Umeå University's logo

In the spirit of steampunk this paper juxtaposes ideas about craft, technology, and labor from the seventeenth to the twenty-first century to explore new ways of thinking about contemporary making. Richard Sennett's concept of open-source software as “public craft” is investigated through the history of free speech and free software, as a precursor to the integration of crafter and hacker culture. These concepts are embodied in the recent work Coal Fired Computers (2010) by YoHa, and FLOW, a watermill by Ed Carter and the Owl Project (2010–12). The integration of technology and the handmade is considered as a form of contemporary craft.

The Nuclear Culture Source Book är en antologi som fungerar som en introduktion till hur kärnkraftskultur tagit plats i samtidskonsten. Boken fokuserar på hur händelser som Fukushima-olyckan har påverkat konstnärlig och kulturell produktion och tar ett samlat grepp om konstpraktiker som undersöker antropocen, platser för kärnkraftverk och materialitet, och andra frågor om radioaktivt arv, nukleär modernitet och det filosofiska konceptet strålning som hyperobjekt. 

The Nuclear Culture Source Book bygger på fyra års forskning om kärnkraftskultur av bokens redaktör, Ele Carpenter. Den innehåller bidrag från över 60 konstnärer och essäer av internationella skribenter: Peter C. van Wyck, "The Anthropocene's Signature"; Gabrielle Hecht, ”Nuclearity"; Tim Morton, "Radiation as Hyperobject"; Jahnavi Phalkey, "The Atomic Gift"; Noi Sawaragi, "Don't Follow the Wind"; Eiko Honda, "Atomic Subjectivity"; Susan Schuppli, "Trace Evidence: A Nuclear Trilogy"; Victor Gama, "Searching for Augusto Zita"; Nicola Triscott "on James Acord". 

Boken presenterar konstnärer som: Lise Autogena och Joshua Portway, Chim-Pom, Thomson & Craighead, Nick Crowe och Ian Rawlinson, Nina Fischer och Maroan El Sani, Dave Griffiths, Hilda Hellström, Martin Howse, Pierre Hughye, Miyamato Katsuhiro, Yoi Kawakubo, Yves Klein, Erika Kobayashi, Cecile Massart, Eva och Franco Mattes, Uriel Orlow, Trevor Paglen, Yelena Popova, Susan Schuppli, Taryn Simon, Smudge Studio, Shimpei Takeda, Kota Takeuchi, Mika Taanila, Suzanne Treister, Mark Aerial Waller, Andy Weir, Jane och Louise Wilson, Julia + Ken Yonetani. 

Boken togs fram i samband med utställningen Perpetual Uncertainty (2016), producerad av Bildmuseet och kuraterad av Ele Carpenter, Goldsmiths University of London. Boken publicerades i ett samarbete mellan Bildmuseet, Arts Catalyst och Black Dog Publishing. Ele Carpenter driver det konstnärliga forskningsprojektet Nuclear Culture vid organisationen Arts Catalyst i London. 

Working with the nuclear economy and nuclear aesthetics is a complex ethical process, one that twists and turns through spirals of technical jargon, nuclear utopianism and deep psychic fear. In this culture of extremes, artists engaging with contemporary nuclear culture walk a political tightrope interrogating how nuclear aesthetics are reproduced whilst avoiding the simplifying tropes of industry and activism. In parallel to artistic practices, this essay explores some of the constructions of nuclear modernity, and the means of escape and betrayal, which contribute to rethinking nuclear aesthetics in the early twentieth century.

If we look back at Maholy Nagy's 'Nuclear' paintings, also made as a contemporary response to the nuclear culture of his time, we can see how an interrogation of atomic visual affects are deeply rooted in the politics of nuclear modernity. In contrast artistic practices today are engaging with social contexts, the lived experience of radiation, sensing, and deep time cultures of folklore, ritual, archiving and site marking. Today questions of radioactive visibility are articulated through: print, sound and data capture technologies sensing radiation in the landscape; an investigation of materials and geological mapping; and traditional forms of care and solidarity in the advent of disaster. In theoretical terms, artworks can bring us closer to the nuances of nuclear culture, perhaps making visible the moments in which we might try to escape nuclear modernity, or at least make visible its totalizing effect.

Utställningen Right is Wrong presenterade centrala verk av betydande konstnärer och en nutida kinesisk konsthistoria. Den omfattade drygt 80 verk ur en av världens främsta samlingar av kinesisk samtidskonst: M+ Sigg Collection från M+, det stora museum för visuell kultur som byggs i Hongkong för att öppnas i slutet av 2017.

I den rikt illustrerade utställningskatalogen ger kurator Pi Li en konsthistorisk översikt av den kinesiska samtidskonstens utveckling. Med start i 70-talet och konstnärsgrupper som No Name och Stars, via händelserna på Himmelska fridens torg 1989, följer vi utvecklingen fram till dagens rika konstscen. Boken beskriver den kinesiska konstscenen i relation till den politiska händelseutvecklingen i Kina. Här presenteras också en tidslinje där historiska och politiska händelser i Kina kan läsas mot viktiga händelser inom konstområdet och ger oss möjlighet att studera sambandet mellan konst och samhälle utifrån den specifika kinesiska nutidshistorien.

Till katalogen bidrar även Uli Sigg, vars privata samling utgjorde en förutsättning för utställningen, med en personlig reflektion kring det egna samlandets drivkrafter och mål. Katalogen, som finns i både svensk och engelsk upplaga, inleds av ett gemensamt förord av kuratorerna Katarina Pierre, museichef Bildmuseet och Lars Nittve, museichef M+.

Right is Wrong var resultatet av ett samarbete mellan Bildmuseet, Umeå universitet, och M+ i West Kowloon Cultural District, Hongkong. Utställningen visades på Bildmuseet under det Europeiska kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014. Utställningen har kuraterades av Pi Li, chefsintendent M+; Lars Nittve, museichef M+ samt Katarina Pierre museichef Bildmuseet i samarbete med Uli Sigg.

Avtryck från Ovanlandet / Contemporary Art from Sápmi samlar nyskrivna texter om åtta utställningar som visades på Bildmuseet under 2014. En utställningsserie som presenterade nyproducerade verk av samtidskonstnärer med samisk bakgrund verksamma i Norge, Sverige och Finland; Katarina Pirak Sikku, Marja Helander, Per Enoksson, Liselotte Wajstedt, Carola Grahn, FFB (Joar Nango, Eystein Talleraas, Håvard Arnhoff), Geir Tore Holm och Anders Sunna.

Bland de författare som medverkar i denna publikation återfinns forskare, konstkritiker, poeter och aktivister som var och en bidrar med sitt unika perspektiv på en utvald utställning; Stefan Jonsson, Veli-Pekka Lehtola, Pär Hansson, Cheryl J. Fish, Fredrik Svensk, Erik Persson, Boel Christensen-Scheel och Charlotte Bydler. I vissa fall har konstnärerna själva föreslagit vem som skulle skriva om deras verk och i andra fall har vi sammanfört konstnärer och författare som vi trodde kunde ha utbyte av varandra.

Första halvan av publikationens titel – Avtryck från Ovanlandet – har vi lånat från en av konstnären Katarina Pirak Sikkus bildserier. I hennes fall hänvisar Ovanlandet mer specifikt till platsen Padjelanta, ett ortnamn som kan översättas till ovanlandet, men det fungerar också som en metafor för Sápmi, det nationsöverskridande samiska område där vi bor och verkar.