institutioner har hängt upp duken i personalrummet för att påminna om diskussionerna som gick, andra har bett om att få skicka deltagare till öppna uppsamlingsverkstäder på samma tema. Det visade sig vara ett vinnande koncept att få uppleva och praktisera olika möjligheter i rummen istället för att få dem berättade för sig. En annan viktig aspekt som tas upp i utvärderingen var vikten av att avdramatisera tekniken och istället fokusera på förändrade undervisningsformer och den egna praktikens utmaningar.

  • 24.
    Bränberg, Agneta
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL). Umeå Universitet.
    Didaktisk dialog: i kursen Didaktik för universitetslärare2023Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det här är en skrift som kom till inom ramen för kursen ”Didaktik för universitetslärare” under hösten 2022 – en fortsättningskurs för lärare som ges av enheten för Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet. 

    Med inspiration från kursboken ”Didaktisk dialog i högre utbildning” (Levinsson m.fl. 2021) fick kursdeltagarna i uppgift att presentera var sitt didaktiskt dilemma från sin egen undervisningspraktik. Därefter fick de läsa och bidra med kollegial återkoppling på två andra dilemman. Baserat på sina kollegors återkoppling skrev de slutligen en framåtsyftande slutkommentar till sitt eget dilemma.  Det fanns inga krav på längd på texterna eller refererande eller liknande. Alla deltagarna fick själva ta ställning till  ifall deras texter skulle publiceras eller inte.

    Ett syfte med upplägget var att hjälpa deltagarna att konkretisera sådant som vi typiskt brottas med som universitetslärare, och på så sätt öppna upp för ett meningsfullt utbyte av erfarenheter. Att ta ett första steg mot beprövad erfarenhet. Vi hoppas och tror att resultatet kan vara givande att ta del av även för andra, och önskar dig god läsning!   

     

    Agneta Bränberg & Dan Borglund 

    Umeå den 21a december 2022

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Bränberg, Agneta
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Gedda, OskarUmeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL). Umeå Universitet.
    PBL och Casemetodik: en exempelsamling2023Collection (editor) (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det här är en skrift som skapats våren 2023 inom ramen för kursen "PBL och Casemetodik" – en fortsättningskurs för lärare som ges av enheten för Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet. Kursens grundfilosofi bygger på problembaserat lärande där PBL och Casemetodik är de två pedagogiska former som står i fokus. Kursen är uppbyggd i PBL-form med inslag av verkstäder, övningar, case-seminarium, rollspel, kortare föreläsningar och inbjudna gäster (Bränberg, Holmgren & Wester, 2020). Som en röd tråd genom kursen löper ett PBL-projekt med ett scenario (se nedan) som ska utmynna i en inspirationsskrift för kollegor med en beskrivning av de två pedagogiska uppläggen samt ett exempel från var och en av deltagarna. För att leva som kursen lär och stödja kursdeltagarna i PBL-metodik användes ett processunderlag i form av en Basgruppsduk för Basgruppsträffarna, se Bilaga 1. Basgruppsdukens utformning är framtagen med inspiration från The PBL process (Barett and Moore, 2011, figure 1.2). Kursen bestod av 16 deltagare från olika institutioner och fakultet, uppdelade i två basgrupper. Under denna kursomgång gav vi möjlighet för de två basgrupperna att få publicera sin skrift. Både för att skärpa till uppgiften, men framför allt för att vi vet att exemplen brukar bli bra och då är det bra om andra kan få en möjlighet att läsa och dra nytta av det som producerats. Allt i en anda av att utveckla det akademiska lärarskapet genom ett Scholarship of Teaching and Learning (Bolander Laksov, K & Scheja, M., 2020). Eftersom deltagarna arbetat med sina tolkningar och utvecklat sina exempel tillsammans i de två basgrupperna kommer texten att vara uppdelad i två delar (grupp 1 och 2) med en inledning till respektive del som av förklarliga skäl behandlar samma sak. Vi anser ändå att det är bra att det får komma fram hur lika/olika två grupper kan tolka, beskriva och utvecklas inom samma område. Vi hoppas att denna skrift ska bli läst och att exemplen ska bli använda! 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Bränberg, Agneta
    et al.
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Applied Physics and Electronics. Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Holmgren, Ulf
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Applied Physics and Electronics.
    Wester, Maria
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Principal Development.
    Att undervisa för hållbar utveckling2020 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 27.
    Bränberg, Agneta
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Winka, Katarina
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Det pedagogiska mentorprogrammet vid umeå universitet: erfarenheter från programledning och deltagare2022Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna skrift vill vi dela våra och deltagarnas erfarenheter av ett pedagogiskt mentorprogram vid Umeå universitet. Vår ambition med det pedagogiska mentorprogrammet är att främja ett hållbart akademiskt lärarskap för både nya och etablerade lärare, främja ökad utbildningskvalitet och lyfta undervisningens status i akademin.Vi som är författare till denna skrift är pedagogiska utvecklare med många års erfarenhet av att stötta lärares pedagogiska kompetensutveckling genom högskolepedagogiska kurser. Vår pedagogiska grundsyn bygger på att lärande sker i en social kontext och främjas av en trygg lärandemiljö med möjlighet till erfarenhetsutbyte och självreflektion.Kurserna erbjuder en sådan miljö men våra erfarenheter är att de lärare som befinner sig i början av sin lärarbana, och de som har kommit väldigt långt i sin pedagogiska utveckling, även kan behöva andra former av stöd och utmaningar.Med utgångspunkt i detta har vi utvecklat ett pedagogiskt mentorprogram som består av en specialiserad kurs för mentorerna och ett individuellt pedagogiskt mentorstöd för adepterna. Avsikten med mentorprogrammet är att komplettera det högskolepedagogiska kompetensutvecklingsutbudet med ett individuellt formaliserat stöd, bidra till en större trygghet i lärarrollen, skapa meningsfulla utmaningar och ge möjlighet till dialog och nätverkande över erfarenhets- och ämnesgränser.I skriften kommer vi först att beskriva programmet och dess innehåll samt upplägg, och sedan presentera resultaten från en alumnutvärdering som genomfördes våren 2022.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Bränberg, Agneta
    et al.
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Applied Physics and Electronics.
    Winka, Katarina
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Pedagogiskt mentorprogram för hållbara utbildningsmiljöer2021In: Universitetspedagogiska konferensen 2021: den goda utbildningsmiljön 2.1, Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2021, p. 3-3Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna presentation kommer vi att lyfta fram det pedagogiska mentorprogrammet vid Umeå universitet och beskriva dess upplägg och syfte. Mentorprogrammet tar tillvarata erfarna lärares kompetens och engagemang och bidrar till goda, hållbara utbildningsmiljöer och pedagogisk utveckling. Det erbjuder samtidigt en individualiserad kompetensutvecklingsmöjlighet som kompletterar det högskolepedagogiska utbildningsutbudet.

    Vi definierar en hållbar utbildningsmiljö som en plats eller ett sammanhang där både studenter och lärare känner sig trygga och vågar dela med sig, prova nytt, utmanas och misslyckas, samarbeta och stötta varandra. Lärare som är trygga i sitt akademiska lärarskap (Laksov & Scheja, 2020) kan skapa kreativa och stimulerande utbildningsmiljöer och har själv bra förutsättningar för ett långt och utvecklande arbetsliv. Att arbeta kollegialt, både inom och utom sin ämneskontext, är ett sätt att växa i sitt akademiska lärarskap.

    Mentorskap bygger traditionellt på att en erfaren yrkesutövare (mentor) hjälper någon annan (adept) att bli mer kompetent i sitt yrke (Mathisen, 2009). I ett pedagogiskt mentorskap står den akademiska lärarrollen och den pedagogiska verksamheten i fokus. Den grundläggande idén är att ta vara på och sprida erfarenhetsbaserad kunskap inom organisationen. Mentorprogrammet vid Umeå universitet består av en kurs för mentorerna och ett pedagogiskt mentorstöd för adepterna. I matchningen av mentorer och adepter läggs särskild vikt vid fakultets- och ämnesöverskridande konstellationer.

    För både mentorer och adepter är reflektion och kollegialt stöd centralt i mentorprogrammet, men på lite olika sätt. Kursen utgör en trygg miljö för erfarenhetsutbyte och samtal mellan mentorerna. För adepterna utgör mötet med mentorn en möjlighet till personlig utveckling och gemensam reflektion. På så sätt skapar programmet olika effekter för olika intressenters akademiska lärarskap. Mentorerna lägger till en ny dimension medan adepterna utvecklar större säkerhet i sina respektive lärarroller.

    Som helhet representerar det pedagogiska mentorprogrammet en win-win-win-situation, där adepter och mentorer växer i sin identitet och professionella lärarroll vilket får positiva effekter för hela organisationen (Eastcott, 2016).

  • 29.
    Croon Fors, Anna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Svedmark, Eva
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Danielsson, Karin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Ethics for Responsible Technologies2019Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this position paper, a tentative response to questions concerning the role of philosophy in conjunction with recent advancement within the field of HCI (Human Computer Interaction) will be discussed. At the core of our discussion are new demands for responsible research where philosophically informed HCI research can play a fundamental part. Our argument is that philosophically informed HCI research can serve as a foundation for assessing and deliberating relationships between digital designs and quality of life. In our view, such assessments have much to gain by perspectives and critiques already elaborated by HCI scholars. We briefly outline how, in our experience, the basis of Critical Theory and Feminism provides a bracketing foundation for educating and cultivating HCI research that anticipates and assesses potential implications and societal expectations with regard to digital designs.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Ehlin Kolk, Maria
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL). Institutionen för Medicinska Vetenskaper Uppsala.
    The Swedish Doctor? En studie om att formulera nationella lärandemål för den grundläggande läkarutbildningen.2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 31.
    Englund, Claire
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Academic development: a multi-faceted endeavour2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Current research indicates that an integral part of a student-centred approach to teaching in higher education (HE) is the teachers’ conceptions of teaching and learning. Consequently the focus of academic development is frequently placed upon the ‘development’ of individual academics, however the context in which academics work also has considerable influence upon how they conceive and approach teaching and learning. An increased knowledge of the contextual factors contributing to conceptual change is therefore necessary as it has practical implications for academic development strategies at individual and institutional level. This presentation will describe a research study examining the working environments of HE teachers on an online programme to investigate contextual factors that contribute to conceptual development in a technology-rich environment. Interview data and contextual data concerning the educational setting are examined within a Cultural Historical Activity Theory (CHAT) framework to investigate contextual factors contributing to changes with reference to the individual experiences of the teachers, the structural contextual factors and the communities in which they participate. From this perspective, the actions of the individuals can be related to activity at departmental, programme and institutional level. Distinct differences in the cultures and working practices of the teachers’ contexts were identified which in turn influenced their possibilities to develop and change conceptions of teaching and learning. Departmental communities of practice were found to influence teaching cultures and practice both positively and negatively. Where support, community and channels for communication and reflection were present, opportunities for conceptual change could be created. These findings have implications for the design of academic development activities. It is necessary to consider not only the individual academic but also the predominant culture of the communities of practice within which the individual acts. As academic developers we need to ask how we can support communities of practice at departmental level, creating better opportunities for communication and dialogue. Furthermore, we also need to consider the institutional culture of the university, as the institution itself is responsible for the structures it creates and the hence the context within which academics teach. Academic development at strategic level is therefore essential.

  • 32.
    Englund, Claire
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Exploring approaches to teaching in three-dimensional virtual worlds2017In: The international journal of information and learning technology, ISSN 2056-4880, E-ISSN 2056-4899, Vol. 34, no 2, p. 140-151Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this paper is to explore how teachers’ approaches to teaching and conceptions of teaching and learning with educational technology influence the implementation of three-dimensional virtual worlds (3DVWs) in health care education.

