umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 123
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlinder, Annie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Labba, Julia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    SIV-Speech clarity, Intelligibility & Voice: Development of a speech assessment tool for use by healthprofessionals who work with patients treated with DeepBrain Stimulation2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med Parkinsons sjukdom (PD) och patienter med Essentiell tremor(ET) som behandlats med Deep Brain Stimulation (DBS) upplever i allmänhet en positiveffekt, framför allt gällande de motoriska symtomen. Emellertid påverkas oftapatienternas kommunikativa färdigheter negativt. De bedömingsmaterial som användsinom den kliniska nerurologiska vården; UPDRS/ETRS är alltför trubbiga för att kunna geen tillfredsställande bild av patientens tal, röst och förståelighet.Mål: Skapa ett bedömningsverktyg för tal, förståelighet och röst med logopedisk validitet,och som kan användas inom den kliniska neurologiska verksamheten i samband medDBS-behandling.Metod: Bedömningsverktyget designades enligt generell designmetodik. En prototypskapades och testades för reliabilitet på röstexempel av en läst text. Tre logopeder, treDBS-sköterskor och tre naiva lyssnare deltog i testningen. Grad av samstämmighetberäknades med Percent Close Agreement, PCA.Resultat: Resultaten indikerar en relativt hög grad av samstämmighet mellan grupperna(μ: 0.82, 0.79, respektive 0.74). Logopederna bedömde nästan alla röstexempel sompatienter i behov av logopedhjälp. DBS-gruppen och gruppen med naiva lyssnarebedömde ett mindre antal ha behov av logoped.Slutsats: Resultaten belyser behovet av ett bedömningsverktyg med logopedisk validitetför bedöming av tal, förståelighet och röst inom den kliniska neurologiska verksamheten.Bedömingsverktyget som framtagits i denna studie är en användbar och adekvat prototypsom enkelt skulle kunna utvecklas till ett verkligt användbart och mångsidigt perceptuelltbedömningsmaterial. Dock ska resultaten i denna studie tolkas en smula försiktigt medtanke på de låga antalet deltagare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Examensarbete_Ahlinder_Labba
  • 2.
    Alver, Tor
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Stafring, Konrad
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Dynamisk bedömning av ordförråd: En jämförelse mellan enspråkiga barn och flerspråkiga barn2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund

     

    Forskning har visat att flerspråkiga barn riskerar missvisande resultat när de bedöms med statiska tester. Detta då statiska tester i regel är normerade på en enspråkig population. Som alternativ till statiska tester har dynamisk bedömning föreslagits. Dynamisk bedömning undersöker barns inlärningspotential.

     

    Syfte

     

    Syftet med studien var att jämföra flerspråkiga barns och enspråkiga barns prestation på ett statiskt test av ordförråd med deras prestation på en dynamisk bedömning av ordförråd. Förfarandet vid den dynamiska bedömningen är en sedan tidigare beprövad metod som testas med barn ur svenska förskoleklasser.

     

    Metod

     

    Studien omfattade 29 barn från olika skolor i en medelstor norrländsk kommun. Barnen var flerspråkiga och enspråkiga och hade alla börjat i svensk förskoleklass höstterminen 2018. Datainsamlingen skedde med ett statiskt pretest i form av Pearson Peabody Vocabulary Test-III för att därefter genomföra en dynamisk bedömning gällande ordförråd med de ord barnen inte kunde samt de ord barnen kunde.

     

    Resultat

     

    Resultatet visade att de enspråkiga barnen presterade signifikant bättre än de flerspråkiga i det statiska pretestet PPVT-III. I den dynamiska bedömningen kunde inga signifikanta skillnader påvisas.

     

    Slutsats

     

    Resultatet av den föreliggande studien är att flerspråkiga och enspråkiga barn presterade likvärdigt i den dynamiska bedömningen oavsett hur lågt de presterade i PPVT-III. Detta skiljer sig mot de resultat som uppvisas vid statisk testning där enspråkiga barn får signifikant bättre resultat än flerspråkiga barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andersson, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Karlsson, Olivia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Nationella bedömningsstödet i läsutveckling för årskurs 1: Ett värdefullt verktyg för pedagoger?2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 240 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    I svensk skola är ett av målenatt tidigt identifiera elever med nedsatt läsförmåga. För att underlätta identifieringen har ett nationellt bedömningsstöd arbetats fram. Nedsatt läsförståelse beror på nedsatt avkodningsförmåga eller nedsatt språkförståelse. Svårigheter med avkodning respektive språkförståelse kräver olika insatser i skolan.  

    Syfte 

    Syftet med studien var att undersöka om nationella bedömningsstödet för läsutvecklingi årskurs 1 identifierar andraelever änstandardiserade och normerade screeningtest genomfördai årskurs 2. Syftet var vidareatt undersöka om de elever som identifierats med nedsatt läsförmåga på nationella bedömningsstödet även uppvisar språkliga svårigheter samt hur pedagogerna använder resultatet på nationella bedömningsstödet för planering av vidare insatser. 

    Metod

    Studien omfattade 41 elever i årskurs 2 som genomfört nationella bedömningsstödet i årskurs 1 och DLS läsförståelse i årskurs 2. Eleverna testades med avkodningstesten Vilket är rätt?och Vilket låter rätt?och språkförståelsetestet TROG-2.Studien inkluderade även en intervju med 4 pedagoger som har ansvar för genomförandet av nationella bedömningsstödet.

    Resultat

    Nationella bedömningsstödet identifierade 13 elever med nedsatt läsförmåga i årskurs 1, screeningtesten DLS läsförståelseVilket är rätt?och Vilket låter rätt?identifierade 16 elever i årskurs 2. Screeningtesten identifierade 7 elever (44%) som inte identifierats på nationella bedömningsstödet. Nationella bedömningsstödet identifierade 2 elever med nedsatt språkförståelse. Samtliga pedagoger använder resultatet från nationella bedömningsstödet för planering av insatser. 

    Slutsatser

    Nationella bedömningsstödet fungerar till viss del i skolor där det utförs av pedagoger som är utbildade i nationella bedömningsstödet. Däremot identifierar nationella bedömningsstödet färre elever än standardiserade och normerade screeningtest och är mer tidskrävande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Andersson Kronlid, Maja
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Björklund, Hanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Narrativ förmåga i återberättande hos elever med svag textförståelse i åk 22017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Stor del av barns spontana kommunikation sker i form av berättande och genom att undersöka mikro- och makrostrukturer i återberättande kan olika aspekter av den språkliga förmågan kartläggas. Barn med svag textförståelse uppvisar svårigheter i många språkliga områden och en god kartläggning kan både ligga till grund för identifiering av de individer som behöver stöd samt vara vägledande i interventionsplanering.

    Syfte. I första delen av studien var syftet att undersöka mikro- och makrostrukturella skillnader i narrativt återberättande mellan elever med svag textförståelse och elever med god textförståelse. Syftet i andra delen av studien var att undersöka det narrativa återberättandet hos elever identifierade med svag narrativ kvalitet.

    Metod. I studiens första del analyserades återberättande från elever i åk 2 kvantitativt på mikro- och makrostrukturell nivå utifrån SALT, NSS och Informationsled. I studiens andra del utfördes en kvalitativ analys av elevernas återberättande utifrån samma mått.

    Resultat. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde påvisas i studiens första del. Eleverna med svag textförståelse tenderade att ha en högre språklig produktivitet i sitt återberättande medan eleverna med god textförståelse tenderade att ha ett mer komplext återberättande. I studiens andra del var eleverna benägna att sammanfatta berättelsen och exkludera delar.

    Slutsatser. Elever med språkliga svårigheter är inte en homogen grupp. Interventionsinsatser måste således anpassas efter varje elevs behov. Resultaten från denna studie kan dock tyda på att även små interventionsinsatser i grupp skulle kunna utjämna eventuella skillnader i narrativt återberättande mellan elever med svag textförståelse och elever med god textförståelse. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Andersson, Maja
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Lindberg, Adam
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Verksamhetsförlagd utbildnings påverkan på rösten: hos förskollärarstudenter2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Förskollärare är högt representerade bland patienter med röststörning på logoped-mottagningar vilket kan kopplas till långvarigt röstanvändande och belastande omgivningsfaktorer. Redan under utbildningen börjar röstbesvär uppkomma hos många studenter och detta verkar öka i samband med deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).

     

    Syfte

    Syftet med studien var att undersöka om förskollärarstudenters röster påverkas av VFU. Studien undersökte även förekomst av individuella och arbetsmiljömässiga riskfaktorer för röstbesvär.   

     

    Metod

    Studien omfattade 11 förskollärarstudenter som läste termin 5 på Lärarhögskolan och genomförde VFU under vårterminen 2018. En inspelning samt självskattning av deras röster gjordes före och efter VFU. Inspelningarna bedömdes perceptuellt och jämfördes tillsammans med självskattningarna. Individuella och arbetsmiljömässiga faktorer samlades in genom frågeformulär.

     

    Resultat

    Denna studie visade att det fanns en signifikant skillnad i hur deltagarna skattade sina kroppsliga röstbesvär före och efter VFU. För de perceptuella bedömningarna fanns inga signifikanta skillnader men det bedömdes att skrovlighet i rösten uppkom hos 18% av deltagarna efter VFU. Samtliga deltagare rapporterade hög ljudvolym och 73% rapporterade torr luftkvalité.

     

    Slutsats

    Studiens resultat visade att uppkomst av skrovel kan förekomma efter genomförd VFU och att brist på kunskap om rösten kan vara orsaken till detta. Förskollärarutbildningar bör ha obligatorisk röstundervisning för att förebygga röstbesvär hos framtida förskollärare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Wieslander, Erik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Testning med BeSS på svenska gymnasieungdomar utan kända språkliga svårigheter: - ett referensmaterial för bedömning av subtila språkstörningar2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Testmaterialet Bedömning av Subtila Språkstörningar (BeSS) togs fram för att bedöma subtila språkliga svårigheter hos bland annat personer med neurodegenerativa sjukdomar. Testet har sedan använts bland annat i dyslexiutredningar då subtila språkliga svårigheter kan förekomma även vid dyslexi.  BeSS saknar dock referensmaterial för flera åldersgrupper vilket behövs för att logopeder ska kunna göra tillförlitliga bedömningar med materialet.

     

    Mål: Att låta gymnasieungdomar genomgå BeSS och sammanställa ett referensmaterial. Att se om det föreligger några prestationsskillnader mellan deltesten och könsskillnader.

     

    Metod: I studien deltog 28 gymnasieungdomar, 16 flickor och 12 pojkar, vilka testades enskilt med BeSS. Deltagarna fick inte ha några kända språkliga svårigheter eller läs-/skrivsvårigheter. Övriga krav var att deltagarna gått i svensk skolklass och fått svensk undervisning på svenska under minst 8 år.

     

    Resultat: Det totala medelvärdet för testgruppen (alla deltesten sammanräknade) var 172 poäng av 210 möjliga med standardavvikelsen 14,5. I studien presenteras även medelvärde och standardavvikelse för var och ett av deltesten: Repetition av långa meningar M=20,8 (SD 4,6), Meningskonstruktion M=27,3 (SD 2,3), Inferens M=25,5 (SD 3,5), Förståelse av logikogrammatiska meningar M=25,2 (SD 3,4), Tvetydigheter M=22,1 (SD 5,0), Förståelse av metaforer M=25,5 (SD 3,9) och Definitioner av ord M=25,6 (SD 3,2). Det förelåg inga könsskillnader.

     

    Slutsats: Denna studie har resultat för 28 gymnasieungdomar vilket är början till ett referensmaterial som behövs för att BeSS fortsatt ska kunna användas kliniskt i logopedisk verksamhet. Deltesten Repetition av långa meningar och Meningskonstruktion blev de deltest där gymnasieungdomarna presterade lägst respektive högst poäng. Det förelåg inga signifikanta könsskillnader. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Testning med BeSS på svenska gymnasieungdomar utan kända språkliga svårigheter - ett referensmaterial för bedömning av subtila språkstörningar
  • 7.
    Asker, Lovisa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Sörman, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Prevalens av dysfagi på ett vård- och omsorgsboende i Luleå kommun2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Åldrande medför en ökad risk för att drabbas av dysfagi, och studier som har undersökt prevalensen på svenska vård- och omsorgsboenden har visat en hög dysfagiförekomst även om variationen mellan studierna varit stor. Det har påvisats att omvårdnadspersonalen inte alltid har tillräckligt med kunskap och att äldre med dysfagi utsätts för risker att drabbas av sekundära komplikationer.

    Syfte 

    Syftet med föreliggande studie var att kartlägga prevalensen av orofaryngeal dysfagi, samt undersöka om skillnader förekommer avseende kön, ålder och förmåga att ge eget samtycke. Studien syftade även till att undersöka om sväljsvårigheter har uppmärksammats av personalen.

    Metod

    Sväljförmågan hos 55 kunder från ett vård- och omsorgsboende undersöktes med hjälp av den svenska översättningen av The Standardized Swallowing Assessment (SSA-S). 19 deltagare ur personalen svarade på en enkät om de deltagande kundernas sväljförmåga. Kompletterande information om måltidsanpassningar inhämtades från personal och listor i köken.

    Resultat

    Tecken på sväljsvårigheter uppvisades hos 27 % av kunderna. De som inte kunde ge egna samtycken hade en högre förekomst av sväljsvårigheter. Det förekom ingen prevalensskillnad beroende på kön och ålder. Personalenkäten visade att 27 % av de deltagande kunderna ansågs ha ät- och sväljsvårigheter, men att 53 % av kunderna med sväljsvårigheter enligt SSA-S inte skattades ha svårigheter enligt personalen.

    Slutsatser

    Studien visade en indikation på att mer än var fjärde kund på det studerade vård- och omsorgsboendet har nedsatt sväljförmåga och att sväljsvårigheter var vanligare hos dem som behövde samtycke från anhörig eller god man. Personalen förefaller inte alltid uppmärksamma dessa svårigheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Prevalens av dysfagi på ett vård- och omsorgsboende i Luleå kommun
  • 8. Ballard, Kirrie J.
    et al.
    Djaja, Danica
    Arciuli, Joanne
    James, Deborah G. H.
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Developmental Trajectory for Production of Prosody: Lexical Stress Contrastivity in Children Ages 3 to 7 Years and in Adults2012Ingår i: Journal of Speech, Language and Hearing Research, ISSN 1092-4388, E-ISSN 1558-9102, Vol. 55, nr 6, s. 1822-1835Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: Accurate production of lexical stress within English polysyllabic words is critical for intelligibility and is affected in many speech-language disorders. However, models of speech production remain underspecified with regard to lexical stress. In this study, the authors report a large-scale acoustic investigation of lexical stress production in typically developing Australian English-speaking children ages 3-7 years (n = 73) compared with young adults (n = 24).

    Method: Participants named pictures of highly familiar strong-weak and weak-strong polysyllabic words. Of 388 productions, 325 met criteria for acoustic measurement. Relative vowel duration, peak intensity, and peak f(0) over the first two syllables were measured.

    Result: Lexical stress was marked consistently by duration and intensity but not f(0). Lexical stress on strong-weak words was adultlike by 3 years. All 3 measures showed significant differences between adults and children for weak-strong words still present at 7 years.

    Conclusion: Our findings suggest that protracted development of weak-strong stress production reflects physiological constraints on producing short articulatory durations and rising intensity contours. Findings validate treatment that is centered on strong-weak stress production for children >= 3 years with dysprosody. Although intervention for the production of weak-strong words may be initiated before age 7 years, reference to normative acoustic data is preferable to relying on perceptual judgments of accuracy.

  • 9.
    Bergström, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Werndin, Sandra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Grammatiska strukturer hos barn i åldrarna 2;0-2;6 i förhålande till steg III i Swe-LARSP: En kvalitativ utvärdering2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Language Assessment Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett screeningprotokoll för att tidigt upptäcka grammatiska svårigheter hos små barn. En svensk anpassning, Swe-LARSP, gjordes 2016 av Rosenberg och Mellenius men är i dagsläget inte utvärderad eller testad mot spontantal hos svenskspråkiga barn.

    Syfte: Syftet är att kvalitativt utvärdera steg III i Swe-LARSP: hur det fungerar att arbeta med protokollet i praktiken samt hur det fungerar att samla in spontantalsdata från barn i åldern 2;0–2;6 år.

    Metod: Studien inkluderade nio barn från tre förskolor i Umeå kommun. Datainsamlingen gjordes i enlighet med de riktlinjer som finns för LARSP. Deltagarnas spontantal spelades in, transkriberades och analyserades sedan enligt Swe-LARSP protokollet.

    Resultat: Resultatet visar att 12 av 16 strukturer på steg III i Swe-LARSP produceras av minst 44,4 % av barnen. Det finns åtta strukturer som inte ingår i protokollet men som används av minst 44,4 %. Två strukturer tillhörande steg IV i protokollet produceras av minst 44,4 % av barnen. En struktur används inte av något barn och bör övervägas att uteslutas från steg III.

    Slutsatser: Studiens resultat visar att de flesta strukturerna placerade på steg III i Swe-LARSP produceras av de flesta av barnen. Det finns strukturer som bör övervägas att läggas till, tas bort eller flyttas från steg III i protokollet. Att samla in spontantalsdata från barn i åldern 2;0–2;6 år fungerar bra men kan kräva närvaro av en för barnet bekant person. Arbetet med LARSP är tidskrävande men ger en heltäckande bild av barnets grammatiska förmåga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Grammatiska strukturer hos barn i åldrarna 2;0-2;6 i förhållande till steg III i Swe-LARSP
  • 10.
    Birgersson, Magdalena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Norberg, Christel
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Nasaleringsvärde för Nasometer hos svensktalande 13- och 18-åringar2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Nasometer är ett datorbaserat instrument som procentuellt mäter andel ljudenergi som vid tal kommer ut via näsan. Nasometern är det främst använda instrumentet vid instrumentell nasalitetsbedömning. I användningen av Nasometer behövs normalvärden från personer med typisk resonansutveckling. Normalvärden för svenska språket finns för flera åldersgrupper, men inte för tonåringar.

    Syfte Ta fram normalvärden för Nasometer hos svensktalande 13- respektive 18-åringar, studera värdenas spridning samt analysera könsskillnader inom respektive åldersgrupp.

    Metod  Deltagarna bestod av två grupper; 39 deltagare i åldern 12 - 13 år och 48 deltagare i åldern 18-19 år. Alla deltagarna hade svenska som modersmål samt typisk tal- och språkutveckling. Talmaterialet bestod av ord och meningar med endast orala fonem samt nasala meningar innehållande hög andel nasala fonem. Normalvärden för Nasometer samlades sedan in genom inspelning.  

    Resultat  Medelvärdena gällande 13-åringar var för orala ord 13,6 % (SD 8,7), orala meningar 11,4 % (SD 6,2) och nasala meningar 60,2 % (SD 12,0). 18-åringars medelvärden var för orala meningar 14,0 % (SD 5,5) och nasala meningar 57,5 % (SD 6,2). Det fanns signifikanta könsskillnader endast för 18-åringar, dock uppvisade flickor/kvinnor deskriptivt något högre medelvärde inom båda grupperna.

    Slutsatser  Medelvärdena visade stor spridning inom grupperna, speciellt för 13-åringar. Medelvärdena i båda åldersgrupperna i föreliggande studie ligger dock inom spannet för typisk nasalitet, vilket visar att normalvariationen av medelvärde är stor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Nasaleringsvärde för Nasometer hos svensktalande 13- och 18-åringar
  • 11.
    Björinder, Ida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Rosenberg, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Oral diadochokinesi som enkel skattning av artikulatorisk förmåga vid Parkinsons sjukdom2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Nedbrytningen av neuroner vid Parkinsons sjukdom har visat sig gå långt innan tydliga motoriska symtom uppkommit. Subtila talförändringar kan förekomma långt innan dessa symtom debuterar och drabbade personer kan länge ha kompenserat för detta omedvetet. I dagsläget finns ingen enkel objektiv kvantifiering som kan ligga till grund för identifiering av artikulatorisk nedsättning hos patienter med Parkinsons sjukdom. Oral diadochokinesi (oral-DDK) har använts av kliniker för att bedöma dysartri då det pressar det artikulatoriska systemet. Ingen tidigare forskning har närmare undersökt vad som händer inuti stavelserna i oral-DDK utan fokuserat på andra faktorer.

    Mål: Att med enkla akustiska mått på vokalduration undersöka om den skiljer sig mellan personer med Parkinsons sjukdom och normaltalare.

    Metod: Studiens deltagare bestod av 40 personer med Parkinsons sjukdom och 40 normaltalare. Testdeltagarna fick utföra oral-DDK där stavelserna /pa, ta, ka/ upprepades i normalt respektive snabbt tempo. Vokaldurationen mättes ut av tre uppmärkare. Statistiska analyser utfördes för att se om det fanns skillnader i vokalduration mellan talargrupperna.

    Resultat: Denna studie visade att det fanns en statistiskt signifikant skillnad i vokalduration mellan personer med Parkinsons sjukdom och normaltalare i samtliga stavelser med undantag för /pa/ i normalt tempo.

    Slutsatser: Oral-DDK skulle kunna medverka som en komponent i ett tidigt diagnostiseringsverktyg för dysartri. Testet är objektivt och kräver ingen fullständig logopedisk träning och kan således användas av flera yrkesgrupper. Vidare forskning behövs för att närmare undersöka om enskilda ljudsegment är påverkade även vid andra neurologiska sjukdomar.

    Nyckelord: Parkinsons sjukdom, subtil talpåverkan, oral-DDK, vokalduration, dysartri, neurologiska sjukdomar

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Blom, Sandra
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Thodén, Patrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    TOMASS - normeringsvärden för tugg- och sväljfunktion av ett Guld Marie Kex2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Vid bedömning av oral dysfagi kan testet Test of Masticating and Swallowing Solids (TOMASS) användas. Testet bedömer tugg- och sväljfunktion vid intag av fast föda. Normeringsvärden till testet är framtaget på kextyper som inte används i klinisk verksamhet i Sverige. För att kunna börja använda sig av testet i Sverige behövs därför normeringsvärden fastställas för en vanligt förekommande inhemsk kextyp.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att ta fram svenska normeringsvärden till testet TOMASS. Studien undersöker även förekomst av ålderseffekter och könsskillnader i tugg- och sväljfunktionen vid intaget av fast föda.

    Metod

    Studien omfattade 119 deltagare, 57 kvinnor och 62 män i åldrarna 20-80 + år, indelade i åldergrupper på 20-års spann. Deltagarna intog ett Guld Marie kex medan antal bitar av kexet, antal tuggcykler, antal sväljningar samt den totala tidsåtgången för intag av hela kexet observerades. Statistiska och deskriptiva analyser genomfördes för att fastställa normeringsvärden samt undersöka ålders- och könskillnader.

    Resultat

    Signifikanta ålders- och könsskillnader påvisades i tugg- och sväljfunktionen. Med stigande ålder ses en ökning av antal bitar av kex, antal tuggcykler, antal sväljningar samt den totala tidsåtgången vid intag av hela kexet. Åldersskillnaderna ses främst efter 60 års ålder. Vad gäller könsskillnader påvisades kvinnor ta fler bitar av kexet, uppvisade fler tuggcykler, svalde oftare samt tog längre tid på sig att inta kexet i jämförelse med män. Studien resulterade i en sammanställning av normeringsvärden indelat efter kön och ålder.

    Slutsatser

    Skillnader i tugg- och sväljfunktion finns mellan Guld Marie kex och de andra kextyper som tidigare fått fastställda normeringsvärden för TOMASS. Det föreligger även ålders- och könskillnader i tugg- och sväljfunktionen vid intag av ett Guld Marie kex. Därmed är det viktigt att jämförelser med normeringsvärdena vid testning görs med aktuellt kex samt inom rätt köns- och åldersgrupp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    TOMASS normeringsvärden Guld Marie
  • 13.
    Bobacken, Linn
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Carlin, Cornelia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Kvalitativ utvärdering av steg IV i Swe-LARSP2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Language Assessment, Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett kliniskt verktyg för att utföra grammatiska analyser av spontantal hos barn med språkliga svårigheter. Än så länge finns inget normerat och standardiserat verktyg för bedömning av spontantal inom svensk logopedisk verksamhet, men en första anpassning av LARSP-protokollet har nyligen gjorts till svenska, Swe-LARSP (Rosenberg & Mellenius, 2016). Swe-LARSP bygger på tidigare empirisk forskning kring typisk språkutveckling hos svenskspråkiga barn, men har ännu inte utvärderats och testats mot spontantal hos svenska barn.

    Syfte: Denna studies syfte var att kvalitativt utvärdera steg IV i Swe-LARSP samt att praktiskt utvärdera användandet av Swe-LARSP.

    Metod: Spontantalsdata samlades in genom inspelningar av 8 normalspråkiga barn i åldern 2;5–3;0 år på fyra olika förskolor i Umeå kommun. Materialet transkriberades och genomgick en grammatisk analys enligt riktlinjer för LARSP. Vidare jämfördes strukturerna i Swe-LARSP-protokollet mot strukturerna som framkom i barnens yttranden.

    Resultat: Resultatet av den grammatiska analysen visade på sju frekvent förekommande strukturer som inte finns placerade i Swe-LARSP samt fyra redan befintliga strukturer med låg förekomst bland barnen. Resterande strukturer på steg IV yttrades av en majoritet av barnen. En struktur, placerad i steg V, förekom även hos en majoritet av barnen i studien.

    Slutsatser: LARSP är ett tidskrävande verktyg och kräver relativt djupgående förkunskaper, men ger en tydlig profil över barnets grammatiska förmåga. Strukturerna i steg IV i Swe-LARSP, som första anpassning, stämmer överens med barnens språk till stor del. Studien har visat att ytterligare strukturer kan behöva läggas till och några av de befintliga tas bort, alternativt placeras om i det befintliga protokollet för att bättre ringa in centrala grammatiska drag i språket hos svenska barn i åldern 2;6–3;0 år.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Brage, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    From, Emelie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Utveckling av självskattningsformulär för förvärvade talstörningar: På väg mot Tal-102018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För subjektiva skattningar inom olika logopediska områden har olika typer av kortare självskattningsformulär utformats. I dagsläget finns inget kortare självskattningsformulär för kartläggning av upplevda talsymtom, förståelighet och kommunikativ delaktighet till följd av förvärvad talstörning.

    Syfte: Syftet med studien är att utforma ett kortfattat självskattningsformulär för förvärvade talstörningar för att kunna användas tidseffektivt, kostnadseffektivt och mindre belastande för patienter. Det kortfattade självskattningsformuläret ska kunna användas för självskattning av upplevd nedsättning vid initial kartläggning samt uppföljande bedömning.

    Metod: Studien inkluderade 86 deltagare fördelat mellan patientgrupp och kontrollgrupp. Kontrollgruppen bestod av 44 deltagare och patientgruppen bestod av 42 deltagare som hade en känd cerebrovaskulär sjukdom, neurodegenerativ sjukdom eller som var under pågående utredning via neurologmottagningen. Deltagarna fick besvara ett självskattningsformulär innehållande 71 påståenden där varje påstående skattades på en femgradig likertskala. Statistiska analyser genomfördes för reducering av antalet påståenden och skapande av kortare självskattningsformulär utifrån alternativa tillvägagångssätt. Upprepade mätningar genomfördes av samtliga självskattningsformulär som extraherats från det längre självskattningsformuläret TAL-71 för att undersöka samstämmigheten mellan den första och andra mätningen.

    Resultat: Denna studie resulterade i tre alternativ av kortare självskattningsformulär för förvärvade talstörningar där samtliga var jämförbara med det längre självskattningsformuläret TAL-71 i skattningen av upplevd nedsättning hos en viss deltagare. De upprepade mätningarnas korrelationer var statistiskt signifikanta för samtliga formulär.

    Slutsatser: Studiens resultat är vägledande i framtida studier för utvecklande av kortare självskattningsformulär för olika typer av förvärvade talstörningar. På grund av studiens urval av deltagare och antalet deltagare begränsas resultatens generaliserbarhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Brunnegård, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Evaluation of nasal speech: a study of assessments by speech-language pathologists, untrained listeners and nasometry2008Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Excessive nasal resonance in speech (hypernasality) is a disorder which may have negative communicative and social consequences for the speaker. Excessive nasal resonance is often associated with cleft lip and palate, velopharyngeal impairment, dysarthria or hearing impairment. Evaluation of hypernasality has proved to be a challenge in the clinic and in research. There are questions regarding the accuracy and reliability of auditory perceptual evaluations of nasal speech, and whether instrumental measures can be used to improve the reliability of clinical evaluation. There is also the question of whether clinical evaluation reflects the impact of hypernasality in a speaker’s everyday life.

    The purpose of this thesis was to evaluate the extent of reliability problems connected with auditory perceptual assessment of nasality in speech, to explore whether they might interfere with treatment decisions or have an impact in the everyday life of patients, and whether they can be effectively diminished by the use of nasometry.

    Speakers with cleft lip and palate or velopharyngeal impairment formed the basis of the clinical population used in this study. Speech samples from 52 of these speakers, along with samples from a reference population of 21 speakers who did not have cleft palate, velopharyngeal impairment or speech disorders were used in perceptual evaluation tasks. Fourteen speakers from the clinical population and 11 from the reference population also underwent nasometric evaluation. A further reference population of 220 children from three Swedish cities, whose ages were consistent with those used for clinical checks of children born with cleft palate were assessed with nasometry to establish normative data for the Nasometer™. Perceptual speech assessments were conducted on hyper- and hyponasality, as well as audible nasal air emission and/or nasal turbulence, using 5-point ordinal scales. Listeners were SLPs experienced in the evaluation of cleft palate speech, non-expert SLPs and untrained listeners. Listening assessments were performed from audio recorded speech samples assembled in random order. Nasometry measures were made on three speech passages each with specific phonetic content, using the Nasometer™, model II.

    Perceptual evaluation Results showed that for hypernasality assessment, 15% of hypernasality assessments had disagreements between expert SLPs that were potentially important for clinical decisions, as did 6% of assessments for audible nasal air emission and/or nasal turbulence. For nasality problems, a comparison of expert and untrained listeners showed that they generally agreed on which speakers were hypernasal and on the ranking of nasal speakers. All speakers that had been rated with moderate to severe hypernasality by expert listeners were considered by the untrained listeners as having a serious enough speech disorder to call for intervention. However, in the case of audible nasal air emission and/or nasal turbulence the expert listeners were more prone to notice this feature than the untrained listeners.

    Instrumental evaluation The development of normative values for the three Swedish passages for the NasometerTM (comparable to normative values in other languages) has provided a basis for use of instrumental measures in Swedish clinics, oral sentences mixed sentences nasal sentences. The measures showed no significant differences due to city, gender or age within an age range of 4-10 years. When nasometry measures were compared with perceptual evaluation of speech samples from the same speakers, all correlations were moderate to good for expert SLPs and non-expert SLPs. The difference between correlations was significantly higher for expert SLPs than for untrained listeners.

    Reliability figures for perceptual assessments for expert SLP listeners indicated that there were some cases where lack of reliability could affect clinical decision making. However, in the main, judgements of nasality problems made by clinicians had everyday validity. They reflected the impressions of the everyday listener, especially in regard to the need for intervention. The study also indicates that now that Swedish norms are available, the Nasometer™ might be useful as a complement to auditory perceptual clinical speech assessments in Swedish cleft palate clinics in order to improve reliability of clinical assessment.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Brunnegård, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Lohmander, Anette
    A cross-sectional study of speech in 10-year-old children with cleft palate: results and issues of rater reliability2007Ingår i: Cleft Palate Craniofacial Journal, ISSN 1055-6656, Vol. 44, nr 1, s. 33-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    OBJECTIVES: To describe speech based on perceptual evaluation in a group of 10-year-old children with cleft palate. A secondary aim was to investigate the reliability of speech-language pathologists' perceptual assessment of cleft palate speech. DESIGN: Retrospective cross-sectional study in children with cleft palate. External raters made assessments from randomized speech recordings. SUBJECTS: Thirty-eight children with unilateral cleft lip and palate (UCLP) or cleft palate only (CPO) and 10 children in a comparison group. MAIN OUTCOME MEASURES: Ratings of hypernasality, hyponasality, audible nasal air leakage, weak pressure consonants, and articulation. Exact agreement and weighted kappa values were used for reliability. RESULTS: Hypernasality was found in 25% of children with a cleft of the soft palate (CSP), 33% of children with a cleft of the hard and soft palate (CHSP), and 67% of children with a UCLP. Similar results were found for audible nasal air leakage. Articulation errors were found in 6% of the CHSP group and 25% of the UCLP group, whereas no child in the CSP group had articulation errors. The reliability was moderate to good for different variables, with lowest values for hypernasality. CONCLUSIONS: Speech results in this series seem less satisfactory than those reported in other published international studies, but it is difficult to draw any certain conclusions about speech results because of large methodological differences. Further developments to ensure high reliability of perceptual ratings of speech are called for.

  • 17.
    Brunnegård, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Lohmander, Anette
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Comparison between perceptual assessments of nasality and nasalance scores2012Ingår i: International journal of language and communication disorders, ISSN 1368-2822, E-ISSN 1460-6984, Vol. 47, nr 5, s. 556-566Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: There are different reports of the usefulness of the Nasometer™ as a complement to listening, often as correlation calculations between listening and nasalance measurements. Differences between findings have been attributed to listener experience and types of speech stimuli.

    Aims: To compare nasalance scores from the Nasometer with perceptual assessments, for the same and different Swedish speech stimuli, using three groups of listeners with differing levels of experience in judging speech nasality. Methods & Procedures: To compare nasalance scores and blinded listener ratings of randomized recordings using three groups of listeners and two groups of speakers. Speakers were either classified as having hypernasal speech or speech with typical speech resonance. Listeners were speech-language pathologists (SLPs) working predominantly with resonance disorders, other SLPs and untrained listeners.

    Outcomes & Results: Correlations (r(s) ) between hypernasality ratings and nasalance scores for each listener group and speech stimuli were calculated. For both groups of SLPs all correlations between perceptual ratings and nasalance scores were significant at p= 0.01. The correlations between the nasalance scores and ratings by listeners in the SLP groups were higher than those for the untrained listener group regardless of stimulus type. Post-hoc Mann-Whitney U-tests showed that the only difference that was significant was expert SLP group versus untrained listener group. Secondly, correlations between perceptual ratings and oral stimulus nasalance scores were higher when the perceptual ratings were based on spontaneous speech rather than on the oral stimulus. However, a Wilcoxon signed rank test showed that the difference was not significant. A third finding was that correlations between oral stimulus nasalance scores and perceptual scores were higher than those between mixed stimulus nasalance scores and perceptual scores. A Wilcoxon signed rank test showed that the difference was significant.

    Conclusions & Implications: The Nasometer might be useful for the SLP with limited experience in assessing resonance disorders in differentiating between hyper- and hyponasality. With listener reliability for ratings of hypernasality still being an issue, the use of a nasalance score as a complement to the perceptual evaluation will also aid the expert SLP. It will give an alternative way of quantifying speech resonance and might help in especially hard to judge cases.

  • 18.
    Brunnegård, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Lohmander, Anette
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Untrained listeners’ ratings of speech disorders in a group with cleft palate: a comparison with speech and language pathologists’ ratings2009Ingår i: International journal of language and communication disorders, ISSN 1368-2822, E-ISSN 1460-6984, Vol. 44, nr 5, s. 656-674Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Hypernasal resonance, audible nasal air emission and/or nasal turbulence, and articulation errors are typical speech disorders associated with the speech of children with cleft lip and palate. Several studies indicate that hypernasal resonance tends to be perceived negatively by listeners. Most perceptual studies of speech disorders related to cleft palate are carried out with speech and language pathologists as listeners, whereas only a few studies have been conducted to explore how judgements by untrained listeners compare with expert assessments. These types of studies can be used to determine whether children for whom speech and language pathologists recommend intervention have a significant speech deviance that is also detected by untrained listeners.

    Aims: To compare ratings by untrained listeners with ratings by speech and language pathologists for cleft palate speech.

    Methods & Procedures: An assessment form for untrained listeners was developed using statements and a five-point scale. The assessment form was tailored to facilitate comparison with expert judgements. Twenty-eight untrained listeners assessed the speech of 26 speakers with cleft palate and ten speakers without cleft in a comparison group. This assessment was compared with the joint assessment of two expert speech and language pathologists.

    Outcomes & Results: Listener groups generally agreed on which speakers were nasal. The untrained listeners detected hyper- and hyponasality when it was present in speech and considered moderate to severe hypernasality to be serious enough to call for intervention. The expert listeners assessed audible nasal air emission and/or nasal turbulence to be present in twice as many speakers as the untrained listeners who were much less sensitive to audible nasal air emission and/or nasal turbulence.

    Conclusions & Implications: The results of untrained listeners' ratings in this study in the main confirm the ratings of speech and language pathologists and show that cleft palate speech disorders may have an impact in the everyday life of the speaker.

  • 19.
    Brunnegård, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Normative data on nasalance scores for Swedish as measured on the Nasometer™ II: influence of regional dialect, gender and age2009Ingår i: Clinical linguistics and phonetics, ISSN 1368-2822, Vol. 23, nr 1, s. 58-69Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study was conducted to establish normative nasalance values for Swedish speaking children as measured with the Nasometer™ II, and to investigate differences due to regional dialect, gender, and age. Two hundred and twenty healthy children aged 4-5, 6-7, and 9-11 years were included. Group mean nasalance scores for four speech stimuli were calculated and compared. There were no significant differences due to dialect or gender for children in the study. For age there was a significant difference on nasal sentences between the youngest group of children and the other two groups, age 4-5 vs age 6-7 (t = -2.844, p = .006) and for age 4-5 vs age 9-11 (t = -2.888, p = .005). The results from this study have both clinical significance for Swedish SLPs working with resonance disorders, and theoretical significance for linguists studying features of dialects and languages.

  • 20.
    Carlson, Linnéa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Upplevda tal- och sångröstproblem: - en jämförelse mellan blivande musikalartister och amatörsångare2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund

    Musikal är dans, teater och sång integrerat. De röstkrav musikalartisten har får anses exceptionellt höga. Nästan oavsett rösthälsa förväntas musikalartisten prestera under långa föreställningar med krav på röstkvalitet där både tal- och sångrösten belastas. Musikalakademien i Umeå är en treårig folkhögskoleutbildning med ambitionen att skapa förutsättningar för studenterna att möta de hårda krav som kommer att ställas i yrkeslivet. Detta till trots har både yrkesprofessionella och blivande musikalartister en högre förekomst av röstproblem jämfört med flera andra yrkesgrupper. 

    Syfte

    Föreliggande studie syftade till att undersöka musikalstudenters upplevelse av sin tal- och sångröst i jämförelse med amatörsångares upplevelser av sin röst. Utöver detta avsåg även studien att bidra med kunskap om användbarheten av RHI och RHI-s för respektive grupp.

    Metod

    Studien hade två deltagargrupper; interventionsgruppen vilken bestod av tretton musikalstudenter (7 kvinnor, 6 män) från Musikalakademien i Umeå och kontrollgruppen vilken utgjordes av 13 amatörsångare (10 kvinnor, 3 män) från körer i Umeå och Linköping. Samtliga deltagare bedömde sin röst utifrån validerade självskattningsformulär för talröst (RHI) och sångröst (RHI-s). Utfallen studerades och jämfördes på grupp- och individnivå.

    Resultat

    Samtliga deltagare upplevde större problem med sångrösten än talrösten. Amatörsångarna upplevde mer tal- och sångröstproblem än musikalartisterna.

    Slutsatser

    Studien visade att skolade musikalstudenter upplever lägre grad av röstproblem i jämförelse med oskolade amatörsångare. Sångröstproblem förekom i högre utsträckning än talröstproblem hos båda grupperna. Det validerade självskattningsformuläret RHI-s (för sångröst) bör användas för att studera professionella sångare. Det likvärdiga formuläret RHI (för talröst) är att föredra vid klinisk röstbedömning av amatörsångare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Doorn, Jan van
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Karlsson, Fredrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Influence of speech task and utterance length on the measurement of pitch variability in the speech of Parkinson's disease patients after deep brain stimulation2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Parkinson’s disease (PD) affects patients voice characteristics, reducing pitch variability compared to normal controls (1,2). Previous reports have shown an increase in pitch variability due to deep brain stimulation (DBS) of the Subthalamic nucleus (STN) (3). For patients stimulated in caudal zona incerta (cZi), the results indicate no effect on pitch variability in a read speech task{Karlsson:2012jr}.

    The present study aimed at investigating the effects of speech task (spontaneous or read speech) and the lenght of the utterance on overall measures of pitch variability observed in DBS-treated patients. Ten patients treated with STN-DBS and ten patients treated with cZi-DBS were included in this prospective study.

    Utterances produced sponatenously and produced during readings of a standard passage were compared in terms of treatment effects in pitch variability due to STN-DBS and cZi-DBS (Stim OFF and Stim ON recordings made 1,5 hour apart, all in Med ON) 6 and 12 months after operation. The results indicate that pitch variability is affected differently by STN-DBS and cZi-DBS depending on speech task and utterance length. In short utterances (<10 words), an increase in pitch variability is observed for both treatment groups and both speech tasks. For longer utterances, however, a more diverse effect of treatment and speech task is observed. The results therefore suggest that spech task and characteristics of thate utterance should be carefully considered when drawing conclusions on the overall effect of DBS on pitch variability.

    1. Jiménez-Jiménez FJ, Gamboa J, Nieto A, Guerrero J, Ortí-Pareja M, Molina JA, et al. Acoustic voice analysis in untreated patients with Parkinson's disease. Parkinsonism Relat. Disord. 1997 Apr;3(2):111–6. 

    2. Holmes RJ, Oates JM, Phyland DJ, Hughes AJ. Voice characteristics in the progression of Parkinson’s disease. International Journal of Language & Communication Disorders. 2000;35(3):407–18. 

    3. Dromey C, Kumar R, Lang AE, Lozano AM. An investigation of the effects of subthalamic nucleus stimulation on acoustic measures of voice. Mov. Disord. 2000;15(6):1132–8.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Edén, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi. Lunds universitet.
    Ådén, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Upplevd rösthälsa hos professionella sångare, skådespelare och komiker2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    BakgrundSångare och skådespelare använder rösten som främsta arbetsredskap och har höga krav på röstens kvalitet, samtidigt som de är utsatta för en hög röstbelastning. Detta gör att de i större utsträckning än många andra yrkesgrupper riskerar att drabbas av röstproblem. Dock saknas kunskap om rösthälsan hos artister inom vissa verksamhetsområden.

    Syfte

    Denna studie syftar till att undersöka den upplevda rösthälsan hos ett brett spektrum av professionella sångare och skådespelare, undersöka förekomst av omgivande och individuella riskfaktorer samt undersöka i vilken utsträckning försöksdeltagarna använder preventiva och kurativa röstvårdsstrategier.

    Metod

    Genom enkäterna Rösthandikappindex (RHI) och Rösthandikappindex anpassat för sångare (RHI-s) samt ett intervjuformulär undersöktes den upplevda rösthälsan hos 19 skådespelare/komiker och 34 sångare, verksamma inom olika genrer. Deltagarna fick i intervjun svara på frågor rörande bakgrundsuppgifter, röstsymptom (inklusive anamnestiska uppgifter), riskfaktorer samt röstvårdsstrategier.

    Resultat

    Deltagarna i denna studie upplevde generellt att de haft en god rösthälsa de senaste 12 månaderna. Noterbart är att majoriteten av dem gav anamnestiska uppgifter om problem kopplade till rösten. Deltagarna exponeras i varierande grad för riskfaktorer. Många är måna om sin röst och använder såväl preventiva som kurativa adekvata röstvårdsstrategier. Deltagare som saknar utbildning inom relevant område använder sig av färre medvetna röstvårdsstrategier samt upplever att de exponeras för färre riskfaktorer.

    Slutsats

    Studien visar att deltagarna på gruppnivå upplever en god rösthälsa. Majoriteten rapporterar dock anamnestiska uppgifter om problem kopplade till rösten. Det är därför viktigt att uppmärksamma att röstproblematik hos sångare och skådespelare/komiker förekommer samt ta deras problem på allvar när de uppkommer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Eklund, Elisabeth
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Qvist, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Sandström, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Viklund, Fanny
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Doorn, Jan van
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Karlsson, Fredrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Perceived articulatory precision in patients with Parkinson’s disease after deep brain stimulation of subthalamic nucleus and caudal zona incerta2015Ingår i: Clinical Linguistics & Phonetics, ISSN 0269-9206, E-ISSN 1464-5076, Vol. 29, nr 2, s. 150-166Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The effect of deep brain stimulation (DBS) of the subthalamic nucleus (STN) and caudal zona incerta (cZi) on speech articulation in patients with Parkinson’s disease (PD) was investigated. Read speech samples were collected from nine patients with STN-DBS and ten with cZi-DBS. The recordings were made preoperatively and 12 months postoperatively with stimulator on and off (on medication). Blinded, randomized, repeated perceptual assessments were performed on words and isolated fricatives extracted from the recordings to assess 1) overall articulatory quality ratings, 2) frequency of occurrence of misarticulation patterns, and 3) fricative production. Statistically significant worsening of articulatory measures on- compared with off-stimulation occurred in the cZi-DBS group, with deteriorated articulatory precision ratings, increased presence of misarticulations (predominately altered realizations of plosives and fricatives) and a reduced accuracy in fricative production. A similar, but not significant, trend was found for the STN-DBS group. 

  • 24.
    Eklund, Elisabeth
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Sandström, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Realization of Fricatives in Patients with Parkinson’s Disease Treated with Deep Brain Stimulation in the Subthalamic Nucleus or the Caudal Zona Incerta2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background

    In advanced Parkinson’s disease (PD) the motor symptoms can be treated with deep brain stimulation (DBS). Subthalamic nucleus (STN) has been the most common target and caudal zona incerta (cZi) is a more recent target for stimulation. Stimulation in both of these targets has proved to be positive for the motor symptoms but there is no consensus about how DBS affects the speech and the articulation.

    Aim

    The aim of this study was to investigate how fricatives are realized within patients suffering from PD treated with DBS in STN or cZi.

    Method

    9 patients stimulated in STN and 10 patients stimulated in cZi were recorded reading a shorter text.  The recordings were made preoperatively (Pre) and 12 months after surgery with the stimulation switched off (sOff) and on (sOn). From the recordings the fricatives were extracted and assessed in a blinded and randomized procedure.

    Results

    For the patients stimulated in cZi the target fricative /s/ had significant lower correct realizations in the sOn condition compared to the other two conditions. The other target fricatives in cZi showed the same pattern as well. For the STN group no unequivocal pattern could be seen.

    Conclusions

    The results suggest that stimulation in cZi may affect the patients’ articulation of fricatives and thereby their extended articulatory movements more negative than stimulation in STN.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Realization of Fricatives in Patients with Parkinson’s Disease Treated with Deep Brain Stimulation in the Subthalamic Nucleus or the Caudal Zona Incerta
  • 25.
    Eliasson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Rasmuson, Amanda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Svalglambåers effekt på talet hos patienter med velofarynxinsufficiens: En studie av hur LKG-spalt, kirurgisk metod och kirurgens erfarenhet påverkar talresultatet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund

    För patienter med velofarynxinsufficiens är svalglambån idag den vanligaste formen av talförbättrande kirurgi och många studier har visat att svalglambåer har en positiv effekt på talet. Resultaten varierar dock och det finns flera faktorer som kan tänkas påverka talresultatet.

    Syfte

    Syftet var att undersöka svalglambåers effekt på talet samt att undersöka om svalglambåer har en effekt på talet beroende på förekomst av spalt, val av operationsteknik samt kirurgens erfarenhet. Syftet var även att kartlägga de patienter som genomgått annan samtidig kirurgi.

    Metod

    67 patienter som genomgått en svalglambåoperation vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) 2004-2013 inkluderades i studien. Talbedömningar av pre- och postoperativa inspelningar gjordes av två LKG-logopeder vid NUS för parametrarna hypernasalitet, hyponasalitet, hörbart nasalt luftläckage, tryckreducerad artikulation, glottal artikulation, aktiva nasala frikativor, tillbakaflyttning av dentaler, förståelighet samt påverkan på talet. Nasalitet- och artikulationsvariablerna bedömdes på en femgradig skala och förståelighet samt påverkan på talet på varsin tregradig skala.

    Resultat

    För helgruppen och för LKG-gruppen sågs en signifikant förbättring av talet gällande parametrarna hypernasalitet, tryckreducerad artikulation, glottal artikulation, förståelighet och påverkan på talet. För gruppen som opererats med traditionell operationsteknik sågs en förbättring för fyra av dessa talparametrar och för de som opererats tidigt i kirurgens karriär tre talparametrar. För de deltagare som opererats senare i kirurgens karriär sågs en signifikant förbättring av talet för två talparametrar. 18 patienter (16,2 %) av de som fick svalglambå 2004-2013 genomgick annan samtidig kirurgi.

    Slutsatser

    Resultaten visar en signifikant förbättring av talet efter en svalglambå för helgruppen och LKG-gruppen för fem av de nio studerade talparametrarna. Studiens resultat tyder på att svalglambåoperationerna vid NUS inte i någon större utsträckning ger den negativa bieffekten hyponasalitet postoperativt. Resultatet indikerar därmed att svalglambåer har en positiv effekt på talet, men fler blinda randomiserade studier av svalglambåers effekt på talet behövs för att fortsätta vidareutveckla och förbättra svalglambåoperationer.

     

  • 26.
    Enfält, Josefin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Ågren, Susanne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Språkstörning och samspel hos barn i åldrarna 8 till 12 år: Fallbeskrivningar utifrån kända och okända miljöer och relationer2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sökandet efter en definition av specifika läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, har lett den språkligt inriktade forskningen fram till den senaste i raden av definitioner: diskrepansteorin mellan läsförståelse och hörförståelse. Studier har dock visat att även hörförståelsen kan vara nedsatt hos personer med dyslexi. Orsaken tros vara för få lästa texter och därmed ovana vid den skrivna textens struktur. Eftersom de tillgängliga studier som gjorts gällande dyslexi och hörförståelse alla använt sig av uppläst, skriven text uppvisade dyslektikerna i dessa studier en nedsatt hörförståelse orsakad av lässvårigheterna. En av konsekvenserna till att hörförståelsen kan vara nedsatt hos personer med dyslexi är att åtgärder som läromedelskassetter inte får den effekt man önskat. Syftet med denna studie var att undersöka dyslektikers hörförståelse av spontantal och jämföra dyslektikers resultat med en grupp normalläsares. Hypotesen var att skillnaden mellan dyslektikers och normalläsares resultat vid hörförståelse av uppläst text skulle vara större än vid hörförståelse av spontantal. Återberättande av texter ur läromedel skulle då resultera i högre grad av förståelse vid kunskapsinhämtning för personer med dyslexi än uppläst text. Försökspersonerna var 20 folkhögskoleelever i åldrarna 18-50 år med jämförbar utbildningsnivå. 10 var diagnostiserade dyslektiker och 10 var normalläsare. Studien bestod av tre delmoment: Läsförståelseprov, Hörförståelseprov med uppläst text och Hörförståelseprov med spontantal. Materialet för de två första delproven var hämtat ur ”Läsförståelseprovet LS”. Det tredje delprovet baserades på två episoder av spontant berättande. Studien visade att skillnaden mellan gruppernas resultat vid hörförståelse av uppläst text var mindre än vid hörförståelse av spontantal och därmed måste hypotesen förkastas. Kvalitativa skillnader visade sig dock finnas mellan grupperna gällande typ av felsvar som gjorts vid de tre delmomenten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Englund, Linn
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Gunnarsson, Kristin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Utvärdering av logopedisk röstbehandling i Västerbottens läns landsting: Patienters självskattade röstbesvär före och efter behandling2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Kraven på evidensbaserad vård ökar ständigt. Att jämföra patienters självskattade besvär före och efter behandling är ett sätt att utvärdera behandlingseffekten.  Rösthandikappindex (RHI) och VA-skala för röstbesvär är två verktyg för utvärdering av röstbehandling. Tidigare studier har visat att röstbehandling ger minskade självskattade röstbesvär.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att med självskattningsformulär utvärdera effekten av logopedisk röstbehandling i Västerbottens läns landsting (VLL) och undersöka om behandlingseffekten påverkas av kön, diagnos, antal behandlingstillfällen och hur mycket tid patienten är beredd att lägga på behandling, samt att undersöka om det finns ett samband mellan självskattningsformuläret RHI och VA-skala för röstbesvär.

    Metod

    102 patienter, 28 män och 74 kvinnor, som under perioden januari 2009 till september 2012 genomgått logopedisk röstbehandling inom VLL, deltog i studien. Deltagarna rekryterades retrospektivt. Genom dataanalys undersöktes huruvida det fanns någon signifikant skillnad i poäng på RHI efter behandling, om det fanns några signifikanta skillnader i självskattning beroende på kön, diagnos eller antal behandlingstillfällen samt om det fanns en korrelation mellan RHI-poäng och skattning på VA-skala.

    Resultat

    En signifikant minskning av RHI-poäng kunde ses för hela gruppen efter röstbehandling jämfört med före. Inga signifikanta skillnader sågs mellan könen eller mellan grupper indelade utifrån antal behandlingstillfällen. Det fanns inte heller någon skillnad mellan olika diagnoser. Däremot sågs signifikanta korrelationer mellan RHI och VA-skala för röstbesvär.

    Slutsats

    Studien visade att de självskattade besvären minskade efter behandling. Resultaten var inte beroende av kön, diagnos eller antal behandlingstillfällen. Utifrån detta dras slutsatsen att den logopediska röstbehandlingen i Västerbottens läns landsting ger effekt. Vad gäller de självskattningsverktyg som används i verksamheten sågs en korrelation mellan RHI och VA-skala för röstbesvär. Det är möjligt att dessa verktyg mäter olika aspekter av samma problem. Det är då av vikt att kombinera dessa för att få en helhetsbild av patienters upplevda röstbesvär

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utvärdering av röstbehandling
  • 28.
    Eriksson, Erik J
    et al.
    Umeå universitet.
    Sullivan, Kirk PH
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linneus University.
    Czigler, Peter E
    Örebro University.
    Green, James
    Otago University.
    Skagerstrand, Åsa
    Örebro University.
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Detection of imitated voices: who are reliable earwitnesses?2010Ingår i: International Journal of Speech Language and The Law, ISSN 1748-8885, E-ISSN 1748-8893, Vol. 17, nr 1, s. 25-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Factors affecting an individual’s ability to identify people aurally are of forensic importance.This paper investigates how topic, dialect, gender, age, and hearing statusaffect detection of an imitated voice. Two imitations of the same person, but ondifferent topics, were used as familiarization voices. One topic was associated withthis person, and the other was not. Using discrimination sensitivity (d-prime) it wasfound that topic had a significant impact on d’, as did age (but only when the topicwas not associated with the imitated person). Dialect, gender and hearing statuswere not significant. The older group of listeners was less convinced by the imitationsand in particular the one not associated with the person being imitated. These resultsimply that the validity of earwitness evidence is negatively affected by age and topic.

  • 29.
    Fransson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Philipsson, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Talutvecklingen hos barn med unilateral läpp-, käk- och gomspalt opererade med tidig tvåstegsslutning: En longitudinell studie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Avvikelser i artikulation och nasalitet är kännetecknande för talet hos barn med läpp-, käk- och gomspalt (LKG). Det råder i dagsläget ingen konsensus kring vilken operationsteknik och -tidpunkt som ger bäst förutsättningar för talutvecklingen och få studier har utvärderat talutvecklingen hos personer med LKG longitudinellt.

     

    Syfte

    Syftet med studien var att longitudinellt undersöka talutvecklingen avseende artikulation och nasalitet hos barn med unilateral läpp-, käk- och gomspalt (LKGU) vid 3, 5 och 7 års ålder och jämföra med referensgrupper vid 3 och 7 år.

     

    Metod

    Tolv konsekutiva patienter med LKGU opererade med tidig tvåstegsslutning köns- och åldersmatchades med två referensgrupper av barn utan spalt. Gruppernas inspelningar av SVANTE (SVenskt Artikulations- och Nasalitets-TEst) transkriberades fonetiskt av två logopeder. Artikulationsvariablerna som analyserades var: procent korrekt konsonant, procent korrekt artikulationsställe, procent korrekt artikulationssätt och artikulationsavvikelser framför respektive bakom velofarynx. Nasalitetsavvikelser bedömdes på en skala från 0-4. Arbetet var i stora delar en metodologisk replikation av en studie av Lohmander och Persson (2008).

     

    Resultat

    Samtliga barn i LKGU-gruppen hade någon eller flera talavvikelser bakom velofarynx vid 3 års ålder medan endast en enskild förekomst rapporterades hos referensgruppen. Vid 7 års ålder visade endast procent korrekt artikulationssätt normaliserade värden hos LKGU-gruppen jämfört med referensgruppen. Hypernasalitet och tryckreducerad artikulation var de vanligaste nasalitetsavvikelserna hos LKGU-gruppen vid 7 års ålder.

     

    Slutsatser

    Barnen med LKGU hade inte kommit ikapp jämnåriga utan spalt avseende artikulation och nasalitet vid 7 års ålder. Fler longitudinella studier med personer med LKG även i äldre åldrar föreslås.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    TalutvecklingULKG
  • 30.
    Frohn, Rosalie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Schmidt, Emmy
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Tugg- och sväljtest av fast konsistens (TOMASS): En jämförande studie mellan Guld Marie och TUC Original2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund

     

    The Test of Masticating and Swallowing Solids (TOMASS) är ett tugg- och sväljtest som används vid bedömning av tugg- och sväljförmåga av fast konsistens. I klinisk logopedisk verksamhet i Sverige används t. ex. kexet Guld Marie vid testning av tugg- och sväljförmågan. Normvärden att utgå ifrån vid bedömning är dock endast framtaget på kexet TUC Original.

     

    Syfte

     

    Syftet med studien var att undersöka om testresultatet på tugg- och sväljtestet TOMASS skiljer sig åt beroende på vilket kex (Guld Marie eller TUC Original) som används vid testning. Studien undersökte således om det finns tugg- och sväljskillnader mellan Guld Marie och TUC Original.

     

    Metod

     

    Studien omfattade 115 friska testdeltagare i åldrarna 21–80+. Testdeltagarens uppgift var att äta ett Guld Marie och ett TUC Original så snabbt men bekvämt som möjligt. I efterhand analyserades testdeltagarens antal tuggor, antal tuggcykler, antal sväljningar samt den totala tiden för tuggning och sväljning av respektive kex. Därefter jämfördes mätvärdena från de två kexen med varandra.       

     

    Resultat

     

    Resultatet visade att utfallet på TOMASS skiljer sig åt beroende på vilket kex (Guld Marie eller TUC Original) som används vid testning. Kexet Guld Marie kräver fler antal tuggcykler, fler antal sväljningar och tar längre tid att tugga och svälja jämfört med TUC Original. Inga skillnader mellan kexen hittades avseende antal tuggor.

     

    Slutsatser

     

    Om man i klinisk verksamhet använder Guld Marie vid testning bör man inte förhålla sig till normvärden framtaget på TUC Original då det kan ge en underskattning av individens tugg- och sväljförmåga av fast konsistens. Därav bör normvärden för en population med normal tugg- och sväljförmåga anpassat efter Guld Marie framtas.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Fält Barbalace, Sandra
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Ölmelid, Elin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Röstutbildning för yrkesgruppen träningsinstruktörer: en interventionsstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Få studier har gjorts på träningsinstruktörer trots konstaterad efterfrågan och bevisat god effekt av både förebyggande och behandlande röstintervention. I dagsläget finns ingen beprövad och utvärderad interventionsmetod, men i flertalet studier föreslås workshop för att minska röstbesvär.

    Syfte

    Denna studie avser undersöka träningsinstruktörers röstbesvär samt effekten på dessa av en nyutvecklad intervention i form av en workshop.

    Metod

    14 träningsinstruktörer deltog, varav 12 kvinnor och 2 män i åldrarna 24–56 år. Deltagarna blev två grupper som deltog i samma intervention vid två separata tillfällen med syfte att utvärdera interventionens effekt ur två tidsperspektiv. Tre enkäter och två passformulär undersökte subjektiv röststatus. Två inspelningar med verktyget VoxLog ämnade undersöka objektiv röststatus under träningspass deltagarna instruerade, före och efter intervention. Fyra parametrar inom röstanvändningen ämnade mätas och analyseras med VoxLog: grundton, röststyrka, bakrundsbuller samt fonationstid under passen de instruerade.

    Resultat

    De subjektiva mätvärdena visade på en diskrepans, enkäterna visade inte på någon signifikant minskning av röstbesvär hos träningsinstruktörerna, medan formulären visade signifikant minskning. Ingen signifikant skillnad framkom mellan de två tidsperspektiven. Deltagarnas utvärdering av interventionen resulterade i positiv återkoppling samt

    förbättringsområden gällande interventionens upplägg och innehåll.

    Slutsatser

    Denna studie har bidragit till forskning gällande intervention anpassad till träningsinstruktörer. Studiens design innehöll metodfel vilket påverkar dess validitet och reliabilitet. Interventionens effekt gav skilda budskap. Vidare bör forskas på upprepade,

    Ladda ner fulltext (pdf)
    RÖSTUTBILDNING FÖR YRKESGRUPPEN TRÄNINGSINSTRUKTÖRER: EN INTERVENTIONSSTUDIE
  • 32.
    Gunnarsson, Petra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Dynamisk bedömning av narrativ förmåga: - en jämförelse mellan flerspråkiga och enspråkiga barn i svensk förskoleklass2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Mot bakgrund av att andelen flerspråkiga individer ökat i Sverige står logopeder som utreder språkstörning hos barn inför nya utmaningar. Traditionell statisk bedömning har visat sig missgynna flerspråkiga barn, som då ofta presterar sämre än sina enspråkiga jämlikar. Det gör att det är svårt att differentiera bland typiskt utvecklade flerspråkiga barn och flerspråkiga barn med språkstörning. Som konsekvens riskerar diagnostiska beslut att tas på felaktiga grunder. Med dynamisk bedömning undersöks barnets förmåga till inlärning, genom att inkorporera en kort intervention i bedömningen. En dynamisk bedömning har visat sig ge upphov till mer korrekt klassificering av språklig förmåga hos flerspråkiga barn.

    Syfte

    Syftet med detta examensarbete var att undersöka om signifikanta skillnader fanns vid statisk respektive dynamisk bedömning av makrostrukturell narrativ förmåga mellan flerspråkiga och enspråkiga barn i svensk förskoleklass.

    Metod

    Studien omfattade 16 sexåringar. Samtliga deltagare berättade två sagor. Efter den första sagan genomgick varje deltagare en kort intervention med fokus på användning av makrostrukturer. Sagorna poängsattes och deltagarnas modifierbarhet skattades.

    Resultat

    Resultatet visade att inga signifikanta skillnader upptäcktes mellan grupperna, vid varken statisk eller dynamisk bedömning. Den flerspråkiga gruppen gjorde däremot signifikanta förbättringar vid en dynamisk bedömning. Ett par flerspråkiga deltagare presterade mycket lågt vid statisk bedömning och uppvisade stor förbättring vid dynamisk bedömning.

    Slutsatser

    Studiens urval är litet och deltagarna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval vilket begränsar studiens generaliserbarhet. Resultaten kan ändå till viss del bidra till att ytterligare belysa det värde dynamisk bedömning har för språklig bedömning av flerspråkiga barn.

     

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Petra.Gunnarsson.uppsats
  • 33.
    Gustafsson, Jim
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Uppgård, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Föräldrars rapporterade compliance till råd om språkstimulans efter en informationsinsats2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund

    Föräldrar till barn med språkstörning uppvisar i mindre utsträckning språkstimulerande beteenden i samspel med sina barn, vilket inte gynnar barnets språkutveckling. Undervisning över flera tillfällen har visat sig leda till att föräldrar lär sig att använda språkstimulerande strategier i samspel med sina barn. Dock saknas studier som redogör för förändringar i föräldrars compliance till råd om språkstimulerande strategier som en följd av ett utbildningstillfälle i grupp.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka följder en fördjupad informationsinsats ger upphov till gällande föräldrars rapporterade compliance till råd om språkstimulerande strategier som ges på rutinmässig rådgivning.

    Metod

    Sammanlagt deltog 12 föräldrar till barn med språkstörning. Av dessa hade 6 deltagit på ett rådgivningstillfälle under nybesök och resterande 6 hade utöver detta deltagit på ytterligare en informationsinsats i form av en föreläsning. För att undersöka föräldrarnas rapporterade compliance till givna råd om språkstimulans genomfördes enskilda intervjuer med föräldrarna, som också fick fylla i en enkät efter intervjun.

    Resultat

    Resultatet visar att den fördjupade informationsinsatsen ökar föräldrars rapporterade compliance till råden om spegling och att sätta ord på situationen, samt att den leder till kvalitetsskillnader i rapporterad compliance gällande råden benämning och högläsning.

    Slutsatser

    Utifrån våra resultat drar vi slutsatsen att den fördjupade informationsinsatsen kan ge en positiv effekt på föräldrars rapporterade compliance till råden om spegling och att sätta ord på situationen. Informationsinsatsen verkar även ha positiv inverkan på föräldrarnas rapporterade kommunikationsstil i samspel med barnet. Det är viktigt att föräldrar i fortsättningen erbjuds en kombination av rådgivning på både nybesök och föreläsning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Föräldrars rapporterade compliance till råd om språkstimulans efter en informationsinsats
  • 34.
    Gällstedt, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Larsson, Matilda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Upplevda röstbesvär: Hos lärarstudenter vid Umeå universitet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund

    Läraryrket är röstkrävande och lärare har en högre förekomst av röstbesvär jämfört med andra yrkesgrupper. Röstbesvär har även visats vanliga hos lärarstudenter. På Umeå universitet erbjuds en preventiv behandling för lärarstudenter som är viktig för att förbättra rösthälsan i läraryrket.

    Syfte

    Denna studie syftar till att undersöka förekomst av upplevda röstbesvär hos lärarstudenter vid Umeå universitet. Vi vill bidra med information om faktorer som kan påverka studenternas upplevda röstbesvär samt utveckla den preventiva behandlingsinsats som finns i dagsläget.

    Metod

    Autentisk data från lärarstudenter vid Umeå universitet har samlats in under 20 år i samband med ett förebyggande röstmoment i lärarutbildningen. Genom en databasforskning och en enkätundersökning för röstlogopeder i Västerbotten har upplevda röstbesvär och faktorer som kan påverka dessa undersökts.

    Resultat

    Aktuell studie har visat att av alla deltagande lärarstudenter under en 10-årsperiod var det 18,4% som upplevde röstbesvär. Det vanligaste symtomet bland studenterna var ansträngd eller trött röst. När inverkan på studenternas upplevda röstbesvär undersöktes i samband med verksamhetsförlagd utbildning syntes en signifikant ökning av upplevda röstbesvär hos hela gruppen. Röstlogopederna ansåg att röstbelastning var en betydande faktor gällande individers medvetna röstbesvär. Röstkrävande fritidsaktiviteter var även den enda protokollfaktor som var procentuellt högre hos studenter med upplevda röstbesvär.

    Slutsats

    Resultatet av denna studie har visat att verksamhetsförlagd utbildning har en inverkan på upplevda röstbesvär och styrker även tidigare teorier om detta. Aktuell studie vill därmed belysa vikten av den preventiva behandlingens placering då den med fördel bör ske i samband med att studenterna ökar sin röstbelastning under VFU-perioderna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Hagenvald, Elin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Frilund, Ella
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Djup hjärnstimulering i kaudala zona incerta: Hur talförståeligheten påverkas hos patienter med Essentiell tremor2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Examensarbete i logopedi av Ella Frilund och Elin Hagenvald, vt 2017
  • 36.
    Hallberg, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Nordin, Isabelle
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Talutveckling vid läpp-käk-gomspalt: Samband mellan konsonantproduktion vid 18 månader och 3 år2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    En gomspalt påverkar oftast ett barns talutveckling. Barn med läpp-käk-gomspalt är dock en heterogen grupp, vilket innebär att det finns stora skillnader på hur talet kommer att utvecklas. Tidigare studier har funnit mönster som förefaller kunna predicera fonologiska nedsättningar i en äldre ålder. Fler studier behövs för att styrka resultaten.  

     

    Syfte

    Studiens huvudsyfte är att undersöka om det finns samband mellan konsonantproduktionen vid 18 månader och 3 års ålder.

     

    Metod

    Nio barn med unilateral läpp-käk-gomspalt (ULKG) födda inom norra sjukvårdsregionen identifierades. Ljudinspelningar av ULKG-gruppen vid 18 månader och 3 år transkriberades av författarna för talbedömning. En referensgrupp om 12 deltagare utan läpp-käk-gomspalt åldersmatchades med ULKG-gruppen vid 3 års ålder. Vid 18 månaders ålder analyserades spontana yttranden, vid 3 år användes ordbenämning från SVANTE. Vid 18 månader analyserades antalet etablerade konsonanter, antal olika främre konsonanter och antal olika klusiler. Variabler som analyserades vid 3 år var: PCC-A, talavvikelser framför och bakom velofarynx, antal konsonantprocesser och antal etablerade konsonanter.

     

    Resultat

    Korrelationsanalys mellan 18 månader och 3 år fann signifikans mellan antalet främre konsonanter och PCC-A samt antalet främre konsonanter och antal etablerade konsonanter. Jämförelse mellan ULKG-gruppen och referensgruppen vid 3 år visade på signifikanta skillnader för alla variabler.

     

    Slutsatser

    Resultatet visar att vissa mönster kan ses vid 18 månader som kan användas för att predicera den fortsatta fonologiska utvecklingen vid 3 år. Vid 3 års ålder finns det skillnader i talutvecklingen mellan barn med LKG och referensgrupp. Ytterligare studier med fler deltagare föreslås.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Talutveckling vid läpp-käk-gomspalt
  • 37.
    Holmberg, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Westberg, Monica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Rösthälsa på callcenter: röstbesvär och riskfatorer rapporterade av anställda på två arbetsplater2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många arbetar idag i yrken där den egna rösten är det främsta arbetsredskapet. Ett yrke som blivit allt vanligare och som förutsätter en fungerande och hållbar röst är callcenterarbetet. Förutom långa perioder med röstanvändande finns även andra faktorer som kan belasta rösten. Syftet med denna studie var att undersöka rösthälsan hos de anställda på ett företag med callcenterverksamhet. Detta gjordes i form av en enkät som distribuerades till två orter där de anställda huvudsakligen arbetar med telefonrelaterade uppgifter. Förekomsten av röstbesvär var förhållandevis hög; nära hälften av personerna bedömdes utifrån enkätsvaren ha röstbesvär. Både likheter och skillnader kunde ses mellan personer med respektive utan röstbesvär. Röstbesvärsgruppen upplevde i högre grad att röstbesvären påverkade röstanvändandet samt angav generellt fler och mer frekventa symtom på röstbesvär, även om de vanligaste typerna av symtom inte skilde sig markant från gruppen utan röstbesvär. Vissa signifikanta skillnader sågs mellan grupperna vad gällde riskfaktorer för röstbesvär och då främst vad avsåg arbetsrelaterade faktorer. Trots att många av de anställda upplevde röstbesvär hade endast ett fåtal fått information eller utbildning i röstvård/röstteknik. Resultaten i studien visar således på att det inom callcenteryrket finns områden att förbättra, på arbetet inen även hos den enskilde individen genom en ökad kunskap om hur man bäst vårdar sin röst. Ytterligare studier är dock av stor vikt för att öka kunskapen och medvetenheten kring denna typ av arbete. Därmed skulle preventiva åtgärdsprogram kunna utvecklas och insatserna inriktas mot de områden som kräver förbättring.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Holmén, Lina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Rova, Elin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Förändring av sväljfunktion över tid hos personer med Parkinsons sjukdom selekterade till Deep Brain Stimulation2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sväljsvårigheter är vanligt förekommande vid Parkinsons sjukdom och kan i sin mest avancerade form orsaka lunginflammation som påverkar såväl sjukligheten som dödligheten. Kunskapen är bristande gällande hur sväljfunktionen förändras över tid hos personer med Parkinsons sjukdom, endast ett fåtal studier finns inom området.

    Syfte

    Syftet med studien var att undersöka den faryngeala sväljfunktionen under 1 års tid hos personer med Parkinsons sjukdom. Vi hade för avsikt att med hjälp av fiberendoskopisk sväljundersökning bedöma sväljparametrarna penetration/aspiration, residual och sekret. Deltagarnas subjektiva upplevelse av sväljfunktionen bedömdes utifrån självskattning med hjälp av en visuell analog skala.

    Metod

    Fjorton deltagare (12 män, 2 kvinnor, medelålder 57 år, åldersintervall 45-71 år), med Parkinsons sjukdom som selekterats till djup hjärnstimulering (Deep Brain Stimulation) i caudala zona incerta inkluderades.  Deltagarna fick genomgå fiberendoskopiska sväljundersökningar samt skatta sin sväljfunktion enligt en visuell analog skala vid tre tillfällen under året(baseline, 6 månader och 12 månader). De besvarade även en muntlig fråga om påverkad sväljfunktion.

    Resultat

    Ingen signifikant förändring påvisas från baseline och 1 år framåt för vare sig deltagarnas självskattning eller någon av sväljparametrarna. En signifikant minskning av parametern sekret påvisas från 6- till 12 månader.    

    Slutsatser

    Sväljfunktionen förändras inte från baseline och ett år framåt för de 14 inkluderade parkinsonpatienterna. Sväljparametern sekret tenderar att öka från baseline till 6 månader för att sedan signifikant minska från 6- till 12 månader. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förändring av sväljfunktion över tid hos personer med Parkinsons sjukdom selekterade till Deep Brain Stimulation
  • 39.
    Hägglund, Patricia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för odontologi.
    Swallowing dysfunction among older people in short-term care: prevalence, effect of intervention, and risk of mortality2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sväljningsdysfunktion (ibland benämnt dysfagi) är ett vanligt, men ofta förbisett tillstånd bland äldre individer. Dysfunktion vid sväljning kan orsaka svåra komplikationer såsom näringsbrist, viktförlust, lunginflammation och för tidig död. Enkla behandlingsmetoder vid sväljsvårigheter saknas och är efterfrågade. Neuromuskulär behandling med munskärm innebär stimulering av muskler och nerver i ansiktet, munnen och svalget, och har nyligen visats vara effektivt vid behandling av sväljsvårigheter. Det saknas dock kunskap om metoden fungerar bland äldre personer.

    Syftet med avhandlingen är att i) beskriva metoderna och designen i det multidisciplinära, multicenter projektet SOFIA (Swallowing function, Oral health, and Food Intake in old Age), ii) beskriva förekomsten av och analysera samband mellan sväljningsdysfunktion och risk för undernäring bland äldre som vistas på korttidsboende, iii) undersöka utfallet av en ny träningsmetod med munskärm för äldre individer med sväljsvårigheter samt iv) analysera dödlighet relaterat till dålig munhälsa och sväljningsdysfunktion.

    Delstudie 1 är en metodstudie där det övergripande SOFIA-projektet beskrivs. Totalt inkluderades 391 äldre individer från 36 korttidsboende från fem regioner (län) i Sverige som uppfyllde inklusionskriterierna: 65 år eller äldre, vistats på korttidsboende minst tre dagar, förstår svenska och kan delta i de kliniska undersökningarna. Individer i livets slutskede eller med måttlig till svår kognitiv svikt exkluderades. Efter inklusion i SOFIA-projektet bedömdes samtliga deltagares status avseende sväljfunktion, risk för undernäring, munhälsa och delaktighet i sin allmänna dagliga livsföring (ADL). Kliniska och socioekonomiska data samlades också in för varje deltagare. Delstudie 2 var en deskriptiv tvärsnittsstudie, där förekomsten av sväljningsdysfunktion och risk för undernäring undersöktes bland de äldre. Vidare undersöktes om sväljningsdysfunktion ökade risken för undernäring. I Delstudie 3 erbjöds de äldre som uppvisade sväljningsdysfunktion vid basbedömningen deltagande i en behandlingsstudie. De som tackad ja till deltagande randomiserades till fem veckors munskärmsträning eller till rutinvård utan munskärm. Varje deltagares sväljfunktion och sväljrelaterad livskvalitet bedömdes före och efter munskärmsträningen samt sex månader efter avslutad intervention. Delstudie 4 var en longitudinell kohortstudie. Ett år efter första bedömningen av deltagarna gjordes ett utdrag från dödsregistret och relationen mellan dålig munhälsa och sväljningsdysfunktion analyserades med överlevnad som utfall.

    Resultaten visade att nästan två tredjedelar (64%) av de äldre i korttidsboende har en sväljningsdysfunktion och var fjärde (23%) löper risk för undernäring (delstudie 2). Sväljningsdysfunktion är en riskfaktor för undernäring (delstudie 2). De äldre som tränade med munskärm i fem veckor visade sig förbättra sväljfunktionen signifikant jämfört med kontrollerna (delstudie 3). Både sväljningsdysfunktion och dålig munhälsa, oberoende av varandra, visade sig ge högre risk för dödlighet inom ett år bland äldre på korttidsboende (delstudie 4). Även att ha lågt kroppsmasseindex (BMI) visades vara en riskfaktor för tidig död.

    Resultaten i denna avhandling visar att både sväljningsdysfunktion och dålig munhälsa medför en högre risk för dödlighet bland äldre som vistas på korttidsboende. Detta ger starkt stöd för att diagnostik av och omvårdnad vid sväljsvårigheter och dålig munhälsa behöver förbättras bland äldre i korttidsboende. Vidare visar resultaten att sväljningsdysfunktion och risk för undernäring är vanligt förekommande och att munsskärmsträning är en ny potentiell behandlingsmetod vid nedsatt sväljfunktion bland äldre. Implementering av munskärmsträning vid sväljningsdysfunktion kan minska riskerna för näringsbrist, uttorkning och lungkomplikationer samt för tidig död.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
    Ladda ner (pdf)
    omslag
  • 40.
    Hägglund, Patricia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för odontologi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Hägg, Mary
    Wester, Per
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin.
    Levring Jäghagen, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för odontologi.
    Effects of oral neuromuscular training on swallowing dysfunction among older people in intermediate care: a cluster randomized, controlled trial2019Ingår i: Age and Ageing, ISSN 0002-0729, E-ISSN 1468-2834, Vol. 48, s. 533-540Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: this prospective, cluster randomised, controlled trial investigated the effect of oral neuromuscular training among older people in intermediate care with impaired swallowing.

    Methods: older people (≥65 years) with swallowing dysfunction were cluster randomised according to care units for 5 weeks of neuromuscular training of the orofacial and pharyngeal muscles or usual care. The primary endpoint was the change in swallowing rate (assessed with a timed water swallow test) from baseline to the end-of-treatment and 6 months post-treatment. The secondary endpoints were changes in signs of aspiration during the water swallow test, and swallowing-related quality of life (QOL). An intention-to-treat principle was followed, and mixed-effects models were used for data analysis with the clustered study design as a random factor.

    Results: in total, 385 participants from 36 intermediate care units were screened, and 116 participants were randomly assigned to oral neuromuscular training (intervention; n = 49) or usual care (controls; n = 67). At the end of treatment, the geometric mean of the swallowing rate in the intervention group had significantly improved 60% more than that of controls (P = 0.007). At 6 months post-treatment, the swallowing rate of the intervention group remained significantly better (P = 0.031). Signs of aspiration also significantly reduced in the intervention group compared with controls (P = 0.01). No significant between-group differences were found for swallowing-related QOL.

    Conclusions: oral neuromuscular training is a new promising swallowing rehabilitation method among older people in intermediate care with impaired swallowing.

    Trial registration: ClinicalTrials.gov: NCT02825927.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Hägglund, Patricia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Sandström, Linda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Voice tremor in patients with Essential tremor: Effects of deep brain stimulation of caudal zona incerta2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Essentiell tremor (ET) är en av de vanligaste motoriska störningarna. ET kan behandlas med djup hjärnstimulering (DBS) i caudala Zona incerta (cZi). Stimulering av cZi har visat sig minska tremor generellt för patienter med ET. I dagsläget finns dock få studier gjorda där man rapporterat specifikt kring effekter av cZi-DBS med avseende på rösttremor hos patienter med ET.

    Syfte. Denna studie syftade till att utvärdera effekten av cZi-DBS med avseende på rösttremor hos patienter med ET.

    Metod. Tjugosex patienter, opererade med cZi-DBS, utvärderades under två olika tillstånd: utan stimulering (Stim OFF) och med stimulering (Stim ON). Rösttremor bedömdes utifrån inspelningar av uthållna vokalproduktioner med hjälp av en 4-gradig skala i en blindad och randomiserad bedömningsprocedur. Varje stimulus bedömdes flertalet gånger och medelvärdet av dessa bedömningar användes i efterföljande statistiska prövningar. Separata analyser gjordes för gruppen patienter med rösttremor i Stim OFF respektive för gruppen patienter utan rösttremor i Stim OFF.

    Resultat. Grad av rösttremor var signifikant lägre med stimulering jämfört med utan stimulering för undergruppen med initial rösttremor. Individuella skillnader i rösttremorutfall var märkbara. Prevalens av rösttremor befanns vara 50 % (13 patienter). 

    Slutsatser. Resultat på gruppnivå visade att svårighetsgrad av rösttremor minskade vid stimulering av cZi för patienter med ET. Individuella skillnader med avseende på rösttremor reflekterar dock att inte alla patienter tycks vara hjälpta av cZi-DBS. Patienter bör konsulteras och informeras före operation avseende individuella skillnader vid DBS-behandling.

  • 42.
    Hägglund, Patricia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Sandström, Linda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Blomstedt, Patric
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Klinisk neurovetenskap.
    Karlsson, Fredrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Voice Tremor in Patients With Essential Tremor: Effects of Deep Brain Stimulation of Caudal Zona Incerta2016Ingår i: Journal of Voice, ISSN 0892-1997, E-ISSN 1873-4588, Vol. 30, nr 2, s. 228-233Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives. The present study aimed at evaluating the effect of deep brain stimulation (DBS) of the caudal zona incerta (cZi) on voice tremor in patients with essential tremor (ET). Study Design. This is a prospective nonrandomized design with consecutive patients.

    Methods. Twenty-six patients operated with cZi DBS were evaluated under two conditions: without stimulation (Stim OFF) and with stimulation (Stim ON). Voice tremor was assessed on the basis of recordings of sustained vowel productions using a four-point rating scale in a blinded and randomized procedure. Averaged values of multiple assessments for each stimulus were used in statistical testing. The group of patients with voice tremor in Stim OFF was analyzed separately from the group of patients without voice tremor.

    Results. Voice tremor was significantly reduced on stimulation compared with off for the subgroup with initial voice tremor. Voice tremor prevalence was found to be 50% (13 patients). Individual differences in voice tremor outcome were noticeable. Six of the patients with voice tremor at baseline improved substantially by cZi DBS treatment.

    Conclusions. On the group level, voice tremor in patients with ET was found to reduce when stimulating the cZi. Bilateral stimulation was indicated to be more effective in reducing voice tremor than unilateral stimulation. However, individual voice tremor outcomes suggest that not all patients benefit from cZi DBS. Severity of voice tremor at baseline may not be a good predictor of voice tremor outcome after cZi DBS. Patients should be informed before surgery regarding individual differences in response to DBS treatment.

  • 43. James, Deborah G H
    et al.
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    McLeod, Sharynne
    The contribution of polysyllabic words in clinical decision making about children's speech.2008Ingår i: Clinical Linguistics & Phonetics, ISSN 0269-9206, E-ISSN 1464-5076, ISSN 0269-9206, Vol. 22, nr 4-5, s. 345-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Poor polysyllabic word (PSW) production seems to mark paediatric speech impairment as well as impairment in language, literacy and phonological processing. As impairment in these domains may only manifest in PSWs, PSW production may provide unique information that is often excluded from clinical decision making because insufficient PSWs are included in speech tests. A 5-stage model of PSW acquisition is described. The model, grounded in optimality theory, expresses a reciprocal relationship between the relaxation of markedness constraints and the contraction of faithfulness constraints from 12 months of age to adolescence. The markedness constraints that persist to the age of 7;11 years are associated with non-final weak syllables and within-word consonant sequences. Output changes are argued to reflect increasing specification of phonological representations with age, liberating information for motor planning and execution, resulting in increasingly accurate output. The clinical implications of PSWs in assessment and therapy are discussed.

  • 44. James, Deborah G H
    et al.
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    McLeod, Sharynne
    Esterman, Adrian
    Patterns of consonant deletion in typically developing children aged 3 to 7 years.2008Ingår i: International journal of speech-language pathology, ISSN 1754-9507, Vol. 10, nr 3, s. 179-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Children with and without speech, language and/or literacy impairment, delete consonants when they name pictures to elicit single words. Consonant deletion seems to be more frequent in long words (words of three or more syllables) than in short words (words of one or two syllables). However, it may be missed in long words because they are not routinely assessed and, even if they are, there is little normative data about them. The study aims were (1) to determine if a relationship exists between consonant deletion and the number of syllables in words, (2) delimit variation in the numbers of children using it, its frequency of occurrence and the words it affects and (3) to discuss the application of these data to clinical practice. The participants were 283 typically developing children, aged 3;0 to 7;11 years, speaking Australian English with proven normal language, cognition and hearing. They named pictures, yielding 166 selected words that were varied for syllable number, stress and shape and repeatedly sampled all consonants and vowels of Australian English. Almost all participants (95%) used consonant deletion. Whilst a relationship existed between consonant deletion frequency and the number of syllables in words, the syllable effect was interpreted as a proxy of an interaction of segmental and prosodic features that included two or more syllables, sonorant sounds, non-final weak syllables, within-word consonant sequences and/or anterior-posterior articulatory movements. Clinically, two or three deletions of consonants across the affected words may indicate typical behaviour for children up to the age of 7;11 years but variations outside these tolerances may mark impairment. These results are further evidence to include long words in routine speech assessment.

  • 45.
    Jansson, Marie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Sund, Linda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Instrumentell röstregistrering: En jämförande studie med talfonetogram och VoxLog2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Röstproduktionen är föränderlig och påverkas av miljö och situation. Ofördelaktigt röstbeteende kan leda till röststörningar. Vid behandling av röststörningar är det essentiellt att kartlägga ogynnsamma röstbeteenden. Ljudstudioinspelningar har visat sig otillräckliga vid sådana kartläggningar. Ett verktyg med potential att möjliggöra en mer representativ bild av röstanvändandet är röstackumulatorn VoxLog.

    Syfte

    Syftet var att utifrån röstparametrarna SPL och F0 jämföra registreringar av talfonetogram och VoxLog i ljudstudiomiljö. Det var även att jämföra de med VoxLog uppmätta värdena för röstparametrarna mellan ljudstudio- och vardag. Samt att jämföra eventuella skillnader mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar för de uppmätta röstparametrarna mellan patient- och kontrollgruppen.

     

    Metod

    I ljudstudioregistreringarna deltog 23 personer. De bar VoxLog och en huvudburen mikrofon där röstparametrarna registrerades i ett talfonetogram. Medelvärden för SPL och F0 jämfördes mellan mätinstrumenten. I vardagsregistreringarna deltog 14 personer, indelade i en patientgrupp och en kontrollgrupp. VoxLogregistreringarna i ljudstudiostudio och vardag jämfördes. Skillnader mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar jämfördes mellan patient- och kontrollgruppen.

     

    Resultat

    Inga signifikanta skillnader mellan värdena för SPL och F0 förekom mellan talfonetogram och VoxLog. VoxLogregistreringarna uppvisade signifikant högre värden för röstparametrarna i vardagen vid jämförelse med ljudstudion. Deskriptivt framkom en större höjning av röstparametrarna för patientgruppen jämfört med kontrollgruppen.

     

    Slutsatser

    Resultaten från jämförelsen av talfonetogram och VoxLog i ljudstudioregistreringar utgör en grund för vidare forskning. Skillnaden mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar stödjer tidigare forskning. För att uppnå en representativ kartläggning av dessa röstparametrar är en ljudstudioregistrering otillräcklig. VoxLog har potential att vara ett instrument som kan utföra en mer ekologiskt valid kartläggning av röstanvändande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Jennie, Lavås
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Slotte, Annika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Jochym-Nygren, Magdalena
    van Doorn, Janis
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Witt Engerström, Ingegerd
    Communication and eating proficiency in 125 females with Rett syndrome: The Swedish Rett Center Survey2006Ingår i: Disability and Rehabilitation, Vol. 28, nr 20, s. 1267-1279Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Purpose. To describe communication and eating proficiency and related factors in Swedish females with Rett syndrome, from a parental/caregiver view.

    Method. Data from a questionnaire were used and approach descriptively, qualitatively and comparatively. Parents/caregivers of 125 females with Rett syndrome completed the survey. The mean age of the females was 19.6 years.

    Results. Communication: expressive language was limited and the most common way of expressing will was by producing motor acts, 50% of which were higher level of language (eye- and finger-pointing and gestures). Results also showed communicative behaviour was demonstrated during social activity. Eating proficiency: For eight specific types of eating difficulties, the majority of the females suffered from none, one or two of them. There were significant associations of some specific eating difficulties with breathing dysfunctions and food consistency, but not with dental or oral problems.

    Conclusions. Results from this study have confirmed that verbal communication in Rett syndrome is limited. Despite a lack of verbal communication the females in this study were reported to need and enjoy special social interplay. Outcomes concerning eating were generally good. For optimal intervention, it is recommended that family and professionals work together to evaluate eating situations and communication ability for females with Rett syndrome.

  • 47.
    Johansson, Elin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Brown, Stina H.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Isolerad Pierre Robin sekvens: En studie i två delar om tidiga andnings- och ätinsatser samt tal vid 3 års ålder2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Johansson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Möller, Sofia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Effekter på talförståelighet som en följd av djup hjärnstimulering i caudala zona incerta vid Parkinsons sjukdom2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Parkinsons sjukdom (PS) behandlas bland annat med djup hjärnstimulering (DBS). Ett relativt outforskat område för stimulering är caudala zona incerta (cZi). Man har med denna metod sett förbättringar när det gäller rörelsehindrande symtom men viss försämring av talet har påvisats.

    Syfte. Denna studie syftade till att undersöka om cZi-DBS vid PS påverkar talförståeligheten samt om förståeligheten av talet påverkas vid tillagt bakgrundsljud.

    Metod. Talmaterial med lästa ord från 10 patienter med PS, pre- och postoperativt samlades in. Dessa ord spelades upp för 32 lyssnare från allmänheten som ortografiskt transkriberade dessa. På en del av talmaterialet lades ett bakgrundsljud till som kan liknas vid ett bibliotek. Lyssnarnas transkriptioner poängsattes och statistiska beräkningar genomfördes.

    Resultat. Totalpoängen var signifikant lägre med påslagen stimulering jämfört med avslagen stimulering, oavsett bakgrundsljud. I blocket utan bakgrundsljud fanns även signifikanta skillnader som visade lägre totalpoäng när stimuleringen var påslagen jämfört med innan operation. Resultaten var genomgående signifikant lägre vid tillagt bakgrundsljud jämfört med utan.

    Slutsatser. Det har skett en försämring av talförståelighet vid stimulering av cZi. Dessa fynd är värdefulla för all vårdpersonal som jobbar med personer som har PS och de som ska genomgå/har genomgått cZi-DBS. Det är viktigt att hitta en balans mellan förbättrad motorisk förmåga och försämrad talförståelighet för att varje individ ska uppnå en så bra livskvalitet som möjligt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Jonsson, Emelie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Lindqvist, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Effekten av informationsinsatser kring dysfagi och afasi på äldreboenden2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Afasi och dysfagi är tillstånd som kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser varav depression och aspirationspneumoni är några exempel. Det är därför viktigt att vårdgivare har en tillräcklig kunskap om afasi och dysfagi och vilka svårigheter diagnoserna innebär. Dock har vårdgivare inte alltid den kunskap som krävs för att hantera svårigheterna och ge en god och individuellt anpassad vård. Det har visats att informationsinsatser har en positiv effekt på vårdgivares kunskap kring diagnoserna, och med möjlighet till handledning och praktiska övningar ses även effekt på vårdgivares inställning och arbetssätt.

     Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur kunskap om afasi och dysfagi kan öka av en kort informationsinsats specifikt till vårdgivare på äldreboenden.

    Metod: Denna studie var en enkätstudie med en informationsinsats i form av ett kort informationstillfälle innehållande faktainformation och workshop. Deltagarna bestod av 29 undersköterskor och vårdbiträden på åtta äldreboenden uppdelade i kontroll- och experimentgrupp. Varje deltagare fick fylla i en enkät innehållande faktafrågor om diagnoserna och självskattningsfrågor om utbildning, kunskap samt förändring i arbetsätt, bemötande och inställning. Därefter genomfördes informationsträffar på varje boende i experimentgruppen. Båda grupperna fick sedan fylla i en andra enkät. Efter detta undersöktes skillnaderna i poäng på kunskaps- och självskattningsfrågorna inom grupperna och mellan grupperna.

    Resultat: Resultatet från analysen visar att experimentgruppen signifikant förbättrade sina poäng vid andra enkäten. Det framkommer även att fler deltagare ur experimentgruppen än kontrollgruppen förbättrade sina resultat.

     Slutsats: Denna studie har visat att informationsinsatser till vårdpersonal på äldreboenden kan ge en positiv effekt på medvetenhet och kunskap om afasi och dysfagi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Jonsson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    van Doorn, Janis
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    van den Bergh, Johannes
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Parents’ perceptions of eating skills of pre-term vs full-term infants from birth to 3 years2013Ingår i: International Journal of Speech-Language Pathology, ISSN 1754-9507, E-ISSN 1754-9515, Vol. 15, nr 6, s. 604-612Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Difficulties with feeding and eating are more common among pre-term infants compared with full-term infants. The primary objective of this study was to describe parents 'perceptions of developmental eating patterns and occurrence of eating difficulties in a group of pre-term infants, compared with a control group. A parent questionnaire was administered for a study group (27 pre-term infants born between 28-33 weeks gestation) and a control group (29 full-term infants born between 38-41 weeks gestation). Parents of the pre-term children reported significantly more problems with early feeding, but only half of them reported that their infants received intervention to aid their feeding development during neonatal care. At 3 years of age the pre-term children weighed significantly less than the full-term children, but their parents were more satisfied with their eating habits and portion sizes than the control group parents. This finding may reflect differing parenting experiences between the two groups rather than an actual difference in eating skills. It suggests that parents of pre-term infants would benefit from practical guidance in supporting their premature infants in developing eating skills. Future studies using objective measures are recommended to verify the findings reported here.

123 1 - 50 av 123
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf