Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1337
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdulhussein, Saba
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Cell- och molekylärbiologi i läromedlen - En läromedelsanalys av två läromedel i biologiämnet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie innefattar en läromedelsanalys av två läromedel i biologiämnet. Syftet med studien är att undersöka huruvida läromedlen följer det centrala innehållet i kunskapsområdet cell- och molekylärbiologi. Därutöver ämnar studien undersöka om läromedlen bidrar till att utveckla elevers kunskaper och förmågor som återfinns ämnesplanen. Studien omfattar en innehållsanalys enligt Blooms reviderade taxonomi och diskuterar frågeställningarna I vilken utsträckning följer läromedlen det centrala innehållet i kunskapsområdet cell- och molekylärbiologi? samt I vilken utsträckning bidrar läromedlen till att utveckla? diskuteras. Resultaten visar att de två läromedlen följer det centrala innehållet och bidrar till att utveckla kunskaper och förmågor i varierande grad. Ett läromedel är kopplat till det centrala innehållet i hög grad då det fokuserar på att förmedla cell- och molekylärbiologi samt bidrar till att eleverna utvecklar relevanta kunskaper och förmågor. Det andra läromedlet är endast delvis kopplat till ämnesplanen. Studien påvisar att läromedel som påstår att de uppfyller läroplanen inte alltid gör det. Således diskuterar studien vikten av att läromedel kvalitetsgranskas.

  • 2.
    Abramsson, Andreas
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Karlsson, David
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Pojkar som skriver: En kvalitativ studie om vad som utmärker mer avancerade skrivare2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad som utmärker mer avancerade manliga skrivare på mellanstadiet. Genom en enkätundersökning av pojkars attityder till skrivande samt observationer av pojkars skrivpraktiker före och under ett längre skrivprojekt studerades aspekter som utmärker dessa skrivare gentemot övriga elever. Studien fann att de mer avancerade manliga skrivarna kommer från högutbildade familjer samt att de avancerade skrivarnas positiva attityder till skrivandet var väl förankrade i hemmet. Studien fann också att dessa pojkar i högre uträckning anstränger sig för sin egen, lärarens och sina vårdnadshavares skull än deras klasskamrater. Slutsatsen är att vårdnadshavares värderingar samt att läraren har höga förväntningar på pojkarna avspeglar sig i en vilja att anstränga sig för att lära – vilket i studien visade sig vara nyckeln till att bli en mer avancerad skrivare

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Adolfsson, Karin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Läraktivitet om bestämning av klorofyll-koncentration i gröna växter med smarttelefon som laborativt instrument2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utveckla och pröva en läraktivitet i gymnasiekurs Naturkunskap 2 som handlar om undersökningen av klorofyllens koncentration i olika växtmaterial relaterad till fotosyntesen. I läraktiviteten undersöker elever i gymnasieskolan koncentrationen av klorofyll i växter med hjälp av smarttelefoner som laborativt instrument. Läraraktiviteten bygger på ett så kallat undersökandearbetssätt vars grund är ett naturvetenskapligt arbetssätt med upprättande av hypotes, prövning och analys. För att öka relevansen i ämnet hämtades växterna från närmiljön. Utvärderingen av prövningen av läraktiviteten visar bland annat att det gick bra för gymnasieelever att undersöka klorofyll-koncentration i olika växter med hjälp av smarttelefoner. Sammantaget var läraktiviteten enligt det undersökandearbetssättet rimlig med tanke på relativt kort tidsåtgång.

  • 4.
    Adolfsson, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Attityder till naturvetenskap: Förändringar av flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 till 20072011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här avhandlingen beskrivs hur hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi har förändrats från 1995 till 2007. Data från den svenska delen av TIMSS-studierna för årskurs 8 i Sverige används. För att definiera hög- och lågpresterande används resultatet på matematikprovet från TIMSS och attityderna undersöks med hjälp av fyra frågor från elevenkäterna. Resultatet diskuteras utifrån olika perspektiv som kan bidra till förståelsen av den komplexa bilden av olika faktorers betydelse för elevers attityder till naturvetenskap.

    Det första resultatet, pojkar är mer positiva till fysik och kemi och flickor till biologi, diskuteras utifrån ämnenas genuskodning. På ett symboliskt plan är fysik och kemi mer förknippade med maskulinitet än biologi.

    Det andra resultatet, högpresterande elever och särskilt pojkar, är mindre positiva till de tre ämnena 2007 än 1995. Det resultatet diskuteras mot bakgrund av ungdomars identitet och identitetskonstruktion. Det verkar som om unga människor i dag inte tycker att utbildningar och arbeten inom det naturvetenskapliga och tekniska området ger dem möjligheter att använda sina talanger, kreativitet och självförverkligande. Resultatet diskuteras också utifrån de förändringar av arbetsmetoder som har skett i svensk skola där det individuella arbetet har ökat och lärarledda genomgångar har minskat. Kan det ha påverkat de högpresterande eleverna så att de har blivit mindre stimulerade och fått färre utmaningar och på så sätt blivit mindre positiva till de naturvetenskapliga ämnena?

    Det tredje resultatet, en större andel hög- och lågpresterande pojkar tycker att de tre ämnena är tråkiga 2007 jämfört med 1995, diskuteras utifrån begreppen "antipluggkultur" och att vara "cool". Kan resultatet från denna studie indikera att det är viktigare för pojkar 2007 att ha en attityd att visa sig ”cool” och att inte plugga. Kan detta ha påverkat attityderna till de naturvetenskapliga ämnena negativt?

    Slutligen visar resultaten att lågpresterande flickor och pojkar tycker att de presterar bättre 2007 än 1995 och det diskuteras mot bakgrund av förändringarna av arbetsmetoder i den svenska skolan. Mer tid ägnas åt individuellt arbete vilket kan innebära att de lågpresterande eleverna väljer att inte arbeta med svårare uppgifter och att de därför upplever att de presterar bättre.

    Avhandlingen avslutas med mina egna reflektioner kring undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan, kring förändringarna av flickors och pojkars attityder till naturvetenskap utifrån resultaten från denna studie och kring mina erfarenheter som lärare i dessa ämnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Adolfsson, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Benckert, Sylvia
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för fysik.
    Wiberg, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    Gapet har minskat: skillnader mellan hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 och 20072011Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 7, nr 1, s. 3-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the change over time of boys’ and girls’ attitudes towards biology, physics and chemistry. We use data from the TIMSS studies for grade 8 in Sweden to investigate how the attitudes for high- and low performing pupils have changed between 1995 and 2007. The attitude is measured by four questions from the student questionnaire in the TIMSS study. The results indicate that there have been some changes in attitudes between 1995 and 2007. High-achieving pupils and especially boys have a more negative attitude towards all three subjects, biology, physics and chemistry, in 2007 compared to 1995. The low-achieving students think that they are performing better in all three subjects 2007 compared to 1995. The difference between the group that are most positive to physics and chemistry and the least positive group has diminished between the two years. The results are discussed in relation to the changes in Swedish schools during the period.

  • 6.
    Agelund Lundberg, Erika
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    En fallbeskrivning av tre autistiska elevers matematikundervisning!2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning har främst varit att skapa mer kunskap om hurundervisningssituationen för elever inom autismspektrum fungerar i grundskolan medfokus på matematikämnet. Studien har även syftat till att beskriva specifika möjligheteroch hinder som finns för denna elevgrupp. Studiens resultat bygger på kvalitativaintervjuer med elever och lärare samt deltagande observationer och har genomförts påen grundskola i Norra Norrland. Mitt arbete har tagit sin utgångspunkt i enhermeneutisk-fenomenologisk ansats, då jag ville basera kunskapsbyggandet påinformanternas upplevelser och erfarenheter I de studerade fallen är elevernainkluderade i vanliga klasser, men i hög utsträckning exkluderade ur grupperna, bl.a. pågrund av bristande kommunikativ förmåga hos denna grupp elever. Problem med attförstå matematiska begrepp, svårigheter med tidsutnyttjande och nedsatta exekutivaförmågor, ställer också till problem för denna elevgrupp. En egenskap hos dessa eleversom skapar möjligheter är deras förmåga att fokusera på ett specialintresse.Sammantaget skapar elever inom autismspektrum en komplex situation för såväl läraresom elever.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ahlkvist, Emilia
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Jones, Elina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Bedömningspraxis och utmaningar: En kvalitativ intervjustudie om gymnasielärares bedömningspraxis2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån ett yrkesetiskt och läroplansteoretiskt perspektiv syftar undersökningen till att genom intervjuer undersöka betygspraxis och möjliga utmaningar relaterade till betyg och bedömning. Detta i syfte att belysa vilka utmaningar lärare kan konfronteras med i bedömnings- och betygssituationer i ämnen och kurser som inte har nationella prov, och vilka handlingsmöjligheter lärarna har i sådana situationer utifrån satta ramar i styrdokument.  Vi har använt semistrukturerade kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med ett hermeneutiskt synsätt på tolkning. Resultatet visar att det som anses svårt i betygssättningssituationer skiljer sig från lärare till lärare men gemensamt för alla är att de önskar mer tid med kollegor för sambedömning och diskussion. Om denna önskan uppfylls bör även likvärdigheten förbättras. Påtryckningar från andra än läraren angående betygssättning är vanligast från elever men det ses inte som något negativt av lärarna. Påtryckningar från rektor angående krav på ökad måluppfyllelse har tolkats olika av tre lärare, varav två anser att lärare måste stå tillsammans för att försöka motstå dessa påtryckningar. Vanligt är att lärare ställs inför situationer där de måste ställa yrkesinterna normer mot allmänetiska normer och detta blir ibland en faktor som påverkar lärarnas betygssättningsprocess. Generellt kan vi se att våra informanter inte tycker det är ett problem att den så kallade “räddningsplankan” de nationella proven inte finns med.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Ahlstedt, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Forsner, Susanne
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Inkludering av elever i särskilda utbildningsbehov i matematik - Hur arbetar speciallärare för att bidra till inkludering?2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för denna studie har varit att synliggöra hur speciallärare kan arbeta med och ge stöd till elever i Särskilt Utbildningsbehov i Matematik, elever i SUM, och hur arbetet verkar främjande för deras inkludering i matematikundervisningen. Studien har med hjälp av en kvalitativ webbenkät undersökt hur elva speciallärare med inriktning matematikutveckling beskriver att de bidrar till en inkluderande undervisning för SUM-elever på organisations-, grupp- ochindividnivå, samt vilka möjligheter och hinder, gällande detta, som de beskriver. Till grund för studien ligger alla elevers rätt till en likvärdig undervisning och de inkluderande intentioner som genomsyrar skolans styrdokument, men även det faktum att matematik trots nationella insatser är det ämne där det jämförelsevis är flest elever som inte når upp till godkänd kravnivå på de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9, samt går ut grundskolan med ej godkända slutbetyg. Studiens resultat har analyserats utifrån Roos (2015) tre perspektiv på inkludering i matematik, dynamisk inkludering, innehållsinkludering och deltagande inkludering. I resultatet framkom flertalet goda exempel och möjligheter för hur speciallärarnas arbete på organisations-, grupp- och individnivå kan bidra till SUM-elevens inkludering. Framträdande resultat var vikten av samsyn på och godorganisation av det specialpedagogiska arbetet, möjligheten att driva skolutveckling, att på olika sätt bidra till en matematikundervisning som är tillgänglig för alla elever samt lyhördhet för elevens behov och känsla av inkludering. De mest framträdande identifierade hindren visade sig vara ett kompensatoriskt perspektiv som lever kvar på skolan, tidsbrist, bristfällig samverkan, bristande matematikdidaktisk kompetens hos lärare samt dålig självkänsla och självförtroende hos SUM-elever.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Airey, John
    et al.
    Department of Physics and Astronomy, Uppsala University.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Music and physics don't mix!: What the humorous misuse of disciplinary-specific semiotic resources can tell us about disciplinary boundaries2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Becoming part of an academic discipline has been described both in terms of becoming fluent in a disciplinary discourse (Airey 2009; Airey & Linder 2009; Northedge 2002) and achieving disciplinary literacy (Airey 2011, 2013; Geisler 1994). In this paper we investigate disciplinary boundaries by documenting the responses of academics to a semiotic disciplinary hybrid. The hybrid we use is the Physikalisches Lied, a bogus piece of sheet music into which disciplinary-specific semiotic resources from the realm of physics have been incorporated to humorous effect.

    The piece is presented to three distinct disciplinary focus groups: physicists, musicians and a group of academics who have had little contact with either discipline. In order to elicit disciplinary responses that are free from researcher prompts, each focus group is first asked the simple, open-ended question What do you see here? Once discussion of this question is exhausted the focus groups are asked to identify as many puns as they can - essentially all the disciplinary items that they feel have been misappropriated - and to attempt to explain what this means from a disciplinary standpoint. The differences in the responses of the three groups are presented and analysed.

    We argue that the semiotic resources focused on by each of the three groups and the nature of the explanation offered provide evidence of the degree of integration into the disciplines of physics and music. Our findings shed light on the process of becoming a disciplinary insider and the semiotic work involved in this process.

  • 10.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala University.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    That’s funny!: The humorous effect of misappropriating disciplinary-specific semiotic resources2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The socialization of disciplinary outsiders into an academic discipline has been described both in terms of becoming fluent in a disciplinary discourse (Airey, 2009; Airey & Linder, 2009; Northedge, 2002) and achieving disciplinary literacy (Airey, 2011, 2013; Geisler, 1994). In this paper we investigate disciplinary boundaries by documenting the responses of academics to a semiotic disciplinary hybrid. The hybrid we use is the Physikalisches Lied, a bogus piece of sheet music into which disciplinary-specific semiotic resources from the realm of physics have been incorporated to humorous effect.

    The piece is presented to three distinct disciplinary focus groups: physicists, musicians and a group of academics who have had little contact with either discipline. In order to elicit disciplinary responses that are free from researcher prompts, each focus group is first asked the simple, open-ended question What do you see here? Once discussion of this question is exhausted the focus groups are asked to identify as many puns as they can—essentially all the disciplinary items that they feel have been misappropriated—and to attempt to explain what this means from a disciplinary standpoint. The differences in the responses of the three groups are presented and analysed.

    We argue that semiotic material focused on by each of the three groups and the nature of the explanation offered, provide evidence of the degree of integration into the disciplines of physics and music. Our findings shed light on the process of becoming a disciplinary insider and the semiotic work involved in this process.

     

    References

    Airey, J. (2009). Science, Language and Literacy. Case Studies of Learning in Swedish University Physics. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 81. Uppsala Retrieved 2009-04-27, from http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=9547

    Airey, J. (2011). The Disciplinary Literacy Discussion Matrix: A Heuristic Tool for Initiating Collaboration in Higher Education. Across the disciplines, 8(3).

    Airey, J. (2013). Disciplinary Literacy. In E. Lundqvist, L. Östman & R. Säljö (eds.), Scientific literacy – teori och praktik (pp. 41-58): Gleerups.

    Airey, J., & Linder, C. (2009). A disciplinary discourse perspective on university science learning: Achieving fluency in a critical constellation of modes. Journal of Research in Science Teaching, 46(1), 27-49.

    Geisler, C. (1994). Academic literacy and the nature of expertise: Reading, writing, and knowing in academic philosophy. Hillsdale, NJ: Erlbaum.

    Northedge, A. (2002). Organizing excursions into specialist discourse communities: A sociocultural account of university teaching. In G. Wells & G. Claxton (eds.), Learning for life in the 21st century. Sociocultural perspectives on the future of education (pp. 252-264). Oxford: Blackwell Publishers.

  • 11.
    Alatalo, Fanny
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Lusten till matematik och vägen dit: En studie om hur lärare arbetar med matematik och motivation på lågstadiet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Motivation promotes learning and a lack of motivation is a problem in school. According to research, students easily distance themselves to mathematics if teaching is monotone. Research also shows that teachers possess a great potential to influence the motivation of their pupils. The first aim of my study is to investigate teachers’ opinions about motivation in mathematics and how they plan and implement these thoughts in the classroom. Another is to find out what the teachers think about the physical classroom environment and its design when learning mathematics. To get an as expanded knowledge as possible, I have used interviews, observations and pupil questionnaires. The result of my study showed that the three teachers all used the pupils’ workbooks as a framework when planning, but they used it in various extents in their teaching. Attitudes among the pupils to their mathematic lessons and to the subject differed, but one class was much more positive then the others - this study shows some of the contributing factors regarding to that fact.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Liberg, Caroline
    Uppsala universitet.
    Tegmark, Mats
    Högskolan Dalarna.
    Vinterek, Monika
    Högskolan Dalarna.
    Winberg, Mikael
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. UmSER.
    Läsning och motivation i årskurs 6 och 9: elevers syn på läspraktiker i och utanför skolan.2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     Läsförmågan hos elever i den svenska grundskolan är långt under vad den var 20 år sedan, samtidigt som fritidsläsandet fortsätter att minska. Skolan har därför ett viktigt kompensatoriskt uppdrag då vi vet att det krävs rikligt med läsning för att bli en god läsare (Kuhn & Stahl, 2003). Elever behöver också läsa olika typer av texter för att utveckla ordförrådet inom olika ämnen (Biemiller, 2001). Dessutom måste elever kunna läsa längre texter för att utveckla kunskap genom läsning (Topping et al., 2007; Merisuo-Storm & Soininen, 2014). Forskning visar också att längden läsning i skolan och på fritiden korrelerar positivt med läsförmågan (Taylor et al., 1990). 

    Studien utgår från självbestämmandeteorin (SDT) vilken betonar att typen av motivation är viktigare än mängden motivation (Ryan & Deci, 2000). Ju mer autonomt reglerad elevers motivation är, desto bättre är förutsättningarna för att de ska vilja läser mer. Forskning har visat på ett rekursivt samband mellan autonom motivation och synen på den egna läsförmågan (Guthrie & Wigfield, 2000). 

    Syftet är att visa på relationen mellan hur mycket eleverna läser och deras motivation till läsning, attityd till läsning och synen på den egna läsförmågan. Följande frågor är i fokus: 

    • Hur många sidor sammanhängande text läser elever i årskurs 6 och 9 i svenska, engelska, historia och kemi under en dag i skolan? 
    • Vad är elevernas generella attityd till läsning? 
    • Vilken motivation uttrycker elever för läsning av skönlitteratur och sakprosa i skolan? 
    • Hur ser eleverna på sin egen läsförmåga och skolans såväl som sina egna läspraktiker? 

     Analyserna bygger på data från 3408 webbaserade elevenkäter från 144 grundskolor i 18 kommuner. Dessutom genomfördes 194 strukturerade elevintervjuer i sex klasser valda utifrån grad av motivation och mängden skolrelaterad läsning. 

    Resultatet visar att elever i årskurs 6 läser mer i skolan än elever i årskurs 9 och att elever i årskurs 6 visar en högre grad av inre motivation än elever i årskurs 9. Elever i årskurs 6 har också en mer positiv attityd till läsning av såväl skönlitterär som sakprosatext än elever i årskurs 9. Analyser pågår gällande relationen mellan hur mycket eleverna läser och deras motivation till läsning i de olika ämnena. Preliminära resultat pekar mot att det finns en potential i elevernas förhållande till läsning som skolan skulle kunna ta tillvara i än högre grad. 

    Studiens storskaliga ansats med både kvantitativa och kvalitativa data bidrar med ny kunskap om skolans läspraktiker och hur dessa förhåller sig till elevers motivation att läsa.

  • 13.
    Albinsson, Malin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Åtgärder efter nationella prov för skolår 3 i matematik: Ett undervisningsförsök2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man kan stödja elever som ännu inte nått målen för skolår 3 i matematik. Detta genomfördes i ett undervisningsförsök med elever i skolår 4 som inte klarat målet för skolår 3. Forskningsverktygen var litteratursökning, handledning, dagboksanteckningar, intervjuer, analys av elevsvar från delprov och fotografier av kritiska moment från undervisningen.

    Undervisningsförsöket gjordes på en 1-7 skola utanför en större stad i Sverige. Av 49 elever var det 17 st som behövde få extra stöd i ett eller flera delmål enligt nationella prov skolår 3. I uppsatsen redovisas ett av delmålen som handlar om skriftliga räknemetoder där nio elever deltog på 15 st lektioner á 30 min. Alla de nio deltagande eleverna ökade sin måluppfyllelse och klarade nivån för godkänt på delprov G "Skriftliga räknemetoder" . Medelvärdet på resultatet ändrades från 5 till 12 rätt av 14 möjliga efter undervisningsförsöket. Eleverna arbetade i en liten tillfällig grupp knuten till det aktuella målet med stöd av en speciallärare som använde sig av formativ bedömning.

    Eleverna valde att använda uppställning som skriftlig räknemetod framför räkning med mellanled i delprovet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Alexandersson, Amelia
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Lindström, Anna
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    ”Motivationenes påverkan på läsinlärningen”: En studie om lärares arbete med motivation i läsinlärningen i grundskolans årskurs 1.2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Denna studie är fokuserad på hur lärare tänker kring sina elevers och sin egen motivation i samband med läsinlärningen i årskurs 1. I studiens bakgrund definieras motivation samt läsinlärning som är viktiga för studien. Vidare presenteras tidigare forskning om motivation samt motivation kopplat till läsning. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1 ska en tydligare bild ges av hur motivation används i läsinlärningen. Insamlat material analyseras tematiskt och diskuteras utifrån tidigare forskning och motivationsteorierna “Teorin om förväntningar och värden” och “Tron på sig själv och sin egen kapacitet”. Studiens resultat visar att lärare anser att exempelvis trygghet, nyfikenhet och intressant material är viktiga aspekter för att deras elever ska känna sig motiverade. Vidare visar studien att lärarnas egen motivation kan ha både negativ och positiv påverkan på elevernas motivation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Ali, Hashin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Kommunikativ språkinlärning i engelskundervisningen: En studie om hur elevers språkutveckling stimuleras i klassrummet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Syftet med denna studie är att analysera och observera de kommunikativa metoder som lärare använder för att stimulera elevers muntliga färdigheter och språkinlärning i det engelska klassrummet, hos årskurs 4-6. Denna studie kompletterades även med observation- och intervjustudier. Vidare har en analys av dessa undersökningsmetoder genomförts i samband med forskningen för att kunna förklara studien. Resultatet visade att på att det ofta uppstår ett språkbyte i undervisningen, mellan det engelska och svenska språket, särskilt i årskurs 4. Detta är något som påverkar elevers output och språkinlärning. Lärarnas interaktioner med eleverna var effektiva samt gynnande för elevers språkutveckling, så länge det förkom på engelska istället för svenska.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Almarlind, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Department of science and mathematics education.
    Knekta, Eva
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The role of science education: A content analysis of Swedish steering documents2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Education has an important role in preparing students personally, socially and intellectually, for future challenges as citizens. But what is the role of science education in preparing students for the future? During the last decades, conflicting ideas about the balance between developing science knowledge needed as citizens and knowledge for future studies in science and technology (Fensham 1988; Roberts, 2007), have led to several revisions of the science curriculum in many countries. The aim of this exploratory study is to illustrate and problematize how the functions and purposes of education are expressed in the curricula and in the different science syllabuses in compulsory and upper secondary school. First, a content analysis of the syllabuses was done with respect to functions of education, i.e., qualification, socialization and subjectification (Biesta, 2009), and with respect to curriculum emphases targeting different aims of science education (Roberts, 2007; Roberts & Östman, 1998; Östman, 1995). Each sentence in the documents were assigned categories in respective framework. This enabled a quantitative comparison of functions and purposes expressed in different documents and different parts of the documents (e.g. aims, core content, and knowledge requirements). Second, a qualitative analysis of each sentence and clusters of sentences in respective category was done. Preliminary results show that different science subjects, at the different school levels, have different accentuations of functions and purposes. Furthermore, the sentences regarding knowledge requirements for school levels 7-9 are more difficult to categorize than other parts in the syllabus. Most text concerning socialization and subjectification, i.e., how to develop as an independent citizen able to make decisions is presented in the curriculum and is scarce/rare in the syllabus. We are looking forward discussing the different aims of science education from the results of this study.

     

     

  • 17.
    Almarlind, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Knekta, Eva
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The role of science education in preparing students for future challenges: guidance provided by Swedish science syllabuses and national tests2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Education plays an important role in preparing students with the knowledge and skills that will help them deal with science-related issues. Both national and international studies have analysed the purposes of science education, showing that there are various messages in terms of visions and curriculum emphases.This study aims to elucidate the guidance the Swedish science syllabuses and the year 2017 national science tests in lower secondary school give teachers to choose focus of content, context and teaching methods. By analysing sentences in the syllabuses and items and assessment guidelines in the tests through the lens of Biesta’s functions of education and Roberts curriculum emphases, a detailed picture of what guidance the syllabuses and the tests give is presented. The study shows that, according to the syllabuses and the tests, the overall function of science education is to provide students with knowledge and skills, while sentences emphasising certain norms or independent critical thinking are uncommon. Further, differences were found in the extent to which the different specific aims of science education (operationalised as curriculum emphases) are stressed. The study discusses similarities and differences in syllabuses, between subjects and in relation to the items and the assessment guidelines in the tests. 

  • 18.
    Almarlind, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Sullivan Hellgren, Jenny Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Student reasoning about socioscientific issues in Swedish national science tests2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since the national science tests for grade 9 (age 15-16) in Swedish Compulsory schools were obligated 2010, there has been validity and reliability discussions concerning the dilemma of having essay items in the tests. In the test reports from 2013 onwards, teachers express concerns to assess the essay items, arguing that students only show that they are “good coders” and general arguers instead of showing scientific knowledge and skills. The goals of the science curriculum do however state that science knowledge should include the ability to participate in discussions in ways where science, technology and society interrelate, e.g. decision-making in socioscientific issues (SSI). Therefore, these skills are also important to assess. With this study, we aim to increase the knowledge about what perspectives students use in their supporting reasoning in Swedish national science tests. This was done using the SEE-SEP model covering three aspects (knowledge, value, and personal experiences) and six subject areas (sociology/culture, economy, environment/ecology, science, ethics/morality, and policy) (Chang Rundgren, & Rundgren, 2010), and a test item where students choose and argue for their choice of material for a chocolate box. The choices are plastic, paper or aluminium. Results show that students can use multiple perspectives of scientific knowledge when they make decisions and SSI argumentation, and this can be tracked in their written answers. The core of students reasoning was based on knowledge and values in the subject areas sociology/culture, environment and science. We discuss possibilities to, instead of avoiding these essay items, learn more about how to assess them.

  • 19.
    Almlund, Johanna
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Demokrati i klassrummet - Samhällskunskapslärares syn på det demokratiska fostransuppdraget2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studiens syfte är att få fördjupad kunskap i hur gymnasielärare i samhällskunskapförhåller sig till förutsättningarna att fostra demokratiska medborgare inom skolan. Denteoretiska utgångspunkten är deliberativ undervisning. Studien har genomförts med hjälp avsemistrukturerade intervjuer och en fenomenografisk analys.Resultatet presenteras i kategorier som besvarar studiens två frågeställningar, den ena ärsynen på det demokratiska fostransuppdraget och det andra är det demokratiskafostransuppdraget i klassrummet. Slutsatsen blir att lärarna är samstämmiga kringuppfattningen att samtal är en viktig ingrediens för en bra undervisning men tycker olikakring medvetenheten om varför samtalet är viktigt. Vissa är trygga i rollen att hanterakonflikter och planera in samtal i undervisningen medan andra upplever rädsla som ett storthinder och ett argument för att minska ned andelen samtal i undervisningen. Det finns intenågra tydliga tecken på att deliberativa samtal finns med i nuvarande undervisning.

  • 20.
    Alzin, Samir
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Språkets effekt på nyanlända elevers resultat vid skriftliga matematikprov2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för hur den språkliga faktorn kan påverka nyanlända elevers resultat av skriftliga matematikprov. Frågan är om resultaten för dessa elever kommer att förbättras om de har möjlighet att utföra matteprovet på sitt modersmål. Målgruppen var nyanlända elever som studerar vid språkintroduktionsprogrammet i gymnasieskolan och deras modersmål var arabiska. Alla elever i undersökningen har bott mindre än ett år i Sverige. Eleverna gjorde ett matematikprov på svenska först och efter ett tag gjorde eleverna samma prov men på arabiska. Det fanns en tydlig förbättring i elevernas resultat när de utförde provet på sitt modersmål.