    Design/methodology/approach

    Data were collected through thematic interviews with eight teachers to elicit their approaches to teaching in a 3DVW and their conceptions of teaching and learning with technology in online health care education.

    Findings

    Results indicate that teaching in 3DVWs necessitates the adoption of a student-centred approach to teaching. The teachers’ underlying approaches to teaching and learning became evident in their student-centred approach and use of problem-based activities. The immersive, social nature of the environment facilitated the creation of authentic, communicative learning activities created by the health care teachers and was in alignment with their disciplinary approaches to teaching and learning.

    Research limitations/implications

    The sample size of the study is relatively small which limits the degree of external validity and generalisability of the results.

    Practical implications

    If sustainability of 3DVWs is to be achieved, academic development activities for teachers and their communities of practice may be necessary to support conceptual change and facilitate a shift to student-centred teaching where necessary.

    Originality/value

    There is limited research concerning the relationship between teachers’ approaches to teaching and the use of educational technologies, in particular the implementation of 3DVWs.

  • 33.
    Englund, Claire
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Exploring interdisciplinary academic development: change and development as teamwork2017In: Universitetspedagogiska konferensen 2017: undervisning i praktiken – föreläsning, flexibelt eller mitt emellan?, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2017, p. 24-27Conference paper (Other academic)
  • 34.
    Englund, Claire
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Exploring interdisciplinary academic development: the Change Laboratory as an approach to team-based practice2018In: Higher Education Research and Development, ISSN 0729-4360, E-ISSN 1469-8366, Vol. 37, no 4, p. 698-714Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Higher education institutions are under increasing pressure to offer interdisciplinary education programmes; however, their implementation is not uncomplicated. Particularly where parts of a programme are delivered by different departments, academic development activities to change practices and develop a coherent interdisciplinary programme are problematical. This paper describes a team-based academic development activity aimed at improving student experiences of an interdisciplinary programme by seeking to resolve pedagogical, organisational and structural tensions. The activity is in the form of a Change Laboratory, a formative intervention method that builds on the theoretical framework of Cultural–Historical Activity Theory. Using this approach, participants were able to analyse and discuss the programme in a neutral interdisciplinary forum not available in academic development initiatives at the micro level of the individual teacher.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Englund, Claire
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Teaching in an age of complexity: exploring academic change and development in higher education academia2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Higher education (HE) has expanded and diversified at an unprecedented rate over the last two decades in response to a rapidly changing educational and political climate (Henkel, 2016; Saroyan and Trigwell, 2015). Change is omnipresent, a constant part of teachers’ sociocultural and organisational practice at multiple levels; at the micro-level of the individual, the meso-level of the department or programme and the mac-ro-level of the institution (Leibowitz et al, 2014; Hannah and Lester, 2009). This suggests that when researching teaching and learning practices it is essential to adopt a holistic perspec-tive, exploring not only individual factors but also sociocultural and structural factors and their interrelationships.

    The research presented is a series of five studies that con-stitute an exploration of academic change and development in a HE teaching and learning environment supported by educational technology. A twelve-year longitudinal study of teachers on an online pharmacy programme forms the basis for the research. The principal aim of the research was to gain a deeper understanding of the factors that influence academic change with the additional aim of providing insight into factors that may be relevant in the design of academic development activities to support teachers and managers in the enhance-ment of teaching and learning. A multilevel approach was used to investigate academic change and development addressing micro-, meso- and macro-levels of the university teaching en-vironment (Hannah and Lester, 2009; Kozlowski and Klein, 2000). The approach captures the influence of factors such as conceptions and approaches to teaching at the micro-lev-el of the individual teacher (Postareff and Lindblom-Ylänne, 2008; Trigwell, Prosser, Martin, & Ramsden, 2005), as well as the influence of systemic factors such as sociocultural and structural context at both the meso-level of the department or programme (Neumann, Parry, & Becher, 2010; Trowler, Saun-ders, & Bamber, 2012) and the macro-level of the institution (Fanghanel, 2007; Leibowitz, et al., 2014).

    The research studies suggest that at micro-level a critical fac-tor in the choice and use of educational technology is the un-derlying conception of and approach to teaching and learning of the teacher (Kim et al, 2013; Glassett, 2009). Opportunities for change and development were found to be facilitated by the sociocultural context of the teacher at meso-level encom-passing support from the community and mediating tools for communication (Mårtensson and Roxå, 2016; Trowler and Wareham, 2008). However institutional policy and strategy at macro-level, as interpreted by the department, was seen to impede change and development, where research is given pri-ority over teaching (Deem and Lucas, 2007; Fanghanel, 2007). At the meso-level of the programme, the opportunity to work together as a team to collaboratively construct and develop practice was found to be of significance in the development of agency and interdisciplinary cooperation (Haapasaari, Eng-eström, & Kerosuo, 2016).

    Taking into account a combined analysis of the five studies, it becomes apparent that change and development in HE is influenced by factors at the micro-level of the individual teacher, by contextual sociocultural factors at the meso-level of the department or programme and by contextual structural factors at the macro-level of the institution. If a deeper under-standing is to be achieved, it is necessary to adopt a holistic approach, considering factors at micro-, meso- and macro-level and the interrelationships between these factors. The research suggests that an effective strategy for the facilitation of aca-demic change and development may be the introduction of a Scholarship of teaching and Learning (SoTL) model where initiatives at the three levels are aligned so that SoTL is linked both to academic development at micro- and meso-levels and excellence and promotional frameworks at macro-level (Booth and Woollacott, 2017).

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Englund, Claire
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Teaching in immersive virtual worlds: conceptual challenges and opportunities2016In: The proceedings of the International Conference on Information Communication Technologies in Education 2016 / [ed] Linda Morris, Costas Tsolakidis, 2016, p. 428-438Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The immersive and social affordances of virtual worlds offer many new opportunities for educators but also challenge established teaching practices in higher education. This study describes the experiences of eight teachers from the fields of Pharmacy and Nursing who have chosen to used immersive virtual worlds in their courses. Results indicate that the immersive, social nature of the environment challenges teachers’ conceptions of teaching and learning, requiring a student-centred approach to design and implementation of activities. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Englund, Claire
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Gustafsson, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, Pharmacology.
    Gallego, Gisselle
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, Pharmacology. School of Medicine, The University of Notre Dame, Australia, New South Wales 2010, Australia.
    Pharmacy Students' Attitudes and Perceptions of "Virtual Worlds" as an Instructional Tool for Clinical Pharmacy Teaching2017In: Pharmacy, E-ISSN 2226-4787, Vol. 5, no 1, article id 5Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The objectives of this study were to explore pharmacy students’ perceptions and experiences of three-dimensional virtual worlds (3DVWs) as an instructional tool for clinical pharmacy teaching. Semi-structured interviews were carried out with Master of Science in Pharmacy students who had participated in communicative exercises in a 3DVW. Interviews were digitally recorded, transcribed and analyzed using thematic analysis. More than half of the students were positive to using 3DVWs for educational purposes and see the advantages of having a setting where communication can be practiced in an authentic but ‘safe’ environment available online. However, many students also reported technical difficulties in using the 3DVW which impacted negatively on the learning experience. Perceived ease of use and usefulness of 3DVWs appears to play an important role for students. The students’ level of engagement relates to not only their computer skills, but also to the value they place on 3DVWs as an instructional tool.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Englund, Claire
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Olofsson, Anders D.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Price, Linda
    University of Bedfordshire, UK.
    The influence of sociocultural and structural contexts in academic change and development in higher education2018In: Higher Education, ISSN 0018-1560, E-ISSN 1573-174X, Vol. 76, no 6, p. 1051-1069Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Teaching quality improvements frequently focus upon the ‘development’ of individual academics in higher education. However, research also shows that the academics’ context has considerable influence upon their practices. This study examines the working environments of teachers on an online pharmacy programme, investigating contextual conditions that facilitate or impede academic change and development. Interview data and institutional policy documents are examined within a Cultural-Historical Activity Theory framework. Distinct differences in the teachers’ sociocultural context were identified as influencing change and development. Departmental teaching cultures and patterns of communication influenced practice both positively, by offering collegial support, and negatively by impeding change. The findings have significance for academic development strategies. They suggest that departmental-level support should include communicative pathways that promote reflection upon and development of conceptions of teaching and learning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Englund, Claire
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Price, Linda
    University of Bedfordshire, United Kingdom.
    Advancing cultures of innovation: The change laboratory as an intervention to facilitate agency and collaborative sustainable development among teachers in higher education2018In: ASCILITE 2018 - Conference Proceedings - 35th International Conference of Innovation, Practice and Research in the use of Educational Technologies in Tertiary Education: Open Oceans / [ed] Malcolm Campbell, Julie Willems, Chie Adachi, Damian Blake, Iain Doherty, Siva Krishnan, Susie Macfarlane, Leanne Ngo, Marcus O’Donnell, Stuart Palmer, Lynn Riddell, Ian Story, Harsh Suri & Joanna Tai, Australasian Society for Computers in Learning in Tertiary Education (ASCILITE) , 2018, p. 356-361Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    To cope with the rapidly changing Higher Education climate, teachers need the agency to act proactively to initiate and steer changes to meet their needs. The results of this study indicate that transformative agency emerges when teachers are given the opportunity to analyse, envision and redesign their practice collaboratively with the help of mediating conceptual tools. This has implications for academic development, suggesting that activities providing a ‘third space’ for discussion and criticism of current practices is needed to support the development of agency thus creating a culture of innovative practice.

  • 40.
    Englund, Claire
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Price, Linda
    Universoty of Bedfordshire, UK.
    Facilitating agency: the Change Laboratory as an intervention for collaborative sustainable development in higher education2018In: International journal for academic development, ISSN 1360-144X, E-ISSN 1470-1324, Vol. 23, no 3, p. 192-205Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    To cope with the rapidly changing Higher Education climate, teachers need the agency to act proactively to initiate and steer changes to meet their needs. The results of this study indicate that transformative agency emerges when teachers are given the opportunity to analyse, envision and redesign their practice collaboratively with the help of mediating conceptual tools. This has implications for academic development, suggesting that activities providing a 'third space' for discussion and criticism of current practices is needed to support the development of agency. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Englund, Claire
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Wester, Maria
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Educating pharmacists: the perfect prescription?2015In: Academic Bildung in Net-Based Higher Education / [ed] Trine Fossland, Helle Mathiason and Mariann Solberg, Abingdon, UK: Routledge, 2015, 1, p. 90-106Chapter in book (Refereed)
  • 42.
    Eriksson, Sven B
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under tio års tid har Universitetspedagogik och lärandestöd (tidigare Universitetspedagogiskt centrum) aktivt bidragit till att stödja studierektorer, programansvariga och motsvarande i deras utövande av uppdraget som pedagogiskt ansvariga. Detta har gjorts dels genom ett nätverk benämnt SPA (seminarieserien för pedagogiskt ansvariga), dels genom en kurs för pedagogiskt ansvariga. Båda aktiviteterna har också ambitionen att leda till en ökad professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitetet. På denna poster presenteras dessa båda aktiviteter. 

  • 43.
    Ewins, Kristin
    et al.
    Högskolepedagogiskt centrum, Örebro universitet, Örebro, Sverige.
    Svedmark, Eva
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Hultgren, Anna
    Högskolepedagogiskt centrum, Örebro universitet, Örebro, Sverige.
    Grysell, Tomas
    PIL-enheten, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Att leda utbildning i akademin: en nationell kartläggning2024Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under senare år har ledarskap av utbildning i akademin diskuterats alltmer i Sverige. Flera forskare har lyft meso-nivån av ledarskapet som central för pedagogisk utveckling (Mårtensson & Roxå 2016; Bolander Laksov & Thomson 2017; McGrath, Roxå & Bolander Laksov 2019; Ewins et al. 2020; Fremstad & Ewins 2023). Trots detta saknas kunskap om hur detta ledarskap ser ut i praktiken.

    Inom regeringens satsning på ett Högskolepedagogiskt lyft 2022–24 fick Högskolepedagogiskt chefsforum (HPCF) i uppdrag att ge en översiktlig nationell bild av hur ledarskap inom utbildning på universitet och högskolor skrivs fram, organiseras och praktiseras. Syftet är att stärka sektorns strategiska pedagogiska ledning av utbildning.

    Kartläggningen genomförs som ett samarbetsprojekt mellan Örebro, Umeå och Göteborgs universitet. Den utgår från ett omfattande empiriskt material som samlas in i tre delar: enkät till chefer för högskolepedagogiska enheter, intervjuer med akademiska ledare på tolv svenska lärosäten samt en genomgång av styrdokument. Intervjuerna berör uppdrag, ledarskap, relationen mellan ledare, relationen mellan utbildning och forskning, kvalitet och kompetens.

    Vid tidpunkten för NU2024 kommer vi att ha besökt samtliga tolv lärosäten och kunna presentera våra preliminära resultat inför den slutrapport som ska överlämnas till UHR senare hösten 2024. Det finns ett stort intresse för denna kartläggning inom hela sektorn och vi ser denna konferens som ett ypperligt tillfälle att kommunicera preliminära slutsatser till målgruppen. Vi ser redan i det insamlade materialet otydligheter i hur ledarskap begreppssätts och konsekvenser det har för praktiken.

    Detta bidrag kan med fördel presenteras i samma panel som bidraget gällande den nationella kursen Att leda utbildning i akademin som HPCF även har i uppdrag att ta fram (se bidrag från Klara Laksov Bolaner).

    Referenser: 

    Bolander Laksov, K. & Tomson, T. (2017). Becoming an educational leader – exploring leadership in medical education. Journal of Leadership in Education, 20(4): 506–16.

    Ewins, K., Fremstad, E., Fossland, T. & Sandvoll, R. (2020). Deliberative leadership: moving beyond dialogue. I: T. Dyrdal Solbrekke & C. Sugrue (red.), Leading Higher Education as and for Public Good: Rekindling Education as Praxis. London: Routledge. S. 107–24.

    Fremstad, E. & Ewins, K. (2023). The critical-constructive potential of academic development: a case study. Studies in Higher Education, 48(7): 1097–110.

    McGrath, C., Roxå, T. & Bolander Laksov, K. (2019). Change in a culture of collegiality and consensus-seeking: a double-edged sword. Higher Education Research & Development, 38(5): 1001–14.

    Mårtensson, K. & Roxå, T. (2016). Leadership at a local level – enhancing educational development. Educational Management Administration & Leadership, 44(2), 247–62.

  • 44.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Developing education – in a innovative dialogue with stakeholders2013In: ECER Creativity and Innovation in Educational Research 2013: European Conference on Educational Research 2013, 2013, p. 152-153Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to point out what could be lost in a culture of higher education (HE) development characterised by a quality discourse (Fjellström, 2007; Segerholm, 2012). In a long term case study of a locally initiated participative stakeholder evaluation (supporting a curriculum change) three research questions has been explored. [1] What are the participants’ experiences of participation? [2] How does the evaluation strategy enable participation in the developmental work and [3] what are the benefits of the participation?

  • 45.
    Fjellström, Mona
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Larsson, Malin
    Planeringsenheten, Umeå universitet.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Kjellsson Lind, Annika
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Science and Mathematics Education. Planeringsenheten, Umeå universitet.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Eriksson, Nils
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
    Arnqvist, Anna
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Medical Biochemistry and Biophysics.
    Arvidsson, Erik
    Umeå Studentkår.
    Fakultetsaudit: Intern bedömning av kvalitetsarbete för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet hösten 20162017Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Fjellström, Mona
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Wester, Maria
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Universitetslärares skrivande om och för sin undervisning: drivkrafter, stöd och utmaningar2019In: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, no 1, p. 20-33Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att diskutera förutsättningarna för universitetslärares skrivande om och för sin undervisning. I policydokument och regelverk på såväl nationell som lokal nivå uttrycks förväntningar om att lärare ska problematisera, utforska och dokumentera sin undervisning; förväntningar om ett akademiskt lärarskap.

    I denna artikel utgår vi från ett case där ett antal lärare beskriver sina tankar om och erfarenheter av att skriva om undervisning. Via enkäter, fokusgruppsintervjuer och kursutvärderingar har vi inhämtat kvantitativa och kvalitativa data från 30 deltagare i en högskolepedagogisk kurs med fokus på skrivande om och för undervisning. Våra data har analyserats innehållsligt utifrån en förståelseinriktad ansats.

    Resultaten visar att skrivande om och för undervisning försiggår ensamt, osett och i tystnad samtidigt som lärarna upplever stor osäkerhet inför det de upplever som annorlunda skrivande. Baserat på våra resultat presenterar vi förslag på hur högskolelärares skrivande om och för undervisning kan stödjas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Granholm, Camilla
    et al.
    University of Helsinki.
    Svedmark, Eva
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics. Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Research That Hurts: Ethical Considerations When Studying Vulnerable Populations Online2018In: The SAGE Handbook of Qualitative Research Ethics / [ed] Ron Iphofen & Martin Tolich, Thousand Oaks: Sage Publications, 2018, p. 501-509Chapter in book (Refereed)
  • 48.
    Gruffman Cruse, Ewa
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Lundahl, Lisbeth
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Malmros, Bengt
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Sundbaum, Ann-Christin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Wiklund, Maria
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Ett hum om lärande och rum2015In: Universitetspedagogiska konferensen 2015: gränslös kunskap / [ed] Katarina Winka, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2015, p. 27-29Conference paper (Other academic)
  • 49.
    Gustafsson, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, Pharmacology.
    Englund, Claire
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Gallego, Gisselle
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, Pharmacology. School of Medicine, The University of Notre Dame, 160 Oxford Street, Darlinghurst, New South Wales 2010, Australia.
    The description and evaluation of virtual worlds in clinical pharmacy education in Northern Sweden2017In: Currents in Pharmacy Teaching and Learning, ISSN 1877-1297, Vol. 9, no 5, p. 887-892Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background and purpose: The purpose of this article is to describe and evaluate the use of a three-dimensional virtual world (3DVW) in a clinical pharmacy course.

    Educational activity and setting: Students are provided with training opportunities in simulated ward rounds and patient meetings in a 3DVW. The 3DVW enables students to practice communication with patients and colleagues in a professional manner. To evaluate the course and use of the 3DVW, an online course evaluation was completed by students after they had finished the clinical pharmacy course.

    Findings: Forty-two students completed the online course evaluation (62%). Most students (83%) reported that they could adopt the role of a clinical pharmacist in the 3DVW. Sixty percent reported that the environment felt authentic, although some noted that “it can never be quite the same as sitting next to a real person to talk”. More than half of the students (66%) described the use of the 3DVW as a worthwhile exercise. The majority (93%) rated the overall quality of the course as good or very good, with 76% reporting that the pedagogical design of the course helped them with their studies.

    Discussion and summary: Students at Umeå University valued the use of 3DVWs in clinical pharmacy teaching. However, there is a need to make the virtual environment more realistic and easier to use. The invaluable feedback gathered from students will help to improve the future use of virtual worlds in pharmacy education.

  • 50.
    Haake, Ulrika
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Wilhelmsson, Birgitta
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Science and Mathematics Education.
    Arnqvist, Anna
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Medical Biochemistry and Biophysics.
    Lindenius, Erik
    Umeå University, Faculty of Arts.
    Nilsson, Lennart
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Mathematics and Mathematical Statistics.
    Kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Umeå universitet2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
12 1 - 50 of 100
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf