Umeå University's logo

Ett fungerande arbetsmiljö och säkerhetsarbete är viktigt för att förebygga olyckor i arbetet. Därför är det intressant att undersöka hur säkerhetsarbetet i en processindustri upplevs, en organisation där medarbetare dagligen utsätts för risker i arbetet. Genom kvalitativa intervjuer har problemområdet undersökts i syfte att identifiera aspekter som påverkar säkerhetsarbetets förutsättningar. Studiens resultat visar att säkerhetsarbete är ett komplext område där organisatoriska, tekniska och kulturella aspekter kontinuerligt samspelar. Att säkerhet ständigt tävlar om prioritet mot produktionen är dessutom en ständig utmaning.

Anställda spenderar en stor del av sin tillvaro på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön blir då en viktig faktor för att främja ett längre och mer hållbart arbetsliv. Rollen som första linjens chef kräver idag stor kunskap och förmåga för att hantera de krav som finns från organisation, medarbetare, chefer samt lagar och förordningar. Det är därför av stor vikt att arbetsgivare och organisationer har väl fungerande strukturer och processer för att följa upp sina chefer och medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att bidra med en ökad förståelse för hur första linjens chefer inom regional hälso- och sjukvård upplevde sin psykosociala arbetsmiljö, hur de ansåg att den borde kartläggas och följas upp samt påvisa vilka behov cheferna har för uppföljning av den. Studien syftade till att få fram chefernas egna tankar och upplevelser kring deras psykosociala arbetsmiljö. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att chefernas relation till sin närmsta chef var avgörande för hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö och i sin tur vilka behov de hade för uppföljning och stöd. De chefer som beskrev en god relation till sin verksamhetschef upplevde i större utsträckning att deras behov av uppföljning tillgodosågs till skillnad mot de chefer som upplevde en sämre relation till sin verksamhetschef. De chefer som beskrev en sämre relation till sin verksamhetschef beskrev att behoven i mångt och mycket skulle tillgodoses om relationen till verksamhetschefen vore bättre. De slutsatser som kunde dras var således att relationen och kommunikationen med närmsta chef var avgörande för hur man upplevde sin psykosociala arbetsmiljö. Cheferna beskrev även att det fanns ett stort behov av fler informella möten med chefskollegor och att deras psykosociala arbetsmiljö skulle gynnas av att ha en mindre arbetsgrupp. 

Denna studie behandlar begreppen dynamiskt mindset, grit och motivation som nyligen varit fokuserade i forsknings- och undervisningssammanhang, och kunskaperna bland förskollärare kring dessa begrepp. Studiens avsikt var att undersöka vad ett dynamiskt mindset kan innebära för förskollärare och sedan i sin tur hur det kan påverka deras elever. Detta omfattar hur förskollärare och elever kan utveckla sitt dynamiska mindset. Studien bygger på en kvalitativ metod och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor. Resultaten visar att förskollärarna är positivt inställda till att utveckla ett arbetssätt med att lära ut dynamiskt mindset inom förskolan och en därmed få en tydligare pedagogik. Resultaten visar även att förskollärares pedagogiska kompetens skulle gynnas av en läroplan som visar tydligare riktlinjer kring hur barn ska motiveras, hur de ska arbeta med barns inspiration till ett dynamiskt mindset. Slutsatsen innefattar bland annat att mer forskning kring studiens begrepp behövs i samband med förskolans värld. Och att förskolepedagogiken i sam-band med begreppen dynamiskt mindset, grit och motivation behövs för en förbättring av läroplanen för förskolan. Detta kan göras ihop med förskollärarutbildning och en utökad återkoppling för examinerade förskollärare.

Uppsatsen baseras på en enkätundersökning som syftar till att undersöka orsaken till att utbildadpersonal inom vård och omsorg samt stöd och service på eget initiativ säger upp sig från sitt arbete.Enkätens respondenter har tidigare varit anställda som undersköterskor eller stödassistenter iSkellefteå kommuns verksamheter. Vårdyrket är intressant bland annat av den anledningen attsamhället de senaste åren fokuserat mycket på vården, med tanke på Covid-19 pandemin, samt att deti sin tur har ökat intresset för arbetsmiljön vårdpersonal verkar inom. Datan samlades in under 11dagar i februari 2022 och totalt besvarades enkäten av 95 personer, varav 86 färdigställde samtligafrågor i formuläret. Enkäten bestod utav både öppna och slutna frågor för att i största möjliga månfånga upp viktig och relevant information från respondenterna. Analyseringsverktyget Netigate haranvänts för att sammanställa den data som framkommit från enkäterna, detta verktyg tar framstatistik i form av diagram och frekvenstabeller vilket gör att resultatet snabbt blir lättöverskådligt.Svaren på de öppna frågorna har analyserats och kategoriserats genom tematisk analys och därefter presenterats i övergripande teman. Resultatet av enkäten visade att respondenternas uppsägning på egen begäran främst grundat sig i brister kring arbetstid, återhämtning, kompensation, stöd frånchefer och ledarskap. Den typiska respondenten har efter sin uppsägning bytt arbete till antingenregional verksamhet eller privat sektor, där flertalet även valt att helt byta bransch. Det som visar sigha attraherat respondenterna i sitt nya arbete matchar väl de upplevda bristerna på sin tidigarearbetsplats. Respondenterna upplever generellt att Skellefteå kommun i nuläget inte arbetar aktivt med att värna om sin personal och de förbättringsområden som respondenterna nämner stämmer väl överens med resultatets främsta orsaker till uppsägning på egen begäran. Utöver de orsakerna nämns även möjlighet till att utvecklas i arbetet och förbättrad arbetsmiljö som viktiga aspekter för att respondenterna skulle ha upplevt ett aktivt arbete med att värna om sin personal. Studien bidrar därmed perspektiv på processen av uppsägning på egen begäran, direkt från en organisationspersonella resurser, samt hur och varför man kan arbeta aktivt med dessa.

I svenska organisationer och runtom i världen är kompetensutveckling ett centralt verktyg för att höja produktivitet, effektivitet samt medarbetares engagemang och motivation. På den svenska arbetsmarknaden spelar även de fackliga organisationerna en betydande roll, trots att det fackliga engagemanget runt om i världen går ner så behåller svenska fackföreningar en hög organiseringsgrad. En viktig del av det fackliga arbetet utförs av fackligt förtroendevalda som utöver sina ordinarie arbetsuppgifter även utför fackligt arbete som förhandlingar med arbetsgivaren, rekrytering av nya medlemmar samt verkar för medlemmarnas intresse. Fackliga medarbetare drivs av ett högt engagemang för kollektivet och vill skapa de bästa förutsättningarna på arbetsplatsen, men vilken inverkan det fackliga uppdraget har på den individuella medarbetaren är till stor del fortfarande outforskat inom den akademiska världen. Syftet med studien är att undersöka och analysera fackligt förtroendevalda medarbetares upplevelser av hur förtroendeuppdraget påverkar den egna kompetensutvecklingen. Studien visar att det fackliga engagemanget kan ha en inverkan på kompetensutvecklingen i såväl positiv som negativ bemärkelse men också att det fackliga engagemanget förser individen med såväl formell som informell kompetens. Huruvida denna kompetens sedan värdesätts av arbetsgivaren skiljer sig åt mellan arbetsgivare och vilket bemötande den förtroendevalda får av sin närmaste chef.

På dagens dynamiska och komplexa marknad har innovation framställts som en nödvändighet för en organisations överlevnad. Startups har framhållits som organisationer i framkant när det kommer till innovation. Vidare har kulturen i startups identifierats som en central byggsten i deras framgång, en kultur som utmanas när startups expanderar. I takt med att startupföretagen växer ökar de formella och strukturella inslagen i organisationen och de kulturella element som kännetecknar startupkulturen formaliseras för att gynna den förändrade strukturen. Syftet med studien var dels att undersöka hur medarbetare i en startuporganisation upplevde att företagskulturen påverkades i en expansionsfas, dels att undersöka vilka faktorer som kunde identifieras som värnande av företagskulturen. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ fallstudie, där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Studien visade att fallorganisationens företagskultur karaktäriserades av en familjär känsla, vilken utmanades under organisationens expansion. Organisationen har genomgått strukturella förändringar. Utvecklingen av funktionsbaserade avdelningar, med specialiserade teams och nya positioner, utgjorde en av de huvudsakliga förändringarna följt av införandet av mellanchefer. Införandet av struktur och formalisering av kommunikation och samarbetsformer hade en negativ inverkan på medarbetarnas känsla av samhörighet till organisationen i sin helhet. De kulturella förändringarna kunde i stor utsträckning härledas till medarbetarantalets drastiska ökning under expansionen. Organisationens storlek hämmade medarbetarnas nära och vänskapliga relationer, vilket utmanade den familjära kulturen. Slutsatsen för studien visade att områden som rekrytering, värdegrundsarbete, ledarskap, onboarding, teamkultur, utvecklingsmöjligheter och relationsbyggande aktiviteter kan utgöra upprätthållande faktorer för kulturen i startups under expansion.

The aim of this study was to describe and analyse nine pedagogues understandings and experiences of preschools work with early childhood interventions and special education for children in need of extra support in their social skills, from a special educational approach. Data was collected by qualitative interviews and the collected material was analysed with the phenomenological approach.The result was analysed through systems theory and three perspectives on special education. The major result showed that attachment is a concept that all respondents seemed to think were important in preschool and the foundation of every child's development. Attachment should permeate the entire preschool environment. The definition of social skills in children was for example requirements of various abilities where components such as turn-taking, consideration,communication and empathy where important. Interaction and collaboration was also important.The play of the children was a good activity and a good opportunity to train social skills, as playsituations clearly demonstrates the abilities required and the unique needs of each child. It was important that educators were present and even participating, in play by introducing, guiding,explaining and interpreting rules in playsituations. Special education is about a systematic approach by including time for teachers to reflect and adapting communication, relationships and indoorenvironments in preschools.

This dissertation is the study of environmental consciousness as a discursive educational project. The empirical material consist of 18 environmental handbooks that have been published in Sweden during the years 1976-2007 of which 13 appeared between 1988 and 1995. The research work uses the basic assumptions of discourse analysis, namely that language is an important factor in the construction and development of social norms and values. Three areas recieve close attention: questions relating to the form and content of the handbooks, questions relating to the social circumstances in which the handbooks were produced and questions relating to the overall educational significance of the handbooks. In the first instance, the handbooks are examined in the light of three different contextual stories. They can be read as part of wider discussions of environmentally-concsious life-styles, as a development of earlier Swedish discussions about domesticity, health, thrift and consumption, and, finally they can be read as an expression of a narrative about a dominant aspect of modernity – science. The second part of the research work comprises an examination of the handbooks in terms of their audience and educational purpose. What kind of individual is to be shaped by these handbooks? What is anticipated as the desired or ideal environmentalist? Discourse analysis suggests that, collectively, the handbooks project an image of somone who displays qualities of motivation, investigation and judgement. They should be motivated to begin a process of change in their lives, to encourage others to do the same, and to adopt the environmental problems as their own personal problems. The second quality pursued in the handbooks is of someone who should take an active stance towards the environment as a pervasive element in their way of life. They should, therefore, adopt an investigative attitude to the surrounding world, cultivate certain cognitive properties such as watchfulness, thoughtfulness and being suspicious, and constantly ask questions about their surroundings with a view to understanding how actions in their private world has an effect on the wider world. And thirdly, the ideal environmentalist citizen should be someone who demonstrates judgement in balancing polarities and resolving the claims of different standpoints. They should give attention to separating right from wrong, wisdom from madness and, above all, to finding a way of linking their own efforts to what is worth striving for and what is worth avoiding or neglecting. In summary, the subjects identified in the handbooks are expected to avoid extreme positions, to place their own expectations about sustainability on a suitable level, and to be prepared for failure and feelings of guilt. The final part of the investigation – interpreting the wider significance of the handbooks – uses a pluralistic model of analysis which takes its departure from three concepts – ecological modernisation, governmentality and the risk society. Using these orientations, the extent of the discursive educational project of the environmental handbooks is highlighted. If the handbooks are regarded as modernist prescriptions, they are texts which highlights slow and careful change taking place within the present power structure of society. If they are regarded as texts that offer a governmentality prescription, they can be read as texts which promote the transformation of everyday micropractices. And if they are regarded as prescriptions for a risk society, they are texts which enable readers to come to terms with confusion and powerlessness in a complex and risky social context. One main result is that the environmental handbooks display interesting similarities, worthy of futher exploration, supported by a broadened empirical base.

Vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har nätutbildningen expanderat kraftigt under de senaste två och ett halvt åren, då institutionen började ge fristående helfartskurser i pedagogik via Internet. Vårterminen 2008 läste cirka 60 studenter och inför varje termin har sedan studenttillströmningen ökat, för att under våren 2010 uppgå till 240 studenter. Hösten 2008 infördes, med stöd av interna utvecklingsmedel, examinerande portfoliouppgifter på samtliga nätbaserade kurser med målsättningen att möta de utmaningar som både formen (nätundervisning) och den utökade och heterogena studentgruppen innebar. Syftet var att stärka studenternas förmåga att synliggöra sitt eget lärande, samt att minska anonymiteten mellan lärare och student. Uppgifterna var av självreflekterande karaktär där studenterna uppmanades att relatera det egna lärandet till kursinnehållet och att exempelvis identifiera framtida tillämpningsområden inom studier och arbetsliv. Studenterna fick under terminen individuell återkoppling av en och samma lärare. Intentionen med återkopplingen var bland annat att guida och uppmuntra studenterna till att inta ett personligt förhållningssätt till kursinnehållet. I artikeln argumenteras det för att portfoliometodik i flera avseenden kan sägas harmoniera väl med ett rådande synsätt på examination där ett sociokulturellt synsätt på lärande dominerar och livslångt lärande och självständighet framhålls som eftersträvansvärt. Detta medför att, det både utifrån ett student- och ett lärarperspektiv, kan kännas naturlig och relevant att använda portfolio som examinationsform inom nätutbildning. Samtidigt är det viktigt att problematisera och kritiskt reflektera över portfoliometodik som examinationsform och de förhållningssätt och ideal som skapas, vilket görs i artikeln med hjälp av en Foucaultinspirerad tolkningsram. I artikeln presenteras alltså både ett kritiskt perspektiv, men även de många ”halleluja moments” som arbetet med portfoliouppgifter inneburit för medverkande lärare och institutionen i stort. Erfarenheterna visar att arbetet med portfolio som examinationsform är dubbelbottnat: Å ena sidan kan det exempelvis bidra till en stärkt språklig kompetens och personlig utveckling hos studenterna. Å andra sidan kan portfoliometodik sägas leda till en ökad kontroll och självdisciplinering som sträcker sig bortom själva examinationstillfället.

Den nuvarande utvecklingen inom artificiell intelligens kommer att påverka hela arbetsmarknaden, likaså HR-arbetet. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka HR-medarbetares uppfattningar om utvecklingen. Hur kommer artificiell intelligens att kunna användas inom HR och vilka möjligheter och utmaningar för det med sig? Sju semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare inom olika branscher, med olika roller och med viss förförståelse för begreppet artificiell intelligens, har legat till grund för resultatet i studien. Artificiell intelligens kommer enligt informanterna att kunna nyttjas inom de flesta områden inom HR. I dagsläget är det mest aktuellt inom rekrytering, HR-administration och för att besvara HRfrågor av enklare karaktär. Detta öppnar upp möjligheter för mer tids- och kostnadseffektivt HR-arbete, starkare arbetsgivarvarumärke och högre kvalitet på arbetet. Samtidigt möts utvecklingen av utmaningar gällande etik, kompetens och kunskapsbrist samt det mänskliga värdet. Gällande HR-funktionens värde i organisationen finns både chans till ett ökat värde och risk för ett minskat värde. HRmedarbetare kommer i framtiden att tillåtas arbeta mer strategiskt och med mer komplexa frågor till följd av minskat manuellt arbete, något som kommer att gynna organisationen på olika sätt i längden. Om robotar ersätter den mänskliga arbetskraften riskerar HR-funktionen dock att tappa sitt värde, däremot kommer nya arbetsuppgifter som efterfrågar HR-kompetens växa fram. Trots utmaningarna ses utvecklingen som spännande och är något som HR-medarbetarna är nyfikna på och ser fram emot.

The purpose of this study is to illustrate teacher humor by critically examining it from an interpersonal- and humor communicative-perspective; and to discuss teacher interpersonal humor communication-skills in relation to the Swedish high school curriculum, collegial relationships and pedagogical aspects. The study’s empiric material consists of semi-structured interviews with six high school-teachers currently working at the same school, but of different age and gender. The interviews indicate that the informants all have developed humor competence, an interpersonal communicative-skill that allows them to use humor efficiently. Moreover, the result demonstrates that the teachers have various humor approaches but that they all use humor in the classroom for much of the same reasons. Overall they identify the social function of humor as most important; humor as an approach to facilitate relationship building in the classroom. Furthermore they use humor to inspire the subjects at hand, as a part of the actual subject teaching, and to interact with colleagues on different levels. In this study it is suggested that teachers´ humor competence embraces a purely pedagogical dimension; thus it can also be viewed from a strictly professional standpoint. It is implied that the professional/pedagogical dimension of their humor competence allows teachers to essentially control the classroom activity. In addition it is also suggested that teachers´ professional humor competence is an important factor for developing humor competence in students; something that can be viewed as an important part of curricular objectives to give students a rounded education and in doing so preparing them for working life.

A growing trend in welfare economies is governments´ use of voluntary organisations as tools to fulfil wider social goals (Peterson & Lupton, 2000). In Europe specifically, voluntary, non-profit and membership-based sport organisations are, as such, increasingly being used to attain health objectives (Österlind & Wright, 2012; Agergaard & Michelsen la Cour, 2012; Skille, 2008). In this development, policy processes for sport and health have become intertwined and have by that increasingly come to relate to the domain of public health (Stuij & Stokvis, 2014; Michelini, 2013; King, 2009; Coalter, 2013). In Sweden, the Swedish Sport Confederation (SSC) has been given (and taken on) increasing responsibility and has adapted the role of the premier public health promoter (Norberg, 2011; Bolling, 2005). But with this increased responsibility has followed a growing public debate about whether organised sport can deliver against public health objectives in practice. Some point to the deeply rooted tradition and logic of competition in sport as a constraint on the possibilities for sport organisations to implement health policies (Skille, 2011), while others argue that more thought should be given to what kinds of physical activities to encourage (Coalter, 2007; Murphy & Waddington, 1998), if the intention is to improve citizen´s health. Against this backdrop, this study explores sport´s significance and role in public health policy. Drawing on Norman Fairclough´s (1992; 2003) concept of interdiscursivity, it examines how Swedish Government Official Reports on public health treat issues related to sport and how corresponding reports on sport articulate public health issues. The results show how discourses on physical activity and democracy legitimize and consolidate sport´s role in public health, although they differ in their perspectives on health and people which allows for naturalized assumptions (about sport) to be maintained.

This abstract is based on an ongoing study in which data are collected during spring 2016 and preliminary results will be presented at the EASS conference in May 2016. The study aims at making a contribution to the research area of physical activity on prescription, in which knowledge about the role of activity organisers is called for (Kallings et al., 2008; Leijon, 2009). In heeding this call, present study puts focus on the Swedish Sports Confederation (SSC) and how it give meaning to, organises and arranges physical activities for people (patients) which are prescribed physical activity by health care providers. In doing so, this study will add to the existing literature on sport organisations' role in public health promotion (Michelini, 2015; Coalter, 2013; Geidne, Quennerstedt & Eriksson, 2012), and more specifically on the SSC’s potential as physical activity promoter and organiser of activities for people with prescription for physical activity. The study is theoretically based on Critical Discourse Analysis (Fairclough, 2003, 1992) and data is collected through interviews with leaders, in charge of prescribed physical activity, in the 21 Regional Sports Federations and in a strategic sample of the 71 National Sports Federations.

Globally, public health is a political priority with governments´ increasingly supporting interventions in civil society for reaching health related objectives. There is a worldwide public health focus on increasing population levels of physical activity by prescribing exercise as a preventive strategy against the risk of developing a range of non-communicable diseases. The employment of voluntary sports organisations is increasingly becoming the mechanism for physical activity promotion and the implementation of interventions to raise physical activity levels. This study explores the Swedish Sports Confederation´s (SSC) implementation of physical activity on prescription (PAOP). While studies exist about the effectiveness of exercise referral schemes and programs, for participant adherence, increasing physical activity, fitness or health indicators, knowledge about the role of different organisations in delivering such schemes has been called for. In heeding this call, this study interviewed representatives from the 21 Regional Sports Federations in Sweden involved in leading, organizing and delivering physical activity. The results of the interviewee data provide detail on how PAOP is delivered and received. The presentation summarizes the findings and illustrates the complex barriers and facilitators involved in stimulating and engaging previously inactive participants in sustained physical activity in the Swedish Sports Confederation system.

This chapter examines the work of the organisation StreetGames, which is a UK-based charity launched in 2007. StreetGames aims to bring sport to the doorstep of young people living in disadvantaged communities and in so doing ‘change sport, change lives and change communities’. The insight documented in this chapter is based on this experience viewed through a lens informed by broader debates around young people’s participation and active citizenship. Such debates indicate that, despite considerable efforts, children and young people are still excluded from much of the formal decision-making that impacts on their lives.

In the area of public health, civil society involvement in attaining government objectives on physical activity participation is often carried out by voluntary sport organizations (Agergaard & Michelsen la Cour, 2012; Österlind & Wright, 2014; Skille, 2009; Theeboom, Haudenhuyse, & De Knop, 2010). In Sweden, this responsibility has been given to the Swedish Sport Confederation (SSC), a voluntary and membership-based non-profit organization, granted government authority to govern Swedish sport towards government objectives (Bergsgard & Norberg, 2010; Bolling, 2005). Research has pointed to difficulties for sport organizations to shoulder such responsibilities due to the deeply rooted logic of competition in sport and organizational structures adapted for competitive sport (Skille, 2011; Stenling & Fahlén, 2009). This article focuses on how public health is being constructed, implemented and given meaning within the SSC. Drawing on a critical discourse approach (Fairclough & Fairclough, 2012) this study explores the SSC’s role and position in public health promotion by interviewing SSC representatives and National Sport Organizations’ (NSO) general managers. Results indicate how discourses on democracy, equality and physical activity are used to legitimize the SSC’s role in public health. Also, how these discourses are compromised in practice, posing challenges for organized sport in meeting objectives of public health.

This dissertation is about reading instruction in six mixed-aged classes, called child schools, with six and seven year old children. The overall questions of this study were: How did the teachers in child schools organise work in general and reading instruction in particular? How did they handle for example the increasing range of variation concerning knowledge and skills that goes together with increasing variation of age? With respect to reading the investigation also examined the content of reading instruction and the extent to which teachers took into account those factors that, according to reading research, are important for the acquisition of reading skills? Overall the research aimed to examine how the reading ability of the pupils developed during their first years at school. Six child schools were included in the study. The data collection extended over three years and contained field studies, interviews with the staff and reading tests with the pupils. Reading theories were used to analyse the form of the reading instruction and Basil Bernstein's theory of visible and invisible pedagogy was used to analyse pedagogical practice in its context. With one exception a visible pedagogy dominated in all the child schools. During lessons designated "my own work" the pupils were allowed to plan their work. This weak framing allowed the pupils to sort themselves into groups of more or less successful learners. In reading instruction, elements of two different models for instruction were combined, e.g. the whole language and the basal reading approach. My conclusion is that this combination is effective in a mixed-age group. Pupils at different competence levels benefit from different approaches. The reading comprehension of the child school pupils did not differ from the levels obtained with comparable pupils in national surveys. The test results, like the learning conditions varied between the schools. In my view the test results were not merely a consequence of the instruction, but also of other circumstances that interacted with the pedagogy.

Avsikten med studien var att undersöka hur speciallärare i skolan kan arbeta för att utforma undervisning för elever med tal- och språksvårigheter. För att på bästa sätt uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ studie med intervjuer. Verksamma speciallärare har berättat om hur de förhåller sig till elevers individuella behov och förutsättningar. Intervjusamtalen, tillsammans med tidigare forskning, har utmynnat i en fördjupad kunskap kring elever med hörselnedsättning, utvecklingsstörning och språkstörning. Ur de intervjuade speciallärarnas berättelser går det att påvisa vikten av språkutvecklande arbetssätt i skolan. Resultatet visar att fonologisk medvetenhet är avgörande för ett barns läs- och skrivförmåga och att tidiga insatser för att träna den språkliga medvetenheten är viktig. Träningen kan ske genom exempelvis strukturerade textsamtal, intensivträning i läsning och upplevelsebaserad undervisning. Eftersom språket ständigt utvecklas bör eleven få språklig träning genom hela skoltiden. Vidare framkommer att det är viktigt med en strukturerad undervisning. I resultatet framhävs möjligheterna till utveckling genom en varierad klass- grupp- och en-till-en-undervisning. Sammantaget betonas det att eleverna ska erbjudas en strukturerad och språkutvecklande undervisning och få det stöd de har rätt till i skolan, för att kunna uppnå ett bra tal och språk

There has been a discussion for many years now in Sweden regarding the use of computers in the classrooms. In some schools teachers and pupils are working with a type of method called ASL, wich freely translated means ”writing your way into reading”. With this method the pupils use computor keyboards instead of pencils when learning how to read and write. The purpose with this method is that it is believed to be easier to learn how to write than how to read. Another purpose with this method is that children lacking the fine motor skills needed can also learn how to write in early age.In this study a number of interviews has been made with teachers regarding their experience of the method. The main questions were about the teachers experiences regarding advantages and disadvantages using this method and how they had adjusted the method, if needed, at their schools.The result of this study shows that when working with ASL, the teachers find the pupils become more positive and more engaged in their school work, they also see a quicker progress of the pupils writing skills.. The factors that the teachers found less satisfying was that the teachers need to have a lot of knowledge about different methods used in the reading and writing education in order to optimaize ASL, they also found that some pupils, even when working with computors, still have difficulties reaching their goals. These pupils still need extra help and support.The schools has made some adjustments in order to optimize the method. Some schools start to train handwriting in earlier years than ASL suggests. All of the schools in the study combines this way of working with other methods. The teachers at the different schools are also helped to deepen their knowledge about the method with further training in ASL.

Förr eller senare kommer vi som lärare att ställas inför det faktum att vi måste hantera krissituationer där en eller flera elever behöver omsorg. Vårt syfte med detta examensarbete har varit att försöka beskriva och jämföra erfarna lärares och lärarstudenters åsikter och erfarenheter om bemötande av barn i kris. Vi ville genom vår undersökning ta reda på vad lärare har för beredskap för att möta barn som drabbats av en kris och hur lärare bemöter dessa barn på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat sex lärare med minst fem års yrkeserfarenhet och sex lärarstudenter i slutskedet av sin utbildning. Intervjuerna har tillsammans med den litteratur vi läst gett oss följande resultat: Skilsmässa är den krisorsak för barn som enligt resultatet är den vanligaste. Upplevelser av kriser kan variera mycket för barn beroende på vilken ålder de är i. Signalerna kan ibland vara svaga och svåra att tolka men ofta förändrar barnet sitt sätt att vara på ett märkbart sätt. Ingen kris är den andra lik, därför är det svårt att vara förberedd på att hantera en krissituation då de ser så olika ut från gång till gång. Den viktigaste känslan läraren kan förmedla är trygghet till den som är drabbad. Få av de intervjuade kände sig beredda att möta barn i kris, men lärarna tillade att de inte var rädda för det. Samtliga informanter ansåg att de fått för lite eller ingen kunskap om krishantering under sin utbildning. Alla var överens om att det skulle behövas.

Den nutida forskningen i Sverige visade att könsklyftorna i skolan mellan killar och tjejer

fortfarande var stora. Baserat på dessa ojämlikheter mellan pojkar och flickor i skolan

triggades mitt intresse för om, och i så fall hur, detta även är fallet under danslektioner. Syftet

med studien var att undersöka utifrån danslärarens perspektiv, om och i så fall hur läraren

behandlade eleverna olika baserat på kön, samt ifall lärarens förväntningar på sina elever

skiljde sig mellan tjejer och killar. Studien utgick från frågeställningarna: hur dansläraren

behandlar sina elever beroende på om de är tjej eller kille, samt om läraren förväntar sig olika

saker från dem baserat på kön. Observationer genomfördes, vid fyra olika dansskolor. Dessa

besök, uppföljdes med fyra forskningsintervjuer, med danslärarna från de observerade

lektionerna. Studien begränsades till fyra dansskolor inom Västra Götalandsregionen.

Skillnader i hur danslärare behandlade elever baserat på kön observerades, både genom

initiativ från läraren, men även genom situationer som skapades av eleverna under

danslektionen. Danslärarna uttryckte att de hade samma förväntningar på eleverna, oavsett

kön, men erkände att samhällets struktur och kultur påverkade även vad som skedde under på

lektionstid.

Denna studies är ett försök att ge en ökad förståelse för hur rektorer och lärare vid en kommunal skola och en friskola på gymnasienivå ser på specialpedagogens funktion i skolan. Detta görs genom en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att är att ge en bild av specialpedagogens funktion i skolan genom att belysa sex lärares, tre på en kommunal skola och tre på en friskola, och två rektorers, en vid en kommunal skola och en vid en friskola, syn på och tankar om detta. Detta för att få en ökad förståelse för vad lärare och rektorer förväntar sig av den funktion som specialpedagogen fyller i skolan. De tre frågor som ska hjälpa till att belysa detta är:

- Hur ser rektorerna på specialpedagogens funktion?

- Hur ser skolans lärare på specialpedagogens funktion?

- Skiljer sig synen på specialpedagogens funktion beroende på om läraren och rektorn är verksam vid en kommunal skola eller en friskola?

Studiens resultat tolkas utifrån de två vanligaste förekommande specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt och relationellt, tidigare forskning och skolans styrdokument. Resultaten ger sammantaget en bild av specialpedagogens yrkesroll som komplex, där synen på den specialpedagogiska yrkesrollen hos rektorerna spänner från att vara en specialundervisare för enskilda elever i behov av särskilt stöd till att arbeta med handledning och skolutveckling. Den bild av specialpedagogerna och deras funktion som rektorerna målar upp är mer relationell till sin karaktär än kategorisk. Lärarna i studien anser att specialpedagogerna är viktig för att de ska kunna klara av att hjälpa de elever som har behov av särskilt stöd och att de skulle vilja ha mer tillgång till det stöd som specialpedagogerna ger. Även lärarna bild av specialpedagogens funktion överväger något åt det relationella perspektivet. Resultaten i studien pekar även mot att det är svårt att finna några betydande skillnader mellan hur synen ser ut på specialpedagogens funktion oavsett om läraren eller rektorn är verksam vid en kommunal skola eller en friskola.

Psykisk ohälsa bland unga har ökat under en längre tid och skolan beskrivs vara en av orsakerna till denna ökning. Skollagen säger att varje skola ska ha en elevhälsa och att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Samtidigt har elevhälsan en tradition av att främst arbeta med individuella åtgärder. Studiens syfte är att bidra med mer kunskap kring hur skolor och kommuner beskriver sitt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Genom textanalys utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys analyseras insamlade elevhälsoplaner för att undersöka om beskrivningarna av elevhälsoarbetet har stort fokus på åtgärder eller om elevhälsoplanen överensstämmer med skollagen. Elevsyn samt förekomsten av beskrivningar kring arbete med psykisk hälsa undersöks också. Resultatet visar att drygt hälften av elevhälsoplanerna bedöms stämma överens med skollagen och att dessa även har beskrivningar av arbetet kring psykisk hälsa. Medans knappt hälften av elevhälsoplanerna i studien fortfarande beskriver ett elevhälsoarbete med fokus på individuella åtgärder trots att skollagen säger att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Avsaknad av tydliga riktlinjer för hur ett sådant arbete ska gå till kan vara en av orsakerna till detta resultat. Vidare forskning kring skolornas förutsättningar att följa skollagen behövs. 

I dagens samhälle blir det allt tuffare för glesbebyggda inlandskommuner att kunna attrahera och rekrytera personal för samhällsviktiga tjänster. Dessa kommuner måste lägga ner mer resurser på att ha en väl grundad kompetensförsörjningsplan. Genom arbetet med kompetensförsörjning kan kommunerna ge en tydligare bild kring möjligheterna för de som arbetar inom kommunerna. Men vad behöver dessa glesbebyggda inlandskommuner göra för att kunna attrahera människor till kommunen? Och vad kan ett samarbete mellan kommun och näringsliv bidra till gällande kompetensförsörjning?Det huvudsakliga syftet med den här studien är att kunna ge ett underlag för kompetensförsörjning för glesbebyggda inlandskommuner. Den här studien har genomförts i Malå kommun med kommunen och näringslivet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med chefer från både kommun och näringsliv.Studien har visat att marknadsföringen av både Malå kommun och näringslivet som arbetsgivare kan förbättras. Vidare behöver samarbetet mellan kommunen och näringslivet behöver fungera väl för att få en förståelse mellan partnerna. Detta för att tillsammans arbeta ut vad som är bra för Malå kommun.

This case study examines how upper secondary schools in a municipality in the northern parts of Sweden structure their special pedagogy with students who have ADHD and dyslexia, students’ and parents’ experiences of this, and what regulates the schools management in this particular aspect. The results show that all the schools have special pedagogues and other support staff employed, though in varied extent. Furthermore, the resources are distributed differently from school to school. The focus, however, is always around communication between the concerned parties. Unfortunately, their good efforts to reach all students have not been successful. Not every special needs student have received the support they are entitled to. Students, as well as parents, have pointed out the shortages that they have experienced in communication, support and information about what rights they have, both as special needs students and as just students in a Swedish upper secondary school. Many of our informants have pointed out the teachers’ ignorance as one reason for the disappointment regarding the support from the schools.

One of the most talked about subjects in today's society is gender equality. Sport is a huge part of the Swedish society and gender equality issues are therefore also very evident in sports. The Swedish Sports Confederation have developed gender equality goals, but reports show that there seems to be a gap between theory and practice when it comes to these goals. Therefore, the aim of this study was to examine how leaders in ice hockey relate to gender equality work in their sport. To fulfill the purpose of this study I have also examined the leaders' understanding of gender equality. An online survey with a quantitative approach was sent out to ice hockey leaders all over Sweden. The study found that the majority of the leaders have a positive and united understanding of gender equality. In addition, they also have a more positive look on the ice hockey clubs gender equality work than the Swedish Ice Hockey Associations’ gender equality work. The leaders have split opinions when it comes to how much the ice hockey club and the Swedish Ice Hockey Association should prioritize working with gender equality. The study concludes that the leaders have a relatively positive approach to gender equality work, and they all also have a similar understanding of gender equality.  

Den 1 februari år 2012 genomförde LKAB en organisationsförändring som bland annat innefattade införandet av explicita värderingar. Dessa värderingar är engagemang, nytänkande och ansvar vilket sammanfattas till ENA. Värderingarna är framtagna i en process som involverade medarbetarna. Syftet med denna organisationsförändring är, bland annat, att höja attraktionskraften av det egna varumärket, bygga en gemensam företagskultur samt minska avståndet mellan omvärldens uppfattningar och företagets verksamhet. Vi har i denna studie valt att beskriva och analysera hur LKAB:s anställda upplever företagets nylanserade explicita värderingar. Bland de svarande finns det en omfamnande samt en avståndstagande bild till LKAB:s värderingsarbete. De svarande beskriver främst företaget i termer av produktion och ekonomi. Ingen av de svarande beskriver spontant LKAB med orden engagemang, nytänkande och ansvar vilket delvis kan bero på att ENA är en relativt nyligen genomförd organisationsförändring. De två bilder som framgår när de svarande beskriver syftet med ENA-arbetet är dels att det är ord som inte fyller någon funktion och dels att de är ord som har en betydelse i verksamheten.Alla de svarande kände inte till orden. Men bland de svarande som kände till ENA så relaterades orden till allt ifrån att hålla ordning på arbetsutrustningen till företagets historia samt dess framtid.

Sport has the potential to attract and engage people into active, social, and healthy lifestyles. A high grade of easy access to sports facilities increases the chances to increase the number of participants. In smaller municipalities the choices of sports are often limited in comparison to bigger cities. The aim of this study was to gain understanding of how adolescents experience the choices of sports in their municipalities with a narrow range of sports to choose from. In relation to their experiences of local sports, this study also enlightens factors of importance to gain interest and continue in sports among youth, both in the initial phase of being new to a sport but also what keeps them interested to continue. With Bourdieu's theory of capital, field and habitus as a theoretical framework, this study gives attention to adolescents and their opportunities as well as obstacles for participation in leisure activities that includes sport. The selection of individuals for the study originate from two small municipalities: Nordmaling and Bjurholm with Bjurholm having the lowest number inhabitants in Sweden. Data for this study was collected through seven interviews where three of them were group interviews. The results show that the participants overall experience a good range of sports and sufficient opportunities for being active within their municipalities, despite that sports clubs are losing members, closing, and are unable to maintain sports facilities. The results also show that less popular sports also face difficulties to recruit new members, because of the norms within the municipalities. The study shows that friends often is a crucial factor, friends that quit usually results in their friends also quitting, where migration is one of the most common reasons. The conclusion of this study is that sports in Västerbottens rural municipalities of Nordmaling and Bjurholm has a narrow selection of sports, however they do attract youth but have difficulties of keeping them in the club as they grow older.

Flera studier om motorik tyder på en positiv inverkan på flera olika områden såsom barns inlärningsförmåga, fysiska aktivitet och optimala hälsa. Frågan är därför om motorisk träning får nog utrymme i dagens skola. I studien undersöktes fyra klasslärares och fyra idrottslärares förståelse, erfarenheter och förutsättningar för att erbjuda en undervisning i Idrott och Hälsa som uppfyller kraven gällande styrdokumentens innehåll inom motorik. Detta för att se om arbetsuppgifter, planeringstid och utbildning kan spela in. Frågeställningar studien utgick ifrån var;vilken utbildning och erfarenhet informanterna besitter samt hur de planerar, genomför och utvärderar undervisningen ur motorisk synpunkt. I studien valdes en kvalitativ metod, den empiriska insamlingen har skett genom åtta intervjuer i halvstrukturerad form. Motorisk förståelseför idrottslärare och klasslärare visade sig variera i stor utsträckning. Samband som kunnat uttydas är att utbildning kan spela in för vilken förståelse våra informanter förmedlat vid intervjuerna.Frågor om planering och genomförande av lektioner visade att lärarnas mål skilde sig ifrån varandra och därmed även undervisningens syfte. Vissa informanter arbetade mer ingående med motoriska färdighetsövningar medan andra strävade mer mot att bygga upp en god sammanhållning och få bort tävlingsmomenten i idrottsundervisningen. Majoriteten av informanterna uttryckte en avsaknad av material för att bedöma och utvärdera barns motoriska utveckling. En viss skillnad kunde tydas i utvärderingsmetoder.

Denna studie har undersökt gymnasielärares undervisning, i syfte att se om och hur lärare använder sig av formativ bedömning och formativ undervisning. Två gymnasielärare vid två olika skolor har observerats under nio pågående lektioner, samt intervjuats gällande sitt formativa arbetssätt. Studiens resultat visar på att lärarna tillämpar formativ bedömning men på lite olika sätt och i olika utsträckning. Även lärarnas sätt att utveckla eller förbättra undervisningen under pågående lektion skiljer, och i viss mån förefaller undervisningsämnena påverka om och hur lärarna tillämpar formativ undervisning. Lärarna arbetar däremot på liknande vis gällande relationen till eleverna och menar att en tillitsfull relation, både mellan lärare och elev samt elever emellan, är en grundförutsättning för att kunna arbeta formativt.

Ingen skola är immun mot hög skolfrånvaro bland elever. Däremot finns ett samband mellan hög skolfrånvaro, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och placering i särskilda undervisningsgrupper. Mot den bakgrunden är det angeläget att undersöka hur pedagoger i särskilda undervisningsgrupper arbetar förebyggande och motverkande i förhållande till frånvaroproblematik. Syftet med studien var att beskriva och få förståelse för möjligheter och utmaningar för arbetet med frånvaro i skolor med särskilda undervisningsgrupper utifrån skolledares och pedagogers perspektiv. Följande forskningsfrågor användes för att besvara syftet: Hur upplever skolledare och pedagoger somarbetar i särskilda undervisningsgrupper problematiken med hög skolfrånvaro? Hur ser förutsättningarna för arbete med skolfrånvaro ut i förhållande till de särskilda undervisningsgruppernas organisering? Vilka rutiner som förebygger och motverkar skolfrånvaro har de olika skolorna med särskilda undervisningsgrupper? En kvalitativ studie genomfördes med enkätundersökningar och fördjupande intervjuer. Informanterna bestod av fem skolledare och 10 pedagoger. Resultatet bekräftade den tidigare forskningen och talade för vikten av en god samverkan, relationskompetens hos pedagoger i särskilda undervisningsgrupper och individuella anpassningar som arbetssätt. En slutsats nåddes att det är viktigt att se de olika nivåer i samhället som elever påverkas av i sin utveckling, direkt och indirekt, och att särskilda undervisningsgrupper kan argumenteras vara fördelaktiga i arbete vid skolfrånvaro på grund av deras pedagogiska metoder och arbetssätt. 

Syftet med studien är att undersöka några specialpedagogers och några rektorers erfarenheter av och uppfattning om specialpedagogens handledning i förskolan. Denna studie utgår från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra rektorer i en och samma kommun. Studiens resultat visar att det finns stor erfarenhet och beskrivning av specialpedagogens handledning. Specialpedagogerna i studien uttrycker att handledningsfunktionen är ett stort och betydelsefullt uppdrag. Studien har även visat att specialpedagogens handledning används med olika syften och att förväntningar på handledningen behöver kommuniceras. När det inte finns några formella riktlinjer för hur specialpedagogen bör arbeta med handledning i förskolans verksamhet, har studien visat på hur specialpedagogerna själva eller tillsammans med rektorerna på sitt område arbetar fram lokala former för handledningen.

Syftet med studien var att få en förståelse för vilka faktorer som småbarnsföräldrar upplever och uppfattar ligger till grund för deras sysselsättningsgrad i arbetslivet. Vidare så undersöktes eventuell upplevd tidspress hos föräldrarna och om den kan ha någon betydelse för barns utveckling. Studien undersökte också hur småbarnsföräldrar uppfattar samhällsnormer och könsperspektiv i förhållande till arbetsliv och familjeliv. Studiens forskningsfrågor var: Vilka faktorer påverkar valet av heltidsarbete och deltidsarbete enligt småbarnsföräldrar? Hur upplever och beskriver småbarnsföräldrar tidspress och vilka konsekvenser kan deras tidspress få för barns utveckling? Hur beskriver småbarnsföräldrar valet av sysselsättningsgrad i förhållande till samhällsnorm och könsperspektiv? Studiens metod var kvalitativ metod med semistrukturerad intervju. De viktigaste resultaten i studien var att ekonomi är en faktor som påverkar till heltidsarbete och tid med barn är en faktor som påverkar till deltidsarbete. Tidspress upplevs och beskrivs som något som alla småbarnsföräldrar upplever i olika utsträckning och det fanns en uppfattning att tidspress inte är gynnande för barns utveckling. De områden som är svårast att få tid till är tid med barn, hushållsarbete och tid för egna intressen. Sysselsättningsgrad kopplat till normer och könsperspektiv beskrivs i studien. Ett resultat av undersökningen visar på en uppfattning hos informanterna att kvinnor generellt har ett något större intresse för att ägna mer tid åt hushåll och barn. Hushållsarbete är något som informanterna beskriver som ett arbete som saknar anseende men är viktigt. Vidare så uppfattas eventuella pensionsskillnader mellan män och kvinnor som något som kan vara problematiskt men som går att åtgärda. Arbetsplatsens normer är en faktor som påverkar föräldrars val av sysselsättningsgrad. Vidare faktorer som påverkar sysselsättningsgrad är hushållets ekonomi och arbetets karaktär.

The aim with this study is to describe, analyse and understand the way intentions and requirements of the 2010 Education Act relating to special needs and inclusion are implemented in primary schools. The study is based on qualitative interviews with five principals, four special needs teachers and four (normal) teachers. The research questions are: What do the various occupational groups know about the Act’s intentions and requirements? In what way is the Act implemented in schools, i.e. in what way are the various occupational groups working with special needs and inclusion in primary schools? What circumstances impact the schools ability to implement what the Act prescribes? The results have been analyzed on the basis of special needs perspectives, relational and categorical perspectives but also different aspects of inclusion. The study shows that some of the teachers have a categorical perspective and some of them have a relational perspective. Most of them saw possibilities with inclusion. One condition for inclusion to function at its best is that the principal is supportive of the idea and lays a sound foundation.