umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 133
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adman, Per
    et al.
    Uppsala universitet.
    Bergquist, Ann-Kristin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Bonnedahl, Karl Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eimermann, Marco
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Enlund, Desirée
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Eriksson, Madeleine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Helmersson, Linnea
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nilsson, Bo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Simonsson, Märit
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Örestig, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    DN Debatt. 171 forskare: ”Vi vuxna bör också klimatprotestera”2019Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, , s. 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.

  • 2. Ahl-Waris, Eva
    et al.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Om tillkomsten och användningen av en fornlämningsplats: arkeologibruk kring Kökars franciskankonvent2014Ingår i: Historisk Tidskrift för Finland, ISSN 0046-7596, E-ISSN 2343-2888, Vol. 99, nr 2, s. 147-190Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3. Allard, Christina
    et al.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Cocq, Coppélie
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Hjortfors, Lis-Mari
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Jacobsson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap.
    Ledman, Anna-Lill
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Löf, Annette
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Johansson Lönn, Eva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Moen, Jon
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Nilsson, Lena Maria
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Nordin, Gabriella
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Norlin, Björn
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Outakoski, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Reimerson, Elsa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Moa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Storm Mienna, Christina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Svonni, Charlotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Vinka, Mikael
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby2015Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.

  • 4.
    Christer, Nordlund
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Full gas mot en (o)hållbar framtid2012Ingår i: Lychnos, ISSN 0076-1648, s. 244-251Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Egan Sjölander, Annika
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Ekerholm, Helena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Eklöf, Jenny
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Lång, Henrik
    Mårald, Erland
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Sundin, Bosse
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Motorspriten kommer!: en historia om etanol och andra alternativa drivmedel2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Motorspriten kommer! löd budskapet i början av 1900-talet. Liknande utfästelser om alternativa drivmedel har gång på gång hörts genom historien. Men de oljebaserade bränslena har behållit sitt grepp om transportsystemet, trots att de alltid ansetts problematiska. Varför?

    Den här boken handlar om olika försök att utveckla och förverkliga alternativ till oljebaserade drivmedel i Sverige. Den spänner över ett drygt sekel, från slutet av 1800-talet och framåt, och behandlar bland annat sulfitsprit, syntetisk bensin, gengas, metanol och den första och andra generationens etanol. I fokus står motiven bakom dessa alternativ varför de har ansetts angelägna och önskvärda liksom de problem och strukturella hinder som de har mött och alltjämt fortsätter att möta. Boken ger historiska och medievetenskapliga perspektiv på de pågående försöken till en omställning på drivmedelsområdet och bidrar till kunskap av värde för såväl beslutsfattare som allmänhet.

    Boken bygger på forskning som utfördes inom det tvärvetenskapliga projektet Framtidens drivmedel? Biobränslen i historisk och kulturell belysning. Den är skriven av samtliga forskare i projektet Annika Egan Sjölander, Helena Ekerholm, Jenny Eklöf, Erland Mårald, Christer Nordlund och Bosse Sundin i samarbete med Henrik Lång.

  • 6. Ekerholm, Helena
    et al.
    Grandin, Karl
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Schell, Patience A.
    Introduction2017Ingår i: Understanding field science institutions / [ed] Helena Ekerholm, Karl Grandin, Christer Nordlund & Patience A. Schell, Sagamore Beach, MA: Science History Publications Ltd., 2017, s. 1-12Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 7.
    Ekerholm, Helena
    et al.
    The Center for History of Science, The Royal Swedish Academy of Sciences.
    Grandin, KarlNordlund, ChristerUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.Schell, Patience A.
    Understanding field science institutions2017Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    From the oceans to the mountains and the vast in-between scientists have created institutions for scientific work in the field. Long-lived or temporary, more or less humble in scale, these spaces in the landscape and seascape have provided an organizational domestication of migratory science and facilitated scientific work on nature beyond urban centers of learning. As such they have played a significant role in the history of knowledge production. The richly illustrated chapters in this book deepen our understanding of both similarities and differences within the complex history of field science institutions and their relation to other types of academic institutions, from the seventeenth century onwards.

  • 8.
    Eklöf, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    En humanistisk fågel Fenix: från kris till offensiv2013Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 1, s. 49-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 9. Espmark, Kristina
    et al.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Astrid Cleve von Euler on ytterbium and selenium2019Ingår i: Women in their element: selected women's contributions to the periodic system / [ed] Annette Lykknes and Brigitte Van Tiggelen, Singapore: World Scientific, 2019, s. 134-144Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Espmark, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Married for science, divorced for love: Success and failure in the collaboration between Astrid Cleve and Hans von Euler-Chelpin, 1902–19122012Ingår i: For better or for worse?: Collaborative couples in the sciences / [ed] Annette Lykknes, Donald Opitz & Birgitte Van Tiggelen, Birkhäuser Verlag , 2012, s. 81-102Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 11.
    Hultman, Martin
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Energizing Technology: Expectations of Fuel Cells and the Hydrogen Economy, 1990–20052013Ingår i: History & Technology, ISSN 0734-1512, E-ISSN 1477-2620, Vol. 29, nr 1, s. 33-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although fuel cells have been considered promising technology since the nineteenth century, fresh expectations – expressed by engineers, company leaders, politicians and journalists – began to flourish in the 1990s later on associated with the vision of a ‘hydrogen economy.’ Inspired by research in the history and sociology of expectations, the present paper analyzes this recent history of global fuel cells and hydrogen potentials as played out in the USA, EU, and especially Sweden. It is demonstrated that automotive shows, the mass media, and forecast projects were significant arenas in promoting and circulating the idea that fuel cells represented energy efficient and clean technology that almost by necessity would be utilized in the ‘vehicles of the future.’ This paper also highlights the framing of water both as a potential source of energy and as a symbolic purifying bath that would restore an environmentally friendly society, interpreted as an ecomodern utopia.

  • 12.
    Jonsson, Kjell
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Homo ludens på universitetet: Om förutsättningar för kreativa forskningsmiljöer2012Ingår i: Kulturella Perspektiv, ISSN 1102-7908, Vol. 21, nr 1, s. 2-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Keskitalo, Carina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Eklöf, Jenny
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Climate Change Mitigation and Adaptation in Swedish Forests: Promoting Forestry, Capturing Carbon and Fuelling Transports2011Ingår i: Energy, Policy, and the Environment: Modeling Sustainable Development for the North / [ed] Marja Järvelä & Sirkku Juhola, New York: Springer , 2011, s. 133-153Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Lindkvist, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Kardell, Örjan
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Intensive Forestry as Progress or Decay?: An Analysis of the Debate about Forest Fertilization in Sweden, 1960–20102011Ingår i: Forests, ISSN 1999-4907, E-ISSN 1999-4907, Vol. 2, nr 1, s. 112-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the mid-1960s, fertilization (with nitrogen) had a breakthrough as a promising forest management method in Swedish company owned forests. The activity grew and peaked during the 1970s but then lost ground and stabilized at a low level in the 1990s and early 2000s. Over the last five years, however, interest in fertilizing Swedish forests has increased again. In this article both the forestry industry’s, and the environmental movement’s, attitudes toward forest fertilization over time are investigated. Furthermore, conflicting persistent ideas about nature and future, i.e., “figures of thought”, within interest groups, representing forestry and the environmental movement respectively, are identified and analyzed in relation to the debate on fertilization. The analysis reveals mainly three figures of thought that have influenced this debate during the period, “the idea of progress”, “the idea of decay” and “the idea of the great chain of being”. The study thus sheds light on how the relationship between forestry and the environmental movement has evolved from the 1960s until today and uncovers thought patterns that have stood, and continue to stand, in opposition to one another.

  • 15.
    Lindkvist, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Kardell, Örjan
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Intensive forestry as progress or decay?: An analysis of the debate about forest fertilization in Sweden, 1960-20102011Ingår i: Forests, ISSN 1999-4907, E-ISSN 1999-4907, Vol. 2, nr 1, s. 112-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the mid-1960s, fertilization (with nitrogen) had a breakthrough as a promising forest management method in Swedish company owned forests. The activity grew and peaked during the 1970s but then lost ground and stabilized at a low level in the 1990s and early 2000s. Over the last five years, however, interest in fertilizing Swedish forests has increased again. In this article both the forestry industry’s, and the environmental movement’s, attitudes toward forest fertilization over time are investigated. Furthermore, conflicting persistent ideas about nature and future, i.e., “figures of thought”, within interest groups, representing forestry and the environmental movement respectively, are identified and analyzed in relation to the debate on fertilization. The analysis reveals mainly three figures of thought that have influenced this debate during the period, “the idea of progress”, “the idea of decay” and “the idea of the great chain of being”. The study thus sheds light on how the relationship between forestry and the environmental movement has evolved from the 1960s until today and uncovers thought patterns that have stood, and continue to stand, in opposition to one another.

  • 16.
    Lindkvist, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Mineur, Eva
    The Swedish Research Council, Stockholm, Sweden.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Olsson, Olof
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Keskitalo, Carina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Attitudes on intensive forestry: an investigation into perceptions of increased production requirements in Swedish forestry2012Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research, ISSN 0282-7581, E-ISSN 1651-1891, Vol. 27, nr 5, s. 438-448Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2008, the Swedish government launched an inquiry into the possibilities, benefits and requirements for conducting intensive forestry in part of the Swedish countryside, including fertilization, genetically improved plant material and fastgrowing species beyond what is currently allowed in Swedish legislation. Drawing upon part of that governmental investigation, this paper analyzes attitudes toward intensive forestry over time. The study draws upon studies of points of conflict written in the 1970s and 1980s, attitudes among different stakeholder groups, and interviews with forest owners and stakeholder groups potentially affected by intensive forestry. The study concludes that the diverging opinions as to what constitutes acceptable forest use have remained largely the same over the years. Radical landscape change is generally not seen as desirable, but views diverge over the use of novel tree species and the use of fertilization.

  • 17.
    Lindkvist, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Skogslandskapet som arena: en idé och miljöhistorisk bakgrundsanalys2009Ingår i: Konflikt och konsensus i skogen: intensivodling av skog ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv, Umeå: SLU , 2009, s. 2-32Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Delstudien syftar till att ge en bakgrund till dagens skogsbruk i Sverige och att sätta in skogspolitiken i ett idé- och miljöhistoriskt sammanhang. Sammantaget handlar undersökningen om hur skogen har brukats och hur detta brukande har motiverats, institutionaliserats, reglerats och ifrågasatts under de senaste århundradena. Den består av två delar. Den första delen inleds med en historik som tar upp maktförhållandena i skogen och hur skogen har nyttjats genom tiderna. Därefter följer en redogörelse över skogsbrukets och skogsvårdslagens förändring över tid fram till att miljörörelsen, rennäringen, kulturminnesvården och andra "allmänna intressen" som värnar om skogen tar plats i skogsvårdslagen. I den andra delen diskuteras ett urval av konflikter som uppkommit i anslutning till skogen och skogsbruket, främst med tyngdpunkt på 1970- och 1980-talen: debatten om plantering av skog i öppna landskap, kalhyggesdebatten, reaktionerna vid inplantering av främmande trädslag, debatten om bruket av bekämpningsmedel samt visionen om att utveckla och nyttja genmodifierade träd. Flera av dessa konflikter kan rimligen åter aktualiseras vid ett intensifierat skogsbruk av det slag som utredningen behandlar.

  • 18.
    Lindkvist, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Olsson, Olof
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Mineur, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Konflikt och konsensus i skogen: intensivodling av skog ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Faktaunderlag till utredning om Möjligheter till intensivodling av skog2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den första delstudien, ”Skogslandskapet som arena”, syftar till att ge en bakgrund till dagens skogsbruk i Sverige och att sätta in skogspolitiken i ett idé- och miljöhistoriskt sammanhang. Sammantaget handlar undersökningen om hur skogen har brukats och hur detta brukande har motiverats, institutionaliserats, reglerats och ifrågasatts under de senaste århundradena. Den består av två delar. Den första delen inleds med en historik som tar upp maktförhållandena i skogen och hur skogen har nyttjats genom tiderna. Därefter följer en redogörelse över skogsbrukets och skogsvårdslagens förändring över tid fram till att miljörörelsen, rennäringen, kulturminnesvården och andra ”allmänna intressen” som värnar om skogen tar plats i skogsvårdslagen. I den andra delen diskuteras ett urval konflikter som uppkommit i anslutning till skogen och skogsbruket, främst med tyngdpunkt på 1970- och 1980-talen: debatten om plantering av skog i öppna landskap, kalhyggesdebatten, reaktionerna vid inplantering av främmande trädslag, debatten om bruket av bekämpningsmedel samt visionen om att utveckla och nyttja genmodifierade träd. Flera av dessa konflikter kan rimligen åter aktualiseras vid ett intensifierat skogsbruk av det slag som utredningen behandlar.Den andra delstudien, ”Attityder och värderingar”, undersöker privatpersoners och skogsägares inställningar till den svenska skogen i allmänhet och till intensivodling av skog i synnerhet. Privatpersoner betraktar vanligen skogen som en rekreationsresurs, medan skogsägare håller skogens traditionella, ekonomiska värden närmare hjärtat. När attityder mot skogen väl förändras beror det ofta på generationsväxlingar, ökat miljömedvetande och urbaniseringstrender. Sveriges stora demografiska och kulturella skillnader har även bidragit till att skogen idag uppfattas olika i olika delar av landet. Samtidigt som vi bor längre bort från skogen än tidigare ökar vår efterfrågan på dess sociala värden, vilket innebär att ungefär hälften av våra skogsbesök numera sker i tätortsnära skog, som främst är förknippad med rekreation och vila. Skogens ekonomiska värden är emellertid fortfarande viktiga, inte minst när det gäller skogens roll som framtida energikälla. Intervjuade skogsägare har visat sig vara förhållandevis positiva till intensivodling av skog, samtidigt som det av miljömässiga och ekonomiska skäl finns ett starkt motstånd mot att öka användningen av gödsel. Privatpersoner som intervjuats anser i regel att intensivodlade områden begränsar naturupplevelsen, skadar miljön och missgynnar mångfalden. Fördelar som ökad möjlighet att utvinna alternativa energibränslen och ökade exportmöjligheter för svensk industri har emellertid också nämnts.Den tredje delstudien, ”Potentiella synergier och målkonflikter”, relaterar intensivodling av skog dels till de av riksdagen fastställda miljömålen dels till eventuella intressemotsättningar som kan uppstå till följd av ett förändrat nyttjande av jordbruksmark. De målkonflikter som identifieras, främst mellan miljömålen ’Begränsad klimatpåverkan’ och ’Ett rikt växt- och djurliv’, kan inte enbart lösas på teknisk väg utan kräver någon form av politisk avvägning. För att ansvariga myndigheter ska kunna göra en sådan avvägning krävs dock att det utarbetas någon form av politisk prioriteringsordning som kan vägleda myndigheterna i det arbetet. När det gäller eventuella intressemotsättningar som kan uppstå till följd av intensivodling framgår det av intervjuer med olika intresseorganisationer att många konflikter sannolikt kan undvikas om synpunkter från olika intressen beaktas i samband med planering av förändrat marknyttjande.

  • 19.
    Lundgren, Anders
    et al.
    Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.
    Mårald, ErlandUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.Nordlund, ChristerUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Polhem: teknikhistorisk årsbok, Tema: Teknik och miljö2005Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Lång, Henrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Mårald, Erland
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Making Wilderness: An inquiry into Stig Wesslén's Documentation and Representation of the Northern Swedish Landscape2015Ingår i: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, Vol. 9, nr 2, s. 9-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present article explores images of the Northern Swedish landscape, produced and mediated by Stig Wesslén (1902–1987) in the 1930s and 1940s. Trained as a forester, Wesslén gradually turned into a documentarist, focusing on the wilderness, notably big birds, predators and the mountain range in Lapland. Along with making a number of ambitious movies and embarking on intensive lecture tours, he was an active debater and writer and published six, richly illustrated books. These careers were interwoven, partly for practical reasons; income from lecturing and journalism financed his filmmaking and gave him time to write his books. It is argued in the article that Wesslén was driven by a strong feeling for wilderness and that he was against the way modern civilization exploited nature. The goal of his documentary work was ultimately to raise public awareness regarding the state of nature and he may thus be seen as a link between the preservationists of the early twentieth century and the environmentalists of the 1960s. In order to reveal the true essence of nature, Wesslén developed a “scientific” documentary technique, which he named “camera hunting.” The idea was to use the best camera equipment possible that would allow him to observe nature at a distance, not disturb the natural order of things, and present authentic images. Yet, as the article shows, Wesslén sometimes anthropomorphized the animals and also dramatized nature in many of his works.

  • 21.
    Mårald, Erland
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Förord2006Ingår i: Topos: essäer om tänkvärda platser och platsbundna tankar / [ed] Erland Mårald & Christer Nordlund, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2006, s. 7-14Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Mårald, Erland
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, ChristerUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Kamerajägaren: Stig Wessléns skildringar av naturen och det samiska2010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Mårald, Erland
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    L'environnement nordique: du mythe à la réalité2010Ingår i: Artnord, ISSN 1950-8123, nr 10, s. 6-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Mårald, Erland
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Modern nature for a modern nation: an intellectual history of environmental dissonances in the Swedish welfare state2019Ingår i: Environment and History, ISSN 0967-3407, E-ISSN 1752-7023Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the mid-1990s, the concept ‘ecological modernisation’ was established to characterise the perception that environmental protection and economic growth are not mutually exclusive but rather comprise a solid foundation for sustainable development. We argue in this essay that believing that modernisation, economic growth and a healthy environment could go hand-in-hand was nothing new as far as Sweden was concerned. Rather, it is a belief that developed during the ‘folkhem era (1930s–1970s) due to an extensive dialogue about the proper relationship between nature and society in the construction of the welfare state. We highlight the idea of ‘dissonances’ as a salient metaphor describing the disharmonic relation between old and new and modern society and modern nature. According to advocates of modernisation, it was important to overcome dissonances – backwardness, inefficient use of natural resources and negative ‘side effects’ of societal progress such as pollution and environmental damage – between society and nature. Instead, by rational thinking and new technology it would be possible to make society and nature go hand-in-hand and thereby enhance human welfare. However, broadened knowledge and intellectual horizons and critiques of progress have brought new problem complexes and dissonances to light. Like the dream of Sweden the modern Model Nation, the definitive answer to the difficulties of the environmental issue has constantly been deferred.

  • 25.
    Mårald, Erland
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Natur och miljö i nordisk kultur: några idéhistoriska nedslag2016Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 99, nr 1, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Människorna i Sverige beskrivs gärna som ett naturälskande folk. Som orsak till deras vurm för naturen har olika förklaringar angetts. Inte sällan har forskare och författare velat koppla samman människorna och naturen med hjälp av klimatläror och geopolitiska teorier. Väl kända för svenskt vidkommande är den serie aforismer som statistikern och demografen Gustaf Sundbärg torgförde i boken Det svenska folklynnet (1911). Sundbärg hävdar här att kärleken till naturen är ”djupt rotad hos vårt folk”. Upplysningens blomsterkonung Carl von Linné, som hyllade naturen som ett Guds mirakel, sägs ha haft en avgörande betydelse som inspiratör, men känslan antas ha funnits där långt före 1700-talet. Ty ”i sig själf är denna naturdyrkan nog äldre än så, ja den ligger i vårt folks lynne från begynnelsen”. I samma anda verkade författaren och litteraturhistorikern Fredrik Böök, som 1924 skrev: ”Hela den svenska kulturen är inbäddad i storskogen som ett nybygge. Det doftar barr och pors kring oss alla” (Christensson 2002:9). Exempel på utsagor av detta kulturessentialistiska slag kan mångfaldigas. Sådana utsagor är emellertid möjliga att problematisera. För det första har liknande omdömen framförts även i andra länder och med en liknande retorik. Detta inte minst i övriga nordiska länder. För det andra bör det påpekas att de som uttalat sig om naturen i Sverige långt ifrån alltid varit positivt sinnade. Att naturkärleken skulle vara urgammal är antagligen en lika stor myt som idén om att det skulle ha funnits ett specifikt ”svenskt folk” sedan begynnelsen. Faktum är att naturen i Sverige också har uppfattats som hård och karg, menlös och trist. Och den otämjda vildmark som på senare tid har upphöjts till norm var länge något människorna, ibland på goda grunder, fruktade. Det tidiga 1800-talets naturideal var varken djupa skogar, höga fjäll eller glittrande sjölandskap utan snarare de tillrättalagda parklandskap som stod att finna på den europeiska kontinenten. Svenskarnas påstått kollektiva vurm för den egna naturen är i själva verket ett ganska sent fenomen, inte mer än ett drygt sekel gammal (Ek-Nilsson, Midholm, Nordström, Saltzman & Sjögård 2014). Vårt syfte med denna essä är att resonera kring uppkomsten och utvecklingen av den svenska naturvurmen genom att göra några nedslag i naturumgängets idéhistoria i ett nordiskt sammanhang. Den tes vi driver är att svenskarnas kärlek till naturen är modern och att den är resultatet av en kollektiv läroprocess. Vi hävdar också att det finns stora likheter (men också vissa skillnader) mellan de nordiska länderna när det gäller den moderna synen på naturen. Essän är baserad på vår egen och andras forskning men vi hoppas att vår komparativa ansats kan bidra till en fördjupad förståelse av ämnet.

  • 26.
    Mårald, Erland
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Nordlund, ChristerUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Topos: essäer om tänkvärda platser och platsbundna tankar2007Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    1968 – hög tid för humaniora i Umeå2018Ingår i: Västerbottens-KurirenArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Academic uniform2018Ingår i: Knowledge in motion: The Royal Swedish Academy of Sciences and the making of modern society / [ed] Johan Kärnfeldt, Karl Grandin, Solveig Jülich, Göteborg: Makadam Förlag, 2018, s. 532-537Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Anders Ekström (red), Den mediala vetenskapen: anm av Christer Nordlund2005Ingår i: Historisk Tidskrift, nr 3, s. 525-526Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Anne Kristine Børresen : Bergtatt. Johan H. L: professor, rådgiver og familiemann2013Ingår i: Historisk Tidsskrift, ISSN 0018-263X, E-ISSN 1504-2944, Vol. 92, nr 2, s. 311-314Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Att skapa något från intet2014Ingår i: Västerbottens-KurirenArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier. Centrum för världsbilder, livshållning och vetenskap.
    Between Science and Industry: On the Establishment, Organisation and Practices of the Swedish Geological Survey in the Nineteenth Century2007Ingår i: Earth Sciences History: Journal of the History of the Earth Sciences Society, Vol. 26, nr 1, s. 127-149Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 33.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Både modern och passé2006Ingår i: Västerbottens-KurirenArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Creativity as platform?2015Ingår i: Genres of scholarly knowledge production / [ed] Patrik Svensson, Umeå: Umeå universitet , 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Den svenska musikhistorien: intervju med musikvetaren och programledaren Mattias Lundberg2016Ingår i: Horisont (Svenska Österbottens litteraturförening), ISSN 0439-5530, Vol. 63, nr 305, s. 23-27Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Det upphöjda landet: vetenskapen, landhöjningsfrågan och kartläggningen av Sveriges förflutna, 1860-19302001Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Taking the establishment of Ice Age theory as its point of departure, the present dissertation examines aspects of geological, plant geographical and archaeological research on shoreline displacement conducted in Sweden during the period 1860-1930, and the significance of this research for the perception of "the Swedish landscape" and its post-glacial history. The research is analyzed on three levels under the rubrics "The Highest Shoreline and the Ancylus Lake", "The Question of Land Elevation", and "Charting Swedens Past", respectively. Taken together, these levels capture the varying perceptions and exchanges of opinion of the nature of shoreline displacement and the contexts in which they were applied.

    The present study is conducted via a theoretical and methodological approach where both the ideas and the practices of science are studied: activities in the field and at the various institutions (primarily the Swedish Geological Survey, its museum and the Geological Society of Stockholm); arguments and hypotheses presented in artides and handbooks, including visual images, diagrams and maps; social networks, career paths and controversies. Particular attention is paid to the relationship between science and nationalism, and comparisons are made with research conducted in an imperialist context.

    Ice Age theory helped initiate research whose purpose was to discover how the Swedish naturai and cultural landscape carne into being. The foremost task of geology became studying geographic evolution during the Quaternary epoch, how the land had "risen from ice and water". Plant geography studied how and whence plant life had migrated and how vegetation had evolved under the influence of biological, geological and climatological factors. In a similar manner, archaeologists studied the migration and dissemination of mankind during the StoneAge. When natural scientists primarily used "natural landmarks" as its source material, archaeologists relied on "archaeological finds", which were invested with scientific value but also became symbols of national collective memory. Through this survey, national identity was unifìed with the territory itself and its evolutionary history.

    Knowledge about shoreline displacement became significant for geology, plant geography and archaeology, which in turn encouraged interdisciplinary collaboration, but also locked the researchers into a similar way of thinking about the nature of shoreline displacement. According to this "thought style", the phenomenon was first and foremost the result of the vertical movement of the land rather than movement in the ocean surface. Up until the 1870s, the Ice Age was thought to have been followed by one single subsidence and elevation; during the 1880s, two such land oscillations; three during the 1910s and by the 1920s, five. Only toward the end of the 1920s did Swedish researchers begin to accept a multi-factor explanation, which succeeded in finally subverting the reigning thought style. According to this explanation, shoreline displacement was not solely the result of changes in the land or the sea, but of both.

  • 37.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Det övervakade geniet: Albert Einsteins vänsterengagemang - ett fall för FBI2005Ingår i: Västerbottens-Kuriren, nr 2005-08-18Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Dolda platser i hormonernas historia: bondgården, kvinnokliniken och vårdhemmet2006Ingår i: Topos: essäer om tänkvärda platser och platsbundna tankar / [ed] Erland Mårald & Christer Nordlund, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2006, s. 50-70Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier. Centrum för världsbilder, livshållning och vetenskap.
    Earth, Water, Ice and Fire: Two Hundred Years of Geological Research in the English Lake District2007Ingår i: Isis: An International Review Devoted to the History of Science and Its Cultural Influences, Vol. 98, nr 3, s. 616-Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 40.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier. Centrum för världsbilder, livshållning och vetenskap.
    En brännande samhällsfråga2007Ingår i: Upsala Nya TidningArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Endocrinology and expectations in 1930s America: Louis Berman's ideas on new creations in human beings2007Ingår i: British Journal for the History of Science, ISSN 0007-0874, E-ISSN 1474-001X, Vol. 40, nr 144:1, s. 83-104Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    in the first half of the twentieth century, hormones took pride of place as life's master molecules and the endocrinologist took precedence over the geneticist as the scientist offering the means to control life. But, as with molecular genetics and biotechnology today, the status of endocrinology was not based solely on contemporary scientific and medical practices. To a high degree it was also reliant on expectations or visions of what endocrinologists would soon be able to do. Inspired by the approach of social studies of techno-scientific expectations, the ann of this article is to explore some of the great expectations connected to the development of endocrinology in the 1930s. The analysis is based on popular books written by the American physician and endocrinologist Louis Berman. The paper argues that Berman thought not only that it was perfectly possible to understand human nature through hormone analysis but that endocrinologists would be able to control, design and 'improve' humans by using hormone replacement therapy. Furthermore, in contrast to most of the eugenics of his time, Berman suggested that the whole population of the world should be improved. As a political activist he wanted to contribute to the development of new human beings, 'ideal normal persons', thereby reaching an 'ideal society'. That HRT could involve risks was something that he seems not to have taken into account.

  • 42.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Entering the invisible cities of Finland2005Ingår i: H-Net: Humanities and Social Sciences OnlineArtikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Fantasi möter vetenskap2006Ingår i: Upsala Nya TidningArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Four points on Lennart von Post and the invention of "Pollen Statistics"2018Ingår i: Vegetation History and Archaeobotany, ISSN 0939-6314, E-ISSN 1617-6278, Vol. 27, s. 311-317Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This essay is a contribution to the historiography of Lennart von Post and the early development of quantitative pollen analysis. Based on von Post’s own publications and source material from the archives of Stockholm University College, where he was appointed professor in 1929, the essay offers four points on von Post’s scientific identity and the collective work through which quantitative pollen analysis, or “pollen statistics”, came into being. The four points are, first, that von Post made his career as a geologist; second, that he framed pollen analysis as a means to tackle Quaternary geological issues; third, that his work benefitted from collective work, both in the field and in the laboratory; and fourth, that quantitative pollen analysis was not accepted without criticism, taking some years to break through beyond the Geological Survey, where von Post worked before he became professor.

  • 45.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Från idé till lärdomshistoria (Rec. av Nils Andersson & Henrik Björck (red.), Idéhistoria i tiden: perspektiv på ämnets identitet under sjuttiofem år)2008Ingår i: Upsala Nya TidningArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Geologi och nationalism2005Ingår i: Vitenskap og teknologi for samfunnet?: bergfagene som kunnskapsfelt / [ed] Astrid Wale, Trondheim: Tapir Akademisk Forlag, 2005Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Geologin och samhället2008Ingår i: Upsala Nya TidningArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Grön humaniora: en inledning till fältet2016Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 25, nr 1, s. 2-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Environmental humanities is a dynamic and rapidly growing post-disciplinary field of scholarship that brings together scholars, practices and theoretical perspectives from the humanities, social sciences and the fine arts. It analyses, explores and tackles questions related to the environment and all kinds of environmental problems, and it may thus be understood as a concerted response to the pressing environmental challenges of our time. This article gives a brief introduction to the field and the various ways it has been promoted and institutionalized in Sweden and abroad. It also introduces the articles in the present issue, written by the researchers Sverker Sörlin, Ebba Lisberg Jensen, Martin Hultman, Coppélie Cocq and Daniel Andersson, as well as a short essay and a review. Taken together, these texts represent one of the first publications on environmental humanities and its development, published in Swedish.

  • 49.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Harry Collins & Trevor Pinch,2006Ingår i: Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoriaArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Horisont: Tidskrift för litteratur och kultur, Tema: Musik och människa2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
123 1 - 50 av 133
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf