umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Arnqvist, Anders
    et al.
    Karlstads universitet.
    Persson, Sven
    Malmö högskola.
    Vinterek, Monika
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet.
    En kunskapsbas: Sätt att organisera för att individanpassa skolgången2010In: I rättan tid: Om ålder och skolstart, Stockholm: Fritzes , 2010, 67-87 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    De överväganden och förslag som redovisas i detta betänkande har tagits fram med utgångspunkt i en kunskapsbas. Kunskapsbasen består av dels översikter över aktuella forskningsresultat inom ett antal områden som har bäring på frågan om flexibel skolstart i grundskolan, dels några internationella utblickar. Vetenskapligt förankrade kunskapsöversikter har för utredningens räkning sammanställts av fyra forskare, nämligen professor Anders Arnqvist, Karlstads universitet, professor Sven Persson, Malmö högskola, fil dr Monika Vinterek, Umeå universitet och fil lic Helena Ackesjö, Linnéuniversitetet. Var och en har haft i uppdrag att inom respektive område redogöra för resultat inom svensk och internationell forskning från mitten av 1990-talet och senare. I uppdraget har ingått att uppmärksamma eventuella skillnader mellan olika elevgrupper samt effekter på både elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling. I detta kapitel redovisas forskarnas egna sammanfattningar av forskningsöversikterna. Dessa återges i sin helhet i bilagorna 2–5. Av dem framgår också de frågeställningar och områden med bäring på flexibel skolstart som forskarna finner behov av att följa upp, utvärdera och beforska. Kunskapsbasen innehåller även en internationell utblick. I den återges hur barn på Nya Zeeland börjar skolan successivt på sin födelsedag och hur barn i England kan börja skolan vid fler tillfällen under läsåret. Lite mer utförligt redovisas dessutom diskussionen inför och införandet av rullande skolstart i Danmark och flexibel skolstart i Norge.

  • 2.
    Vinterek, Monika
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Different kinds of teaching resources – Different kinds of learning? : Teachers’ ends and means2010In: Opening the mind or drawing boundaries?: history texts in Nordic schools / [ed] Þorsteinn Helgason & Simone Lässig., Göttingen: V&R unipress , 2010, 123-140 p.Chapter in book (Refereed)
  • 3.
    Vinterek, Monika
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Elevers textläsning: Undersökning men hjälp av enkäter2008In: Se skolan: Forskningsmetoder i pedagogiskt arbete / [ed] Carina Rönnqvist& Monika Vinterek, Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet , 2008, 13-25 p.Chapter in book (Other academic)
  • 4.
    Vinterek, Monika
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Fakta och fiktion i historieundervisningen2000In: Tidskrift för Lärarutbildning och Forskning, (Journal of Research in Teacher Education), ISSN 1404-7659, Vol. 7, no 4, 11-25 p.Article in journal (Refereed)
  • 5.
    Vinterek, Monika
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
     How to live democracy in the classroom2010In: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, Vol. 1, no 4, 367-380 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the study presented in this article is to explore the teaching of pupils in relation to their behaviour and attitudes in everyday work in the classroom. It is the educational objectives associated with democracy linked to the teacher’s teaching and fostering actions that are of main interest. The results are based on an analysis of data from 120 hours of classroom observations and contextualised interviews with a primary teacher during a period of one and a half years. Using data from audio recordings and notes taken from observations, I have analysed the pupils’ behaviour and attitudes in relation to educational objectives and the teacher’s teaching and fostering actions. A democracy stance and democracy signs are important concepts used in the study. My conclusion is that the way democracy is thought and lived in this classroom seems to hold great potential for promoting knowledge in and about democracy.

  • 6.
    Vinterek, Monika
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Individualisera - men varför och hur?: en genomgång av studier av klassform, undervisningsform och elevers resultat i svenska2010In: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, no 1, 12-13 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 7.
    Vinterek, Monika
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Teacher Education in Swedish and Social Sciences.
    Individualisering i ett skolsammanhang2006Book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Boken presenterar föreställningar om och intentioner med en individualiserad undervisning och hur en sådan kommer till uttryck i den pedagogiska praktiken. Vidare behandlas effekter som kan utläsas av en metodik som har individualisering som ledstjärna. Den undersökning som presenteras är ett försök att samla, summera och integrera kunskap om individualisering i ett skolsammanhang. Studien fokuserar förhållanden inom grundskolan. En ökad kunskap om vad begreppet individualisering kan stå för och vilka effekter olika typer av individualiseringssatsningar resulterar i skulle kunna stärka möjligheterna för yrkesverksamma att satsa rätt i förhållande till de avsikter man har. Förhoppningsvis kan det också leda till tydligare formuleringar när beslutsfattare på olika nivåer ger uttryck för intentioner i sådana riktningar.

  • 8.
    Vinterek, Monika
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Läsning av texter i klassrummet: En undersökning om elevers läsvanor2009In: Lys på Lesing: Lesing av fagtekster i skolen / [ed] Susanne Knudsen, Dagrun Skjelbred & Bente Aamotsbakken., Oslo: Novus , 2009, 125-144 p.Chapter in book (Refereed)
  • 9.
    Vinterek, Monika
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Pedagogiskt arbete: Ett forskningsområde börjar anta en tydlig profil2004In: Tidskrift för Lärarutbildning och Forskning, (Journal of Research in Teacher Education), ISSN 1404-7659, Vol. 11, no 3-4, 73-90 p.Article in journal (Refereed)
  • 10.
    Vinterek, Monika
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Teacher Education in Swedish and Social Sciences.
    Recension ”Läraren och läsundervisningen” akademisk avhandling av Astrid Ahl1999In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, no 3Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 11.
    Vinterek, Monika
    Umeå University.
    Svenska elevers läsning av undervisningstexter: helhet eller fragment2007In: Tekst i vekst, Novus , 2007Chapter in book (Refereed)
  • 12.
    Vinterek, Monika
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Sätt att organisera för att individanpassa skolgången2010In: I rättan tid: Om ålder och skolklass, Stockholm: Fritzes , 2010, 265-292 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kunskapsöversikten nedan rör fältet individualisering och åldersblandade klasser med aspekter som har bäring på utredningens uppdrag enligt kommittédirektiven 2009:98. Regeringen har gjort bedömningen att förutsättningarna för eleverna att nå målen förbättras genom att man ökar individanpassningen så att man utgår från varje elevs förutsättningar och behov. Forskning om individualisering kan ge information om möjligheten att realisera detta i kombination med flexibel skolstart. En av tankarna bakom flexibel skolstart sägs vara att barn mognar i olika takt och implicit att barn bör börja skolan vid en viss mognad. Detta behov av att börja skolan vid viss mognad är tänkt att mötas med möjligheten att starta skolan så nära den mognadspunkten som möjligt. Flexibel skolstart kan organiseras på olika sätt antingen vid helt fria tidpunkter under läsåret eller vid ett begränsat antal tillfällen, exempelvis vid vår och höst. Väljer man den helt fria modellen får det till följd att klasserena blir årskursblandade där elever hela tiden fyller på klassen successivt. Väljer man att ha fasta startpunkter under året kvarstår möjligheten att årskursindela klasserna. Som stöd för den ena eller andra organisationsinriktningen kan forskningsresultat som jämför effekter från att organisera klasser på olika sätt vara vägledande. Begreppen individualisering och åldersblandning kommer inledningsvis att problematiseras. Därefter presenteras svensk och internationell forskning kring individualisering och effekter av olika sätt att gruppera elever. Hur olika elevgrupper påverkas kommer även att beaktas.

  • 13.
    Vinterek, Monika
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Vad är pedagogiskt arbete?2002In: Lärarutbildning och Forskning, (Journal of Research in Teacher Education), ISSN 1404-7659, Vol. 9, no 1, 11-21 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article I discuss the new research-subject Educational work. Why do we have this new subject, what is it today and what will it become? In already written documents is the pedagogical practice and frame-factors that influence the pedagogical practice in focus for what is supposed to be studied in Educational work. The research and doctorial studies are said to deal with the pedagogical practice as well as its theory. Is there a risk that Educational work ends up being nothing but a kind of in-service training or that it will be criticized for the same reasons as pedagogic are other questions discussed. The full answer to what Educational work is or will become, will very much be shown in the coming research. The research will be formed by already written documents but probably will the kind of education given in teacher education and in doctorial studies be of greater importance. To say that research and doctorial studies in Educational work should start in the pedagogical practice as well as its theory entails responsibility. It must mean closeness to the everyday life in schools where questions of teaching and learningare studied in relation and in a context.

  • 14.
    Vinterek, Monika
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Teacher Education in Swedish and Social Sciences.
    Åldersblandade klasser: lärares föreställningar och elevers erfarenheter2003Book (Other academic)
  • 15.
    Vinterek, Monika
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Teacher Education in Swedish and Social Sciences.
    Åldersblandning i skolan: elevers erfarenheter2001Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Mixing ages in school classes became more and more common during the last dec-ades of the 20th century. From being a way to organise classes out of necessity they have now come to be something which is implemented on the basis of pedagogical arguments. The aim of this research has been to improve our knowledge of classes where pupils are not of the same age. A study of the pupils’ perspectives has been my main interest. (Age) homogeneous class can been looked upon as a result of the authorities’ deci-sion to have a fixed age for children to start school and their decision that certain courses should be completed within a defined period of time. Terms and the data concerning heterogeneous age groupings are ambiguous and cannot be fully understood without knowledge of national and sometimes even local contexts. Practices within age heterogeneous classes may differ greatly. A great deal of individual work takes place in age heterogeneous classes. Whether the class is non-mixed or mixed-aged does not seem to have a major im-pact on cognitive or non-cognitive abilities among the pupils, but there are suggestions that age heterogeneous classes might be disadvantageous to pupils in problematic situations. I am able to show that more than 30% of pupils in grades 1-3, close to 25% in grades 4-5, about 15% in grade 6 and a couple of percent of Swedish pupils in the later school years are taught in mixed-age groups. My own empirical research focuses on pupils’ experiences. My investigation has a ‘life-world’ oriented approach inspired by phenomenology. Pupils in grades 5 and 6 from three schools in three different socio-economic settings were interviewed. These pupils had experienced both mixed-age and single-age classes. The life-world of pupils seems to be something different from that encompassed by the philosophy about the advantages of mixing the ages in classes. Pupils find it diffi-cult to maintain or create relationships when only a few pupils of the same sex, who have started school at the same time, can be together in a class for a long time. Be-cause of the importance of social relationships almost every pupil in this investigation wished to be in a single-age class during the following year. It is the importance of common experiences rather than age that is central. Pupils stated that having things in common to study in their everyday schoolwork makes it easier to communicate and contributes to stable friendships. In my conclusion I focus on what it means to have relationships and how these are important for human identity. I also try to show how relationships are important in learning situations at school and for pupils’ opportunities to expand their knowledge.

  • 16.
    Vinterek, Monika
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Helgason, Þorsteinn
    Björnsdottír, Amalia
    History in the Textbooks and the Teachers Who Use Them: A Teachers' Survey and More.2010In: Opening The Mind or Drawing Boundaries?: History Texts in Nordic Schools / [ed] Þorsteinn Helgason & Simone Lässig, V&R unipress , 2010, 99-105 p.Chapter in book (Refereed)
  • 17.
    Vinterek, Monika
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Rönnqvist, Carina
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of historical, philosophical and religious studies.
    Introduktion2008In: Se skolan: Forskningsmetoder i pedagogiskt arbete / [ed] Carina Rönnqvist, Monika Vinterek, Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet , 2008Chapter in book (Other academic)
  • 18.
    Vinterek, Monika
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
    Rönnqvist, CarinaUmeå University, Faculty of Arts, Department of historical, philosophical and religious studies.
    Se skolan : Forskningsmetoder i pedagogiskt arbete2008Collection (editor) (Other academic)
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf