umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Antonsson, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Interaktion i särskilt boende för personer med utvecklingsstörning och utmanande beteende2013Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många personer med utvecklingsstörning har kommunikativa svårigheter och har därför behov av att utveckla olika sätt att kommunicera för att kunna förstå andra och göra sig förstådda. Svårigheter i kommunikationen påverkar interaktionen mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare. Detta ställer höga krav på vårdare att kunna tolka och förstå den enskilda individens sätt att uttrycka önskningar och behov. På samma sätt riskerar vårdares budskap att missförstås. Om vårdaren misslyckas att förstå den boendes kommunikation och vice versa, kan det leda till situationer med utmanande beteende exempelvis i form av vägran, verbal eller fysisk aggressivitet.

    Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera interaktion mellan vuxna personer med utvecklingsstörning och vårdare i gruppbostäder, samt att studera effekter av en utbildningsintervention för vårdare som arbetar i gruppbostäder.

    Metod: Avhandlingens samtliga delstudier har genomförts i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning bland boende och vårdare i ett län i norra Sverige. I studie I insamlades data kring 556 personer med utvecklingsstörning. I studie II och III deltog 16 vårdare och 11 personer med utvecklingsstörning. I studie IV deltog 7 vårdare. Studie I bygger på personalens skattningar av funktionsnivåer och förekomst av begränsningsåtgärder. I Studie II och III utgörs data av videoobservationer och narrativa intervjuer. I studie IV användes flera datainsamlingsmetoder i en mixed method design med både vårdarnas skattningar, med hjälp av instrument och semi-strukturerade intervjuer. Analys av materialet i studie II, III och IV har gjorts med kvalitativ innehållsanalys och i studie I och IV har data analyserats statistiskt.

    Resultat: I studie I framkom att av 556 boende hade 99 (18%) varit föremål för fysiska begränsningsåtgärder under den senaste veckan. Av dessa 99 hade nästan alla varit föremål för mer än en typ av begränsningsåtgärd. Den vanligaste begränsningsåtgärden var bälte i stol (74%). Användningen av begränsningsåtgärder var relaterade både till fysiska funktionsnedsättningar och till beteende.

    I studie II reflekterade vårdare över videoinspelad interaktion där vårdarna medverkat, både framgångsrik och misslyckad interaktion. Exempel på framgångsrik interaktion var att förstå tecken, kunna möta behov och hantera situationer med utmanande beteenden. Vårdarna reflekterade över att framgångsrik interaktion ledde till säkerhet, trygghet och självförtroende hos de boende. Vårdarna reflekterade även över de konsekvenser misslyckad interaktion fick i form av irritation, aggression och våld från de boende.

    I studie III studerades videoinspelad interaktion mellan 11 personer med utvecklingsstörning och 16 av deras vårdare. Verbal och icke-verbal interaktion identifierades. Fyra inspelade situationer valdes ut för att belysa framgångsrikt samspel. Resultatet visade att framgångsrikt samspel mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare bland annat bygger på möjligheten att bekräfta varandra, dela vardagshändelser, ge tid och utrymme och på att använda ett kongruent och tydligt språk.

    I studie IV utvärderades effekterna av en web-baserad utbildningsintervention, vars syfte var att förbättra interaktionen mellan personer med utvecklingsstörning och vårdare samt att därmed reducera förekomsten av situationer med utmanande beteende. Resultatet visade att vårdarna hade förbättrat sin förmåga att hantera situationer med utmanande beteende och att förekomsten av utmanande beteende minskat. Vårdarna beskrev att den web-baserade utbildningen upplevts givande och möjlig att ta del av parallellt med arbetet.

    Slutsats: Fysiska begränsningsåtgärder förekommer i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Användningen av begränsningsåtgärder kan vara relaterade både till fysiska funktionsnedsättningar och till beteenden i samspelet mellan brukare och vårdare. Vårdare upplever användningen av fysiska begränsningsåtgärder svår och tröttande. Brott i kommunikationen mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare kan leda till försvårad interaktion med risk för situationer med utmanande beteenden. När vårdare är framgångsrika i interaktionen med personer med utvecklingsstörning ger det tillfredsställelse både för de boende och vårdarna. Vårdarna upplever dock ofta hjälplöshet och osäkerhet i relation till hantering av situationer med utmanande beteende och efterfrågar utbildning. Web-baserad utbildning om interaktion med personer med utvecklingsstörning och utmanande beteende har i vår studie visat sig ge lovande effekter och bör vara möjlig att utveckla för både introduktion av nyanställda vårdare och för kompetensutveckling bland mer erfaren personal.

  • 2.
    Antonsson, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Isaksson, U
    Åström, Sture
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundström, Mats
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Effects and experiences of a web-based training program for professional carers working with people with learning disabilities and challenging behaviourManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Antonsson, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. University West, Department of Health Sciences, Trollhättan, Sweden.
    Isaksson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Åström, Sture
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. University West, Department of Health Sciences, Trollhättan, Sweden.
    Lundström, Mats O.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Evaluation of a Web-Based Training Program for Professional Carers Working With People With Learning Disabilities and Challenging Behavior: A Pilot Study with SSED-Design2016Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 37, nr 10, s. 734-743Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The interaction between people with intellectual disabilities and professional carers is often influenced by communicative difficulties contributing challenging behaviours. The aims of this study were to evaluate to a web-based training program aimed at improving carers' abilities to interact with people with learning disabilities who exhibit challenging behaviours and to explore carers' experiences of participating in such a program. A single-subject experimental design and mixed methods were used to integrate qualitative and quantitative data. Triangulation of questionnaires, interviews with carers, and assessments of one woman's behaviour was performed. The participants were professional carers aged 20 to 55 years. The web-based training program increased carers' abilities to handle challenging behaviours and decreased challenging behaviours in daily care. The program improved the opportunities to offer training to carers who work in community-based accommodations with limited time to receive training.

  • 4.
    Antonsson, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Lundström, Mats
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Åström, Sture
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Caregivers' reflections on their interactions with adult people with learning disabilities.2008Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1365-2850, Vol. 15, nr 6, s. 484-91Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 5.
    Antonsson, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Åström, Sture
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundström, Mats
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Skilled interaction among professional carers in special accommodations for adult people with learning disabilities2013Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 20, nr 7, s. 576-583Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ACCESSIBLE SUMMARY: • Communicative difficulties affect interactions between people with learning disabilities and their carers. • Interactions between carers and residents in special accommodations for people with learning disabilities were recorded on video and skilled interactions were illuminated. • Results of the study show that skilled interaction between the carers and the people with learning disabilities is based upon being confirming, sharing daily life experience, giving time and space, and using congruent and distinct language.

    ABSTRACT: Communicative difficulties affect interactions between people with learning disabilities and their carers. Despite such difficulties, however, some carers seem to interact successfully with people who have limited ability to communicate verbally and exhibit challenging behaviour. This study aims to illuminate skilled interaction among carers working in special accommodations for people with learning disabilities. Interactions between 16 caregivers and 11 residents with learning disabilities were recorded on video. Verbal and non-verbal interaction skills among the carers were identified. Four caring situations with people with learning disabilities were chosen to illuminate skilled interaction. The transcribed text was subjected to qualitative content analysis and core stories were created. The results show that skilled interaction between the carers and the people with learning disabilities is based upon being confirming, sharing daily life experience, giving time and space, and using congruent and distinct language. In this paper we present examples that offer concrete suggestions of how to promote successful interaction and create meaning in the shared day-to-day life in special accommodations for people with learning disabilities.

  • 6.
    Lundström, Mats
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Antonsson, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Karlsson, Stig
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Use of physical restraints with people with intellectual disabilities living in Sweden's group homes2011Ingår i: Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, ISSN 1741-1122, E-ISSN 1741-1130, Vol. 8, nr 1, s. 36-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    People with intellectual disabilities (ID) often exhibit physical and communicative difficulties as well as challenging behaviors. Physical restraints are one method used to manage challenging behaviors and promote physical safety for people with ID, their fellow residents, and professional carers. However, there is a lack of data regarding the practice of employing physical restraints in Swedish group homes for people with ID. The aim was to investigate the prevalence of physical restraint use in group homes for people with ID, and to identify the characteristics of individuals subjected to these restraints. The study had a cross-sectional design and included 556 people with ID, aged 16–90 years, living in 118 group homes. Physical restraint use and residents' characteristics were surveyed with a questionnaire. Of the 556 residents studied, 99 (17.8%) had been subjected to physical restraint over the previous week. Of these, 99.2% were subjected to more than one type of restraint. The most commonly used type of physical restraint was a belt (73.7%). Using logistic regression analysis, the independent risk factors strongly associated with being physically restrained were inability to walk independently, impaired speech, screaming and shouting continuously, epileptic seizures, and spasticity. Despite the absence of legal authority for physical restraint use in group homes for people with ID, physical restraints are frequently used in Sweden. Both physical impairments and behavioral symptoms are significantly associated with physical restraint use.

  • 7.
    Pusa, Susanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dorell, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Erlingsson, Christen
    Antonsson, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nurses' perceptions about a web-based learning intervention concerning supportive family conversations in home health care2019Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 28, nr 7–8, s. 1314-1326Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To describe the perceptions that municipal primary healthcare nurses and municipal registered nurses had about a web-based learning intervention concerning supportive family health conversations in municipal home health care.

    BACKGROUND: Even though family health conversations are well grounded in theory with several reported benefits for patients and families, most working nurses have little or no training in practising family systems nursing including family health conversations. Continued learning is necessary for nurses, where web-based learning may be one answer of updating the professional skills and knowledge of nurses regarding supporting families.

    DESIGN: The study used a descriptive design and followed the "Consolidated criteria for reporting qualitative research" (COREQ) checklist.

    METHODS: Twenty-one nurses participated in an educational intervention that consisted of web-based learning and two face-to-face seminars about family systems nursing including family health conversations. The nurses were interviewed after completion, and the audio-recorded interviews were transcribed verbatim and analysed using qualitative content analysis.

    RESULTS: The findings consist of nurses' perceptions regarding the disposition of instruction, the prerequisites for learning and a changed approach when working with families. The findings are further reflected on through Illeris' theory concerning learning triangle.

    CONCLUSIONS: The findings are encouraging for educating nurses in family health conversations at their workplace, with the purpose of supporting patients and families. However, it is important to be aware of the different dimensions of learning, in addition to the appraisal of social aspects and organisational circumstances when educating nurses as they influence the utilisation of the knowledge.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: This web-based learning intervention seems to be suitable for educating nurses in family health conversations and could be an appropriate step towards implementing these conversations in home health care with the purpose of supporting families.

1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf