Utifrån vårt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information som
överförs och under vilka former den överlämnas när elever byter skola. Vi har även avsett
synliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna för
överlämningen.
Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentation
som önskas av mottagande skola överensstämmer till största delen. Resultatet kan
sammanfattas med att överlämnande och mottagande personal i stort är eniga om att IUP med
skriftliga omdömen och åtgärdsprogram är dokumentationsformer som alltid används. Man är
även överens om att muntlig information är viktig vid överlämningen. Det finns dock viss
skillnad i synen på dokumentationens och informationens relevans mellan överlämnande och
mottagande lärare.
Formerna för överlämnandet visar större diskrepanser mellan överlämnande skolors och
mottagande skolas uppfattningar. Det verkar som om strukturen för överlämningsproceduren
förändras från år till år. Några anger att klasslärare/mentor, rektor och specialpedagog deltar
och andra anger att endast rektorer och specialpedagoger deltar. Man är eniga om att
överlämningskonferenserna sker på mottagande skola men kan vara av olika åsikt om var den
borde ske. Det går ej att finna något regelverk som styr formerna vare sig på nationell eller
kommunal nivå, utan det är upp till varje skoldistrikt eller ett antal rektorer inom ett
skolområde att skapa strukturen för överlämningen.
En önskan om ökad tydlighet kring överlämning uttrycks där pedagogernas tankar efterfrågas.
Elevers lärande ses som det primära i den elevinformation som överlämnas och med stöd av
aktuell forskning bör informationen och dokumentationen vid överlämningar främja goda
förutsättningar för elever som byter skola mellan år fem och sex.
För att förbättra strukturen kring överlämningsförfarandet bör tydliga riktlinjer som anger en
hållbar struktur utarbetas av ledningen i samarbete med pedagogerna på berörda skolor.
Ledningen bör säkerställa att överlämningsformerna blir formella och utgår från aktuell
forskning om elevers lärandeprocess, våra styrdokument och pedagogers beprövade
erfarenhet.