  • 21.
    Anderhag, Per
    et al.
    Stockholms Universitet.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Konsekvenser av humor och skämtande för elevers lärande i naturvetenskap2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Naturvetenskap beskrivs vanligtvis som en rationell och faktaorienterad verksamhet med liten koppling till estetik, normer och värden. I våra respektive datainsamlingar, som inte har haft humor som fokus, har vi oberoende av varandra dock sett inslag av humor när grundskolelever respektive universitetsstudenter lär sig fysik. Även om detta också har uppmärksammats av tidigare forskning är kunskapen begränsad om vilken roll skämtande kan ha för elevernas lärande i naturvetenskap. Transkriberat ljud-och videomaterial har analyserats med Praktisk Epistemologisk Analys. De inledande analyserna, som är grundade i en pragmatisk och handlingsorienterad teoribildning, visar att elever och lärare använder humor för att klargöra hur resonemang och handlingar är i linje med vad de förväntas göra och uppnå i klassrummet. I seminariet vill vi pröva huruvida sådana och andra humoristiska situationer påverkar elevernas möjlighet att mer självständigt och målinriktat agera mot lärandesituationens naturvetenskapliga syften och innehåll. 

  • 22.
    Anderhag, Per
    et al.
    Department of Research and Development Education Administration, City of Stockholm, Sweden.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The Role of Situated Humour and Joking for Cognitive Learning in the Science Classroom2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research in science education reveals that teachers and students use humour when they communicate with each other in a science education context. In this paper we explore consequences of humour for learning in two different contexts of physics education using video-data: a physics classroom in year nine and a group of four undergraduate students learning basic mechanics together. The video data was analysed with practical epistemology analysis (PEA). The findings showed that the participants in situations of cognitive indeterminacy made jokes to clarify how reasoning and actions tallied with the task at hand. These humorous situations positively affected students’ capability to act intentionally towards the aim of the activity and the results show that this way of joking can have positive consequences for student learning. Therefore, humour ought to be viewed as a significant resource for meaning making in the science classroom. 

    Ladda ner (pdf)
    populärvetenskaplig sammanfattning
  • 23.
    Andersson, Anette
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Val av slöjdart: En kvalitativ studie av slöjdelevers val2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har jag undersökt vilka åsikter, normer och föreställningar sompåverkat högstadieelevernas val av slöjdart. Genom kvalitativa intervjuer medutvalda elever har jag fått intressanta svar på mina frågor. Slöjdvalen i högstadietsker oftast under grupptryck från klasskompisarna, där traditionsenliga val görsmed att flickor över lag valt textilslöjd och pojkar valt trä- och metallslöjd. Attslöjdämnet är roligt och att eleverna indirekt vill bli styrda i deras val av slöjdart,med något slöjdarbete som går snabbt samt lite roliga saker för att fågrundläggande kunskaper, samt att locka intresset till de olika slöjdarterna harkommit fram i min studie. Analysen av intervjudeltagarnas svar är att slöjdlärarnabör visa på olika slöjdalster för de olika bedömningsnivåerna med instruktioner itext och bild, för att slöjdprocessen ska bli tydlig och intressant.Miljön kan naturligtvis påverka slöjdvalen med den bullriga trä- ochmetallslöjdsal eller den lugnare miljön som är i textilslöjdsalen. Lärarna är föreleverna förebilder som har ett ansvar för slöjdelevernas uppfattning omslöjdarternas könskodning. Detta är av stor vikt som det krävs att jobba medgemensamt i kommunerna i landet för att eleverna ska få en likvärdig utbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Formative assessment - from the view of special education teachers in mathematics2020Ingår i: Nordisk matematikkdidaktikk, NOMAD: [Nordic Studies in Mathematics Education], ISSN 1104-2176, Vol. 25, nr 3-4, s. 73-93Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The potential of using formative assessment is well demonstrated, but studies about the use of formative assessment from a special education perspective are lacking. This study adds to this gap by investigating the view of formative assessment in a group of 39 special education teachers in mathematics (SETMs) who had learned about formative assessment within the SETM-program 2–6 years earlier. Five respondent interviews were used to design a questionnaire answered by the rest of the group. The SETMs had perceived formative assessment beneficial and useful in all their common sub-responsibilities and reported experiences of benefits as well as challenges. The article discusses the importance of reaching an inclusive formative assessment practice in mathematics education.

  • 25.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Formative assessment: and the component of adjusted teacher instruction2017Ingår i: Proceeding of the Tenth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME10) / [ed] Dooley, T Gueudet, G, Dublin: European Society for Research in Mathematics Education , 2017, s. 3419-3426Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This theoretical paper is based on an empirical study where the framework of formative assessment by Wiliam and Thompson was used to analyze teachers' use of formative assessment in their mathematics classroom practice. The paper argues for treating a component named Adjusted Teacher Instruction (ATI) as a key strategy in complement to the five key strategies in the original framework. ATI is a significant component in formative assessment, but also particularly challenging for teachers to implement in their classroom practice. Treating ATI as a key strategy could facilitate the analysis of teachers' use of formative assessment activities and enhance the understandings about what kind of ATIs are most useful for whom under what conditions. Extended understandings about effective formative assessment activities are important in decisions about what formative assessment to include in teacher education and in-service training for teachers.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Framgångsfaktorer för formativ bedömning2016Ingår i: Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, Vol. 43, nr 1, s. 43-48, artikel-id 43Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men … Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel visar att elevernas lärande påverkas när lärare låter bedömningar ligga till grund för förändringar av undervisningen. Hur påverkas elevernas lärande då? Jo, de lär sig – mer och bättre.

  • 27.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Professional development in formative assessment: effects on teacher classroom practice and student achievement2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The potential of formative assessment, evident in several research reviews, has raised the interest in many countries to invest in reform initiatives to develop its use. However, implementation of formative assessment is not straightforward and there is a lack of knowledge about how to design appropriate professional development. The intervention study presented in this thesis aimed to see if a random selection of teachers, participating in a professional development program with many contact hours and substantial support of an expert, implemented formative assessment in a way that increased their students’ learning in mathematics. It also aimed to examine the reasons for the teachers’ changes in their classroom practice.

    The twenty-two year 4 teachers attended a professional development program in formative assessment in mathematics. A mixed methods approach used classroom observations, teacher interviews, questionnaire surveys and student mathematics tests to investigate the effects on teacher classroom practice and student achievement.

    It was found that the teachers trained in formative assessment built on their previous formative classroom practice and added new formative assessment activities into their mathematics classroom practice to a level that had significant impact on student achievement in mathematics (p = .036, d = .66). The teachers developed their formative assessment practice in three dimensions: key processes in teaching and learning, agents in the classroom, and the length of the formative assessment cycle.

    The reasons for teachers ́ implementation of new formative assessment activities were well explained by the expectancy-value theory of achievement motivation. Important aspects of the professional development program were: (1) A formative and process-oriented character; (2) Activities directly useable in classrooms; (3) Experience of using formative assessment activities; (4) Connection between theory and practice; (5) Time; and (6) Knowledgeable support.

    The thesis shows that it was possible to provide sufficient support to a random selection of teachers for them to develop their formative assessment practice in a way that improved student achievement. However, this thesis also indicates that it can be expected that teachers would need substantial time and support to achieve such developments in their classroom practice.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    Spikblad
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The characteristics of formative assessment that enhance student achievement in mathematics2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 29.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The impact of a teacher professional development program in formative assessment on teachers practice and student achievement.2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 30.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Translating assessment for learning to work in groups of students with intellectual disabilities2024Ingår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The potential of using Assessment for Learning (AfL) is well established, but studies of AfL practice in groups of students with intellectual disabilities (ID) are rare. The respondents in this study were assistants and teachers working in compulsory school for students with ID. In a two-year project they had worked with translating five AfL key strategies (KSs) to fit their context. The study aimed at exploring this translation to depict the use of AfL KSs in the classes of students with ID and reveal opportunities and challenges. The AfL KSs were used to structure interviews and classroom observations, and an ensuing thematic data analysis. The overall conclusion confirms the potential of using AfL in this context. Three themes depict the overall use of AfL: a whole-class focus, a team approach, and the integrated use of the AfL KSs. Various themes characterise the implementation of each KS, and the opportunities and challenges. The findings implicate benefits for the students, and advantages as well as concerns for the staff. The findings are expected to be of value inside and outside the study’s context. The study demonstrates how contextual variation can contribute to new insights and questions for the AfL research field.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Boström, Erika
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Formative assessment in Swedish mathematics classroom practice2015Ingår i: CERME9 : proceedings of the Ninth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education / [ed] Kondrad Krainer & Naďa Vondrov, European Society for Research in Mathematics Education , 2015, s. 3167-3168Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using formative assessment has woken interest in many countries because of the potential effect on student achievement. To investigate Swedish teachers' use of formative assessment in mathematics, this study used classroom observations and teacher interviews of 38 mathematics teachers. The teachers used formative assessment, but additional formative activities could support teachers to better take advantage of the potential in using formative assessment

  • 32.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Boström, Erika
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Formative assessment in Swedish mathematics classroom practice2017Ingår i: Nordisk matematikkdidaktikk, NOMAD: [Nordic Studies in Mathematics Education], ISSN 1104-2176, Vol. 22, nr 1, s. 5-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research shows that substantial learning gains are possible through the use of formative assessment. However, little is known about Swedish mathematics teachers’ use of formative assessment, and thus about the possible value of professional development programmes. This study uses teacher interviews and classroom observations to examine the classroom practice of 38 randomly selected primary and secondary school teachers in a mid-sized Swedish municipality. A framework of formative assessment comprising one big idea and five Key strategies structured the analysis. The study identifies characteristics of current formative assessment practices. The results show that the teachers do use a variety of formative assessment activities, but also that there is much room for development towards a more effective formative classroom practice. 

  • 33.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Erixon, Eva-Lena
    Changes in the use of and reflections on formative assessment: from student teacher to beginning mathematics teacher : a case study2021Ingår i: Assessment Matters, ISSN 1176-7839, E-ISSN 2230-617X, Vol. 15, s. 4-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this case study, we follow the career of one student teacher (Ellen) from her pre-service training to her first year as a mathematics teacher. As part of a research project about what it means to become a mathematics teacher, the aim of the study was to gain insight into the development of formative assessment competence. To accomplish this, we used data from video-recorded lessons and audio-recorded conversations to depict changes in classroom practice and reflections on that practice during the study. Our findings show that Ellen made incremental changes in her classroom practice and that these had an impact on classroom interaction, formative assessment processes, and student involvement in those processes. Corresponding changes were identified in Ellen's reflections, which also indicated that she increased her insight into formative assessment. We discuss our findings in relation both to what it means to become a mathematics teacher and to the development of formative assessment competence.

  • 34.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Granberg, Carina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    From Passenger to Pilot – Using Formative Assessment to Support Students With Intellectual Disabilities to Become Self-Regulated Learners2022Ingår i: Frontiers in Education, E-ISSN 2504-284X, Vol. 7, artikel-id 845208Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Students with intellectual disabilities (ID) risk leaving school without having the opportunity to develop their independence to become less reliant on others. This study aims to gain insights into how formative assessment as a teaching design can support self-regulated learning (SRL) among students with ID. Two experienced Swedish special school teachers, using formative assessment to support students’ SRL competence, participated in this study. Data consisted of the teachers’ written teaching descriptions, classroom observations, and teacher interviews. The analysis showed that the teachers managed to implement a formative classroom practice aiming to support the students to develop subject-matter knowledge as well as SRL skills. Three themes of challenges were identified: Low expectations and caretaking, Experiences of shortcomings, and Learning difficulties. Overcoming such challenges is discussed. The study shows promising examples of the use of theories and principles of formative assessment to promote SRL competence among students with ID and also incentives for doing so.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Characteristics of improved formative assessment practice2017Ingår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 8, nr 2, s. 104-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An earlier study showed that the changes in teachers’ classroom practice, after participation in a professional development program in formative assessment, significantly improved student achievement in mathematics. The teachers in that study were a random selection of Year 4 teachers in a Swedish mid-sized municipality. In the present study, we analyse and describe the characteristics of these changes in classroom practice, which were based on a combination of various strategies for formative assessment. Data were collected through teacher interviews and classroom observations. The teachers implemented many new activities that strengthened a formative classroom practice based on identifying student learning needs and modifying the teaching and learning accordingly. The characteristics of the changes the teachers made reveal the complexity of this formative assessment practice and why such developments of practice are likely to require major changes in most teachers’ practices. We also discuss how such changes in practice afford new learning opportunities.

  • 36.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Reasons for teachers' successful development of a formative assessment practice through professional development: a motivation perspective2018Ingår i: Assessment in education: Principles, Policy & Practice, ISSN 0969-594X, E-ISSN 1465-329X, Vol. 25, nr 6, s. 576-597Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Formative assessment has been shown to have the potential to significantly enhance student achievement, but a strong research base about how to support teachers to implement such a practice is lacking. This is particularly so for a conceptualisation of formative assessment as a unity of integrated formative assessment strategies. The aim of this study is to investigate why the mathematics teachers who participated in a successful professional development programme in formative assessment developed their formative classroom practice to such an extent that it had a significant impact on student achievement. An analysis of data from teacher questionnaires and interviews shows that the teachers' actions can be explained by expectancy-value theory of achievement motivation. Characteristics of the professional development programme that the teachers experienced as important for their development of a formative classroom practice are identified, and the characteristics' affordances for the development of the teachers' expectancy and value beliefs are discussed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    The impact of formative assessment on student achievement: a study of the effects of changes in classroom practice after a comprehensive professional development programme2017Ingår i: Learning and instruction, ISSN 0959-4752, E-ISSN 1873-3263, Vol. 49, s. 92-102Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A random sample of 22 Year 4 teachers in mathematics from a middle-sized Swedish municipality participated in a teacher professional development programme in formative assessment. The content ofthe programme was formative assessment conceptualised as a unity of different, integrated strategies.The study examines the effects on student achievement of the changes in the teachers’ formative classroom practice that followed the professional development input. Results show that, after controlling for pretest scores, the classes in the intervention group significantly out performed the classes in thecontrol group in a posttest administered one school year after the end of the programme (p = 0.036, d = 0.66). The study contributes to the understanding of under-studied areas of the impact of professional development in formative assessment, and the impact of teacher practice based on formative assessment conceptualised as a unity of different formative assessment strategies.

  • 38.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Winberg, Mikael T.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The importance of the elicitation process in formative assessment: a case study2024Ingår i: Proceedings of the 47th Conference of the International Group for thePsychology of Mathematics Education (Vol. 1) / [ed] Evans, T.; Marmur, O.; Hunter, J.; Leach, G.; Jhagroo, J., Psychology of Mathematics Education (PME) , 2024, Vol. 1, s. 99-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 39.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Vingsle, Charlotta
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    The impact of a teacher professional development program in formative assessment on teachers’ practice2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    poster
  • 40.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Ersholt, Frida
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Undervisning i flerspråkigt klassrum: En kvalitativ studie kring hur lärare undervisar svenska i en flerspråkig klass2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att andraspråkselever har ökat i klassrummen den senaste tiden. Detta sätter press pålärarna, då de måste ge alla elever lika möjligheter till en bra utbildning.Det här är en kvalitativ studie med fokus på att undersöka hur lärare undervisar inom ämnet svenska i enflerspråkig klass. Vi intervjuade samt observerade fyra lärare från två olika skolor. Vi samtalade även medtvå specialpedagoger från samma skolor.Resultaten visade att de vanligaste undervisningsmetoderna var bildstöd och kroppsspråk. Dessa metoderanvändes av alla lärarna i vår studie för att inkludera andraspråkseleverna sociokulturellt samtkunskapsmässigt. Vår studie visade även att lärarna försöker inkludera andraspråkelever i undervisningen,men att det kan uppstå språkliga svårigheter.Slutligen föreslås olika typer av material samt annat stöd som kan gynnas både för lärarna ochandraspråkelever.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Andersson, Freddie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    "Hur tillämpar du feedback?": En studie av biologilärares feedbackanvändning, och dess påverkan på arbetsbelastning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I sin yrkesroll använder lärare strategier för att hjälpa elevernas lärande framåt, varav en av dessa är feedback. Studiens syfte är att öka kunskapen kring hur och när lärare jobbar med feedback, samt att undersöka hur denna feedback används i förhållande till lärarnas arbetsbelastning. Ett urval gymnasielärares utsagor kring feedback har sammanställts i olika beskrivningskategorier, med hjälp av en fenomenografisk analysmetod, där tolkningen av lärarnas upplevelser står i fokus. Resultaten visar att många lärare föredrar snabba och tidsbesparande sätt att ge feedback på, eftersom det finns en upplevd tidsbrist bland lärarna, både i utformning och tid till att ge feedback. Den upplevda tidsbristen gör sig till känna främst i samband med stora elevgrupper, och därmed uttrycker sig många lärare att de inte hinner med att ge (den) feedback i den utsträckning som de skulle vilja. Slutligen adresseras förslag på lösningar som kan avhjälpa lärares tidsproblematik kring feedback.

  • 42.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Linköping University.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Sundberg, Bodil
    Linnaeus University.
    The role of wonder in science PRACTISEs. A Delphi study of different stakeholders’ views2024Ingår i: Short Abstracts: NFSUN: Nordiske forskersymposium om undervisning i naturfag, NFSUN , 2024, artikel-id 69Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many different emotions are described to influence students’ engagement and learning. In this study we focus on wonder because this emotion is, according to the literature, of particular interest in relation to engagement in the scientific work process. When transforming scholarly science to school science different types of knowledge and metacognitive attributes might be lost in this transposition process. However, no studies have yet focused on describing and comparing the perceptions of wonder in science among stakeholders. We used a Delphi study to examine views on the role of wonder in science practices, and science teaching from a range of important stakeholders of different areas of science and science teaching: scientists, science curriculum developers, and science teacher educators. Our findings show no major differences between the expert groups. All respondents were positive towards including wonder in teaching and their suggestions for content and lesson structures that make room for wonder in science education were very similar.  

  • 43.
    Andersson, Kennet
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Magister Curie och fröken Einstein: Genus och fysik i gymnasieskolan2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur fysikläraren upplever betydelsen av genus givet läroplan och sitt ämne utifrån ett genusperspektiv på ämnet fysik, sin undervisning och reflektioner kring läromedel. Ett teoretiskt ramverk presenteras som inkluderar genusteorier, fysikämnet och fysikundervisningen. Fem fysiklärare som undervisar på gymnasiet intervjuades. Resultaten sammanställdes enligt en fenomenografisk analys. De fem lärarna var alla medvetna om kopplingen mellan genus och fysik ur ett ämnes- och undervisningsperspektiv. Lärarna konstaterade att genus ligger lite dolt under ytan i fysikundervisningen men att de försöker lyfta det. Nuvarande lärobok ifrågasattes från både genus- och undervisningsperspektiv. Diskussionen kring fysikämnets innehåll och hur undervisningen ska bedrivas, både ur ett genus- och lärandeperspektiv, resulterade i två skilda uppfattningar hos de intervjuade, huruvida det handlar om justeringar eller om det krävs ett nytänk kring undervisning och ämne. Det lär med stor sannolikhet pågå under lång tid framöver.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Furskog, Sanna
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Högläsning av skönlitteratur – En studie av hur lärare på mellanstadiet arbetar med högläsning2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning har visat att högläsning för barn ger goda effekter. Trots detta finns en syn om att högläsning främst passar yngre barn. Denna studies syfte är att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning av skönlitteratur i klassrummet. Studien beskriver både varför lärare på mellanstadiet arbetar med högläsning samt hur de gör detta. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem svensklärare verksamma i årskurs 4-6. Teorin som ligger till grund för detta arbete är den sociokulturella teorin och den har använts vid utformning av intervjufrågor och vid analysering av datamaterialet. Studien visar att de tillfrågade lärarna ser högläsning som något viktigt och att anledningarna till att läsa högt är många. Det är det tilltänkta syftet som avgör hur lärarna väljer att arbeta med högläsningsboken. Arbetssätten kan variera mycket men genom studien har vi funnit återkommande arbetssätt bland alla lärare både före, under och efter högläsningen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Andersson, Linus
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Bodin, Leo
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Utomhuspedagogik i matematikundervisningen - En kvalitativ studie utifrån lärares perspektiv2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utomhuspedagogik har blivit en allt större del i dagens undervisning och det har forskats mycket om detta på senare år. Utomhuspedagogiken sägs ha en stor påverkan på elevers lärande där många faktorer påverkas positivt av denna sorts undervisning. Denna studies syfte är att ta reda på vad lärare har för förhållningssätt till utomhusmatematik och hur de anser att utomhuspedagogiken bidrar till elevernas lärande. För att besvara studiens frågeställningar användes Deweys tre principer: Frihetens natur, Erfarenhetens kontinuitet och Social kontroll som tillhör Deweys lärandeteorier. De som intervjuades var lågstadielärare runt om i landet som var oberoende av varandra. Resultatet för studien visade att lärarna tycker det är bra med utomhusmatematik då det bland annat ökar elevernas motivation. Alla använde sig däremot inte av detta vilket sades bero på olika yttre faktorer. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Andersson Lundberg, Malin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Hur finner vi elever i behov av särskilt stöd i matematik i årskurs 1-3?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En betydelsefull faktor för att kunna förebygga eller minska elevers svårigheter i matematik är att de upptäcks tidigt. Det är viktigt att ha kunskap om vilka signaler som ska betraktas som avvikande och kräver en särskild utredning (Butterworth, 2011; Malmer, 2006).

    Syftet med denna rapport är att undersöka och analysera lärares,speciallärares och specialpedagogers strategier att identifiera SUM-elever, årskurs 1-3 via deras beskrivningar. Studien har en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa delar. Metoderna har varit dels semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallärare och dels enkäter med många öppna frågor till lärarna.

    Undersökningen visar bland annat att pedagogerna ofta använder sig av olika kartläggningsmaterial för att upptäcka SUM-elever. De upptäcker även SUM-eleverna i det dagliga arbetet och i olika former av dialoger med andra pedagoger, elever och vårdnadshavare. Kartläggningsmaterial används olika, på vissa skolor genomförs kartläggning regelbundet efter en viss plan och på andra skolor används kartläggning vid behov. Vidare varierar det hur specialpedagogen och specialläraren använder sin tid för att hitta SUM-elever. Vissa bedömer det som betydelsefullt att observera och vara i klassen, andra bedömer det som mer verkningsfullt att handleda personal och jobba enskilt med elever för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i matematik.

    I undersökningen framkom att pedagogerna inte är konsekventa i sina åsikter när det gäller hur de är grundade de specialpedagogiska perspektiven. De olika tankar som pedagogerna ger uttryck för kan sägas spegla hela skalan av specialpedagogiska perspektiv.

    Avslutningsvis kan man säga att pedagogerna anser att lärarnas behörighet och kompetens är det mest avgörande för om SUM-eleverna ska upptäckas. Även klasstorleken har viss betydelse för möjligheter att upptäcka SUM-elever. Speciallärarna och specialpedagogerna anser utöver detta att ett bra kartläggningsmaterial och att erfarenhet har betydelse då det gäller att upptäcka SUM-elever. Det framkom även att pedagogerna tyckte att det saknades tydlig ledning och engagemang från rektor i arbetet att upptäcka SUM-elever.

    Nyckelord: dialog, kartläggning, specialpedagogiska perspektiv, SUM-elev, särskilt undervisningsbehov i matematik.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Andersson, Madeleine
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Holmgren, Julia
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Bedömningsstöd i taluppfattning - för inkludering av alla elever i matematikundervisningen2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkt för denna studie har varit att synliggöra hur lärares och speciallärares analysarbete med obligatoriskt Nationellt bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 kanförstås ur ett inkluderingsperspektiv. Studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur fyra lärare i årskurs 1 och fyra speciallärare med inriktning matematik, beskriver att de arbetar för en inkluderande matematikundervisning. Det har även undersökts vilka möjligheter, svårigheter och behov av stöd, gällande detta, som de identifierar. Till grund för studien ligger elevers rätt till en likvärdig undervisning, där syftet med garantin i skollagen är att säkerställa att alla elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt för att nå en fullständig utbildning. Matematik är eftersatt i jämförelse med språk. Resultat från läsåret 2021/22 visar att 8,8% av eleverna i årskurs 9 fått betyget F i matematik. Studiens resultat har analyserats utifrån tre perspektiv på inkludering i matematik; dynamisk inkludering, innehållsinkludering och deltagande inkludering. I resultatet framkom det goda exempel på samråd gällande analysarbetet som visar att många skolor är igång med bedömningsstödet i olika omfattning. Framträdande resultat var behov av samsyn kring inkludering för att kunna skapa en differentierad undervisning, lärares behov av samtalsstöd och riktat stöd till elever i SUM av en speciallärare, samt stöd under analysarbetet. Det mest framträdande identifierade hindret visade sig vara avsaknaden av en speciallärare med spetskompetens inom matematikdidaktik. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Andersson, Mikaela
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Science centers, nyckeln till att skapa intresse för astronomi? En kvalitativ intervjustudie om hur science centers arbetar med intresse i sina skolprogram.2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Årskurs nio elever ser inte fysik som lika tillfredsställande jämfört med andra naturvetenskapliga ämnen. Någonting som fortfarande är intressant för eleverna är området astronomi. Science centers utformar flera olika didaktiska moment riktat mot denna åldersgrupp. Tillsammans med sina lärare får elever besöka och utforska verksamheten och göra aktiviteter i syfte att väcka nyfikenhet. Denna studie baseras på nio intervjuer av anställda på sammanlagt sju science centers. Syftet är att öka förståelsen för hur verksamheterna arbetar med intresse för astronomi. Från intervjuerna är det tydligt att elevens olika intressen och koppling till styrdokument är ett fokus vid planering av skolprogrammen. Vidare presenterar denna studie de metoder som verksamheterna tillämpar för att väcka och underhålla intresse. Metoderna som användas handlar dels om att integrera hands on aktiviteter, konkretisera svåra begrepp och en samverkan mellan verksamhet och skola.  

  • 49.
    Andersson, Moa
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Nilsson, Mathilda
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Läsförståelse hos andraspråkselever - En undersökning om hur mellanstadielärare         arbetar för att främja läsförståelse2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier inriktade på andraspråkselever visar att bristande ordförråd påverkar läsförståelsen. Andraspråksforskare framhåller att det krävs att elever interagerar med text på olika sätt för att skapa en djupare förståelse. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur mellanstadielärare arbetar för att främja läsförståelse hos andraspråkselever. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för undersökningen. Datainsamling är av kvalitativ karaktär och har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex grundskollärare utifrån kriterier att de undervisar i årskurs 4-6 samt undervisar i ämnet svenska och/eller svenska som andraspråk. Intervjuer har transkriberats och analyserats utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visar att lärarna anser att lässtrategier som textsamtal och läsfixarna stöttar andraspråkselevers läsförståelse. Lärarna anser att medvetenhet om lässtrategier och ge tid till förståelse och repetition stärker läsförståelsen. Lärarna använder kooperativa arbetssätt, bildstöd och åldersadekvata texter samt samarbete med olika yrkesroller för att främja andraspråkselevers läsförståelse. Studiens resultat jämförs med aktuell forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Andersson, Novalie
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Sund, Amanda
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Läsning och matematik - en studie om lågstadielärares uppfattningar gällande elevers svårigheter med textuppgifter i matematik2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att ta reda på lågstadielärares uppfattningar och strategier gentemot lässvaga elever i matematikundervisningen, närmare bestämt textuppgifter. Vidare undersöktes lärarnas erfarenheter kring andraspråkselever och huruvida textuppgifter påverkade deras utveckling i just matematiken. För att förstå lärares handlingar och uttalanden skapades ett teoretiskt ramverk utifrån kunskapsöversikten. Ramverket bröts sedan ner i mindre delar så att analys och placering av uttalanden kunde ske. Undersökningen verkställdes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio lärare som förmedlat sina uppfattningar och strategier kring lässvaga elever i matematikundervisningen. 

    Resultatet visade att lärare använder liknande strategier för att underlätta lässvaga elevers utveckling och att det ger positiva resultat. Strategierna som lärarna använde i sin undervisning var både på grupp- och individnivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 1337
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf