Kågeträskdagboken är tillkommen mellan 1891 och 1901 på Anten-Ors gård i norra Västerbotten och är skriven av de två systrarna Greta Dahlqvist (1859– 1947) och Lovisa Dahlqvist (1862–1938). I föreliggande volym återger vi hela dagboken med tolkning och kommentarer. I Kågeträskdagbokens volym I ges en fördjupad presentation av det historiska och sociala sammanhang där Kågeträskdagboken tillkom. Där finns också tre register: Personregister, Ort- namnsregister och Ordregister. Käll- och litteraturförteckning för källor och litteratur som åberopas i fotnoterna i volym II återfinns också i volym I.
Gretas och Lovisas förstaspråk var Skelleftemålet. Talad rikssvenska hade de mött som uppläsningsspråk i mer officiella sammanhang, och i skolan lärde de sig skriva svenska. Dagbokstexten utmärker sig av starka dialektala inslag samtidigt som det är uppenbart att de båda skribenterna haft starka ambitio- ner att följa normen för det svenska riksspråket. Detta gör dagboken till ett intressant forskningsobjekt inom skriftbruksforskning som är ett tvärveten- skapligt område.
För att det ska vara möjligt för nutida läsare att ta del av såväl originaltex- ten som dagbokens innehåll har vi valt att återge en noggrann transkription av dagboksanteckningarna tillsammans med en tolkning. Varje enskild dagboks- sida presenteras på ett uppslag där den radrätt återgivna transkriptionen åter- finns på den högra sidan och tolkningen på den vänstra. I volym I beskriver vi hur vi gått till väga vid redigering av transkriptionen och vilka överväganden som gjorts vid tolkningen
I dagboksutgåvan återfinns två typer av numrering, dels en löpande num- rering, dels en särskild numrering av dagbokssidorna; se även innehållsförteck- ningen. Dagbokshandskriften består av tre anteckningsböcker och en stor mängd lösa blad. Numreringen av dagbokssidorna utgår från de fem sviter av anteckningar som vi upprättat: i exempelvis numreringen 4:2 anger siffran 4 dagbokssvitens nummer, medan siffran 2 säger att det är sidan 2 i denna svit.
Vart och ett av dagboksåren inleds med en vinjett som kort sammanfattar några av de händelser som redovisas i anteckningarna. Intill vinjetten finns en konstbild framställd av bildkonstnär Maria Sundström som gestaltar ett dagboksutdrag.
För att kunna förstå dagbokstexten krävs kunskap om dialekten, men även god kunskap om den lokala geografin och om den jordbruks- och hantverkster- minologi som används. Därför har vi utarbetat en omfattande notapparat med ingående kommentarer. Vissa ord och sakförhållanden återkommer naturligt- vis, men för att göra det möjligt för läsaren att direkt hitta en förklaring av textstället upprepas samma kommentar, en del gånger i något förkortat skick.
Mängder av dialektala ord förklaras, såsom ”Med slåttanna (slåtanna) avses ’tiden för slåtter av hö’”, där dagbokens återgivning av det aktuella ordet (i detta fall slåtanna) återgivits inom parentes. I noterna kommenteras ock- så ett stort antal kulturhistoriska fenomen, såsom t.ex. njutsminne: ”När man avslutat ett hästköp kunde det beseglas med att man drack njutsminne, dvs. man drack en köpskål.” De människor som omtalas i dagboken presenteras med officiellt namn och födelseår, såsom ”Rånings-Nisch, dvs. Nils Johansson Holmqvist (1845–1907)”. I personregistret i volym I återfinner man utförliga informationer om de aktuella personerna.I fotnoterna finns dessutom hänvisningar till de tre kartor och 13 stamtavlor som inleder volym II. Kartorna är följande: Karta 1. Gårdar i Kågeträsk under sent 1800-tal; Karta 2. Platser i närmiljön; Karta 3. Byar i närmiljön. Många av de människor som omnämns i dagboken är släktingar till husfolket på Anten-Ors gård. För att det ska vara möjligt att se släktskapsrelationerna mellan de olika personerna har vi upprättat stamtavlor för Anten-Ors och de- ras släktingar. De totalt tretton stamtavlorna nämner drygt 300 personer.