Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.
Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
Det bottniska området präglas av landhöjning. För de människor som levt vid kusterna har strandlinjens förskjutning länge varit en realitet som väckt tankar och som man varit tvungen att förhålla sig till. Fiskeplatser och farleder har grundats upp, hamnar och städer har flyttats. Den nya marken som kommit i dagen har utgjort ett välkommet tillskott men har också gett upphov till gränstvister. I syfte att skydda och uppmärksamma miljön har på senare tid naturreservat och till och med Världsarv inrättats.
I den här skriften skildras landhöjningens natur och kultur inom det bottniska området utifrån olika aspekter: geologiska, språkvetenskapliga, historiska, samtidsinriktade och fotografiska. Sammantagna ger texterna breda kunskaper om ämnet och en god inblick i de frågor som landhöjningslandskapet gett upphov till. Kunskap om landhöjningen bidrar till vår förståelse av både naturens och kulturens förändring och ger oss samtidigt perspektiv på våra egna liv. Landhöjningen är som en påminnelse om tidens gång.
Motorspriten kommer! löd budskapet i början av 1900-talet. Liknande utfästelser om alternativa drivmedel har gång på gång hörts genom historien. Men de oljebaserade bränslena har behållit sitt grepp om transportsystemet, trots att de alltid ansetts problematiska. Varför?
Den här boken handlar om olika försök att utveckla och förverkliga alternativ till oljebaserade drivmedel i Sverige. Den spänner över ett drygt sekel, från slutet av 1800-talet och framåt, och behandlar bland annat sulfitsprit, syntetisk bensin, gengas, metanol och den första och andra generationens etanol. I fokus står motiven bakom dessa alternativ varför de har ansetts angelägna och önskvärda liksom de problem och strukturella hinder som de har mött och alltjämt fortsätter att möta. Boken ger historiska och medievetenskapliga perspektiv på de pågående försöken till en omställning på drivmedelsområdet och bidrar till kunskap av värde för såväl beslutsfattare som allmänhet.
Boken bygger på forskning som utfördes inom det tvärvetenskapliga projektet Framtidens drivmedel? Biobränslen i historisk och kulturell belysning. Den är skriven av samtliga forskare i projektet Annika Egan Sjölander, Helena Ekerholm, Jenny Eklöf, Erland Mårald, Christer Nordlund och Bosse Sundin i samarbete med Henrik Lång.
From the oceans to the mountains and the vast in-between scientists have created institutions for scientific work in the field. Long-lived or temporary, more or less humble in scale, these spaces in the landscape and seascape have provided an organizational domestication of migratory science and facilitated scientific work on nature beyond urban centers of learning. As such they have played a significant role in the history of knowledge production. The richly illustrated chapters in this book deepen our understanding of both similarities and differences within the complex history of field science institutions and their relation to other types of academic institutions, from the seventeenth century onwards.
Demokrati är ingen självklarhet. Idén om demokrati i betydelsen "folkstyre" går tillbaka till antikens Aten, men vilka som ska utgöra folket och hur styret ska bedrivas har debatterats alltsedan dess. Över tid har allt fler grupper av människor inkluderats i demos. Samtidigt har det under demokratins hela historia funnits ett motstånd mot att gemene man och kvinna ska ha inflytande över politiska angelägenheter. Borde inte styret skötas av experter? Räcker det inte med att en upplyst ledare eller ett parti med bred förankring kanaliserar folkviljan? Den här boken belyser demokratins framväxt och utmaningar, från antiken till våra dagar, utifrån historiska, idéhistoriska och statsvetenskapliga perspektiv: utvecklingen av demokratibegreppet och principerna om mänskliga rättigheter, genombrottet för lika och allmän rösträtt, den radikala vänsterns avståndstagande, kritiken mot demokratins förmåga att hantera globala miljöhot, den "autokratiseringsrörelse" som åter kan skönjas samt förhållandet mellan demokrati och sociala medier.
Although fuel cells have been considered promising technology since the nineteenth century, fresh expectations – expressed by engineers, company leaders, politicians and journalists – began to flourish in the 1990s later on associated with the vision of a ‘hydrogen economy.’ Inspired by research in the history and sociology of expectations, the present paper analyzes this recent history of global fuel cells and hydrogen potentials as played out in the USA, EU, and especially Sweden. It is demonstrated that automotive shows, the mass media, and forecast projects were significant arenas in promoting and circulating the idea that fuel cells represented energy efficient and clean technology that almost by necessity would be utilized in the ‘vehicles of the future.’ This paper also highlights the framing of water both as a potential source of energy and as a symbolic purifying bath that would restore an environmentally friendly society, interpreted as an ecomodern utopia.
Sweden is a land of forests. In fact, almost 60% of the surface area is covered by forest (both productive and nonproductive). Since the end of the nineteenth century, these woodlands have primarily been utilized by the forest industry but reindeer husbandry in the north and tourism and recreation, including hunting, berry picking, and other local, customary activities also exploit the forest landscape. Ownership is highly diversified. Of the estimated 23 million hectares of productive forest land, some 40% is owned by large forest companies and the government and approximately 50% by some 350,000 small, nonindustrial, private owners.
In the mid-1960s, fertilization (with nitrogen) had a breakthrough as a promising forest management method in Swedish company owned forests. The activity grew and peaked during the 1970s but then lost ground and stabilized at a low level in the 1990s and early 2000s. Over the last five years, however, interest in fertilizing Swedish forests has increased again. In this article both the forestry industry’s, and the environmental movement’s, attitudes toward forest fertilization over time are investigated. Furthermore, conflicting persistent ideas about nature and future, i.e., “figures of thought”, within interest groups, representing forestry and the environmental movement respectively, are identified and analyzed in relation to the debate on fertilization. The analysis reveals mainly three figures of thought that have influenced this debate during the period, “the idea of progress”, “the idea of decay” and “the idea of the great chain of being”. The study thus sheds light on how the relationship between forestry and the environmental movement has evolved from the 1960s until today and uncovers thought patterns that have stood, and continue to stand, in opposition to one another.
In 2008, the Swedish government launched an inquiry into the possibilities, benefits and requirements for conducting intensive forestry in part of the Swedish countryside, including fertilization, genetically improved plant material and fastgrowing species beyond what is currently allowed in Swedish legislation. Drawing upon part of that governmental investigation, this paper analyzes attitudes toward intensive forestry over time. The study draws upon studies of points of conflict written in the 1970s and 1980s, attitudes among different stakeholder groups, and interviews with forest owners and stakeholder groups potentially affected by intensive forestry. The study concludes that the diverging opinions as to what constitutes acceptable forest use have remained largely the same over the years. Radical landscape change is generally not seen as desirable, but views diverge over the use of novel tree species and the use of fertilization.
Delstudien syftar till att ge en bakgrund till dagens skogsbruk i Sverige och att sätta in skogspolitiken i ett idé- och miljöhistoriskt sammanhang. Sammantaget handlar undersökningen om hur skogen har brukats och hur detta brukande har motiverats, institutionaliserats, reglerats och ifrågasatts under de senaste århundradena. Den består av två delar. Den första delen inleds med en historik som tar upp maktförhållandena i skogen och hur skogen har nyttjats genom tiderna. Därefter följer en redogörelse över skogsbrukets och skogsvårdslagens förändring över tid fram till att miljörörelsen, rennäringen, kulturminnesvården och andra "allmänna intressen" som värnar om skogen tar plats i skogsvårdslagen. I den andra delen diskuteras ett urval av konflikter som uppkommit i anslutning till skogen och skogsbruket, främst med tyngdpunkt på 1970- och 1980-talen: debatten om plantering av skog i öppna landskap, kalhyggesdebatten, reaktionerna vid inplantering av främmande trädslag, debatten om bruket av bekämpningsmedel samt visionen om att utveckla och nyttja genmodifierade träd. Flera av dessa konflikter kan rimligen åter aktualiseras vid ett intensifierat skogsbruk av det slag som utredningen behandlar.
Den första delstudien, ”Skogslandskapet som arena”, syftar till att ge en bakgrund till dagens skogsbruk i Sverige och att sätta in skogspolitiken i ett idé- och miljöhistoriskt sammanhang. Sammantaget handlar undersökningen om hur skogen har brukats och hur detta brukande har motiverats, institutionaliserats, reglerats och ifrågasatts under de senaste århundradena. Den består av två delar. Den första delen inleds med en historik som tar upp maktförhållandena i skogen och hur skogen har nyttjats genom tiderna. Därefter följer en redogörelse över skogsbrukets och skogsvårdslagens förändring över tid fram till att miljörörelsen, rennäringen, kulturminnesvården och andra ”allmänna intressen” som värnar om skogen tar plats i skogsvårdslagen. I den andra delen diskuteras ett urval konflikter som uppkommit i anslutning till skogen och skogsbruket, främst med tyngdpunkt på 1970- och 1980-talen: debatten om plantering av skog i öppna landskap, kalhyggesdebatten, reaktionerna vid inplantering av främmande trädslag, debatten om bruket av bekämpningsmedel samt visionen om att utveckla och nyttja genmodifierade träd. Flera av dessa konflikter kan rimligen åter aktualiseras vid ett intensifierat skogsbruk av det slag som utredningen behandlar.Den andra delstudien, ”Attityder och värderingar”, undersöker privatpersoners och skogsägares inställningar till den svenska skogen i allmänhet och till intensivodling av skog i synnerhet. Privatpersoner betraktar vanligen skogen som en rekreationsresurs, medan skogsägare håller skogens traditionella, ekonomiska värden närmare hjärtat. När attityder mot skogen väl förändras beror det ofta på generationsväxlingar, ökat miljömedvetande och urbaniseringstrender. Sveriges stora demografiska och kulturella skillnader har även bidragit till att skogen idag uppfattas olika i olika delar av landet. Samtidigt som vi bor längre bort från skogen än tidigare ökar vår efterfrågan på dess sociala värden, vilket innebär att ungefär hälften av våra skogsbesök numera sker i tätortsnära skog, som främst är förknippad med rekreation och vila. Skogens ekonomiska värden är emellertid fortfarande viktiga, inte minst när det gäller skogens roll som framtida energikälla. Intervjuade skogsägare har visat sig vara förhållandevis positiva till intensivodling av skog, samtidigt som det av miljömässiga och ekonomiska skäl finns ett starkt motstånd mot att öka användningen av gödsel. Privatpersoner som intervjuats anser i regel att intensivodlade områden begränsar naturupplevelsen, skadar miljön och missgynnar mångfalden. Fördelar som ökad möjlighet att utvinna alternativa energibränslen och ökade exportmöjligheter för svensk industri har emellertid också nämnts.Den tredje delstudien, ”Potentiella synergier och målkonflikter”, relaterar intensivodling av skog dels till de av riksdagen fastställda miljömålen dels till eventuella intressemotsättningar som kan uppstå till följd av ett förändrat nyttjande av jordbruksmark. De målkonflikter som identifieras, främst mellan miljömålen ’Begränsad klimatpåverkan’ och ’Ett rikt växt- och djurliv’, kan inte enbart lösas på teknisk väg utan kräver någon form av politisk avvägning. För att ansvariga myndigheter ska kunna göra en sådan avvägning krävs dock att det utarbetas någon form av politisk prioriteringsordning som kan vägleda myndigheterna i det arbetet. När det gäller eventuella intressemotsättningar som kan uppstå till följd av intensivodling framgår det av intervjuer med olika intresseorganisationer att många konflikter sannolikt kan undvikas om synpunkter från olika intressen beaktas i samband med planering av förändrat marknyttjande.
The present article explores images of the Northern Swedish landscape, produced and mediated by Stig Wesslén (1902–1987) in the 1930s and 1940s. Trained as a forester, Wesslén gradually turned into a documentarist, focusing on the wilderness, notably big birds, predators and the mountain range in Lapland. Along with making a number of ambitious movies and embarking on intensive lecture tours, he was an active debater and writer and published six, richly illustrated books. These careers were interwoven, partly for practical reasons; income from lecturing and journalism financed his filmmaking and gave him time to write his books. It is argued in the article that Wesslén was driven by a strong feeling for wilderness and that he was against the way modern civilization exploited nature. The goal of his documentary work was ultimately to raise public awareness regarding the state of nature and he may thus be seen as a link between the preservationists of the early twentieth century and the environmentalists of the 1960s. In order to reveal the true essence of nature, Wesslén developed a “scientific” documentary technique, which he named “camera hunting.” The idea was to use the best camera equipment possible that would allow him to observe nature at a distance, not disturb the natural order of things, and present authentic images. Yet, as the article shows, Wesslén sometimes anthropomorphized the animals and also dramatized nature in many of his works.
The symposium titled "Academic Freedom – Between Ideal and Reality" addresses the nuanced challenges surrounding academic freedom. Exploring historical perspectives, this introduction to a thematic section of the journal Thule traces the evolution from pre-modern corporative rights to modern intellectual autonomy. The text delves into the tentions between academic ideals and external influences during societal shifts. Reference is made to the Magna Charta Universitatum, highlighting its adaption to a changing global landscape. Initiatives in Sweden are discussed, recognizing the imperative of safeguarding academic freedom amidst evolving dynamics and political uncertainties.
In the mid-1990s, the concept 'ecological modernisation' was established to characterise the perception that environmental protection and economic growth are not mutually exclusive but rather comprise a solid foundation for sustainable development. We argue in this essay that believing that modernisation, economic growth and a healthy environment could go hand-in-hand was nothing new as far as Sweden was concerned. Rather, it is a belief that developed during the 'folkhem era (1930s–1970s) due to an extensive dialogue about the proper relationship between nature and society in the construction of the welfare state. We highlight the idea of 'dissonances' as a salient metaphor describing the disharmonic relation between old and new and modern society and modern nature. According to advocates of modernisation, it was important to overcome dissonances – backwardness, inefficient use of natural resources and negative ‘side effects’ of societal progress such as pollution and environmental damage – between society and nature. Instead, by rational thinking and new technology it would be possible to make society and nature go hand-in-hand and thereby enhance human welfare. However, broadened knowledge and intellectual horizons and critiques of progress have brought new problem complexes and dissonances to light. Like the dream of Sweden the modern Model Nation, the definitive answer to the difficulties of the environmental issue has constantly been deferred.
Do Swedes love and adore natural scenery, perhaps even more than other people do. In this essay, the authors argue that nature – and certain images of a typically Swedish nature – has indeed played a vital role in Swedish cultural history, especially since the end of the nineteenth century. However, this has not been the case due to some "inherent element" within the Swedish population but is rather a result of a "collective learning process" at the social level. According to the authors, this learning process was initially connected to nationalism, industrialisation and modernisation and has over time been driven, shaped and mediated by many different institutions and practices in society, such as natural science, landscape painting, wildlife tourism, winter sports, nature protection, literature, environmental politics and agencies, and eventually business and marketing. Furthermore, the authors discuss similarities as well as differences between the modern environmental history and view of nature in Sweden and the other Nordic countries.