umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 1 - 50 av 256
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Allard, Christina
    et al.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Cocq, Coppélie
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Hjortfors, Lis-Mari
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Jacobsson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap.
    Ledman, Anna-Lill
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Löf, Annette
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Johansson Lönn, Eva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Moen, Jon
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Nilsson, Lena Maria
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Nordin, Gabriella
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Norlin, Björn
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Outakoski, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Reimerson, Elsa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Moa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Storm Mienna, Christina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Svonni, Charlotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Vinka, Mikael
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby2015Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.

  • 2. Anderson, Ian
    et al.
    Robson, Bridget
    Connolly, Michele
    Al-Yaman, Fadwa
    Bjertness, Espen
    King, Alexandra
    Tynan, Michael
    Madden, Richard
    Bang, Abhay
    Coimbra, Carlos E. A., Jr.
    Pesantes, Maria Amalia
    Amigo, Hugo
    Andronov, Sergei
    Armien, Blas
    Obando, Daniel Ayala
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Bhatti, Zaid Shakoor
    Bhutta, Zulfi Qar Ahmed
    Bjerregaard, Peter
    Bjertness, Marius B.
    Briceno-Leon, Roberto
    Broderstad, Ann Ragnhild
    Bustos, Patricia
    Chongsuvivatwong, Virasakdi
    Chu, Jiayou
    Deji, .
    Gouda, Jitendra
    Harikumar, Rachakulla
    Htay, Thein Thein
    Htet, Aung Soe
    Izugbara, Chimaraoke
    Kamaka, Martina
    King, Malcolm
    Kodavanti, Mallikharjuna Rao
    Lara, Macarena
    Laxmaiah, Avula
    Lema, Claudia
    Taborda, Ana Maria Leon
    Liabsuetrakul, Tippawan
    Lobanov, Andrey
    Melhus, Marita
    Meshram, Indrapal
    Miranda, J. Jaime
    Mu, Thet Thet
    Nagalla, Balkrishna
    Nimmathota, Arlappa
    Popov, Andrey Ivanovich
    Poveda, Ana Maria Penuela
    Ram, Faujdar
    Reich, Hannah
    Santos, Ricardo V.
    Sein, Aye Aye
    Shekhar, Chander
    Sherpa, Lhamo Y.
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Tano, Sofia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Tanywe, Asahngwa
    Ugwu, Chidi
    Ugwu, Fabian
    Vapattanawong, Patama
    Wan, Xia
    Welch, James R.
    Yang, Gonghuan
    Yang, Zhaoqing
    Yap, Leslie
    Indigenous and tribal peoples' health (The Lancet-Lowitja Institute Global Collaboration): a population study2016Ingår i: The Lancet, ISSN 0140-6736, E-ISSN 1474-547X, Vol. 388, nr 10040, s. 131-157Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: International studies of the health of Indigenous and tribal peoples provide important public health insights. Reliable data are required for the development of policy and health services. Previous studies document poorer outcomes for Indigenous peoples compared with benchmark populations, but have been restricted in their coverage of countries or the range of health indicators. Our objective is to describe the health and social status of Indigenous and tribal peoples relative to benchmark populations from a sample of countries.

    Methods: Collaborators with expertise in Indigenous health data systems were identified for each country. Data were obtained for population, life expectancy at birth, infant mortality, low and high birthweight, maternal mortality, nutritional status, educational attainment, and economic status. Data sources consisted of governmental data, data from non-governmental organisations such as UNICEF, and other research. Absolute and relative differences were calculated.

    Findings: Our data (23 countries, 28 populations) provide evidence of poorer health and social outcomes for Indigenous peoples than for non-Indigenous populations. However, this is not uniformly the case, and the size of the rate difference varies. We document poorer outcomes for Indigenous populations for: life expectancy at birth for 16 of 18 populations with a difference greater than 1 year in 15 populations; infant mortality rate for 18 of 19 populations with a rate difference greater than one per 1000 livebirths in 16 populations; maternal mortality in ten populations; low birthweight with the rate difference greater than 2% in three populations; high birthweight with the rate difference greater than 2% in one population; child malnutrition for ten of 16 populations with a difference greater than 10% in five populations; child obesity for eight of 12 populations with a difference greater than 5% in four populations; adult obesity for seven of 13 populations with a difference greater than 10% in four populations; educational attainment for 26 of 27 populations with a difference greater than 1% in 24 populations; and economic status for 15 of 18 populations with a difference greater than 1% in 14 populations.

    Interpretation: We systematically collated data across a broader sample of countries and indicators than done in previous studies. Taking into account the UN Sustainable Development Goals, we recommend that national governments develop targeted policy responses to Indigenous health, improving access to health services, and Indigenous data within national surveillance systems.

  • 3.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    A few remarks on identity, indigenous health and colonization2015Ingår i: Under the same sun: parallel issues and mutual challenges for San and Sami peoples and research / [ed] Peter Sköld, Moa Sandström and Maitseo Bolaane, Umeå: Vaartoe/Centre for Sami Research (CeSam), Umeå University , 2015, 1, s. 147-153Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Abandoning "the Other": Statistical Enumeration of Swedish Sami, 1700 to 1945 and Beyond2010Ingår i: Berichte zur Wissenschaftsgeschichte, ISSN 0170-6233, E-ISSN 1522-2365, Vol. 33, nr 3, s. 263-279Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [de]

    Schweden verfügt über eine weltweit herausragende, umfassende Sammlung statistischer Bevölkerungsdaten. Bereits im 18. Jahrhundert wurden im ganzen Land ethnische Daten in Pfarrregistern erfasst, und im frühen 19. Jahrhundert wurde eine eigene Kategorie für die Sami‐Bevölkerung in die Formulare eingefügt, mit denen Informationen für das Tabellverket (Nationale Bevölkerungsstatistik) gesammelt wurden. Ab 1860 wurden die Sami außerdem in der staatlichen Volkszählung erfasst. Dennoch fehlen Schweden heute (im Gegensatz zu vielen anderen Ländern) eigene statistische Informationen über ethnische Gruppen – nicht nur über die Sami als einzig anerkannter indigener Bevölkerungsgruppe. Der Beitrag untersucht Schwedens Bemühungen vor dem Zweiten Weltkrieg, die Sami‐Bevölkerung zu erfassen sowie die Gründe für die Abkehr von diesem Vorhaben nach dem Krieg. Er analysiert, wie die Sami bestimmt und gezählt wurden, wie die Konstruktion statistischer Kategorien vor sich ging, und wie sich diese Kategorien im Laufe der Zeit veränderten. Ziel des Aufsatzes ist es nicht, die objektive Verlässlichkeit demografischer Quellen zu bewerten. Vielmehr geht es darum, die historischen, sozialen und kulturellen Faktoren zu betrachten, welche die Position der staatlichen Verwaltung in Hinblick auf die statistische Konstruktion einer indigenen Bevölkerung beeinflussten.

  • 5.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Continuity or change?: science and Sami during the 20th century2006Ingår i: Minority policies, culture & science: papers I from the conference the use and abuse of history in the Barents region, Luleå: Luleå University of Technology , 2006, s. 113-123Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Den svenska poliohistorien2009Ingår i: Allt du behöver veta om postpolio: en guide för dig som själv har haft polio eller arbetar inom vården / [ed] Lena Udd, Sundbyberg: Riksförbundet för trafik-, olycksfalls- och polioskadade (RTP) , 2009, s. 10-14Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    ‘Do not eat those apples; they’ve been on the ground!’: – polio epidemics and preventive measures, Sweden 1880s-1940s2009Ingår i: Asclepio. Revista de Historia de la Medicina y de la Ciencia, ISSN 0210-4466, Vol. 51, nr 1, s. 23-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article addresses how Swedish scientists, physicians and public health officers tried to combat the polio epidemics in the pre-vaccine era. It shows that once polio was considered as an epidemic disease the preventive measures used were based on the hindrance of other infectious diseases. It also illustrates how epidemiological and laboratory studies to some degree affected the thoughts of how polio should be prevented, and that Swedish ideas and experiences differed fromthose put forward in the USA.

  • 8.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Från barnförlamade till polioskadade2004Ingår i: Befolkningshistoriska perspektiv: Festskrift till Lars-Göran Tedebrand, Umeå: Umeå universitet , 2004, s. 279-292Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Förutfattade meningar: urfolk i polioforskningen2009Ingår i: Thule: Kungl. Skytteanska samfundets årsbok / [ed] Jacobsson, Roger, Umeå: Två Förläggare , 2009, s. 53-62Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    'In the National Registry, all people are equal': Sami in Swedish statistical sources2011Ingår i: Indigenous peoples and demography: the complex relation between identity and statistics / [ed] Per Axelsson and Peter Sköld, Oxford and New York: Berghahn Books, 2011, 1, s. 117-133Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 11.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Indigenous identity in Demography2007Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Kontinuitet eller förändring?: livsvetenskapernas undersökningar av befolkningen i Sápmi under andra hälften av 1900-talet2005Ingår i: Igår, idag, imorgon: samerna, politiken och vetenskapen, Umeå: Centrum för samisk forskning, Umeå universitet , 2005, s. 63-77Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Kyrkan, folkbokföringen och samerna2016Ingår i: De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: en vetenskaplig antologi, bd 2 / [ed] Daniel Lindmark och Olle Sundström, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2016, 1, s. 915-942Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 14.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Kyrkans och statens kategoriseringar2016Ingår i: Samiska rötter: släktforska i svenska Sápmi / [ed] Per Axelsson, Elisabeth Engberg, Patrik Lantto & Maria J. Wisselgren, Sveriges släktforskarförbund , 2016, s. 19-27Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Patterns of Polio: Incidence and Mortality at the National Level in Sweden 1905-19602001Ingår i: Nordic Demography in History and Present-Day Society / [ed] Lars-Göran Tedebrand and Peter Sköld, Umeå: Umeå universitet , 2001, s. 309-326Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Polioepidemier och postpolio2012Ingår i: Utanförskapets historia: om funktionsnedsättning och funktionshinder / [ed] Kristina Engwall och Stig Larsson, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, s. 73-82Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Preconceived opinions: Iñupiat and Swedish Sami populations in polio research2012Ingår i: Rivers to cross: Sami land use and the human dimension / [ed] Peter Sköld & Krister Stoor, Umeå: Vaartoe, Centrum för samisk forskning, Umeå universitet , 2012, s. 169-177Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Recension av David Thorséns avhandling Aidsepidemin I Sverige2013Ingår i: Lychnos, ISSN 0076-1648Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    The Cutter Incident and the Development of a Swedish Polio Vaccine, 1952-19572012Ingår i: Dynamis. Acta Hispanica ad Medicinae Scientarumque Historiam Illustrandam, ISSN 0211-9536, E-ISSN 2340-7948, Vol. 32, nr 2, s. 311-328Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The creation of two different vaccines to eradicate polio stands out as one of modern science most important accomplishments. The current article examines Swedish polio vaccine research, the vaccination campaign and especially how the Cutter incident came to affect Swedish Science, scientists and society in the 1950s. Sweden is one of the few countries that came to produce its own inactivated polio vaccine (IPV) in the 1950s, a type of vaccine they never abandoned. This article highlights the sometimes conflicting approaches between medical science on one hand and media and public on the other. The Swedish researchers did not agree with Jonas Salk’s methods for producing a safe vaccine and had reserved attitudes when the Salk vaccine was announced, something that Swedish media disapproved of. After the Cutter incident media’s representation of Swedish polio scientists became far more positive. The article also shows the development and distribution of a Swedish IPV and that, contrary to some other countries, Sweden did not doubt all American manufacturers and imported Salk IPV for the first polio vaccination campaign.

  • 20.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Urfolkshälsa: utmanande  och svårfångad2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 6, s. 726-735Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreliggande artikel ger en kortare historisk överblick kring den samiska folkhälsoforskningen för att sedan diskutera en av de utmaningar som svensk folkhälsoforskning på detta område står inför, nämligen frånvaron av välgrundad statistik. Forskning om samernas hälsotillstånd är präglad av att ha varit föremål för studier av Statens rasbiologiska institut mellan 1920- och 1950-tal, och har framförallt ägt rum de senaste 20 åren. Idag finns dock en brist på aktuella epidemiologiska studier och detta kan länkas till avsaknaden av etnicitet som kategori i officiell statistik i Sverige. Detta är en känslig fråga och nya etiska principer behöver arbetas fram där samerna som grundlagsenligt erkänt urfolk, själva tillåts bestämma över om man vill inhämta statistik, vilken statistik som skulle vara relevant och hur den bör insamlas.

  • 21.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Åldrande & livsvillkor: långsiktiga stöd till stark internationell forskningsmiljö vid Umeå Universitet2007Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Engberg, Elisabeth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Wisselgren, Maria J.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Inledning2016Ingår i: Samiska Rötter: släktforska i svenska Sápmi / [ed] Per Axelsson, Elisabeth Engberg, Patrik Lantto & Maria J. Wisselgren, Solna: Sveriges släktforskarförbund , 2016, s. 5-7Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Engberg, ElisabethUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).Lantto, PatrikUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).Wisselgren, Maria J.Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Samiska rötter: släktforska i svenska Sápmi2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Kukutai, Tahu
    Kippen, Rebecca
    Indigenous Wellbeing and Colonisation: Editorial2016Ingår i: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, Vol. 10, nr 2, s. 7-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Kukutai, Tahu
    National Institute of Demographic and Economic Analysis, University of Waikato.
    Kippen, Rebecca
    School of Rural Health, Monash University, Bendigo, Australia.
    The field of Indigenous health and the role of colonisation and history2016Ingår i: Journal of Population Research, ISSN 1443-2447, Vol. 33, nr 1, s. 1-7Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The workshop leading to this special issue is part of an international, interdisciplinary project 'Indigenous health in transition' led by Per Axelsson, Tahu Kukutai and Rebecca Kippen. We thank the Knut and Alice Wallenberg Foundation and the Swedish Research Council for funding this project; and Vaartoe/Centre for Sami Research at Umeå University, the Arctic Research Centre at Umeå University, and the Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities for providing additional support for the workshop. We also thank the workshop participants, article authors, article reviewers, and the Journal of Population Research.

  • 26.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Matos, Paulo
    Vos, Jelmer
    Introduction2017Ingår i: Anais de história de além‑mar, ISSN 0874‑9671, Vol. 15, s. 11-18Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sköld, PeterUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Ett land, ett folk: Sápmi i historia och nutid2005Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sköld, PeterUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Indigenous peoples and demography: the complex relation between identity and statistics2011Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When researchers want to study indigenous populations they are dependent upon the highly variable way in which states or territories enumerate, categorize, and differentiate indigenous people. In this volume, anthropologists, historians, demographers, and sociologists have come together for the first time to examine the historical and contemporary construct of indigenous people in a number of fascinating geographical contexts around the world, including Canada, the United States, Colombia, Russia, Scandinavia, the Balkans, and the United Kingdom. Using historical and demographical evidence, the contributors explore the creation and validity of categories for enumerating indigenous populations; the use and misuse of ethnic markers, micro-demographic investigations, and demographic databases; and thereby show how the situation varies substantially between countries.

  • 29.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Indigenous populations and vulnerability.: Characterizing vulnerability in a Sami context2006Ingår i: Annales de Demographie Historique, Vol. 111, nr 1, s. 115-132Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Among the most vulnerable populations of today are the indigenous peoples. They share the experience of colonization with severe implications. Historically thousands of indigenous cultures have ceased to exist. The current article outlines and discusses the conditions from the past to the present that make an indigenous people like the Swedish Sami vulnerable. Until the early twentieth century the Sami were in some respects a demographically vulnerable population. Infants and child mortality were dramatically high, yet the fear of extinction that prevailed among Swedish scientists until the 1940s were never realistic. The Swedish Sami population of today is not living on the brink of extinction but there are still circumstances that are the result of historical events contributing to them being more vulnerable than the majority population of Sweden. The Sami has been reduced due to demographic, socio-economic, cultural and political interference. We argue that the Sami vulnerability of the past, present and future involves changes in statistics, language, traditional economy, religion, relocation/reservation, cultural diversity, educational system, and denial of the right to cultural and political self-determination. These factors all play important roles for the contextualization of indigenous vulnerability and should be considered when studying vulnerability among all indigenous populations.

  • 30.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Inledning2005Ingår i: Ett land, ett folk: Sápmi i historia och nutid, Umeå: Centrum för samisk forskning, Umeå universitet , 2005, s. 7-12Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Introduction2011Ingår i: Indigenous peoples and demography: the complex relation between identity and statistics / [ed] Per Axelsson and Peter Sköld, Oxford and New York: Berghahn Books, 2011, s. 1-14Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 32.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Samisk forskning – eftersatt och efterfrågad2006Ingår i: Tvärsnitt: Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, ISSN 0348-7997, Vol. 1, s. 18-22Artikel, forskningsöversikt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Anderson, David, G.
    University of Tromsö.
    Ziker, John
    Boise State University.
    Epilogue: from indigenous demographics to an indigenous demography2011Ingår i: Indigenous peoples and demography: the complex relation between identity and statistics / [ed] Per Axelsson and Peter Sköld, Oxford: Berghahn Books, 2011, s. 295-308Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 34.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Lena, Karlsson
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Len, Smith
    Australian National University, Canberra.
    Indigenous infant mortality in Sweden: the key to the health transition2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Sami of northern Scandinavia have experienced a positive health development that has brought them from a high-mortality situation two hundred years ago to their present-day low-mortality profile. Their experience is not shared by other indigenous peoples around the world. This study is concerned with infant mortality, a key issue in the health transition process. Long-term infant mortality trends are analyzed in order to compare Sami and non-Sami groups in the area. Data is obtained from the world-unique Northern Population Data Base at Umeå university, and consist of digitized 18th and 19th-century parish records. These complete life biographies include ethnic markers and enable longitudinal studies of causes of death, differences in sex, age-distribution, stillbirths and legitimacy status. The results are discussed from the perspective of the source quality, methodological considerations, the health transition generally in Sweden, and the overall Sami health transition

  • 35.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Tano, Sofia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Sweden: the Sami2016Ingår i: A global snapshot of indigenous and tribal peoples' health: the Lancet–Lowitja Institute collaboration / [ed] Kate Silburn, Hannah Reich & Ian Anderson, Carlton South, Victoria, Australia: The Lowitja Institute , 2016, , s. 2s. 46-47Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 36.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Storm Mienna, Christina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för odontologi. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Health and physical wellbeing of the Sámi people2019Ingår i: Routledge handbook of indigenous wellbeing / [ed] Christopher Fleming and Matthew Manning, Routledge, 2019, s. 13-22Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter describes the health and physical wellbeing of the Sámi people living in Norway, Sweden, Finland and on the Kola Peninsula in Russia. Drawing on a review of the literature, we note that cancer and cardiovascular diseases are examples of conditions that, hitherto, have been thoroughly studied in the Sámi population in relation to physical wellbeing. Generally, studies conclude that the health and living conditions of the Sámi people are good and close to the level of the non-Indigenous benchmark population. However, it is also obvious that knowledge of the Sámi health situation differs between countries, partly due to national laws and policies that circumscribe opportunities to conduct relevant research involving Sámi communities. To understand the current wellbeing of the Sámi people, it is crucial to understand the effects of colonization. As such, this chapter provides a historical background to the present situation. Finally, the chapter aims to identify future challenges that may affect the wellbeing of the Sámi people of northern Europe.

  • 37.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Teodoro de Matos, PauloSilveira e Sousa, Paulo
    The Demography of the Portuguese Empire: Sources, methods and results, 1776– 18222015Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 38.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Wisselgren, Maria J.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Sweden in 1930 and the 1930 census2016Ingår i: The History of the Family, ISSN 1081-602X, E-ISSN 1873-5398, Vol. 21, nr 1, s. 61-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The primary goal of censuses has always been to collect reliable information on the state’s population and provide a basis for governmental decision-making. This study examines the categories used in the 1930 census and links them to the context in which they were generated. We treat the census as a tool of state power, which can be discerned from the definitions of its categories and the way in which statistics are collected and used. The guiding question of the study was “how does the 1930 census differ from previous censuses and how can these differences and changes be explained?” We find that as in earlier censuses, Statistics Sweden used extracts from the parish books on the individual level to collect information for the 1930 census, but also used diverse supplementary sources including tax registers, income tax returns and language surveys. Thus, unlike in most countries, Sweden did not send out census takers or questionnaires to the population. Many of the new or updated variables we see in the 1930 census such as income, wealth, and number of children born, can be related to the political and social debate concerning the poor working class and the establishment of the welfare state. The inclusion of categories such as ethnicity, religion, and foreign nationality can be seen as part of a normative approach wanting to control, monitor and correct deviant elements of the Swedish population. Sweden has several extraordinary longitudinal population databases built on the country’s excellent parish registers dating back to the 18th century. While the Swedish censuses have rarely been used as sources of data for historical analysis, this work demonstrates that the 1930 census has great potential to support new research.

  • 39.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Wisselgren, Maria J.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Sweden in 1930 and the 1930 census2018Ingår i: Three centuries of northern population censuses / [ed] Gunnar Thorvaldsen, Abingdon: Routledge, 2018, s. 61-86Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The primary goal of censuses has always been to collect reliable information on the state's population and provide a basis for governmental decision-making. This study examines the categories used in the 1930 census and links them to the context in which they were generated. We treat the census as a tool of state power, which can be discerned from the definitions of its categories and the way in which statistics are collected and used. The guiding question of the study was "how does the 1930 census differ from previous censuses and how can these differences and changes be explained?" We find that as in earlier censuses, Statistics Sweden used extracts from the parish books on the individual level to collect information for the 1930 census, but also used diverse supplementary sources including tax registers, income tax returns and language surveys. Thus, unlike in most countries, Sweden did not send out census takers or questionnaires to the population. Many of the new or updated variables we see in the 1930 census such as income, wealth, and number of children born, can be related to the political and social debate concerning the poor working class and the establishment of the welfare state. The inclusion of categories such as ethnicity, religion, and foreign nationality can be seen as part of a normative approach wanting to control, monitor and correct deviant elements of the Swedish population. Sweden has several extraordinary longitudinal population databases built on the country’s excellent parish registers dating back to the 18th century. While the Swedish censuses have rarely been used as sources of data for historical analysis, this work demonstrates that the 1930 census has great potential to support new research.

  • 40.
    Belancic, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Eva, Lindgren
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Discourses of functional bilingualism in the Sami curriculum in Sweden2017Ingår i: International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, ISSN 1367-0050, E-ISSN 1747-7522Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sami are Indigenous languages spoken by the Sami people in the northern parts of Scandinavia and Russia. All Sami languages are endangered because of historically aggressive assimilation policies. Currently Sami communities are working actively with language revitalisation processes. This article examines pupils’ access to knowledge in and about Sami languages and functional bilingualism in Sami and Swedish within the curriculum for the Sami schools in Sweden. Through a multifaceted lens of functional linguistic analysis, Bloom’s revised taxonomy of knowledge types and processes, and Bernstein’s concepts of vertical and horizontal discourse we examine the learning outcomes in the Sami and Swedish syllabi. The findings show an unequal balance between the two languages with the Sami syllabus containing fewer knowledge types, cognitive processes, verb processes, a stronger focus on oracy, and a stronger horizontal discourse than the Swedish syllabus. We conclude that the discourses about functional bilingualism that underpin these policy documents is contradictory and does not support Sami to be a fully functional language for all domains of society.

  • 41.
    Belancic, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Lindgren, Eva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Outakoski, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Westum, Asbjørg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sullivan, Kirk
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Nordsamiska i och utanför skolan: språkanvändning och attityder2017Ingår i: Samisk kamp: kulturförmedling och rättviserörelse / [ed] Marianne Liliequist och Coppélie Cocq, Umeå: Bokförlaget h:ström - Text & Kultur, 2017, s. 252-279Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 42. Bergkvist, Per Henrik
    et al.
    Jacobsson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Kling, Sofia
    Silviken, Anne
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Stoor, Jon Petter
    Breaking the silence: suicide prevention through storytelling among indigenous Sami2016Ingår i: International Journal of Circumpolar Health, ISSN 1239-9736, E-ISSN 2242-3982, Vol. 75, s. 56-56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 43. Broadbent, Noel D.
    et al.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Terms of engagement: An Arctic perspective on the narratives and politics of global climate change2009Ingår i: Anthropology and Climate Change: From Encounters to Actions, Walnut Creek: Left Coast Press , 2009, s. 341-355Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Brändström, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Edvinsson, SörenUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.Ericsson, TomUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.Sköld, PeterUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Befolkningshistoriska perspektiv: Festskrift till Lars-Göran Tedebrand2004Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Alternativa vägar till släkthistorien2016Ingår i: Samiska rötter: släktforska i svenska Sápmi / [ed] Per Axelsson, Elisabeth Engberg, Patrik Lantto & Maria J. Wisselgren; Sveriges släktforskarförbund; CEDAR - Enheten för demografi och åldrandeforskning; Vaartoe - Centrum för samisk forskning, Sveriges släktforskarförbund , 2016, s. 53-63Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Barnmorskan Gertrud Katarina Forsbom: först på posten och ett helt liv i tjänst2019Ingår i: Nybyggarliv: berättelser om en tid och en bygd : symposiebidrag från Vilhelminabiennalen 2–3 oktober 2017 / [ed] Susanne Haugen, Umeå: Johan Nordlander-sällskapet , 2019, s. 45-57Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Diverse Sami Livelihoods: A Comparative Study of Livelihoods in Mountain-Reindeer Husbandry Communities in Swedish Sápmi 1860-19202018Ingår i: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, Vol. 12, nr 2, s. 37-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Swedish state policy regarding the Sam.i from the late nineteenth century onward and studies on Sam.i history have tended to treat reindeer husbandry as much more important than other liveli- hoods practiced by Sam.i communities and families.By comparing live- lihood diversity insouthern and northem mountain-reindeer husband- ry communities in Swedish Säpmi (the traditional land of the Sami people) during the period 1860-1920, this study challenges the notions of Sam.i as reindeer herders and mountain reindeer husbandry as a no- madic monoculture. The results shows that Sami communities and families exploited diverse natural resources, trades and means of sub- sistence. The study supports an understanding of historical Sam.i live- lihoods, were reindeer husbandry as recognized as one of various Sam.i trades and means of subsistence, rather than as the Sam.i livelihood.

  • 48.
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Familiar Places: A History of Place Attachment in a South Sami Community2019Ingår i: Genealogy, ISSN 2313-5778, Vol. 3, nr 4, s. 1-18, artikel-id 54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In contrast to situations in most other countries, Indigenous land rights in Sweden are tied to a specific livelihood—reindeer husbandry. Consequently, Sami culture is intimately connected to it. Currently, Sami who are not involved in reindeer husbandry use genealogy and attachment to place to signal Sami belonging and claim Sami identity. This paper explores the relationship between Sami genealogy and attachment to place before the reindeer grazing laws of the late 19th and early 20th centuries. I show that within local Sami communities the land representing home was part of family history and identity while using historical archive material, narratives, and storytelling. State projects in the late 19th century challenged the links between family and land by confining Sami land title to reindeer husbandry, thereby constructing a notion of Sami as reindeer herders. The idea has restricted families and individuals from developing their culture and livelihoods as Sami. The construct continues to cause conflicts between Sami and between Sami and other members of local communities. Nevertheless, Sami today continue to evoke their connections to kinship and place, regardless of livelihood.

  • 49.
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Histories of reindeer husbandry resilience: land use and social networks of reindeer husbandry in Swedish Sápmi 1740-19202015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Against a background of ongoing and predicted climatic and environmental change facing humans on a global level, this thesis combines historical perspectives with theories of social resilience in a study of reindeer husbandry in Swedish Sápmi, from the late 18th century to the early 20th century. The thesis includes four individual studies that examine the topic from different angles, connected together by reoccurring elements of social resilience. The first paper analyses the adaptive capacity of reindeer husbandry communities in the northernmost part of Swedish Sápmi during the 19th to early 20th century, using materials from the Sami bailiffs’ archives, governors’ reports and documentation from official committees. The second paper is based on similar materials and explores livelihood diversity of reindeer husbandry in southern and northern regions of Swedish Sápmi from 1860 to 1920. The third paper examines the social networks of reindeer husbandry and includes an analysis on how these are represented in demographic sources at the turn of the 20th century. The fourth and final paper examines taxation lands as objects of place-attachment in a south Sami reindeer husbandry context from 1740 to 1870.

    The thesis demonstrates that communities and families practiced highly flexible herding in terms of what pasture area they used, when and how they used it and with whom. In order to maintain this flexibility, communities needed authority to manage their own livelihoods and a diverse and interconnected landscape. The results further show that reindeer husbandry was a dynamic and diverse livelihood, well into the 20th century. Fishing, hunting, trapping or farming was part of many reindeer herding families’ livelihoods. By tethering aspects of diversity to norms and ideals within the communities included in the study, I argue that farming can be understood as both an enforced adaptation and as an adaptive capacity depending on the ideals within the community in question.

    The thesis supports the notions that reindeer husbandry since long has faced many challenges, including: border closings; competing land uses; disturbance from settlers; enforced regulations and laws concerning reindeer husbandry; and restrictions of livelihood diversity. Furthermore, these challenges were not only sources of disturbances in their own right, but they also restricted the adaptive capacity of reindeer herding communities.

  • 50.
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Markanvändning i Vilhelmina norra sameby: Girijaure lappskatteland 1740–19192014Ingår i: Sydsamer - Landskap och historia: Ett dokumentationsprojekt på sydsamiskt område under åren 2012-2014 / [ed] Erik Norberg och Ulf Stefan Winka, Östersund: Gaaltje , 2014, s. 116-144Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
123456 1 - 50 av 256
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf