umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1794
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdali Cabrera, Nadia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eriksson, Linn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Socionomstudenters välbefinnande: En studie om studenternas psykosociala välbefinnande vid Umeå Universitet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Studien syftade till att kartlägga och beskriva hur det psykosociala välbefinnandet såg ut bland socionomstudenterna vid Umeå universitet.  Tidigare forskning visar på att nedsatt välbefinnande är vanligt bland studenter.  Genom att undersöka studenternas psykosociala studiesituation i relation till deras subjektiva och objektiva välbefinnande kartlades en bild av hur det ser ut på socionomprogrammet. Studien omfattar alla campusstuderande terminer vid Umeå universitet. Krav-, kontroll- och stödmodellen har använts för att beskriva studenternas psykosociala arbetsmiljö och General Health Questionnaire 12 (GHQ-12) användes för att mäta studenternas välbefinnande. En enkät skickades ut till samtliga studenter, vilken innehöll kvantitativa och kvalitativa inslag. Resultaten visar att 47,2% av studenterna har ett nedsatt välbefinnande samt att 64,2 % upplevde lätta eller svåra upplevelser av ångest, oro eller ängslan. Majoriteten av studenterna hade besvär med sömnen och visade på trötthetstecken som huvudvärk samt upplevde stress i relation till sina studier. Ju högre stress studenten upplever desto sämre välbefinnande. Studenterna visade på högt eget inflytande över sina studier (94,6%) samt att de kan hantera de krav som ställs på dem (97,3%).

  • 2.
    Abiib, Ahmed
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Skapandet av motståndskraftiga samhällen: En fallstudie om hur Jönköpings kommun arbetar för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att belysa hur samverkande lokala aktörer skildrar arbetet med att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering på lokal nivå. I ett försök att besvara studiens syfte har studien utgått från frågeställningarna vilka faktorer identifierarde lokala aktörerna som viktiga i arbetet för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping, samt vilka dilemman beskriver de lokala aktörerna i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping? För att besvara studiens syfte utfördes en fallstudie riktad mot Jönköpings kommun, där tolv semi-strukturerade intervjuer genomfördes med samverkande lokala aktörer. Intervjuerna gav respondenterna möjlighet att ge sina professionella utsagor om vilka faktorer och aktörer som bidrar till möjligheter eller dilemman. Som analysredskap användes tematisk analys för att identifiera centrala teman utifrån respondenternas utsagor.

    Studiens empiriska fynd visar att motverkandet av våldsbejakande extremism och radikalisering är komplext. Studiens respondenter beskriver b.la. att ett proaktivt områdesarbete samt en ökad kunskapsnivå hos första linjens aktörer avseende företeelserna som viktiga faktorer i skapandet av lokal motståndskraft. Dock belyser respondenterna en utmaning i att utvärdera effekten av det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun och respondenterna uttrycker även att ovissheten avseende delgivning av känslig information mellan olika lokala aktörer som ett hinder för det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun.

  • 3.
    Abiib, Ahmed
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson Garellick, Filip
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Haines Gärding, Mikael
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Pojkar och Mäns heder - Finns den?: En kvalitativ studie om mäns utsatthet i hedersrelaterade förhållanden.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 4.
    Abraham, Mariam
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Socionomstudenters egna berättelser om det subjektiva välbefinnade: - En studie om socionomstudenters subjektiva välbefinnade vid Umeå Universitet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en kvalitativ studie om socionomstudenters subjektiva välbefinnande i dåtid, nutid och futurum. Studien undersöker socionomstudenter på Umeå Universitet från olika terminer på socionomprogrammet. För att ta reda på dessa socionomstudenters subjektiva välbefinnande och få en så bred kunskap om deras egna uppfattning om välbefinnandet genomfördes studien genom semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Med bakgrund till tidigare forskning som visat att studenter kan uppleva stress och ett dåligt subjektivt välbefinnande samt att socialarbetare i arbetslivet har en stressig arbetssituation som i sin tur kan leda till utbrändhet, ämnar studien att få en fördjupad kunskap om hur socionomstudenters subjektiva välbefinnande kan se ut. Intresset ligger i att få en bild av deras syn på det egna subjektiva välbefinnandet innan utbildning, under utbildning samt deras syn på det subjektiva välbefinnandet i kommande yrkesliv. Resultatet av studien visade på att intervjupersonernas subjektiva välbefinnande var väldigt ambivalent. Det gick inte se något mönster gällande intervjupersonernas subjektiva välbefinnande utan det var en mängd olika faktorer som påverkade deras subjektiva välbefinnande. Resultatet visade också på att oavsett studenternas subjektiva välbefinnande hade alla intervjupersoner låga förväntningar på sitt subjektiva välbefinnande i kommande yrkesliv på grund av den negativa bild de fått av det sociala arbetet. Vissa intervjupersoner uttryckte att de trodde att det fanns risk för dem att bli utbrända i yrkeslivet som socionom.

  • 5. Afshin, Ashkan
    et al.
    Sur, Patrick John
    Fay, Kairsten A.
    Cornaby, Leslie
    Ferrara, Giannina
    Salama, Joseph S.
    Mullany, Erin C.
    Abate, Kalkidan Hassen
    Abbafati, Cristiana
    Abebe, Zegeye
    Afarideh, Mohsen
    Aggarwal, Anju
    Agrawal, Sutapa
    Akinyemiju, Tomi
    Alahdab, Fares
    Bacha, Umar
    Bachman, Victoria F.
    Badali, Hamid
    Badawi, Alaa
    Bensenor, Isabela M.
    Bernabe, Eduardo
    Biryukov, Stan H.
    Biadgilign, Sibhatu Kassa K.
    Cahill, Leah E.
    Carrero, Juan J.
    Cercy, Kelly M.
    Dandona, Lalit
    Dandona, Rakhi
    Dang, Anh Kim
    Degefa, Meaza Girma
    Zaki, Maysaa El Sayed
    Esteghamati, Alireza
    Esteghamati, Sadaf
    Fanzo, Jessica
    Farinha, Carla Sofia E. Sa
    Farvid, Maryam S.
    Farzadfar, Farshad
    Feigin, Valery L.
    Fernandes, Joao C.
    Flor, Luisa Sorio
    Foigt, Nataliya A.
    Forouzanfar, Mohammad H.
    Ganji, Morsaleh
    Geleijnse, Johanna M.
    Gillum, Richard F.
    Goulart, Alessandra C.
    Grosso, Giuseppe
    Guessous, Idris
    Hamidi, Samer
    Hankey, Graeme J.
    Harikrishnan, Sivadasanpillai
    Hassen, Hamid Yimam
    Hay, Simon I.
    Hoang, Chi Linh
    Horino, Masako
    Islami, Farhad
    Jackson, Maria D.
    James, Spencer L.
    Johansson, Lars
    Jonas, Jost B.
    Kasaeian, Amir
    Khader, Yousef Saleh
    Khalil, Ibrahim A.
    Khang, Young-Ho
    Kimokoti, Ruth W.
    Kokubo, Yoshihiro
    Kumar, G. Anil
    Lallukka, Tea
    Lopez, Alan D.
    Lorkowski, Stefan
    Lotufo, Paulo A.
    Lozano, Rafael
    Malekzadeh, Reza
    Marz, Winfried
    Meier, Toni
    Melaku, Yohannes A.
    Mendoza, Walter
    Mensink, Gert B. M.
    Micha, Renata
    Miller, Ted R.
    Mirarefin, Mojde
    Mohan, Viswanathan
    Mokdad, Ali H.
    Mozaffarian, Dariush
    Nagel, Gabriele
    Naghavi, Mohsen
    Nguyen, Cuong Tat
    Nixon, Molly R.
    Ong, Kanyin L.
    Pereira, David M.
    Poustchi, Hossein
    Qorbani, Mostafa
    Rai, Rajesh Kumar
    Razo-Garcia, Christian
    Rehm, Colin D.
    Rivera, Juan A.
    Rodriguez-Ramirez, Sonia
    Roshandel, Gholamreza
    Roth, Gregory A.
    Sanabria, Juan
    Sanchez-Pimienta, Tania G.
    Sartorius, Benn
    Schmidhuber, Josef
    Schutte, Aletta Elisabeth
    Sepanlou, Sadaf G.
    Shin, Min-Jeong
    Sorensen, Reed J. D.
    Springmann, Marco
    Szponar, Lucjan
    Thorne-Lyman, Andrew L.
    Thrift, Amanda G.
    Touvier, Mathilde
    Tran, Bach Xuan
    Tyrovolas, Stefanos
    Ukwaja, Kingsley Nnanna
    Ullah, Irfan
    Uthman, Olalekan A.
    Vaezghasemi, Masoud
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Vasankari, Tommi Juhani
    Vollset, Stein Emil
    Vos, Theo
    Vu, Giang Thu
    Vu, Linh Gia
    Weiderpass, Elisabete
    Werdecker, Andrea
    Wijeratne, Tissa
    Willett, Walter C.
    Wu, Jason H.
    Xu, Gelin
    Yonemoto, Naohiro
    Yu, Chuanhua
    Murray, Christopher J. L.
    Health effects of dietary risks in 195 countries, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 20172019Ingår i: The Lancet, ISSN 0140-6736, E-ISSN 1474-547X, Vol. 393, nr 10184, s. 1958-1972Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Suboptimal diet is an important preventable risk factor for non-communicable diseases (NCDs); however, its impact on the burden of NCDs has not been systematically evaluated. This study aimed to evaluate the consumption of major foods and nutrients across 195 countries and to quantify the impact of their suboptimal intake on NCD mortality and morbidity.

    Methods: By use of a comparative risk assessment approach, we estimated the proportion of disease-specific burden attributable to each dietary risk factor (also referred to as population attributable fraction) among adults aged 25 years or older. The main inputs to this analysis included the intake of each dietary factor, the effect size of the dietary factor on disease endpoint, and the level of intake associated with the lowest risk of mortality. Then, by use of diseasespecific population attributable fractions, mortality, and disability-adjusted life-years (DALYs), we calculated the number of deaths and DALYs attributable to diet for each disease outcome.

    Findings: In 2017, 11 million (95% uncertainty interval [UI] 10-12) deaths and 255 million (234-274) DALYs were attributable to dietary risk factors. High intake of sodium (3 million [1-5] deaths and 70 million [34-118] DALYs), low intake of whole grains (3 million [2-4] deaths and 82 million [59-109] DALYs), and low intake of fruits (2 million [1-4] deaths and 65 million [41-92] DALYs) were the leading dietary risk factors for deaths and DALYs globally and in many countries. Dietary data were from mixed sources and were not available for all countries, increasing the statistical uncertainty of our estimates.

    Interpretation: This study provides a comprehensive picture of the potential impact of suboptimal diet on NCD mortality and morbidity, highlighting the need for improving diet across nations. Our findings will inform implementation of evidence-based dietary interventions and provide a platform for evaluation of their impact on human health annually.

  • 6.
    Ahlfeldt, Sanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Jamalde, Melissa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Man måste tycka om att jobba med skitungar: En kvalitativ studie om implementation av nya riktlinjer på HVB2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har sedan länge funnits en problematik kring att säkerställa barn och ungas välmående och rättssäkerhet i den sociala barnavården. År 2005 gjordes en dokumentär som fick namnet Stulen barndom. Dokumentären belyste hur vanvården i svenska barnhem sett ut historiskt samt hur det fortfarande kan se ut i dagens samhälle. Denna dokumentär kombinerat med olika utredningar och rapporter resulterade i att Socialstyrelsen år 2012 tillsatte nya riktlinjer för den sociala barnavården, med förhoppning att uppnå högre säkerhet för barn och ungdomar som är placerade i HVB (hem för vård eller boende).

    Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning de nya riktlinjerna implementerats i tre HVB-verksamheter inom Västerbottens län. Studien belyser hur föreståndare och personal upplever att det är att arbeta i en verksamhet efter de nya riktlinjernas tillkomst. Detta kommer att undersökas utifrån implementeringsteori och driftperspektiv.

    Studien är uppbyggd av kvalitativ metod och är genomförd med hjälp av intervjuer där tre olika HVB undersöks. Vår sammanfattande slutsats är att det är avsevärt lite som förändrats i verksamheterna som resultat av riktlinjernas tillkomst. En slutsats är också att implementationen av riktlinjerna har gått tillväga på skilda sätt i varje verksamhet.

  • 7.
    Ahlstrand, Johannes
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Svedberg, Josefin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kuratorers tankar om relationens betydelse i samtalsbehandling2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig. Vi fann också att relationskompetens är en nödvändighet för att en behandling ska fungera. Begrepp som lyftes var autenticitet, att behandlaren är genuin, vågar visa känslor och reaktioner gentemot patienten. Ännu en faktor som särskilt påtalades var vikten av att som behandlare ha ett icke-dömande förhållningssätt gentemot patienten och se denne på ett realistiskt vis, vilket innebär att behandlaren ser patienten för den person den är.

  • 8.
    Ahlström, Nathalie
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Häggström, Elin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kvinnors levda erfarenheter av sexualiserat våld: En kvalitativ studie av texter från #metoo med fokus på utrymme, ansvar & motstånd2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien undersöker hur kvinnor i text skildrar sina levda erfarenheter av sexualiserat våld i samband med me too-rörelsen med inriktning på vilket utrymme det sexualiserade våldet får, hur ansvaret beskrivs för utövandet av det samt motstånd gentemot det. Valet av studieområde har uppkommit utifrån att vi uppfattat en stor kunskapslucka gällande forskning om kvinnors egna skriftliga återberättelser om levda erfarenheter av sexualiserat våld. Studiens fokus på utrymme, ansvar och motstånd grundar sig i att Isdal (2017) anser att synliggörande av sexualiserat våld är en av den viktigaste komponenten i bekämpandet av det. Coates och Wade (2007) menar att ansvar för våld i stor utsträckning beskrivs på ett tvetydigt sätt och att offrets motstånd ofta döljs.

     

    Genom riktad och summerande innehållsanalys samt abduktiv ansats har texterna studerats. Resultaten visar att det sexualiserade våldet i genomsnitt ges 50 % av utrymmet i texterna, och att det verbala sexualiserade våldet är mest förekommande. Två typer av berättarstilar avseende hur skribenterna beskriver sina levda erfarenheter har noterats. I den första berättarstilen innehåller texterna längre beskrivningar kring bakgrund och följder av det sexualiserade våldet, medan den andra berättarstilen ger den levda erfarenheten av sexualiserat våldet en stor plats i texten i förhållande till övrigt innehåll.

     

    Gällande ansvaret för det sexualiserade våldet förmedlar texterna direkt och indirekt att det både ligger på skribenterna, på personen som beskrivs som förövare samt på utomstående. Detta görs bland annat genom skribenternas sätta att beskriva det sexualiserade våldet på ett ensidigt eller ömsesidigt sätt. I regel tillskriver skribenterna personen som beskrivs som förövare subjektsposition, medan de själva ibland framställs som objekt och ibland som subjekt.

                                                                                              

    Motstånd mot det sexualiserade våldet skildras i 94 % av de analyserade texterna i form av fysiskt, psykiskt, intellektuellt och/eller spirituellt motstånd. De olika typerna av motstånd benämns 353 gånger, där det fysiska motståndet är mest förekommande. Trots detta innehåller många av texterna uttryck av att skribenten inte anser sig ha gjort motstånd.

     

    Samtliga texter synliggör mäns sexualiserade våld mot kvinnor. Skribenterna säger ifrån genom att dela med sig av sina levda erfarenheter och synliggör på så sätt sexualiserat våld.

  • 9.
    Ahmed, Derin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Boström, Nicolina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Socialsekreterarens välbefinnande: En kvalitativ studie om socialsekreterares välbefinnande innanför socialtjänstens väggar2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialsekreterarens välbefinnande är en kvalitativ studie vars empiriska material inhämtats genom en enkätundersökning. En arbetsgrupp av socialsekreterare blev utvald och har medverkat i undersökningen. Sammanlagt var det 14 personer som ställde upp och svarade på enkäten. Analysen på det inkomna materialet är gjord med inslag av Grounded Theory där vi författare gått in med ett öppet sinne och försökt att se helheten. Därefter har vi kopplat de resultat vi fått till redan befintliga teorier och kunskap.

     

    Studiens syfte är att ta reda på hur socialsekreterare som jobbar med myndighetsutövning inom socialtjänsten blir påverkade av de krav som ställs. Tidigare forskning visar att stressen är stor inom socialtjänsten och att socialsekreterare behöver ett stöd från sina medarbetare för att trivas bättre med sin position inom arbete med beslutsfattande. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever mycket stress i sitt dagliga arbete även om det inte sker i det direkta klientmötet. Det vi sett är att de som jobbat kortare tid på arbetsplatsen har en större vilja till att byta arbete än de som jobbat många år på verksamheten. Det framkommer även olika faktorer som bidrar till dagens stora personalomsättning inom socialtjänsten.

  • 10.
    Ahnlund Bäckman, Evelina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    "Folk är väl tuffare bakom skärmen": En fokusgruppstudie om ungas tankar beträffande nätkränkningar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa fokusgruppstudie har författaren intervjuat 13 ungdomar i åldern 16-18 år på ett gymnasium i Göteborg. Idén till studien uppkom i och med att de uppmärksammade Instagramupploppen (nätkränkningar som ledde till upplopp i centrala Göteborg i december 2012) skedde och skapade en debatt bland ungdomarna på två skolor. Dessa skolor var författarens verksamhetsförlagda utbildningsplats.  Syftet med studien var således att undersöka hur nätkränkningar som fenomen förstås bland ungdomar på gymnasiet. Ett delsyfte blev att förstå hur kön var verksamt i dessa kränkningar genom att använda genus som analytiskt verktyg. Genom att veta hur unga talade om fenomenet, var förhoppningen att  en förståelse för varför nätkränkningar mellan ungdomar sker. Ungdomarna delades in i tre fokusgrupper, två tjejgrupper och en killgrupp och intervjuerna skedde på ungdomarnas skola under skoltid, den 19 mars 2013. De huvudresultat studien kom fram till var bland annat att ungdomar upplevde att tjejer var mer utsatta än killar, men att de också utsatte andra människor oftare än killar. Killar uppfattades oftast nätkränka i grupp, medans tjejer kränkte både i grupp och enskilt. Att själv lägga ut material, exempelvis en bild, som blev kritiserat var nära sammankopplat med skuld för tjejerna. Killarna misstroddes snarare om de hade utsatts. Vuxna ansågs ha ett ansvar endast om en ungdom hade berättat om nätkränkningen för denna. Polis och myndighetspersoner ansågs däremot behöva ta ett större ansvar än idag. Upploppet som skedde sågs som ett nödvändigt ont, då ungdomarna ansåg att detta var det enda sättet för att få vuxna, och då främst polisen att reagera. 

  • 11.
    Ahnlund, Petra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Influence in elderly and disability care2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Influence in elderly and disability care

    Care for elderly and care for persons with disabilities are two sectors in the welfare state, aiming to give support, care and service when needed. There are both similarities and differences between the two sectors, our interest is how the concept influence has been discussed and understood in this both sectors. Influence is regulated in the Swedish Social Service Act and in the act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments but is operationalized in different ways in care for elderly and care for persons with disabilities. It is for example much more concrete described for the care of persons with disabilities. In the care for elderly, influence is described in a more general way whit diffuse terminology.

    The aim with the presentation is to discus differences and similarities in relation to influence and its consequences for the every day life. Laws, policies and previous research are discussed as is interviews with personnel working in respectively sector focusing on their descriptions of what they do at work. Our results show that personnel in the care for persons with disabilities include their clients in their work, influence is more visible for that group, and it is something obvious to consider at work in relation to participation and influence in ones own life. For the personnel in the care for elderly, influence is not as visible as a concept and when they talk about their work, they talk about routines and organisational needs. Our conclusions are that organisational guidelines as well as laws and policy decisions creates different opportunities to make influence for clients possible. 

  • 12.
    Ahnlund, Petra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Omsorg som arbete: Om utbildning, arbetsmiljö och relationer i äldre- och handikappomsorgen2008Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: At the central administrative level in Sweden, care work is presented as a complex task for which personnel require special qualifications. In elderly care, questions of training and qualifications form the highly topical theme noticed by central actors. According to The National Board of Health and Welfare, the supply of manpower and the educational levels of the workers are the most important factors in ensuring high quality care for the elderly. The question of educational levels is, however, with the exception of personal assistants, not given as much attention in care for people with disabilities.

    Aim: The aim of this dissertation is firstly to compare elderly care and care for persons with disabilities with the focus to describe and analyse education and work environment in these sectors. Secondly, the aim is to analyse if, and if so how, questions of education interacts with personnel’s view of the social work environment.

    Methods: The thesis is comprised of four studies and paper 1, 2 and 3 are based on the results of a qualitative interview study, which was comprised of 48 persons who worked in elderly care and the care for persons with disabilities. Of the 48 persons who took part in the study, 11 of them worked as middle managers and 37 worked as care workers in the every day care. Paper 4 consists of a research summary on how education for care workers is being studied in a Swedish and an international context.

    The personnel who participated in the interview study work in different care settings; in elderly care the personnel work in both sheltered housing and public home care services. In the care for disabled persons, the personnel work in residential housing with special services, in public daily activities for people with intellectual disabilities and as personal assistants.

    Result: Both managers and personnel find it important for care workers to have a degree of educational background as a basis for the learning process at the work place. The results also show that educational levels and the work environment are themes that are discussed differently by different actors. In previous research on education for care workers in both elderly care and the care for People with disabilities, academic education or education at a ground level has been seen as problematic due to the distance it is said to create between the worker and the care recipient. My results show that the discussion about education for care workers has become rather biased, and that highly educated personnel tend to be more aware of the power they possesses and that the relation to the care receiver is important. In elderly care the issue of education seems to be more a question of a general educational level. In the care for people with disabilities, the question of education for personnel is on a more individual basis, where the care workers learn together with the care recipient. Educational levels, the work environment and relations with colleagues and care recipients are connected and support from the managers is important for understanding the work and the relational perspective.

  • 13.
    Ahnlund, Petra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    To organise for care work: Work environment and relational aspects of care work in Sweden2008Ingår i: Care work in crisis:: Reclaiming the Nordic ethos of care, Studentlitteratur , 2008, s. 304-322Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Ahnlund, Petra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Utbildning och mångfald2010Ingår i: Omsorg och mångfald / [ed] Stina Johansson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2010, s. 179-192Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Andersson, Tommy
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Snellman, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sundström, Madelene
    NCK.
    Heimer, Gun
    NCK.
    Prevalence and correlates of sexual, physical, and psychological violence against women and men of 60 to 74 years in Sweden2017Ingår i: Journal of Interpersonal Violence, ISSN 0886-2605, E-ISSN 1552-6518Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Past-year sexual, physical, and psychological violence against women and men aged 60 to 74 years was studied. The data derived from a nationally representative survey on violence in which approximately 2,800 women and men aged 60 to 74 years in Sweden participated. Women were significantly more likely to have been subjected to at least one form of violence in the past year. The prevalence of sexual violence as well as systematic and repeated psychological violence was found to be significantly higher for women than for men. Sexual violence was the most common form of violence against women. Systematic and repeated psychological violence was the most common form of violence against men. Additional gender differences were found in relation to victim characteristics. While associations among women were found between violence victimization and sociodemographic characteristics, health as well as social capital, only health-related characteristics were found to be associated with past-year violence victimization among men. Among women, economic problems, posttraumatic stress disorder (PTSD) symptoms, lack of trust in other people, and not having anyone to talk to were associated with violence victimization. Poor psychological health and an at-risk consumption of alcohol were found to be associated with violence victimization among men. The results highlight the importance of research on violence victimization to assess gender differences also when inquiring into the situation among persons in older generations. The results also indicate practical implications for caring professions; the need to inquire into the experiences of violence among older persons and to pay particular attention to these characteristics when encountering women and men in this age interval.

  • 16.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Johansson, Stina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Omvårdnadsprogrammet: genomströmning, etableringsgrad och utbildningens relevans2011Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den offentliga omsorgen om äldre och personer med funktionshinder arbetar i dag personal som tillsammans utgör det största yrkesområdet i Sverige. I rapporten studeras hur intentionerna med att höja utbildningsnivån för äldreomsorgens personal genom att formalisera all kompetens kring en utbildning lyckats. Till grund för analysen ligger enkätdata samt statistik från SCB.

    Undersökningen visar att gymnasieskolans omvårdnadsprogram inte som enda aktör kan utbilda personal i en omfattning som motsvarar de framtida rekryteringsbehoven. Detta trots att omvårdnadsprogrammet har en god genomströmning och trots att en stor andel av eleverna arbetar inom avsedda målgruppsområden efter avslutade studier. Av de som avgick från omvårdnadsprogrammet 2000 och som finns i arbete 2008, arbetade 78 procent i ett målgruppsområde, de flesta som vård- och omsorgspersonal (SSYK 513) följt av sjukstöterskor (SSYK 223 och 323).

    Rapporten visar att utbildningen på omvårdnadsprogrammet har förberett eleverna för kommande arbetsliv på ett bra sätt, ett påstående som både de som arbetade och de som inte arbetade inom vård- och omsorg instämde i. Däremot råder det en stor variation bland de som arbetade inom vård- och omsorgsfältet vad gäller om kunskapen tas tillvara på den nuvarande arbetsplatsen.

  • 17.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Johansson, Stina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Omvårdnadsutbildning som mål eller medel?: Om legitimitetsproblem och kunskapssyn2006Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 13, nr 3, s. 212-227Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 18.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Johansson, Stina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Upper secondare health care programme as means or measure?: On the problem of legitimacy and the view of knowledge2008Ingår i: Care work in crisis: Reclaiming the Nordic ethos of care, Lund: Studentlitteratur , 2008, s. 324-340Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 19.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Johansson, Stina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Utbildning och kompetensfrågor för äldre- och handikappomsorgens personal: En forskningsöversikt2008Ingår i: Tidskriften Socionomens forskningsöversikt, ISSN 0283-1929, nr 6, s. 70-82Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 20.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Inflytande2016Ingår i: Förändringsperspektiv på äldreomsorg: att leva som andra / [ed] Stina Johansson & Annika Taghizadeh Larsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, s. 119-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Omsorg, pratik och retorik: Om skillnader i uttryckssätt bland personal i äldre- och handikappomsorgen2008Ingår i: Nordisk sosialt arbeid, ISSN 0333-1342, E-ISSN 1504-3037, Vol. 28, nr 1, s. 42-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to analyse the stories told by care workers engaged in formal care of the elderly and persons with disabilities. The empirical material consists of qualitative interviews with 28 Swedish care workers. The analysis reveals that the personnel in both care settings are focusing on routines and support for their caretakers, but are doing so in different ways. Our interpretation focuses on the differences between the personnel engaged in elderly and disability care and on how the relations between care workers and caretakers are being revealed in the narratives. The conclusion is that the personnel are affected by structural conditions such as ideologies, laws and the design of the settings.

  • 22.
    Ahnlund, Petra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Wikström, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Arbetslinjen i fokus. En analys av flykting- och etableringspolitiken.2015Ingår i: Book of Abstracts FALF 2015 Conference, 10-12 June 2015, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I december 2010 sjösattes en ny reform för flyktingmottagandet i Sverige: Lagen om etableringsinsatser förvissa nyanlända (2009/10:197). Ett övergripande syfte med flyktingpolitiken är att ingen ska hamna i utanförskap,och därför fokuseras i reformen snabb arbetsmarknadsetablering genom betoningen på aktivering. Denna aktiveringspolitik återfinns i stora dela av Europa och inbegriper ’Welfare to work’, ett skifte från enpassiv välfärdslogik till en aktiv sådan för att förhindra beroende och passivitet främst för grupper som anses stå långt ifrån arbetsmarknaden. Den svenska versionen av en aktiv arbetsmarknadspolitik brukar benämnassom ”arbetslinje” och har ett tydligt fokus på att genom olika strategier stimulera alla med arbetsförmåga till sysselsättning. Dessa strategier kan handla om att öka anställbarhet men kan också innefatta villkorade ersättningar eller olika slags prestationsbelönande system.Syftet med presentationen är att beskriva hur etableringsinsatser för nyanlända legitimerar en arbetslinje i integrationen av flyktingar och deras anhöriga och hur flyktingen som subjekt konstrueras som en aktiv arbetare. Två centrala dokument, SOU 2008:58 och Regeringens proposition 2009/10:60, i vilken den nya lagen ingår, har analyserats med inspiration av kritisk diskursanalys och Bacchis problemdefinition (1999). Genom att ställa frågor om vad som utgör problemet, vilka dess orsaker är och hur lösningar konstrueras, med fokus på flyktingen, framkommer argumenten för flyktingpolitiken och dess inramning. Resultat från diskursanalysen visar bl.a. att lagen vilar på en princip om att snabbt komma till någon form av sysselsättning ses som en överordnat mål för att förebygga ett möjligt utanförskap och bidragsberoende. Det finns idag en tydlig markering i dokumenten att individen måste anpassa sig till arbetsmarknadens krav ochefterfrågan, ta ansvar för sitt deltagande och sin försörjning. Våra analyser visar en tydlig förskjutning från att betrakta ”flyktingen” som kategori grundat i ett humanrättsligt erkännande med ett visst behov av särskildastödinsatser, till att ses som en arbetssökande där arbete är en rättighet såväl som en skyldighet.

  • 23.
    Alalehto, Tage
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Fifflarens personlighet: en studie om personlighetsdragets betydelse vid ekonomisk brottslighet2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Aldén, Julia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eckerdal, Caroline
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Från exkludering till inkludering: En kvalitativ studie om hur ett social kooperativ arbetar för att bryta social isolering och öka arbetsmöjligheter för individer med psykisk ohälsa2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har till syfte att undersöka hur ett social kooperativ arbetar för att hjälpa individer med psykisk ohälsa som befinner sig i social isolering att öka sina arbetsmöjligheter. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts med socialarbetare inom ett social kooperativ inom den privata sektorn i en kommun i Norrland. Intervjuerna har bearbetats utifrån en innehållsanalys som sammanfattats i sex olika teman vilket ligger till grund för resultatdelen. Dessa sex teman är arbetssätt inom verksamheten, centrala aspekter för att bryta en social isolering, stigmatiseringens effekt, känsla av sammanhang, sysselsättningens effekt på individen och motsvarande metoder och verksamheter. Resultatet visar på att individer med psykisk ohälsa upplever en stigmatisering i samhället vilket i många fall kan leda till en social isolering. Stigmatiseringens effekt och den sociala isoleringen som konsekvens kan resultera i att individerna hamnar långt ifrån arbetsmarknaden och möjligheterna till arbete försämras. I resultatdelen framgår bemötande, känsla av sammanhang och kommunikation som viktiga delar i arbetet med dessa individer. Social kooperativet har också en strävan efter att minska stigmatiseringen kring målgruppen samt uppnå empowerment hos individerna, vilka tillsammans med social isolering utgör studiens teoretiska utgångspunkter.

  • 25.
    Ali, Ahmed
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Woldu, Tekle
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Ungas röster: En kvalitativ studie om ensamkommande flyktingbarns upplevelser av insatser2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to assess how unaccompanied refugee children experience the efforts from different authorities, and how those efforts can be improved from the childrens own perspective to facialitate the integraion process. The emphasis is directed towards the services the children receive from social workers, accommodations, trustee/custodian and schools. To answer our question formulation, we´ve used a qualitative approach, and to process the data we utilized qualitative content analysis. The result indicates that the interviewees perceives the academic institution, living circumstances, trustee and social workers as the conterstones to establishing themserlves successfully, The interviewees are mostly satisfied with the efforts put forth by the trusteem social worker and accommodation, on the other hand, the result also show serveral shortcomings by the academic institutions. The result of this study was analyzed on the basis of prior research, and the discussion was powered by our point of views and conslusions of this study.

  • 26.
    Ali Elamiri, Faten
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Selda, Naghikhani Azar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Bethlehem, Terefe
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Vägen till ungdomskriminalitet: En kvalitativ undersökning om vilka förhållanden som bidrar till att unga män begår brott2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungdomskriminalitet är ett ofta förekommande problem i dagens samhälle. Med anledning av detta har syftet med denna studie varit att få en djupare förståelse av de individuella och sociala förhållandena av ett kriminellt beteende bland unga män. Studien genomfördes genom kvalitativ innehållsanalys och det empiriska materialet insamlades genom narrativa intervjuer. Fokus lågiggerigger på fem unga mäns livsberättelser om barndomen, tonåren, kriminaliteten och framtiden. För att få en djupare förståelse av de riskfaktorer som ligger till grund för ungdomskriminalitet jämfördes det empiriska materialet med tidigare välkända riskfaktorer.

     

    Under intervjuerna har det lyfts fram olika riskfaktorer som kan ha bidragit till att ungdomarna i studien har utvecklat ett kriminellt beteende. Riskfaktorer som framkom under intervjuerna var att ungdomarna är födda i en familj där familjemedlemmar lider av psykiska funktionsnedsättningar eller i en familj där föräldrarna saknar effektiv föräldraförmåga, påverkan av grupptryck och/eller bosatta i ett område med låg socioekonomisk status. Även olika motiv som till exempel pengar, popularitet bland jämnåriga, makt och kontroll kan har varit bidragande till ett utvecklande av ett kriminellt beteende.

     

    Utifrån frågeställningarna kan man dock inte ange en entydig faktor till varför ungdomarna begår brott. Däremot kan ett samspel mellan olika faktorer utlösa ett kriminellt beteende hos en ung individ. Dessa faktorer kan vara uppväxtförhållanden, umgängeskretsen och resurssvaga bostadsområden. Informanterna har erhållit olika erfarenheter av livet under sin uppväxt. På så sätt fick forskarna ett brett perspektiv på olika faktorer som kan ha påverkat utvecklingen av ett kriminellt beteende.  

  • 27.
    Al-khatib, Neda
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Axnander, Marika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Goga Berlin, Olivia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Bikulturell, separerad eller marginaliserad?Bicultural, separated or marginalized?: - En studie som undersöker hur andragenerationsinvandrare beskriver skapandet av sin identitet samt hur de beskriver tillhörighet i det svenska samhället- A study to investigate how second generation immigrants describes the creation of their identity and how they describe belonging in the Swedish society.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna undersökning är syftet att undersöka och analysera hur andragenerationsinvandrare beskriver skapandet av sin identitet samt hur de beskriver tillhörighet i samhället. Insamlingen av studiens data har skett via kvalitativa intervjuer genom ett bekvämlighetsurval. Studien har genomsyrats av ett hermeneutiskt synsätt. I empirin framkom det att andragenerationsinvandrare upplever svårigheter i sitt identitetsskapande samt att tillhörighet beskrivs som ett kontextuellt begrepp. Slutsatsen av studien resulterade i att majoriteten av respondenterna beskriver känslan av att vara bikulturell.   

  • 28.
    Almgård, Annelie
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Broadhall, Elin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Thyselius, Nils
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    När kvantitet blir kvalitet: En sammanställning och utvärdering av det kvalitetsinriktade datamaterialet vid socialtjänstens vuxenenhet i Umeå2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att studera hur ingången till socialtjänstens arbete med vuxna kan se ut i en svensk kommun samt hur karaktäristiska, så som ålder, kön och ansöknings- eller anmälningsorsak, hos ärenden och målgruppen förändras över tid.Metoden som användes var kvantitativ, en så kallad fallstudie, och materialet som studien grundades på är data insamlad vid socialtjänstens vuxenenhet i Umeå. Dessa bestod av utskrivna Excel-ark som fyllts i av enhetschefen för hand och materialet täcker två tolvmånadersperioder (juli 2006 - juli 2007, juli 2010 - juni 2011).

    Resultatet visade att den vanligaste ålderskategorin för båda perioderna är 21-25 år med en medelålder för kvinnor på 39 år och män 37,5 år den första perioden (2006/2007). För den senare perioden (2010/2011) var medelåldern 39,5 för kvinnor och 38,6 för män. Männen utgjorde en större del av klientgruppen båda perioderna, och den vanligaste förekommande aktualiseringsorsaken för båda könen och perioderna var alkohol (lika vanligt förekommande som narkotika för män 2006/2007). Ärenden blev i hög utsträckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som ärendet inkommit till enheten. Den längsta tiden innan ett ärende fördelades var år (2006/2007). Ärenden blev i hög utsträckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som ärendet inkommit till enheten. Den längsta tiden innan ett ärende fördelades var år 2006/2007 144 dagar och år 2010/2011 127 dagar. Resultatet presenteras i tabeller och diagram.

  • 29.
    Almér Tegström, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hedenljung, Rebecca
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Vi är varandras arbetsmiljö: En kvalitativ studie av hur enhetschefer för hemtjänstverksamhet arbetar med social och organisatorisk arbetsmiljö.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats handlar om enhetschefers upplevelse av sina medarbetares sociala och organisatoriska arbetsmiljö. Studien syftar till att belysa och kartlägga hur enhetschefter inom hemtjänstverksamheten i en mellanstor kommun definierar, upplever och arbetar med sina medarbetares sociala och organisatoriska arbetsmiljö. Detta genom att undersöka och beskriva vad enhetscheferna själva ser som förutsättningar för en god arbetsmiljö, men även att kunna belysa vilka aspekter som kan försvåra arbetsmiljö arbetet.

    Studien har en induktiv ansats och ett kvalitativt tillvägagångssätt och genomförs genom fallstudier. Fyra stycken enhetschefer inom hemtjänstverksamhetetn i en mellanstor kommun intervjuades genom semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Genom en innehållsanalys härleddes resultat ur intervjuerna vilket i sin tur ställdes i relation till Karaskes & Theorells (1990) krav, kontroll och stöd modell.

    Slutsatserna som presenteras belyser enhetschefernas inverkan på medarbetarnas arbetsmiljö, där ses vikten av att enhetscheferna verkar som ett gott socialt stöd genom att se och bekräfta sina medarbetare i en verksamhet där arbetssituationen kan vara pressad.

  • 30.
    Alsén, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Den dolda ytan: En kvalitativ studie om myndighetsutövande personals strategier i arbetet med vuxna missbrukare2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka synsätt och strategier i arbetet med vuxna missbrukare hos myndighetsutövande personal inom socialtjänsten. Bakgrunden till studien är att det finns ett inneboende dilemma med att som myndighetsutövande personal, dels arbeta som en representant för en myndighet med ramar som begränsar och dels arbeta i direktkontakt med medborgarna som ska ha hjälp. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, med intervjuer, där fem myndighetsutövande personal i tre olika kommuner i södra Sverige intervjuades. Som teoretisk utgångspunkt för att analysera empirin har Michael Lipskys teoretiska begrepp street-level bureaucrats använts. Studiens resultat stämmer i stort överens med vad den tidigare forskningen säger inom området och de teoretiska begrepp som har använts. Huvudslutsatsen i studien är att myndighetsutövande personal som jobbar med missbruk använder sig av i huvudsakligen två olika synsätt och strategier som beror på klientens grad av missbruksproblem. När en klient anses ha lättare missbruksproblematik hänvisas de till kommunens egna öppenvård. När en klient har tyngre missbruksproblematik används en rad olika insatser som framförallt beror på olika klientegenskaper.

  • 31.
    Alvarsson, Rebecka
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Ragnarsson, Cassandra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    De våldsutsatta barnen: -tingsrättens bedömningar och resonemang kring frågor som rör vårdnad-, boende-, och umgänge.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De sju domar som utgör urvalet i studien berör frågor som handlar om vårdnad, boende och umgänge. De är hämtade från Umeå tingsrätt mellan perioden år 2015–2017. Domarna studerades med riktad innehållsanalys, med fokus på fysiskt våld, psykiskt våld och barn som bevittnat våld. För att få en helhetsbild och en tydlig beskrivning på den rättsliga processen, från yrkande till domslut, har följande teman valts ut. Teman är: yrkande, fysiskt våld, psykiskt våld, barn som bevittnat våld, barns mående/beteende, insatser och domslut. Utifrån dessa teman ges en tydlig bild på hur tingsrätten resonerar i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Resultatet visar på att tingsrätten resonerar utifrån barnets bästa med ett genomgående barnperspektiv där varje fall bedöms utifrån sin individuella situation. Vidare visar resultatet, att fysiskt- och psykiskt våld uttrycks och utförs på olika sätt och att barnet påverkas av det. Allt våld inom familjen bedöms inte som straffbart enligt den rådande lagstiftningen, trots att de kan ge stor skada på barnet, både i nutid och framtid.

  • 32.
    Amundsson, Josefin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eldeklint, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Wegner, Felicia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Behandla mig som den (trans)person jag är: En kvalitativ studie om hur transpersoner upplever bemötandet från kuratorer2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie i vilken sex personer som identifierar sig som transpersoner berättade om hur de upplever bemötandet från kuratorer. Dessa upplevelser samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt möjlighet att skriftligen svara på frågor utifrån olika teman. Det fanns inget krav på var deltagarna skulle ha mött en kurator, men alla uppgav att de hade träffat kuratorer inom vården. I berättelserna beskrev deltagarna sina upplevelser av dåligt respektive bra bemötande, samt om relationen till kuratorn. Resultatet av studien utmynnade i tre kategorier; förväntningar inför bemötande, hur bemötandet upplevs, samt framgångsfaktorer för ett adekvat bemötande. Dåligt bemötande visade sig vara diskriminering, användande av felaktiga eller föråldrade begrepp/pronomen, samt att kuratorn lägger onödigt fokus på transidentiteten. Resultatet visade även att deltagarna upplevde en skillnad att gott bemötande var vanligare inom transvården än övriga vården. Gott bemötande präglades av respekt och transkompetens. Resultatet analyserades utifrån queerteori/heteronorm, stigma samt Husserls livsvärldsteori, för att förklara hur samhälleliga normer påverkar både vilket bemötande som erbjuds samt hur det uppfattas. Slutsatserna var att bemötandet varierade beroende på om kuratorn arbetade inom eller utanför transvården, men att dåligt bemötande kunde förbättras med hjälp av ökad kompetens genom utbildning.

  • 33.
    Anderson, Bo
    et al.
    Michigan State University, USA.
    Johansson, Stina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Om sociala näverk och hälsa1989Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 5-6, s. 223-229Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Andersson, Daniel
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lindberg, Andreas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Brott i media: En studie av medias framställning av brottspåföljder och kriminella individer2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 35.
    Andersson, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kvick, Sofia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    "Jag skulle aldrig bli som dem": En kvalitativ studie om missbrukares motivation till drogfrihet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Studien syftar till att undersöka vad som stärker respektive hämmar motivationen till drogfrihet hos personer med missbruk samt vilken relevans identitet och socialt nätverk har för den processen. Tidigare forskning har visat på vikten av motivation för att möjliggöra de förändringar som krävs för att kunna lämna missbruket bakom sig.

    Denna studie är av explorativ induktiv karaktär med kvalitativa intervjuer som utgångspunkt. Fem intervjuer utfördes med individer på HVB- eller LVM-hem som haft ett självutnämnt missbruk under minst fem år.

    Resultaten visade att samtliga deltagare beskrev sig själv som ensamma efter att de sagt upp kontakten med majoriteten av sina vänner. Ju längre de varit i missbruket desto svårare var det för dem att förstå vem de var innan och vem de skulle komma att bli under avhållsamhet. Orsaken till att deltagarna ville bli drogfri berodde till största del på familjemedlemmar som de inte ville skada mer. Mindre fokus lades på deras personliga fördelar som avhållsamhet skulle kunna innebära. Några av deltagarna upplevde sig själv som värdelösa, en last för samhället och samtliga inom familjen.

  • 36.
    Andersson, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lindberg, Moa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kurator inom hälso- och sjukvården: En kvalitativ studie om kuratorns upplevda arbetssituation2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvårdens upplevda arbetssituation ser ut. Studien tar upp olika faktorer som påverkar kuratorn i dennes arbete, bland annat faktorer som stress, arbetsmiljö, delaktighet samt yrkesrollens status för att nämna några. Kuratorn beskrivs som en ensamprofession i ett medicinskt kontext och med den här studien försöker vi få en bild av hur detta kan påverka kuratorerna i deras arbetssituation. Genom en kvalitativ ansats med sex semistrukturerade intervjuer tillsammans med kuratorer från hälso- och sjukvården har vi fått fram vårt resultat. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av Grundad teori. Resultatet visar bland annat att flera kuratorer inom hälso- och sjukvården upplever en hierarki mellan de olika professionerna på sin arbetsplats. Respondenterna i studien anser att en yrkeslegitimation skulle kunna göra skillnad för statusen på socionomyrket. Resultaten visar också att både den fysiska och psykiska arbetsmiljön påverkar kuratorerna i deras dagliga arbete. Respondenterna lyfter även fram hur viktigt det är med delaktighet och påverkan, både kring deras egen arbetssituation men också verksamheten i stort.

  • 37.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Salander, Pär
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Onkologi.
    Brandstetter-Hiltunen, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Knutsson, Emma
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Hamberg, Katarina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Is it possible to identify patient´s sex when reading blinded illness narratives? An experimental study about gender bias2008Ingår i: International Journal for Equity in Health, ISSN 1475-9276, E-ISSN 1475-9276, Vol. 7, nr 21, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In many diseases men and women, for no apparent medical reason, are not offered the same investigations and treatment in health care. This may be due to staff's stereotypical preconceptions about men and women, i.e., gender bias. In the clinical situation it is difficult to know whether gender differences in management reflect physicians' gender bias or male and female patients' different needs or different ways of expressing their needs. To shed some light on these possibilities this study investigated to what extent it was possible to identify patients' sex when reading their blinded illness narratives, i.e., do male and female patients express themselves differently enough to be recognised as men and women without being categorised on beforehand?

    Methods: Eighty-one authentic letters about being diseased by cancer were blinded regarding sex and read by 130 students of medicine and psychology. For each letter the participants were asked to give the author's sex and to explain their choice. The success rates were analysed statistically. To illuminate the participants' reasoning the explanations of four letters were analysed qualitatively.

    Results: The patient's sex was correctly identified in 62% of the cases, with significantly higher rates in male narratives. There were no differences between male and female participants. In the qualitative analysis the choice of a male writer was explained by: a short letter; formal language; a focus on facts and a lack of emotions. In contrast the reasons for the choice of a woman were: a long letter; vivid language; mention of emotions and interpersonal relationships. Furthermore, the same expressions were interpreted differently depending on whether the participant believed the writer to be male or female.

    Conclusion: It was possible to detect gender differences in the blinded illness narratives. The students' explanations for their choice of sex agreed with common gender stereotypes implying that such stereotypes correspond, at least on a group level, to differences in male and female patients' illness descriptions. However, it was also obvious that preconceptions about gender obstructed and biased the interpretations, a finding with implications for the understanding of gender bias in clinical practice.

  • 38.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Salander, Pär
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hamberg, Katarina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Using patients' narratives to reveal gender stereotypes among medical students2013Ingår i: Academic Medicine, ISSN 1040-2446, E-ISSN 1938-808X, Vol. 88, nr 7, s. 1015-1021Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: Gender bias exists in patient treatment, and, like most people, health care providers harbor gender stereotypes. In this study, the authors examined the gender stereotypes that medical students hold about patients. Method: In 2005, in Umeå, Sweden, the authors collected 81 narratives written by patients who had undergone cancer treatment; all information that might reveal the patients’ gender was removed from the texts. Eighty-seven medical students read 40 or 41 narratives each, guessed the patient’s gender, and explained their guess. The authors analyzed the students’ explanations qualitatively and quantitatively to reveal the students’ gender stereotypes and to determine whether those stereotypes had any predictive value for correctly guessing a patient’s gender. Results: The students’ explanations contained 21 categories of justifications, 12 of which were significantly associated with the students guessing one gender or the other. Only three categories successfully predicted a correct identification of gender; two categories were more often associated with incorrect guesses. Conclusions: Medical students enter their training program with culturally shared stereotypes about male and female patients that could cause bias during their future careers as physicians. To prevent this, medical curricula must address gender stereotypes and their possible consequences. The impact of implicit stereotypes must be included in discussions about gender bias in health care.

  • 39.
    Andersson, Julia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lundmark, Felicia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    En studie om ungdomars psykiska välbefinnande med hjälp av GHQ-122016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 40.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Aging and Dependency in Sweden's Welfare Services2013Ingår i: An Insatiable Dialectic: Essays in Critique, Modernity, and Humanism / [ed] Roberto Cantú, Cambridge: Cambridge Scholars Publishing , 2013, 1, s. 196-215Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 41.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    At tilegne sig et nyt sprog2013Ingår i: Læring i og af klinisk praksis / [ed] Stinne Glasdam & Steen Hundborg, København: Nyt Nordisk Forlag Arnold Busck , 2013, 1, s. 89-103Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Det gäller att hushålla med kommunens resurser: biståndsbedömares syn på äldres sociala behov2004Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, Vol. 11, nr 3-4, s. 275-292Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 43.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Det ligger i tiden: Tid för rutiner i omsorgsarbetet?2006Ingår i: Tid för utveckling?, Studentlitteratur, Lund , 2006, s. 25-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Freedom of choice in Swedish public care of the elderly: a care-worker perspective on the challanges of care and care work2013Ingår i: Tracing the women-friendly welfare state: gendered politics of everyday life in Sweden / [ed] Åsa Gunnarsson, Göteborg: Makadam , 2013, 1, s. 170-189Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Individualisering2016Ingår i: Förändringsperspektiv på äldreomsorg: att leva som andra / [ed] Stina Johansson & Annika Taghizadeh Larsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, s. 129-138Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lokala värdighetsgarantier: att skapa(o)lika villkor i äldreomsorgen?2018Ingår i: Äldreomsorger i Sverige: lokala variationer och generella trender / [ed] Håkan Jönson & Marta Szebehely, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, 1, s. 59-73Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Myndighetsutövning i äldreomsorgen: att skapa likhet i äldres behov?2007Ingår i: Social omsorg i socialt arbete, Gleerups, Malmö , 2007, s. 21-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Omsorg under förhandling: - om tid, behov och kön i en föränderlig hemtjänstverksamhet2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Swedish welfare state, and public elderly care of today in particular, is under transformation in many respects. Organisational restructuring, such as downsizing and new forms of organisation, mainly influenced by New Public Management, are some of the factors that have affected home care service. The purchaser/provider model is the applied organising model in the investigated municipality in one of the bigger towns in Northern Sweden. These changes, in combination with demographic changes which means an increasing elderly group who receive home care service, and the fact that more men carry out the care work, point towards some important themes such as time, needs and gender.

    The empirical material, consisting mainly of interviews, has been analysed from both a theoretical and empirical perspective. The voices of three groups; the care managers’, the care workers’ and the elderlys’ have been allowed to “inform” each other. The focus has directly and indirectly been on the elderly and the care they do or do not receive. The aim is to describe and analyse the conditions for meetings that take place between the elderly and staff in a home care service in transformation, based on the statements given by the different actors. Twelve women and four men in the group of care workers and six female care managers were interviewed. Four women and two men represented the group of elderly. A perspective on strangership, influenced by Simmel, is introduced to illustrate some of the aspects that cannot be taken for granted in care in a changing public home care service.

    Methodological choices and how these are handled, have been crucial. Important conclusions made are that meetings that take place in the home care service may look very different and can therefore not be viewed in terms of either only one aspect or another, or a combination of both, but rather as in concurrence. Time, needs and gender are subjected to negotiations in the hierarchy of the social services. The problems connected with time and the view of needs, are constantly moving around within and between the groups, but nevertheless remain. Gender is present in home care service in a way that contradicts the officially fixed neutrality of gender. A typical example is when care managers argue that gender is not a relevant factor in the needs assessments, even though this seems to be the case. The public home care service constitutes an arena, where constant negotiations between different groups and on different levels take place. In this divided organisation, negotiations concerning time, needs and gender are continuously in progress.

    Keywords: Care, elderly care meetings, elderly, care managers, care workers, public home care service, home care service in transformation, time, needs, gender, strangership, negotiations

  • 49.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Paradoxes of gender in elderly care: the case of men as care workers in Sweden2012Ingår i: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 30, nr 3, s. 166-181Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish public system of elderly care is highly relevant for studying gender relations, specifically when male care workers are more frequently seen within this female-coded field of practice. In this article, qualitative interviews with male and female care workers, elderly women and men, and care managers are analysed to discover how they talk about care work and how gender is expressed, both implicitly and explicitly, in the materialization of care. By illuminating the dynamics of how gender is constructed and negotiated in the intersection of the different actors' perspectives, the paradoxes of gender appeared. The care workers' moral responsibility seemed to undermine equality between male and female care workers, and the elderly clients' gendered expectations and representations created inequality in care work. Furthermore, the gender-neutral assessments made by the care managers came to favour elderly men. Thus, the results suggest the importance of capturing the different perspectives in society's institutions, such as elderly care, in order to understand the complexities of gendered processes.

  • 50.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Personlig hygiejne som en intim situation2016Ingår i: Det nære sundhedsvæsen: perspektiver på samfundsudvikling og møder mellem mennsker / [ed] Stinne Glasdam & Jette Westenholz Jørgensen, Københamn: Munksgaard Forlag, 2016, 1, s. 115-122Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1234567 1 - 50 av 1794
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf