Umeå universitets logga

umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 191
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolan årskurs 102012Ingår i: Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10, Stockholm: Skolverket , 2012, , s. 28-43s. 28-43Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 årskurs 9, 2013: Biologi, fysik och kemi, årskurs 9, vårterminen 20132013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesprovet i NO: biologi, fysik och kemi2013Ingår i: Ämnesproven 2012 i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 / [ed] Skolverket, Stockholm: Skolverket , 2013, , s. 32-44s. 32-44Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Albertsson, Pontus
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi.
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Evaluation of Insight Training of Ambulance Drivers in Sweden Using DART: a New E-learning Tool2011Ingår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, E-ISSN 1538-957X, Vol. 12, nr 6, s. 621-629Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of the study was to evaluate whether a new e-learning tool for insight training of ambulance drivers can have an effect on drivers’ driving behaviors, perceived driving competence, competence to assess risks, self-reflection, and safety attitudes.

    Methods: A quasi-experimental study design, with participants nonrandomly assigned into a control and intervention group, was used. The intervention group participated in the insight-training course and the control group did not. Both groups completed a self- and peer assessment online questionnaire before and after the training.

    Results: The main finding is that the ambulance drivers assessed themselves through the instruments after the training, with the e-learning tool Driver Access Recording Tool (DART), as safer drivers in the areas of speed adaptation, closing up, and overtaking. In the answers from the group-based evaluation, the ambulance drivers responded that they were more reflective/analytical, had increased their risk awareness, and had changed their driving behaviors.

    Conclusions: After insight training, the ambulance drivers in this study assessed themselves as safer drivers in several important areas, including speed adaptation, closing up, and overtaking. In future training of ambulance drivers there should be more focus on insight training instead of previous training focusing on maneuvering capabilities.

  • 5.
    Alger, Susanne
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Licence to drive: the importance of reliability for the validity of the Swedish driving licence test2019Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: The Swedish driving licence test is a criterion-referenced test resulting in a pass or fail. It currently consists of two parts - a theory test with 65 multiple-choice items and a practical driving test where at least 25 minutes are spent driving in traffic. It is a high-stakes test in the sense that the results are used to determine whether the test-taker should be allowed to drive a car without supervision. As the only other requirements for obtaining a licence is a few hours of hazard education (and a short introduction if you intend to drive with a lay instructor) it is important that the test result, in terms of pass or fail, is reliable and valid. If this is not the case it could have detrimental effects on traffic safety. Examining all relevant aspects is beyond the scope of this licentiate thesis so I have focused on reliability.

    Methods Reliability for both the theoretical and practical test results was examined. As these are very different types of tests the types of reliability examined also differed. In order to examine inter-rater reliability of the driving test 83 examiners were accompanied by one of five selected supervising examiners for a day of tests. All in all 535 tests were conducted with two examiners assessing the same performance. At the end of the day the examiners compared notes and tried to determine the reason for any inconsistencies. Both examiners and students also filled in questionnaires with questions about background and preparation. As for studying decision consistency and decision accuracy of the theory test, three test versions (a total of around 12,000 tests) were examined with the help of methods devised by Subkoviak (Subkoviak, 1976, 1988) and Hanson & Brennan (Brennan, 2004; Hanson & Brennan, 1990).

    Results The results from two research studies concerning reliability were presented. Study I focused on inter-rater reliability in the driving test and in 93 per cent of cases the examiners made the same assessment. For the tests where their opinions differed there was no correlation to any of the background variables or other variables examined except for three, which had logical explanations and did not constitute a problem. Although there were cases where the differences were due to different stances on matters of interpretation the most common suggested cause was the placement in the car (back seat vs. front seat). Although the supervising examiners gave both praise and criticism as to how the test was carried out the study does not answer the question whether the tests were equal in terms of composition and difficulty.

    In Study II the focus was on decision consistency and decision accuracy in the theory test. Three versions of the theory tests were examined and, on the whole, found to be fairly similar in terms of item difficulty and score distribution, but the mean was so close to the cut-score (i.e. the score required to pass) that the pass rate differed somewhat between versions. Agreement coefficients were around .80 for all test versions (between .79 and .82 depending on method). Classification accuracy indicated an .87 probability of a correct classification.

    Conclusion It is important to examine the reliability and validity of the driving licence test since a misclassification can have serious consequences in terms of traffic safety. In the studies included here the rate of agreement between examiners is deemed as satisfactory. It would be preferable if the classification consistency and classification accuracy, as estimated by the methods used, were higher for the theory test, given its importance.

    While reliability in terms of agreement between raters/examiners or consistency and accuracy of classification are routinely examined in other contexts, such as large-scale educational testing, this is not often done for the driving licence tests. At the same time, the methods used here can be transferred to contexts where such properties are generally not examined. Collecting information about test-takers and examiners, like in Study I, can provide evidence concerning possible bias.

    Examining to what extent decisions are consistent is one important aspect of collecting evidence that shows that test results can be used to draw conclusions about driver competence. Still, regardless of outcome, validation is a process that never ends. There is always reason to examine various aspects and make further improvements. There are also many other relevant aspects to examine. A prerequisite for the validity of the score interpretation of a criterion-referenced test like this one is that the cut-score is appropriate and the content relevant. This should therefore be the subject of further research as the validation process continues.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    S Alger Lic
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 6.
    Alger, Susanne
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Prov för förarbevis för moped klass II: Enkätstudie avseende provkonstruktion och provgenomförande2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    År 2009 infördes krav på förarbevis för att köra moped klass II. För att få förarbevis måste provtagarna genomgå en obligatorisk utbildning och klara ett kunskapsprov. I denna rapport redovisas andra delen i en utvärdering av provverksamheten för förarbevis för moped klass II. I första delen i projektet studerades innehåll och kvalitet i ett antal prov.

    I denna andra del av projektet fokuseras konstruktion eller val av prov och genomförandet av prövningen. Först utformades en intervjuguide och en webbenkät, varefter ett erbjudande gick ut till 33 provförrättare om att svara på enkäten eller delta i en telefonintervju. 22 provförrättare besva­rade enkäten. Ytterligare två provkonstruktörer intervjuades.

    Alla vi fick kontakt med använder samma prov som de bifogade sin ansökan om att få anordna kunskapsprov. Femton av dem använder det prov (i två versioner) som konstruerats av Sveriges Trafikskolors Riksför­bund (STR) och är rätt nöjda med det. Uppgifterna i STR:s prov kon­strueras av en frågegrupp som träffas några gånger per år för att konstru­era och granska uppgifter som sedan läggs in i en databank och märks med aktuell behörighet. Senare granskas uppgifterna ytterligare. Då klass II var en tillkommande behörighet fanns inte någon sådan märkning i databasen, så en tjänsteman fick manuellt gå in och söka ut lämpliga uppgifter till proven som producerades 2009.

    De flesta provförrättare som använde egenkonstruerade prov angav att de valt att göra det för att det då inte fanns andra prov att tillgå. Några menade att det passade dem bäst att utforma provet själva. Provkon­struktionsprocessen beskrivs inte särskilt utförligt, men det nämns ofta att man utgått från Transportstyrelsens krav.

    STR:s prov genomförs, med ett undantag, vid dator, medan de egenkon­struerade proven är papper-och-penna prov. Många gånger genomförs provet med en provtagare per gång, och ingen har provtillfällen där mer än 16 personer prövas. Provgenomförandet verkar följa reglerna, men fyra provförrättare uppger att de bara har en version av provet (ska finnas minst två).

    Några av provförrättarna undersöker vilka frågor provtagarna har pro­blem med för att kunna anpassa prov eller undervisning. Det är vanligt att kräva att provtagare som underkänns på provet pluggar mer hemma innan de får göra omprov, men de flesta klarar provet vid första försöket.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    BVM 54
  • 7.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Det praktiska körprovet 2009-2011: analys av datas tillförlitlighet samt provresultat och trender2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att undersöka tillförlitligheten hos körprovs­data för behörighet B 2009-2011 och att analysera förändringar i prov­tagargruppens sammansättning och godkännandefrekvenser under tids­perioden. Utifrån de kontroller av data som genomförts kan konstateras att tillförlitligheten är stor. Data för 2011 omfattar inte hela året men när man jämför motsvarande period fr tidigare år med året som helhet är skillnaderna försumbara.

    Det finns vissa skillnader mellan grupper när det gäller andelen godkända prov. Provtagare under 20 års ålder godkändes i högre grad än äldre provtagare. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda och hade även färre anmärkningar i genomsnitt. Om man delar upp efter kön och anmäl­ningssätt var det något större andel av männen som godkändes på förar­provet. När det gäller genom­snittligt antal anmärkningar är det inga större könsskillnader förutom för området manövrering.

    När det gäller provets innehåll är gatukorsning, körning mot mål och backning de vanligaste områdena att pröva. Prövning av motorväg, kör­fält, cirkulationsplats och signalkorsning är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal krokig väg, järnvägskorsning och sväng från landsväg. Gatukors­ning, körfältskörning och motorväg är de moment där störst andel prov underkänns. Andelen underkännanden inom respektive moment är rätt lika för huvudort och mottagningsort även om underkännanden är vanli­gare för cirkulationsplats, självständig körning och järnvägskorsning i huvudort. Avsökningsrutiner och riskidentifiering är det kursplanemål som provtagarna har svårast att uppnå.

    När man relaterar dessa resultat till tidigare år kan man konstatera att gruppskillnaderna är tämligen likartade, men andelen trafikskoleanmälda prov fortsätter att minska. Trots att även de som underkänts på kun­skapsprovet nu får genomföra körprovet ligger andelen godkända prov anmälda via trafikskola kvar på samma nivå och för privatanmälda prov är den bara ett par procentenheter lägre än tidigare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    BVM nr 57 / Det praktiska körprovet 2009-2011: analys av datas tillförlitlighet samt provresultat och trender
  • 8.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Jämförelser mellan provorter: en studie av körprov för behörighet B2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Man kan köra upp på fler än 130 orter i Sverige, alla med olika trafik­miljöer, förarprövare och provtagare. Provtagarnas ålder och anmälnings­sätt skiljer sig åt på olika orter. På några orter genomförs få prov, på andra många. En del förarprövare genomför väldigt få prov, andra väldigt många. Vissa orter saknar vissa inslag i trafikmiljön, som exempelvis motorväg, järnvägskorsning eller cirkulationsplats. Trafikintensiteten på orterna skiljer sig åt. Kort sagt, det finns väldigt många aspekter som kan variera mellan enskilda prov. I rapporten presenteras olika sätt att åskåd­liggöra hur dessa skillnader mellan orter ser ut och några sätt att katego­risera orter.

    Får detta konsekvenser för resultatet? Det är svårt att utreda eftersom flera variabler sannolikt samverkar och det är svårt att särskilja dem från varandra, och eftersom data ser ut som det gör. Dels är utfallet binärt – godkänt/underkänt – vilket begränsar vilka analyser som kan göras. Dels är det många kategorier inom variablerna ort och förarprövare. För att minska antalet kategorier kan man slå ihop dem till färre och större kate­gorier. Frågan är i så fall utifrån vilka kriterier och till hur många katego­rier. Av analyser framgår att provinnehållet skiljer sig åt mellan prov, såväl inom som mellan orter. Det är dock oklart om man mäter samma eller olika kvaliteter på olika orter, men det är nog inte så enkelt att säga att det är "lättare" att ta körkort på vissa orter än andra baserat på enkla jämförelser av godkännandegrad. Provtagarnas ålder och anmälningssätt, aspekter som vi vet påverkar godkännandegraden, skiljer sig också åt mellan orter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Samma prov - andra provtagare: en studie av förändringar i körprovsresultat och provtagargruppens sammansättning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva trenden när det gäller godkännan­degrad och undersöka i vilken mån förändringar av andelen godkända på körprovet kan kopplas till förändringar i provtagar­gruppens sammansätt­ning. En aspekt som tidigare inte studerats är trend utifrån språk på kun­skapsprovet, varför den får särskild uppmärksamhet här.

    Sammansättningen av provtagargruppen utifrån ålder och anmälnings­sätt har förändrats ganska mycket under de senaste 20 åren. Andelen privatanmälda körprov har ökat. Andelen godkända av de privatanmälda körproven har minskat mer än för de trafikskoleanmälda. Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 eller 2010 kan man konstatera att om provtagargruppen även fort­sättningsvis haft samma sammansättning skulle andelen godkända för­modligen inte ha minskat i samma utsträckning.

    Om man delar in kunskapsprovet utifrån om de genomförts på svenska eller något annat språk (skriftligt eller tolkat) kan man se att andelen kunskapsprov på andra språk ökat sedan 2012. Om man delar in kör­proven utifrån språk på kunskapsprovet är det också fallet. Körprov efter kunskapsprov på andra språk är i högre grad genomförda av provtagare som är 25 år eller äldre samt anmälda privat. De godkänns också i lägre utsträckning.

    Många fler körprov genomförs idag än tidigare. Antalet provtagare ökade med 87 procent mellan 1998 och 2016 medan antalet körprov ökat med 137 procent. En bidragande anledning till detta är att efter 2008 fick alla genomföra körprov oavsett resultat på kunskapsprovet. Om man delar upp körprovsresultaten utifrån resultatet på kunskapsprovet finner man att andelen godkända körprov sedan 2012 minskat i ungefär samma utsträckning för både de som fått godkänt och de som fått underkänt på kunskapsprovet. De som fått godkänt på kunskapsprovet i får dock i högre grad godkänt på körprovet.

    Ändrade förutsättningar utgör dock inte hela förklaringen till det ökande antalet prov. Om man i stället jämför antalet genomförda körprov 2010 (då sammanhållet prov fått fullt genomslag) och 2016 är ökningen 22 respektive 33 procent.

    Om man gör analyser utifrån provtagare i stället för prov kan man också se att antalet privatanmälda och antalet som är 25 år eller äldre ökar. Denna ökning består, åtminstone sedan 2013, nästan uteslutande av provtagare som genomfört kunskapsprovet på ett annat språk än svenska. 1998 gjorde 24 procent av provtagarna endast körprov som anmälts privat, 2010 var andelen 42 procent och 2016 53 procent. De privat­anmälda gör i genomsnitt fler prov under året än de trafikskoleanmälda.

    Provtagare som genomför många prov har i högre utsträckning haft ett ingripande under sitt första provförsök, vilket skulle kunna tolkas som en följd av de inte är tillräckligt förberedda.

    Sammanfattningsvis visar resultaten från analyserna i denna studie att trenden mot sjunkande andel godkända, allt fler privatanmälda och allt äldre provtagare verkar fortsätta. När man ser till trend i ett kortare per­spektiv är den mest anmärkningsvärda förändringen den ökande andelen kunskapsprov på andra språk än svenska. Dessa prov genomförs i stor ut­sträckning av äldre provtagare som anmälts privat, faktorer som är kopp­lade till en lägre godkännandegrad. Resultaten kan hjälpa makthavare och andra intressenter att förstå förändringar i provtagargruppens sam­mansättning och hur möjliga åtgärder för att öka godkännandegraden skulle kunna inriktas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    BVM 66
  • 10.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Sämre  år för år?: En studie av förändringen av andelen godkända på körprov för körkortsbehörighet B2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vägverket har samlat in en mängd data i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat under perioden 1998-2008. I denna rapport diskuteras faktorer som kan påverka resultatet och hur detta kan tolkas. Som bakgrund presenteras några generella frågeställningar som gäller mätningar följt av en beskrivning av förändringar som rör förarprovet.

    Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån förändringar av andelen godkända på körprovet kan kopplas till förändringar i provtagar­gruppens sammansättning. Som underlag har använts de data som sam­lats in i samband med körprovet.

    För att undersöka om kunskapsnivån eller gruppens sammansättning förändrats mest har resultaten delats upp utifrån sexton delgrupper. Indelningsgrunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda eleverna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda ökat. Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    BVM 55
  • 11.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Trender 1998-2015 avseende förändringen av andelen godkända på körprov för körprovsbehörighet B2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Data har samlats i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat sedan 1998. I en tidigare rapport diskuterades faktorer som kan påverka resultatet i termer av förändringar i provtagar­gruppens samman­sättning. Denna rapport redovisar utvecklingen under senare år och beskriver dessutom sammansättningen utifrån såväl personer som prov.

    Flera av resultaten presenteras utifrån sexton delgrupper. Indelnings­grunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda provtagarna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda prov ökat.

    I och med att sammanhållet prov infördes 2008 fick även de som under­känts på kunskapsprovet genomföra körprov, vilket tidigare inte varit fallet. En sådan omställning får även konsekvenser för godkännande­graden som blev lite högre för de prov som föregåtts av godkända kunskapsprov och lite lägre för samtliga prov.

    Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.

    Data har samlats i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat sedan 1998. I en tidigare rapport diskuterades faktorer som kan påverka resultatet i termer av förändringar i provtagar­gruppens samman­sättning. Denna rapport redovisar utvecklingen under senare år och beskriver dessutom sammansättningen utifrån såväl personer som prov.

    Flera av resultaten presenteras utifrån sexton delgrupper. Indelnings­grunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda provtagarna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda prov ökat.

    I och med att sammanhållet prov infördes 2008 fick även de som under­känts på kunskapsprovet genomföra körprov, vilket tidigare inte varit fallet. En sådan omställning får även konsekvenser för godkännande­graden som blev lite högre för de prov som föregåtts av godkända kunskapsprov och lite lägre för samtliga prov.

    Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    BVM62
  • 12.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Uppföljning av sammanhållet förarprov: Utvärdering av effekter av ett sammanhållet teoretiskt och praktiskt förarprov mellan 2007 och 20132014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den första september 2008 infördes en ny provmodell, ”sammanhållet prov”, för körkort behörighet B (personbil). Införandet av sammanhållet prov innebar att kunskapsprovet och körprovet bokas samtidigt och ge­nomförs samma dag eller nära i tid. Provtagarna börjar med att genom­föra kunskapsprovet och oavsett resultat på kunskapsprovet genomför de därefter körprovet. Provtagarna måste få godkänt på båda proven inom en tvåmånadersperiod från det första godkända provet för att få körkort. I annat fall får de göra om båda proven och betala nya provavgifter. Tidi­gare fick provtagarna inte genomföra körprovet förrän de godkänts på kunskapsprovet och resultatet på kunskapsprovet var giltigt ett år.

    Efter införandet undersöktes om den nya modellen medfört att godkän­nandefrekvensen på provets två delar – kunskapsprovet respektive kör­provet – förändrats, samt om integrationen mellan proven förbättrats. Resultaten presenterades i en rapport 2010 (Alger, Henriksson, & Wänglund, 2010).

    För att undersöka om de inledande positiva effekterna fortfarande håller i sig har nu en uppföljande studie genomförts där data från perioden före införandet av sammanhållet prov (år 2007) jämförs med stickprov från motsvarande perioder senare år.

    När det gäller kunskapsproven är det en något högre andel av proven som godkänns efter införandet av sammanhållet prov. Den stora skillnaden mellan 2007 och senare år gäller dock andelen prov som anmälts till kun­skapsproven via trafikskola. Betydligt fler anmäls till kunskapsprovet via trafikskola efter införandet av sammanhållet prov, och de som är an­mälda via trafikskola klarar provet i högre utsträckning än de som anmäls privat. Genomsnittspoängen har ökat inom nästan alla delområden men skill­naderna är små.

    När det gäller körprovet jämfördes resultaten för de körprov som genom­förts från december 2007 fram till sista februari 2008 med resultatet på de körprov som genomförts under motsvarande period senare år. Om man tar med samtliga prov, dvs. även de som dessförinnan underkänts på kunskapsprovet, blev 59 procent av körproven godkända på 2008/09 och 56 procent 2011/12. För att kunna göra en rättvisande jämförelse jämför­des resultaten för de körprov som föregåtts av ett godkänt kunskapsprov. I det gamla provsystemet, där alla som tog körprovet var godkända på kunskapsprovet, godkändes 59 procent. Av dem som blivit godkända på kunskapsprovet i det nya systemet blev 66 procent godkända på kör­provet 2008/09 och 62 procent 2011/12.

    Analyserna visade också att det fanns ett samband mellan resultat på kunskapsprovet och körprovet då provtagare med högre poäng på kun­skapsprovet hade högre sannolikhet att bli godkända på körprovet.

    Sammanfattningsvis kan man konstatera att den nedåtgående trenden för andelen godkända kunskapsprov under åren innan sammanhållet prov infördes verkar ha brutits. Andelen anmälda till kunskapsprovet via tra­fikskola ökade markant som en effekt av sammanhållet prov. Totalt sett är det en något större andel godkända kunskapsprov efter införandet av sammanhållet prov, och den genomsnittliga provpoängen har ökat något, även om skillnaderna är ganska små. När det gäller körprovet är det en något större andel godkända prov efter införandet av sammanhållet prov, om man ser till dem som först godkänts på kunskapsprovet. Räknar man med även dem som fått underkänt på kunskapsprovet är det en något lägre andel godkända körprov nu än innan sammanhållet prov, men minskningen är inte så stor som man hade kunnat befara. Totalt är det ett större antal prov som genomförs i systemet, men genomsnittligt antal prov per godkänt prov har bara ökat marginellt. Utifrån de data vi har till­gång till är det mycket få provtagare som genomför fler än ett godkänt delprov av samma sort för att de inte hunnit få godkänt kunskaps- och körprov inom två månader. På det stora hela har införandet av sam­manhållet prov inte medfört några dramatiska förändringar av resultat (undantaget den stora ökningen av kunskapsprov anmälda via trafik­skola). Även om vi inte vet hur det hade sett ut om sammanhållet prov inte införts tycks det som om genomförda förändringar haft en tydlig effekt genom att bryta de klart negativa trender som rådde innan dess.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    BVM 60
  • 13.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Henriksson, Widar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Prov för förarbevis för moped klass II2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I oktober 2009 infördes krav på förarbevis för att köra moped klass II. För att få förarbevis måste provtagarna genomgå en obligatorisk utbildning och klara ett kunskapsprov. För att få tillstånd att förrätta prov för moped klass II fick provförrättare lämna in ett exempel på ett prov till Transportstyrelsen tillsammans med ansökan. Vi har analyserat ett urval av dessa prov. Dels gjordes en innehållsanalys av frågorna i proven för att undersöka i vilken utsträckning de täcker det innehåll som stipulerats i föreskriften, och dels undersöktes om de inlämnade proven följer riktlinjer om antal frågor samt hur frågorna följer generella riktlinjer för frågekonstruktion.

    Bland de 34 utvalda provförrättarna hade 11 konstruerat egna prov, övriga angav att de använde de prov som Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) utformat. Föreskriften (TSFS 2010:80) anger att provet ska innehålla 25 till 35 uppgifter. Samtliga studerade prov innehöll minst 25 uppgifter. Med ett par undantag förekommer uppgifter inom samtliga fyra innehållsområden som nämns i föreskriften. Tyngdpunkten ligger på området Trafikregler. Målen för utbildningen och målen för provet i föreskriften stämmer inte helt överens, vilket förmodli­gen är anledningen till att många uppgifter gäller innehåll som inte definieras i föreskriftens krav på provet. De flesta av dessa kan dock kopplas till utbildningsmål i föreskriften.

    När det gäller vilka brister som uppträder kan man exempelvis konstatera att vissa frågor kunde vara mer tydligt formulerade, en del svarsalternativ avviker eller är för osannolika, vilket gör antalet reella svarsalternativ färre, vilket är olyckligt.

    Både innehåll och utformning av proven varierar avsevärt varför det vore bäst att låta Transportstyrelsen utforma även provet för förarbevis för moped klass II. Det skulle innebära ökad enhetlighet och likvärdighet och därmed en mer rättssäker prövning. Det skulle vara möjligt att sträva efter parallella prov. Det skulle också göra det lättare att övervaka resul­taten och kvaliteten i provet över tid än vad som är möjligt med nuva­rande tillsynsförfarande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    BVM 53
  • 14.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Beskrivning av data om det praktiska förarprovet 1998-2005 och analys av tillförlitligheten2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport var att undersöka tillförlitlighet för körprovs­data 1998-2005 och göra en översiktlig presentation av data för dessa år. För att förbättra datakvaliteten togs prov som inte verkar ha genomförts, samt omotiverade dubbletter bort. Efter rensning och omkodning är data att betraktas som tillförlitliga.

    Av den översiktliga presentationen i denna rapport framgår att det finns vissa skillnader mellan grupper under den här tidsperioden. Provtagare under 20 års ålder, som utgjorde ungefär hälften av provtagarna, god­kändes i högre grad än äldre provtagare. Det var fler män än kvinnor som genomförde körprovet och en större andel av kvinnorna anmäldes via trafikskola. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda och hade även färre anmärkningar i genomsnitt än de som anmälts privat. Om man delar upp efter kön och anmälnings­sätt var det något större andel av männen som godkändes på förarprovet. När det gäller genomsnittligt antal anmärkningar är det inga större könsskillnader förutom för området manövrering.

    När det gäller provets innehåll visar det sig att uppmärksamhet och trafikuppträdande är de områden där det genomsnittliga antalet anmärk­ningar är störst. Säkerhetskontroll, gatukorsning och körning mot mål är de vanligaste områdena att pröva medan effektiv bromsning sällan före­kommer. Om man studerar innehållet i provet på huvudort respektive mottagningsort kan man konstatera att prövning av motorväg, körfält, signalkorsning och cirkulationsplats är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal och bred väg, vändning samt sväng till vänster eller höger.

    Beträffande förändringar över tid kan man utläsa att andelen anmälda via trafikskola har minskat under perioden, liksom andelen godkända, såväl totalt och andelen som godkändes vid första försöket. Andelen godkända bland privatanmälda har sjunkit, medan de som anmälts via trafikskola inte uppvisar någon tydlig nedåtgående trend under perioden. Effektiv bromsning har blivit ännu mer sällsynt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Beskrivning av data om det praktiska förarprovet 2007-2008 och analys av tillförlitligheten2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport var att studera tillförlitlighet hos data som samlats in från körprov behörighet B genomförda 2007 och 2008 och beskriva resultaten, provtagarna och proven utifrån analyser av dessa data. Datakvaliteten förbättrades genom att ta bort prov som inte verkar ha genomförts, samt omotiverade dubbletter.

    Två stora förändringar har genomförts under perioden. Den ena var att i december 2007 infördes ett nytt körprov och ett nytt protokoll som regi­strerades med hjälp av en digital penna. Tidigare hade protokollen scan­nats in. Arbetet med de nya formerna för datainsamling innebar att data för 2007 inte kontrollerades på sedvanligt sätt, vilket ledde till att dessa inte höll samma kvalitet som tidigare år. Introduktionen av den digitala pennan medförde att problem orsakade av scanningen försvann. Däremot visade det sig att oavsiktliga markeringar på körprovsprotokollet kunde leda till att dubbletter registrerades. Den andra stora förändringen var att sammanhållet prov infördes i september 2008. Därmed var det inte bara de som godkänts på kunskapsprovet som genomförde körprov, vilket man måste ha i åtanke vid statistiska jämförelser med tidigare år.

    Av den översiktliga presentationen i denna rapport framgår att det finns vissa skillnader mellan grupper i likhet med de som konstaterats under tidigare år (Alger & Sundström, 2011b). Provtagare under 20 års ålder godkändes i högre grad än äldre provtagare. Det var fler män än kvinnor som genomförde körprovet och en större andel av kvinnorna anmäldes via trafikskola. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda. Om man delar upp efter kön och anmälningssätt var det något större andel av männen som godkändes på körprovet. När det gäller genom­snittligt antal anmärkningar bland dem som under­kändes på körprovet är det inga större könsskillnader förutom för områ­det manövrering. Om man studerar innehållet i provet på huvudort respektive mottagningsort kan man konstatera att prövning av motorväg, körfält, signalkorsning och cirkulationsplats är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal och bred väg/landsväg, vändning samt sväng till vänster eller höger/sväng från landsväg/infartkörning.

    Beträffande förändringar över tid kan man utläsa att säkerhetskontroll/ körställning, som tidigare genomförts vid nästan alla prov, har blivit något mindre vanligt 2008, medan backning prövats väldigt ofta. Ande­len anmälda via trafikskola har minskat under perioden, liksom andelen godkända. Dock bör man därvid ha i åtanke att systemet förändrats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    BVM nr 51
  • 16.
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Social moderation for equality and justice: Teacher Collaboration when assessing and grading in higher education2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Almarlind, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Abrahamsson, Mattias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    De nationella ämnesproven för åk 9, 2009-2012. Reflektioner.​​2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreläsningen presenterar resultat, analyser och slutsatser från de fyra genomförda ämnesproven, 2009-2012, enligt Lpo94. Utifrån erfarenheter från ämnesproven 2009-2012 presenteras därefter en inblick i de nya ämnesproven enligt Lgr11, så som provens utformning, följt av en diskussion om de utmaningar, möjligheter och problem som proven medför.

  • 18.
    Almarlind, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Abrahamsson, Mattias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Åström, Patric
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    How to develop and design valid, innovative and complex computer-based items?: Discussion, sharing experiences and working with innovative item types in a digital environment2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden the national tests are designed as a paper-based assessment, but some test parts give students the opportunity to present their proficiency orally and practically. In Sweden different universities are responsible for developing the national tests, commissioned by the National Agency of Education. In 2016 some universities were assigned to start the development of item examples for digital national tests. The idea is to gradually introduce digital national tests between 2018 and 2022. The tests are intended to measure student proficiency in relation to the Swedish curriculum and work as a support for consistent national assessment and grading.

    A project group at Umeå University, which is responsible for the national science tests, has started work on a test model for a digital national test in science. The test model is supposed to be aligned with the curriculum and fulfil its national aim. The project group also wishes to fully challenge item types in the digital sphere, where e.g. animations, film clips such as courses of events and simulations are available.

    The project group has in their process been inspired by the released digital item examples from PISA (http://www.oecd.org/pisa/test/other-languages/) and SimScientists (http://simscientists.org/home/index.php). Inspiration also comes from ATC21S (Griffin, Patrick, McGaw, Barry, Care, Esther (Eds.) 2012 and (http://www.atc21s.org/). The project group now wishes to be part of a larger network for further development work.

    Questions like what do different countries’ test systems look like, how do they build and ensure the quality of different item examples in a digital sphere, what do innovative digital item examples look like and how are they developed, need to be answered.

    In the first session of the workshop the presenters will give an overview of the Swedish test system and will present what some concrete examples of innovative paper-based items in science look like in the tests.

    In the second session the participants will have an opportunity to present some concrete examples of innovative items and share their knowledge, experiences and issues concerning the development and design of different types of innovative items in a paper-based and/or a computer-based test system. In this session the participants also will get the opportunity to answer the items. This opportunity will bring space for wider reflections around the developing potentiality.

    The third session will focus on collaboration and development of ideas. During this session the participants will work in small groups with practical tasks. The purpose is to develop concrete suggestions of ideas for some selected items, and see how the digital format can be used to given the purpose of the items e.g. start formulating items based on ideas presented in earlier sessions and develop items from new ideas. 

    In the fourth session each group will will be given an opportunity to provide feedback concerning the items discussed in session 3 in terms of opportunities, constraints, challenges and threats.

    Finally we will summarize the sessions by discussing what to bear in mind when developing different types of innovative computer-based items, how to move forward and how to create a future international network.

  • 19.
    Almarlind, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lind Pantzare, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Swedish national tests in science: assessment of students in a 21st century world2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden has since 2009 had national tests for school year nine in the science (i.e. biology, physics and chemistry). These tests aim to assess the three competencies described in the curricula namely, review information, communicate and take a stand in questions related to the subject, conduct systematic investigations and use concepts theories and models to explain connections. Beginning from the end, the third competence is assessed trough a constructed response test, a test that can be seen as rather traditional science test. The second competence is assessed through a practical investigation that the students plan, conduct and evaluate. The first competence is assessed by a more complex item where the students are served some information which they are supposed to review and use in their argumentation when they take a stand. These tests include a lot of the competences aimed at when discussing assessment for the 21st century world; creativity, critical thinking, problem solving, communication, and decision-making.

    The assessment of laboratory work has been an obligatory part of the national tests from the beginning in 2009. Despite all problems with the practical handling in the school there has been an important part of the aim that the national tests should be exemplary. If the tests do not include a practical test why should the schools work with laboratory work in class? There was also statistics indicating that many of the schools did not work practical at all.

    When the new curriculum was introduced 2011 the competence to communicate was highlighted. Beside the more general definitions of communication several of the syllabi included a subject specific communication component. In the first version of the tests developed in relation to the new curriculum there has been a part assessing the students’ ability to communicate. In these items the students are supposed to scrutinize and analyse given information, communicate and make a decision. The items are connected to questions concerning energy, environment, resource use and health. One of the challenges is to really assess science communication and not communication in general.

    In this presentation we will discuss the rationales for this test model and show how the assessment looks like.

  • 20.
    Almarlind, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Åström, Patric
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    The national Natural science tests: The transition process from paper and pencil approach to a digital approach. A presentation from a test developers point of view.​2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this presentation is to give anoverview of the Swedish examination system how the national science tests havedeveloped over time. The aim is also to introduce the model of thetransformation process from paper and pencil approach to a digital approach.The presenters are looking forward discussing how to build and ensure thequality of different items e.g. animations, film clips andsimulations. The presentation will all consider the alignment of the new testitems with the curriculum aims.

  • 21.
    Andersson, Ewa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Who is a successful student from the perspective of university teachers in two departments?2003Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, ISSN 0031-3831, Vol. 47, nr 5, s. 543-559Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 22. Atroshi, Isam
    et al.
    Lyrén, Per-Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Development of the revised symptom severity scale2007Ingår i: Svensk ortopedisk förening Årsmöte, Svensk ortopedisk förening , 2007, s. 1-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 23. Atroshi, Isam
    et al.
    Lyrén, Per-Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Gummesson, Christina
    Responsiveness of the 6-item CTS symptoms scale in carpal tunnel syndrome2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 24. Atroshi, Isam
    et al.
    Lyrén, Per-Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ornstein, Ewald
    Gummesson, Christina
    Responsiveness of the 6-item CTS Symptoms Scale as a brief outcome measure in carpal tunnel syndrome2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 25.
    Atroshi, Isam
    et al.
    Department of Orthopedics, Hässleholm and Kristianstad Hospitals, Hässleholm, Sweden.
    Lyrén, Per-Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ornstein, Ewald
    Department of Orthopedics, Hässleholm-Kristianstad Hospitals.
    Gummesson, Christina
    Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Avdelningen för sjukgymnastik, Lunds universitet, Lund, Sverige.
    The 6-item CTS symptoms scale and palmar pain scale in carpal tunnel syndrome2011Ingår i: Journal of Hand Surgery-American Volume, ISSN 0363-5023, E-ISSN 1531-6564, Vol. 36, nr 5, s. 788-794Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 26.
    Bertilsson, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Stenlund, Tova
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Wiklund-Hörnqvist, Carola
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Jonsson, Bert
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Retrieval Practice: Beneficial for All Students or Moderated by Individual Differences?2021Ingår i: Psychology Learning & Teaching, ISSN 1475-7257, Vol. 20, nr 1, s. 21-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Retrieval practice is a learning technique that is known to produce enhanced long-term memory retention when compared to several other techniques. This difference in learning outcome is commonly called “the testing effect”. Yet there is little research on how individual differences in personality traits and working memory capacity moderate the size of the retrieval-practice benefits. The current study is a conceptual replication of a previous study, further investigating whether the testing effect is sensitive to individual differences in the personality traits Grit and Need for Cognition, and working memory capacity. Using a within-subjects design (N = 151), participants practiced 60 Swahili–Swedish word pairs (e.g., adhama–honor) through retrieval practice and re-studying. Learning was assessed at three time points: five minutes, one week, and four weeks after practice. The results revealed a significant testing effect at all three time points. Further, the results showed no association between the testing effect and the personality traits, or between the testing effect and working memory, at any time point. To conclude, retrieval practice seems to be a learning technique that is not moderated by individual differences in these specific personality traits or with working memory capacity, thus possibly beneficial for all students.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Brown, Gavin T L
    et al.
    University of Auckland, New Zealand.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Intelligence and beliefs about assessment: Swedish Grade 6 students2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Bylund, Per-Olof
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.
    Rolfsman, Ewa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Injuries before and after the implementation of traffic safety countermeasures: a case study of a pedestrian and bicycle bridge2013Ingår i: Safety Science Monitor, ISSN 1443-8844, Vol. 17, nr 2, s. 5-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The implementation of community injury prevention programs in order to reduce injuries caused by road traffic incidents has been a public health priority for many years. The purpose of this case-study was to investigate whether the implementation of traffic safety countermeasures on a bridge for bicyclists and pedestrians was effective in reducing the number and severity of injuries. The study was based on data from the injury database at the University Hospital of Umeå and includes data from 74 injured persons. Injury incidence, injury severity and the circumstances associated with injury incidences are reported. There was an increase in the incidence of both moderate and more serious injuries, such as brain injuries and fractures of upper extremities, after the safety countermeasures were put in place. Falls due to overturning with the bicycle dominated among single crashes. Collisions and crashes caused by giving way to pedestrians or other bicyclists were the most common types of crash. The main finding is that the modification of the bridge, which aimed to reduce injuries, has not been successful, in particular with reference to the incidence of severe injuries.

  • 29.
    Costa, Denise Reise
    et al.
    Oslo University.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    IRT scales for self-reported test-taking motivation of Swedish students in international surveys2019Ingår i: Quantitative psychology: 83rd annual meeting of the psychometric society, New York, NY 2018 / [ed] Marie Wiberg, Steven Culpepper, Rianne Janssen, Jorge González, Dylan Molenaar, Springer, 2019, s. 53-63Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims at modeling the self-reported test-taking motivation items in PISA and TIMSS Advanced studies for Swedish students using an IRT approach. In the last two cycles of the assessments, six test-specific items were included in the Swedish student questionnaires to evaluate pupil’s effort, motivation and how they perceived the importance of the tests. Using a Multiple-Group Generalized Partial Credit model (MG-GPCM), we created an IRT motivation scale for each assessment. We also investigated measurement invariance for the two cycles of PISA (i.e., 2012 and 2015) and of TIMSS Advanced (i.e., 2008 and 2015). Results indicated that the proposed scales refer to unidimensional constructs and measure reliably students’ motivation (Cronbach’s alpha above 0.78). Differential item functioning across assessment cycles was restricted to two criteria (RMSD and DSF) and had more impact on the latent motivation scale for PISA than for TIMSS Advanced. Overall, the test-taking motivation items fit well the purpose of a diagnostic of test-taking motivation in these two surveys and the proposed scales highlighted the slight increase of pupils’ motivation across the assessment cycles.

  • 30.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    A cross-national study of student effort in TIMSS Advanced2012Ingår i: The International Test Commission Conference, Amsterdam, July 2012, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 31.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Betyg i den svenska skolan2011Ingår i: Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? / [ed] Agneta Hult, Anders Olofsson, Stockholm: Natur och kultur, 2011, 1, s. 65-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Betygen i den svenska skolan2017Ingår i: Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? / [ed] Agneta Hult & Anders Olofsson, Stockholm: Natur och kultur, 2017, 2, s. 62-76Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Cross-country differences in reported test-taking effort: A measurement invariance study2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 34.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Gender differences in test-taking motivation on low-stakes tests2007Ingår i: Paper presented at the annual meeting of the American Educational Research Association (AERA), Chicago, IL, 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Motivational aspects in international studies of student knowledge2010Ingår i: The Nordic Educational Research Association (NERA) congress, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Motivational aspects of test-taking: Theoretical assumptions and empirical findings2008Ingår i: Invited presentation at the 1st annual conference of the Swedish national doctoral programme in educational assessment, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Psychometric evaluation of the Swedish version of the student opinion scale2012Övrigt (Refereegranskat)
  • 38.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Pupil perceptions of educational tests in school2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 39.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Self-reported effort and motivation: same construct in different cultures?2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 40.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Skill and will: test-taking motivation and assessment quality2007Ingår i: Key Note Address given at the 8th Annual Conference of the Association for Educational Assessment, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Skill and will: test-taking motivation and assessment quality2010Ingår i: Assessment in education: Principles, Policy & Practice, ISSN 0969-594X, E-ISSN 1465-329X, Vol. 17, nr 4, s. 345-356Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An achievement test score can be viewed as a joint function of skill and will, of knowledge and motivation. However, when interpreting and using test scores, the 'will' part is not always acknowledged and scores are mostly interpreted and used as pure measures of student knowledge. This paper argues that students' motivation to do their best on the assessment - their test-taking motivation - is important to consider from an assessment validity perspective. This is true not least in assessment contexts where the assessment outcome has no consequences for the test-taker. The paper further argues that the quality of assessment of test-taking motivation also needs attention. Theoretical and methodological issues related to the assessment of test-taking motivation are presented from a validity perspective, and findings from empirical studies on the relation between test stakes, test-taking motivation and test performance are presented.

  • 42.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Student motivation and effort in the TIMSS advanced 2008 field study2010Ingår i: Proceedings of the 4th international research conference, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 43.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Testmotivation och testprestation: motivationsaspekter i internationella kunskapsmätningar2010Ingår i: PISA: sannheten om skolen? / [ed] Eyvind Elstad, Kirsten Sivesind, Oslo: Universitetsforlaget , 2010Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 44.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Costa, Denise R.
    Oslo University.
    Test-taking motivation in Swedish TIMSS and TIMSS Advanced: Findings across cohorts and over time2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Costa, Denise Reis
    Knekta, Eva
    Changes in self-reported test-taking effort in relation to changes in PISA mathematics performance. Findings from PISA 2012 and PISA 2015 in Sweden2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Elwood, Janette
    Queens University Belfast.
    Hopfenbeck, Therese
    Oxford University.
    Knekta, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Barrance, Rhian
    Queen's University Belfast.
    Students: researching views, opinions, perspectives and voice in assessment policy and practice2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Fällström, Peter
    Using PISA process data for evaluating the validity of self-reported test-taking effort and the impact of low effort on item performance.2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Hopfenbeck, Therese
    Oxford University.
    Self-reported effort and motivation in the PISA test2019Ingår i: International large-scale assessments in education: insider research perspectives / [ed] Bryan Maddox, Bloomsbury Academic, 2019, s. 121-136Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 49.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Hopfenbeck, Therese
    Kjaernsli, Marit
    Hva vet vi om elevers testmotivasjon?2012Ingår i: Kvalitet i norsk skole: Internasjonale og nasjonale undersokelser av laeringsutbytte og undervisning / [ed] Therese Nerheim Hopfenbeck, Marit Kjaernsli, Rolf Vegar Olsen, Oslo: Universitetsförlaget , 2012Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 50.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Jonsson, Bert
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Korhonen, Johan
    Åbo akademi, Vasa, Finland.
    Nyroos, Mikaela
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Stress och påverkan på de nationella provresultaten för åk 32014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hur upplever 9-10 åringar de nationella proven i åk 3? Påverkar upplevelsen prestationen? Påverkas något matematikdelområde mer eller mindre av upplevelsen? Skiljer sig olika uppgifter åt beroende på om de har mer eller mindre text respektive bilder? Vad kan man som lärare tänka på och göra i allmänhet och i synnerhet vid prov/förhörssituationer?

    Läsåret 2012/13 genomfördes en studie med 624 st elever i åk 3 för att bringa klarhet i ovan frågor. Eleverna fick göra olika arbetsminnesövningar och svara på frågor om stress, motivation och attityder, etc. Teoretiskt tror man nämligen att allt för hög nivå av t ex stress (prestationsångest) sänker ens prestation på ett prov/förhör. Resultaten på de olika nationella delproven i matematik kördes därför statistiskt mot nivå av självrapporterad stress/ångest och uppskattad eller egentlig prestationsförmåga hos eleverna.

    Uppskattad eller egentlig förmåga att prestera i matematik för elever kan mätas genom t ex deras arbetsminneskapacitet. Arbetsminne är en kognitiv förmåga som är väl klarlagd för att väsentligen påverka prestation och utveckling inom t ex matematik- och läsförståelse hos både vuxna och barn (Menon, 2010). Det finns dessutom starka kopplingar mellan arbetsminneskapacitet och skolprestation i teoretiska ämnen. Majoriteten av de elever som har inlärningssvårigheter i skolan verkar även ha svag arbetsminnesförmåga (Gathercole et al., 2006).

    Arbetsminnet kan förenklat beskrivas som bestå av tre olika specialiserade komponenter. En huvudcentral som t ex kontrollerar, fördelar, uppmärksammar och processerar information, och hämtar/lagrar information från/i långtidsminnet. Till sin hjälp har denna huvudcentral en visuell-spatial del för hantering av bilder, former och dimension, samt en auditiv del för behandling av lingvistik (Baddeley, 1986). Matematik innefattar olika områden som beror av olika kognitiva förmågor (t ex huvudräkning, problemlösning), vilka i sin tur är relaterade till visuell-spatial och/eller auditiv fakta (Rasmussen & Bisanz, 2005).

    ”Provstress” eller ”provängslan” är en etablerad term för att beskriva elevers påverkan och upplevelse av prov. Termen innefattar ofta för barn observerbara beteenden (t ex gå på toan, vicka på stolen, titta sig omkring), tankar/oro (t ex jag kommer aldrig att klara det här, mina föräldrar kommer att bli arga om jag misslyckas), autonoma/somatiska reaktioner (t ex svettas, ont i magen, varm om kinderna) (Zeidner, 2007). Man tror att provängslan är ett inlärt beteende som väcks tidigt i skolåren (Pekrun, 2000). Det är ett väldigt inskränkande tillstånd (Rothman, 2004) som starkt kan begränsa elevers prestation i alla åldrar (Birenbaum & Gutvirtz, 1993). Även om ett visst mått av provängslan är nödvändigt för att öka fokus, motivation och förberedelse (Gregor, 2005), kan det i allt för höga nivåer negativt påverka en elevs prestation och resultat på ett prov (Zeidner, 2007), särskilt i matematik (e.g. Putwain, 2008). 

    Om och hur stark den kognitiva störningen är av provängslan används alltså i vår studie som ett mått eller symptom på elevers ev. underprestation. Vi undersöker också om eleverna uppvisar mer eller mindre av beteenden, autonoma reaktioner eller tankar relaterat till provängslan. Slutligen summerar vi våra resultat mot undervisning och prov/förhörssituationer. En jämförelse kommer även att göras med Finländska och Kinesiska åk-3 elever.

1234 1 - 50 av 191
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf