BAKGRUND: Ur ett internationellt perspektiv har det, inom polisen, under de senaste åren skett en ökning i användandet av mindre dödliga vapen. Dessa vapen används för att ta kontroll över potentiellt farliga och icke samarbetsvilliga personer. Ett vanligt förekommande mindre dödligt vapen är elchockvapen (ECV). Elchockvapen har fram till 2018 inte använts i Sverige, men Polismyndigheten har under åren 2018–2019 genomfört en försöksverksamhet med ECV.
SYFTE: Syftet med undersökningen var att utvärdera Polismyndighetens försöksverksamhet med ECV, samt att undersöka vilken legitimitet polisens användning av ECV har bland allmänheten.
METOD: Både kvantitativa och kvalitativa data samlades in för att utvärdera försöket med ECV. Mätningar före, under, och i slutet av försöksverksamheten genomfördes med hjälp av en enkät. Enkäten besvarades av två grupper av poliser; en grupp som ingick i försöksverksamheten med ECV samt en kontrollgrupp poliser som inte ingick i försöksverksamheten. För att fördjupa förståelsen för enkätresultaten genomfördes djupintervjuer och fokusgruppsintervjuer med poliser som hade erfarenhet av ECV under försöksverksamheten. För att undersöka legitimitetsaspekter utifrån ett medborgarperspektiv genomfördes fokusgrupper med deltagare från allmänheten. Data från Polisens arbetsskadesystem LISA inhämtades för att undersöka ECV:s inverkan på skador hos poliserna.
RESULTAT: Enkätresultaten visade inga skillnader mellan delaktiga och kontrollgrupp när det gäller upplevelse av stressfulla situationer. Upplevelsen av trygghet vid ingripanden med hög grad av motstånd eller när polisen blir fysisk angripen har dock ökat för de poliser som deltagit i ECVförsöket, jämfört med kontrollgruppen. Intervjuresultaten åskådliggör också att tillgången till ECV bidrar till att minska upplevelsen av stress i våldsamma situationer genom att ECV ökar tryggheten i sådana situationer. Intervjuresultaten påvisar även att tillgången till ECV gör att man slipper använda andra potentiellt skadligare våldshjälpmedel såsom fysiska metoder och skjutvapen. Enkätresultatet visar ingen skillnad mellan de som ingick i försöksverksamheten och kontrollgruppen när det gäller att utsättas för hot, våld eller motstånd, eller att polis eller motpart blir skadade. Resultaten från intervjuer och fokusgrupper synliggör att poliserna upplever att ECV fyller en viktig funktion. Poliserna ser enbart fördelar med ECV och vissa menar att det är det bästa verktyg som de har fått. ECV upplevs kunna rädda liv, minska skador på polis och motpart, samt förbättra arbetsmiljön för poliser. Intervjuer och fokusgrupper pekar på att deltagarna upplever att ECV har en deeskalerande inverkan, vilket både kan minska våldsanvändningen, och förebygga våld mot polisen. Enkät och intervjuresultaten indikerar att ECV bidrar till en minskad användning av andra hjälpmedel såsom batong och pepparspray, vilka ofta ger mer skador på både motpart och polis. Deltagarna från allmänheten har uppfattningen att ECV är ett effektivt och bra verktyg för polisen, men lyfter vikten av att det finns en lyhördhet gällande vilka situationer som den används i och mot vem.
SLUTSATSER: Utifrån våra enkätresultat är det svårt att dra några säkra slutsatser kring hur användandet av ECV inverkar på skador hos poliser och motpart. Erfarenheterna bland de delaktiga är dock att risken för våld och skador minskar markant, vilket är en viktig indikator. Tillgången till ECV kan öka trygghet och minska stress i ingripandesituationer där kraftigt motstånd och våld förekommer. ECV kan även minska användandet av pepparspray och batong, och det finns indikationer på att ECV har använts istället för skjutvapen. ECV kan underlätta val av hjälpmedel vid ingripanden med hög grad av hot och våld och kan ha en deeskalerande inverkan. Polisens användande av våldshjälpmedel, inklusive ECV, upplevs berättigat av informanterna från allmänheten.