umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 31 av 31
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adman, Per
    et al.
    Uppsala universitet.
    Bergquist, Ann-Kristin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Bonnedahl, Karl Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eimermann, Marco
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Enlund, Desirée
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Eriksson, Madeleine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Helmersson, Linnea
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nilsson, Bo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Simonsson, Märit
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Örestig, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    DN Debatt. 171 forskare: ”Vi vuxna bör också klimatprotestera”2019Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, , s. 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.

  • 2.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Eriksson, Rikard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Scocco, Sandro
    Arenagruppen, Arenaide, Stockholm, Sweden.
    Refugee immigration and the growth of low-wage work in the EU152019Ingår i: Comparative Migration Studies, ISSN 2214-8590, E-ISSN 2214-594X, Vol. 7, nr 39, s. 1-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Our paper focuses on current trends in refugee migration and job polarization. In so doing, we assess the role of refugee migration in relation to institutional, technological and globalization factors in an effort to trace the factors underlying the growth of low-paying occupations in EU 15 between 1995 and 2017. Our empirical findings suggest that refugee migration has a small but positive and statistically significant impact on the growth of low-wage occupations in the EU 15 as a whole. However, the effect is attributed to Southern Europe and the UK and Irish economies. Despite hosting relatively large numbers of refugee migrants, the effects in the Nordic countries and Continental Europe are negligible, if present, and non-existent in the long run (5 years). When including all migrant workers, we find a limited impact on the growth of low-wage work in general, while the impact of immigrant workers from low-income third party countries becomes positive for the UK and Irish economy, but less for other European macro-regions. This suggests that institutional settings can play an important role in how the economy adjusts to migration. It also suggests that traditional fiscal cost calculations in relation to migration are often overestimated, as they implicitly build on the assumption that refugees and general immigration have great impacts on the growth of low-wage occupations.

  • 3.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Lindmark, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Välfärden, skatterna, baumoleffekten och högerpopulismens framväxt2018Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, nr 7, s. 33-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vi ser i dag en förtroendekris för de politiska krafter som under hela efterkrigstiden har fört en kamp kring avvägningen mellan skatter och offentligt finansierad välfärd under förutsättning att den makroekonomiska jämvikten inteäventyras. Utmanare är högerpopulismen som vunnit mark genom utpekandetav invandring som en allmän förklaring till höga skatter och upplevda brister ivälfärden. Men lika lite som invandringen egentligen kan förklara långsiktigtstigande skatter, lika bortglömd tycks Baumoleffekten vara. Bristen på strukturellekonomisk-historisk analys för att förstå utmaningarna för välfärdsfinansieringär uppenbara

  • 4.
    Andersson-Skog, Lena
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Otyg: Fallet Algots Nord2020Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Bergquist, Ann-Kristin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Business and sustainability2019Ingår i: The Routledge companion to the makers of global business / [ed] Teresa Da Silva Lopes, Christina Lubinski and Heidi J.S. Tworek, Routledge, 2019, s. 546-563Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter provides a long-term business history perspective on sustainability. The twentieth century is unique in history, not only because of its enormous technological progress and rise in the standard of living, but because no other century in human history can be compared with the twentieth century for its growth in energy use, depletion of natural resources and an overall growth of problems related to global environmental sustainability (McNeill, 2000; UNEP, 2016). It has often been asserted that industrial capitalism, globalization and multinational companies have been central actors in this development (Wright and Nyberg, 2015).

  • 6.
    Bergquist, Ann-Kristin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia. 19720206-8982.
    Renewing Business History in the Era of the Anthropocene2019Ingår i: Business history review, ISSN 0007-6805, E-ISSN 2044-768X, Vol. 93, nr 1, s. 3-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7.
    Bergquist, Ann-Kristin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia. 19720206-8982.
    Cole, Shawn A
    Ehrenfeld, John
    King, Andrew A
    Schendler, Auden
    Understanding and Overcoming Roadblocks to Environmental Sustainability: Past Roads and Future Prospects2019Ingår i: Business history review, ISSN 0007-6805, E-ISSN 2044-768X, Vol. 93, nr 1, s. 127-148Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines key barriers to business sustainability discussed at a multidisciplinary conference held at the Harvard Business School in 2018. Drawing on perspectives from both the historical and business literatures, speakers debated the historical success of and future opportunities for voluntary business actions to advance sustainability. Roadblocks include misaligned incentives, missing institutions, inertia of economic systems, and the concept of sustainability itself. Overcoming these roadblocks will require systematic interventions and alternative normative concepts.

  • 8.
    Bränberg, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Kriget mot spriten: En historia om amerikansk och svensk alkoholpolitik 1900-19332018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 9.
    Dakouri, Ulrika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Vad förklarar Sverigedemokraternas relativa valframgång?: Hur röstbeteendet i de Skånska kommunvalen 2018 påverkades av ekonomisk-strukturella faktorer2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to investigate the relative success of Swedish right-wing party Swedish Democrats in the municipal election of 2018. The focus of this paper is to see how the voting behaviour could be explained using socioeconomic variables.

    The study consists of statistics from SCB concerning level of education, income, number of immigrants in the municipality and if the municipality receives benefits from the government from the 33 municipalities in the region of Skane, Sweden.

    The results shows that there is a correlation between the high education and income voters have in municipality and their tendency to vote for the Swedish Democrats. Those municipalities where most citizens have a higher education and a higher income where municipalities where the Swedish Democrats did not receive a lot of votes. There results did however not show a correlation between the number of votes for the Swedish Democrats and the number of immigrants living in the municipalities.

  • 10.
    Eriksson, Martin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Beyond economic policy: The post-war expansion of ice-breaking in Sweden from a small state perspective2019Ingår i: International Journal of Maritime History, ISSN 0843-8714, E-ISSN 2052-7756, Vol. 31, nr 4, s. 842-859Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines the expansion of post-war Swedish ice-breaking and winter navigation from a small state perspective previously put forth in research on the corresponding historical developments in Finland. The results confirm the notion that the post-war expansion of winter navigation was related to the contemporary transformation within the forestry industries. Both State maritime actors and interest groups from the forestry industries framed ice-breaking as a decisive instrument to promote the exports of pulp and paper. This coincided with the introduction of cost-efficiency measures within transport policy, which allowed the State ice-breaker service to expand at the expense of the railways.

  • 11.
    Eriksson, Martin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Mellan äganderätt och skatteförmåga: 1959 års arvsskattelagstiftning i ekonomisk-historisk belysning2019Ingår i: 1959 års ekonomiska historia: en festskrift i samband med professor Lena Andersson-Skogs 60-årsdag 2019 / [ed] Helén Strömberg, Umeå: Enheten för ekonomisk historia, Umeå universitet , 2019, s. 13-17Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Forsman, Olivia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Frihet under ansvar?: En studie av åren med motboken och kvinnors rättigheter 1919-19552018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to investigate the economic-historical development of the Swedish restriction system against alcohol abuse. It has been of interest to examine how it was designed and then implemented during the period of 1919–1955.

    The study includes a discussion on how the restrictions affected women's opportunities to acquire alcohol, based on gender norms. Therefore, the thesis has been strengthened by a gender-based analysis.

    The material that has been studied for the purpose is real decisions by the government for men and women who have applied for the right of purchasing alcohol.

    This paper has found that men were more often granted their applications, and because women had more difficult conditions. The reason seems to be that gender norms ruled higher than the formal rights.

     

    Key words: economic history, gender, alcohol, restriction system

  • 13.
    Gunnarsson, Åsa
    et al.
    Sam fak övr vh.
    Eriksson, Martin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Social rättvisa är en förutsättning för hållbara skatter2019Ingår i: Hur kan skattesystemet förändras?: Fackliga och politiska inspel, Stockholm: Arena Idé och Kommunal , 2019, s. 10-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Jörgensen, Hans
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Jan Rydström och händelserna runt Öst-ekonomiska byråns bildande 19592019Ingår i: 1959 års ekonomiska historia: en festskrift i samband med professor Lena Andersson-Skogs 60-årsdag 2019, Umeå: Enheten för ekonomisk historia, Umeå universitet , 2019, s. 24-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Lantz, Gunnar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    An indirect route to equality: taxing consumers to build the Swedish welfare state2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The question of who paid for the welfare state in postwar Sweden has been subject to extensive debate. Many have focused on the comparatively high, and steeply progressive, taxes on income. Others have claimed that low and middle earners paid disproportionately more, pointing to the comparatively high revenue share of value added tax (VAT) for instance. No convincing assessment has been made of the extent to which consumption taxes counteracted the progressivity of income taxes. The thesis presents new estimates based on tax assessments and household surveys, which show that consumption taxes did offset tax progressivity considerably. Moreover, they were important even before the VAT. There was not a sharp break, but a gradual transition from excise and customs duties to general sales tax to VAT. The VAT meant a shifting of the weight more towards the lower end of the income distribution.

    This insight begs the question of what caused such a fiscal arrangement. What made postwar Sweden’s labour governments favour a tax that fell disproportionately on low earners, a core part of their constituency? Through an analysis of policy documents, the author shows that the governing Social Democrats were well aware of the dilemma. The party leaders used general consumption taxes explicitly as a ‘lesser evil’ component in a strategy for expanding the public sector and welfare systems. That aspect has previously been neglected when telling the story of this formative era. The thesis demonstrates that it deserves to be brought into a central place in that story.

    Corporatism remains a valid explanatory factor. The business community had an influence on determining the details of the general sales tax, albeit not the overall level. Tax reliefs on certain important inputs such as building materials and were granted after a series of appeals. The author argues that the transition from sales tax to VAT can be seen as a final solution to these protests about business inputs being unfairly taxed. The will of the domestic business community was of a more immediate importance for the switch to VAT than any potential tendency of compliance towards supranational organisations such as the EEC pushing the government to follow their edicts concerning VAT, as has otherwise been suggested.

    The political left in Sweden was initially against the general sales tax because of its burden on low earners. The political right opposed the general sales tax because it would increase the overall tax take, and risked becoming an all too convenient revenue machine for the government. The left changed position and began framing it as a tool for realising welfare state expansion. The right reframed it as a tool for keeping the progressivity of taxation down.

  • 16.
    Lilljegren, Josef
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Networks that organised competition: corporate resource sharing between Swedish property underwriters 1875-19502019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis investigates the corporate networks of Swedish property underwriters 1875-1950. During this period, networks of increasing intensity was an essential part in the organisation of the Swedish property insurance market. Corporate resource sharing allowed underwriters to accommodate the ever-changing industrialised demand for property insurance. Interlocking directorates, ownership ties and membership in collaborative organisations were the vessels of this corporate resource sharing.

    This study proposes a network perspective on the organisation of competition and collaboration. It finds that networks lowered firms’ cost-threshold for underwriting diversification, causing wellconnected firms to expand into new markets more easily. An essential resource to underwriters was information, and information exchange motivated several interfirm rapprochements. The driving forces for the organisational shift towards increased networking were, however, complex, and included both socioeconomic and strategic factors.

    Through networks of mutual resource sharing, the consolidation that appears in the industry after 1950 was preceded by a long historical process in which firms who would later merge developed measurably clustered network structures as early as in the 1910s. In the 1920s the networks already contributed to a high market concentration. Networks thereby conditioned the underwriting operation of individual firms as well as the structural evolution of the Swedish insurance market as a whole.

  • 17.
    Lindmark, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    Greening the national accounts: basic concepts and a case study of historical environmental accounting for Sweden2019Ingår i: Handbook of green economics / [ed] Sevil Acar & Erinc Yeldan, Academic Press, 2019, s. 1-18Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 18.
    Lindmark, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    Acar, Sevil
    Riders on the storm: how hard did Robert Gordon’s environmental headwind blow in the past?2019Ingår i: Handbook of green economics / [ed] Sevil Acar & Erinc Yeldan, Academic Press, 2019, s. 135-151Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 19.
    Lindmark, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Andersson, Lars Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Tillväxten och de stigande förväntningarnas missnöje2019Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 47, nr 2, s. 75-76Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Lindqvist, Andreas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Varför välja vårdcentral?: Vägen till privatisering av primärvården i Västerbottens läns landsting 1983 – 20152019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna magisteruppsats i Ekonomisk Historia avser undersöka drivkrafter och motiv bakom de institutionella förändringar som svensk sjukvård genomgått och hur det i sin tur ledde fram till Lagen om valfrihetssystem. Vidare undersöks hur LOV påverkat utbudet av vårdcentraler inom Västerbottens läns landsting. Undersökningsperioden är 1983 – 2015. På 1980-talet skedde institutionella förändringar som var förutsättningar för den liberalisering av svensk sjukvård som skedde på 1990-talet. Kostnaderna för svensk sjukvård steg årligen från mitten på 1960-talet och när krisen slog till på 1990-talet skedde omfattande förändringar. Stora delar av offentlig sektor rationaliserades och öppnades upp för privata aktörer. Detta skedde även inom VLL. I mitten på 2000-talet började LOV utredas och argumenten för ett genomförande av reformen var framförallt att den konkurrens som skulle uppstå skulle leda till bättre vård för vårdtagarna. Befolkningen skulle via LOV få möjlighet att digitalt välja sin vårdcentral. Inom VLL uppkom 5 privata vårdcentraler. Den största Umeå Vårdcentral/ Dragonens hälsocenter lades ut på upphandling 2004 och försattes i drift juni år 2006. Ersättningen från VLL till Carema fick korrigeras årligen vilket indikerade på hur komplext det är att kalkylera för kostnader inom sjukvården. Efter avtalsperioden fanns en möjlighet att förlänga med 24 månader men VLL valde att inte förlänga med Carema utan krävde en omförhandling då vårdbolaget misskött sig på ett flertal punkter. Bland annat så saknades sjukgymnaster och det fanns inte möjlighet till kontinuerlig läkarkontakt för patienterna. Detta visar på den problematik som kan uppstå vid privatisering av offentlig verksamhet, när den ofrånkomliga vinstjakten leder till att kostnader ska hållas nere för att uppnå större marginaler. Samtidigt bör politikers önskan om valfrihet och privatiseringar ifrågasättas då det finns få tecken på att det är befolkningens önskan.

  • 21.
    Lunner, Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Oljekrisens akuta och långsiktiga verkningar: En kvalitativ studie om hur oljekrisen påverkade Umeå kommun2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Näsman, Mattias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Green capitalism? Business and the environment in the twentieth century2018Ingår i: Business History, ISSN 0007-6791, E-ISSN 1743-7938Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 23.
    Olsson Spjut, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Pettersson, Thomas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Gråt inte – organisera er!: de norrländska köpsågverkens konkurrenssituation och samarbetsformer omkring år 19592019Ingår i: 1959 års ekonomiska historia: en festskrift i samband med professor Lena Andersson-Skogs 60-årsdag 2019, Umeå: Enheten för ekonomisk historia, Umeå universitet , 2019, Umeå: Enheten för ekonomisk historia, Umeå universitet , 2019, s. 41-46Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Petrusenko, Nadezda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia. Umeå University.
    Grön marknadsföring eller greenwashing?: en diskursiv konstruktion av sopsugssystemet som en miljövänlig produkt på slutet av 1980-talet och början på 1990-talet2019Ingår i: 1959 års ekonomiska historia: en festskrift i samband med professor Lena Andersson-Skogs 60-årsdag 2019 / [ed] Helén Strömberg, Umeå: Umeå Universitet , 2019, s. 51-55Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Strömberg, Helén
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    1959 års ekonomiska historia: en festskrift i samband med professor Lena Andersson-Skogs 60-årsdag 20192019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Strömberg, Helén
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Barnmorskekrisen–ett nytt fenomen?2019Ingår i: 1959 års ekonomiska historia: en festskrift i samband med professor Lena Andersson-Skogs 60-årsdag 2019 / [ed] Helén Strömberg, Umeå: Enheten för ekonomisk historia, Umeå universitet , 2019, 21, s. 18-22Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Svanlund, Jonatan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    1959: rekordåret?2019Ingår i: 1959 års ekonomiska historia: en festskrift i samband med professor Lena Andersson-Skogs 60-årsdag 2019 / [ed] Helen Strömberg, Umeå: Enheten för ekonomisk historia, Umeå Universitet , 2019, s. 66-72Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna text är tillägnad professor Lena Andersson-Skog och fokus för denna skrift är jubilarens födelseår 1959. I detta kapitel ska förutsättningar för långsiktig ekonomisk tillväxt diskuteras med utgångspunkt i den amerikanska ekonomen Robert J. Gordons forskning.

    Gordon har framfört den något provocerande tesen att den moderna tillväxten är över. Gordon går till och med så långt att han menar att världen upplevde en topp i den teknologiska utvecklingen i brytpunkten mellan 1950-och 1960-talet. Frågan man kan ställa sig är om 1959 i nån mening kan symbolisera en brytpunkt i den ekonomiska historien.

    Resten av texten är upplagd på följande sätt. Först ges en översiktlig presentation av Gordons argument och kritik mot dessa. Därefter sätts Gordons resonemang in i ett mer komparativt perspektiv där särskilt fokus läggs på den svenska utvecklingen.

  • 28.
    Svensson, Tilde
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Flottning i Västerbotten: Avvecklandet av flottningen i Umeälven mellan 1930-19802018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay will present the driving forces behind the liquidation of log-driving from 1930 to log-drivings end in 1980 in Umeälven. The debate about the log-drivers status in the river was multifold. The locals saw log-driving as an inhibiting process where, besides work, nothing good came. The hydroelectric stations saw the log-driving as an unnecessary tool because the hydroelectric stations had a larger purpose and were more prosperous than the log-driving. The underlying factors that evoked the log-drivings dismantling were several. Local people, fishing, hydro, but also the increased demand for forest and technology development. The timber became less ”float-friendly” and the forest road network was developed so that trucks became a more efficient and cheaper alternative, which led to the fact that log-floating was an unnecessary tool for the forest industry.

  • 29. Söderholm, Patrik
    et al.
    Bergquist, Ann-Kristin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Söderholm, Kristina
    Environmental Regulation in the Pulp and Paper Industry: Impacts and Challenges2019Ingår i: Current Forestry Reports, ISSN 2198-6436Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose of Review In this article, we review existing research addressing how environmental regulations have influenced the pulp and paper industry. These regulations appear in different forms and designs and address air and water pollution as well as climate change. The paper devotes particular attention to how various regulations have affected sustainable technological change and the prospects for inducing deep emission reductions without jeopardizing industrial competitiveness and future investments.

    Recent Findings Experiences from key pulp and paper regions, not least the Nordic countries, suggest that gradually tightening performance standards have contributed to radical reductions in emissions, e.g., chlorine compounds and biological oxygen demanding agents, and without imposing excessive compliance costs. This outcome can largely be attributed to how the regulations have been designed—and implemented—in practice, as well as to the presence of efficient and legitimate institutions. Long-termemission reduction targets, in combination with extended compliance periods and trustful firm-regulator relationships, contributed to radical technological innovation and permitted radical emission reductions without excessive compliance costs. The development of alternative bleaching technologies is an apt example. In contrast, the impact of carbon pricing schemes, including the EU emissions trading scheme, on carbon dioxide emissions reductions and related technological change in the pulp and paper industry has however been modest. Self-regulation, certification, and community pressure have exerted relatively modest influences on the environmental performance of the industry.

    Summary Important avenues for future research are identified. These include the following: (a) comparative research on how policy mixes in various countries have influenced environmental compliance and innovation; processes; (b) future studies of environmental regulations, their design and implementation, in emerging pulp and paper producing countries, not least China; and (c) research on how environmental regulations can affect ongoing restructurings in the industry towards a broader palette of products in biorefineries.

  • 30.
    Warde, Paul
    et al.
    Faculty of History, University of Cambridge.
    Lindmark, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Heat in a Cold Climate: Household Energy Choices in the Scandinavian North, 1890–19702019Ingår i: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, Vol. 3, nr 1, s. 61-91Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines the timing, scale and cause of transitions between different kinds of household energy use and especially heating in northern Sweden, with a focus on Norrbotten, between the late nineteenth century and 1970. It examines the related but separate histories of the adoption of new heating technologies, such as stoves and boilers, and the choice of fuels, such as firewood, coke, oil, and electricity, providing new data on the scale of consumption and timing of transition. The article demonstrates the important linkage between domestic fuel choice and labour markets, whether labour in farm and forest affecting stove use in the nineteenth century, or increased female labour participation outside the home and rising wages in the twentieth. The article goes beyond discussions of price and technology to consider the wider contexts of domestic use not only in terms of home life, but also industrial development and labour markets in northern Sweden.

  • 31.
    Westin, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Pettersson, Thomas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Stage, Jesper
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Konkurrensneutralt transportbidrag: betänkande från Transportbidragsutredningen1997Bok (Övrigt vetenskapligt)
1 - 31 av 31
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf