Brottsvittnens utsagor om gärningsmän är oftast avgörande för att identifiera gärningsmannen. Det är av vikt att undersöka hur dessa vittnen bör behandlas och förhöras för att dessa ska kunna ge en så korrekt beskrivning som möjligt av gärningsmannen. Forskning tyder på att användandet av den så kallade kognitiva intervjun ger mer korrekt information från vittnena än ett standardpolisförhör. Dock finns en effekt kallad verbal överskuggning vilken gör att vittnena får svårt att identifiera ansiktet om identifieringen sker nära inpå den kognitiva intervjun. Denna studie undersöker om effekten av verbal överskuggning går att påverka genom affekt, då affekt tidigare har visats påverka hur människor processar visuell information och ansikten. 40 studenter exponerades för ett ansikte som senare, efter att de satts i en viss sinnesstämning och gjort en kognitiv intervju, skulle identifieras. Resultaten uppgav ej någon effekt av verbal överskuggning och därmed gick det ej att undersöka huruvida affekt påverkar effekten av verbal överskuggning.
Selfies, commonly understood as those shallow pictures taken with no preparation, no thought behind them, no careful editing, no thoughtful posing, and no other purpose than showing off one?s look. Thepractice of taking photos of oneself has been around for quite a while. One can recall the days when Polaroid pictures were taken and handed out to friends and family. Nowadays, technology lets us share these self portraits online via social media, making them viewable by anyone around the globe.The phenomenon became so big that a new word was invented for it. Selfies are of course enabled by a combination of interactive materials, including social media, such as Instagram, and the camera phone. Beyond that, however, and in staying true to the socio-material approach, one sees thepractice of taking selfies as a phenomenon consisting of not only interactive materials but also social processes.