umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Evertsson, Lars
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Blom, Björn
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Perlinski, Marek
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Rexvid, Devin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Can complexity in welfare professionals' work be handled with standardised professional knowledge?2017In: Social and caring professions in European welfare states: policies, services and professional practices / [ed] Björn Blom, Lars Evertsson and Marek Perlinski, Bristol: Policy Press, 2017, p. 209-221Chapter in book (Refereed)
  • 2.
    Rexvid, Devin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Föga nytt om hedersfrågor2017In: Respons, Vol. 5Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 3.
    Rexvid, Devin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Kulturrelativism, det hedersrelaterade förtrycket och våldets fristad2017In: Leva sitt liv: En bok om hedersrelaterat våld och fötryck / [ed] Heléne Carlsson, Brottsofferjouren Sverige, Malmö: Exakta , 2017, p. 91-100Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 4.
    Rexvid, Devin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Professionsutövning och kunskapsstyrning: en jämförelse av socialarbetares och allmänläkares klientarbete2016Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to study whether the Swedish state’s efforts to govern the professional practice of social workers (SWs) by knowledge to achieve an evidence-based practice, address the difficulties that SWs encounter in their practice. The Swedish state’s ambition is to govern the practice of social work by ideas and methods originating from medicine. The thesis therefore compares, through four different studies, the professional practice of SWs with general practitioners (GPs) as the most comparable sub-profession in medicine. The research questions that the thesis seeks to answer are:

    • What situations are perceived as problematic and non-problematic by SWs and GPs?

    • How does the professionals’ relationship with clients affect the performative aspects of these occupations’ enactment of their practice?

    • How do SW and GPs experience the state’s efforts to govern their professional practice by knowledge?

    • What problems can arise when the Swedish state builds its knowledge governance of social work practice on a comparison with medicine, even though these professional fields exhibit a number of important differences?

    The empirical material in the first and second studies consists of 52 narratives, written by SWs and GPs on problematic and non-problematic situations. The third study is based on vignette-based focus group interviews with 25 SWs and GPs. And the fourth study is based on a literature review, consisting of 54 articles about SWs’ and GPs’ practice.

    A first finding is that professionals rarely describe lack of knowledge or difficulties with knowledge use as problematic. A second finding is that non-problematic situations are connected to professionals’ control of the intervention process. SWs gained control of the relationship with the client either by use of coercive means or by the client’s active co-operation. GPs gained control of the intervention process by the use of professional knowledge. A third finding is that an understanding of professional practice as a linear process consisting of diagnosis, inference and treatment reflects GPs’ practice but not all aspects of SWs’ practice. A fourth finding is that both professions hold ambivalent positions towards evidence-based risk reductions technologies. The responses towards organisational risk reductions technologies differ in that GPs are sceptical, whilst SWs take a more pragmatic view.

    A main conclusion is that the Swedish state’s efforts to govern the performative aspects of SWs’ practice by knowledge, runs the risk of becoming a insufficient strategy since they tend to exhibit two main blind spots. The first is that these efforts tend to ignore that the relationship with the client has a crucial affect on and conditions SWs’ and in problematic situations also GPs’ knowledge use. The second is that the efforts also tend to ignore that control of the intervention process is not always maintained through control of knowledge use. For SWs control of the relationship with clients represents another mode of professional control of the intervention process. 

  • 5.
    Rexvid, Devin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Who is viewed as client by social workers and general practitioners?2017In: Social and caring professions in European welfare states: policies, services and professional practices / [ed] Björn Blom, Lars Evertsson and Marek Perlinski, Bristol: Policy Press, 2017, p. 223-236Chapter in book (Other academic)
  • 6.
    Rexvid, Devin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Blom, Björn
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Evertsson, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Forssén, Annika
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine.
    Allmänläkares och socialarbetares respons på riskreduceringsteknologier: en litteraturstudie2012In: “Partnership in social work – active collaboration withdifferent actors”,9th Forsa Nordic conference, 4th-6th oct-2012 in Trondheim, 2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allmänläkare och socialarbetare utgör exempel på välfärdsprofessioner vars villkor anses ha förändrats i det så kallade risk- och granskningssamhället. Minskad autonomi, inskränkt diskretion och försvagad jurisdiktion lyfts i professionsforskningen fram som några av uttrycksformerna för de förändrade villkoren.  

    Syfte: Att beskriva och analysera allmänläkares och socialarbetares respons på evidensbaserade och organisatoriska riskreduceringsteknologier (ERRT och ORRT).

    Metod: Artikeln är baserad på en innehållsanalys av resultatet från en litteraturöversikt av referee-granskade empiriska artiklar, publicerade i vetenskapliga tidskrifter, om dessa professioners kunskapsanvändning i form av respons på RRT.

    Resultat: Det framkommer att båda professionerna, trots en i grunden positiv inställning till ERRT, intar en ambivalent inställning till dessa. Ambivalensen är såväl patient- och klientrelaterad som expertisrelaterad. Professionernas respons på ORRT skiljer sig dock i den bemärkelsen att allmänläkare ställer sig skeptiska till ORRT medan socialarbetare förhåller sig mer pragmatiskt till ORRT.

  • 7.
    Rexvid, Devin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Blom, Björn
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Evertsson, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Forssén, Annika
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine.
    Risk reduction technologies in general practice and social work2012In: Professions & Professionalism, ISSN 1893-1049, E-ISSN 1893-1049, Vol. 2, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    General practitioners (GPs) and social workers (SWs) are professions whose professional autonomy and discretion have changed in the so-called risk and audit society. The aim of this article is to compare GPs’ and SWs’ responses to Evidence-Based and Organizational Risk Reduction Technologies (ERRT and ORRT). It is based on a content analysis of 54 peer-reviewed empirical articles. The results show that both professions held ambivalent positions towards ERRT. The response towards ORRT differed in that GPs were sceptical whilst SWs took a more pragmatic view. Furthermore the results suggest that SWs might experience professional benefits by adopting an adherent approach to the increased dis-semination of risk reduction technologies (RRT). GPs, however, did not seem to experience such benefits.

  • 8.
    Rexvid, Devin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Blom, Björn
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Evertsson, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Forssén, Annika
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Family Medicine.
    Socialarbetares och allmänläkares (icke-) användning av kunskap i risksamhället2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagens samhälle beskrivs ofta som ett risksamhälle. Karaktäristiskt för risksamhället är ökad komplexitet, eskalerande osäkerhet och minskat eller brutet förtroende för professioners kompetens och förmåga att handskas med den ökande komplexiteten och osäkerheten. Närmare bestämt handlar det urholkade förtroendet för professioner om ett ifrågasättande av deras definitionsmakt, autonomi och diskretion. Idag är det i hög grad kraven på riskreduceringstekniker, exempelvis evidensbaserad praktik och standardiserade riskbedömningsinstrument, som står för kontroverserna om professionsutövningens natur, villkor och utmaningar.

    Syfte: Att undersöka hur risk påverkar (icke-)användning av kunskap i professionell praktik i socialt arbete och allmänmedicin, samt att belysa hur de två professionerna förhåller sig till riskteknologins imperativ.

    Metod: Studien är ett utsnitt ur en större systematisk litteraturöversikt över socialarbetares och allmänläkares (icke-)användning av kunskap i praktiken. Föreliggande paper bygger på knappt hälften av de 100 referee-granskade artiklar som översikten inbegriper. 

    Resultat: I studien framkommer bl.a. att det finns mer forskning om allmänläkares oföljsamhet gentemot riskreduceringstekniker, om osäkerhet och komplexitet samt hantering av dessa faktorer, om mer användning av informella än standardiserade osäkerhets- och komplexitetsreduceringsteknologier, jämfört med dito forskning i socialt arbete. Ett annat resultat är att forskning i socialt arbete sätter socialarbetares risktagande i relation till deras bristande kunskap medan forskning om allmänläkare relaterar det till deras icke-användning av riskreduceringstekniker.

    Konklusion: En preliminär slutsats är att skillnaderna mellan socialt arbete och allmänmedicin är så pass stora – även om människovård är en gemensam nämnare – att det inte automatiskt går att överföra principer och modeller mellan dem.

  • 9.
    Rexvid, Devin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Evertsson, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Non-problematic Situations in Social Workers’ and GPs’ Practice2016In: Professions & Professionalism, ISSN 1893-1049, E-ISSN 1893-1049, Vol. 6, no 3Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study aims to describe and analyze written accounts of non-problem- atic situations by 28 social workers and 24 general practitioners (GPs). The results show that non-problematic situations were connected to professionals’ control of the intervention process. Non-problematic situations were described by social workers as situations where they had control of the relationship with the client either by the use of coercive means or by the client’s active cooperation. GPs referred to non- problematic situations as situations where they had control of the intervention pro- cess mainly by the use of professional knowledge. One main conclusion is that the ability to control the intervention process through control of the relationship with the client may be of significance to those professions where a central part of the profes- sional jurisdiction involves changing clients’ behaviors. This conclusion means that professional knowledge is not the only way to control the professional intervention process. 

  • 10.
    Rexvid, Devin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Evertsson, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Forssén, Annika
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine.
    Nygren, Lennart
    The precarious character of routine practice in social and primary health care2015In: Journal of Social Work, ISSN 1468-0173, E-ISSN 1741-296X, Vol. 15, no 3, p. 317-336Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Summary: This article presents a description and analysis of the written narratives of problematic situations given by social workers and general practitioners (GPs) within the framework of the sociology of professions and organisations. The narratives were collected from 28 social workers and 24 GPs, working in several Swedish counties.

    Findings: Our findings show that the professionals rarely described lack of knowledge or difficulties choosing the right intervention or treatment as problematic. Rather, the problematic situations contained encounters with clients perceived as disruptive to professional routine practice. We conclude that there were three different types of problematic situations where the professional routine practice was disrupted: (1) Situations related to ‘client-making work’, where the professionals perceived it difficult to, e.g., gather enough information about the client to make a diagnosis, set a timetable or decide on adequate interventions; (2) Situations related to ‘wicked work’, where the professionals experienced clients unable to articulate their problems or understand and follow the interventions suggested by the professionals; (3) Situations related to ‘dirty work’ were only present in GPs’ narratives and typically occurred when GPs perceived that they were dealing with clients who endangered their profes- sional status. 

    Applications: Contrary to previous studies, this study indicates that problematic situ- ations are not necessarily connected with traits and characteristic of the client or a lack of professional competence. Instead, they might be connected to situations where professional routine practice is disrupted. Furthermore, it is questionable to what extent problematic situations connected to such disruption can be managed by evi- dence-based methods, manualisation and standardisation. 

  • 11.
    Rexvid, Devin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Schlytter, Astrid
    Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet.
    Attitydförändringar hos unga män med hederskulturella värderingar2012In: Genusperspektiv i socialt arbete / [ed] Lis Bodil Karlsson & Katarina Piuva, Stockholm: Natur och kultur, 2012, 1, p. 129-149Chapter in book (Other academic)
  • 12.
    Rexvid, Devin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Schlytter, Astrid
    Institutionen för mediestudier, enheten för journalistik, medier och kommunikation.
    Heroes, hymen and honour: a study of the character of attitude change among male youth with their roots in an honour-based context2012In: Review of European Studies, ISSN 1918-7173, E-ISSN 1918-7181, Vol. 4, no 2, p. 22-32Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Honour-related violence and oppression (HRVO) became a public and a state concern in Sweden in the wake of murders of three young women of foreign origin in the late 90’s and early 20's. The Swedish society's focus on girls' and women's exposure to honour-related restrictions and reprisals, overshadowed to some extent, boys’ and young men’s condition in the honour context. Yet in recent years boys’ and young men's dual role as both victims and potential perpetrators in honour culture has received increasing attention in Sweden. In the discussion on how HRVO must be combated, attitude change interventions targeting boys and young men have been emphasized as an important measure.

    Purpose: The overall aim of this study is to elucidate and compare the participants’ attitudes towards honour, masculinity and virginity in a retrospective perspective i.e. before and after their attendance in an attitude change program.

    Method: The study is based on a content analysis of individual in-depth and focus group interviews with participants and leaders of an attitude change project called “Sharaf Heroes”.

    Findings: This study indicates that honour-based norms and values are very persistent which requires both an uncompromising and an arduously intervention targeting attitude change.

  • 13.
    Schlytter, Astrid
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Stocksholms universitet.
    Högdin, Sara
    Högskolan i Halmstad.
    Ghadimi, Mariet
    Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
    Backlund, Åsa
    Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
    Rexvid, Devin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Oskuld och heder: En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad – omfattning och karaktär2009Book (Other academic)
  • 14.
    Schlytter, Astrid
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
    Högdin, Sara
    Högskolan i Halmstad.
    Rexvid, Devin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Rätten att själv få välja vem man ska gifta sig med: kartläggning bland unga i årskurs 9 i Stockholms stad2009In: Gift mot sin vilja, Ungdomsstyelsen , 2009Chapter in book (Other academic)
  • 15.
    Schlytter, Astrid
    et al.
    Stockholms universitet.
    Rexvid, Devin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Män som offer och gärningsmän i hedersrelaterade sammanhang2013In: Barn, utsatthet och heder / [ed] Gunilla Silfverberg, Stockholm: Ersta Sköndal högskola förlag , 2013, p. 51-75Chapter in book (Other academic)
  • 16.
    Schlytter, Astrid
    et al.
    Institutionen för mediestudier, enheten för journalistik, medier och kommunikation.
    Rexvid, Devin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Mäns heder: att vara både offer och förövare2016 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Pojkars och unga mäns villkor i hederskulturella sammanhang har i ringa grad uppmärksammats i Sverige. Denna bok tar sin utgångspunkt i pojkars och unga mäns erfarenheter. Den fråga som författarna belyser är varför pojkar och unga män boende i Sverige inte bryter med värderingar och normer som innebär att de utövar ett omfattande förtryck av sina systrar och att de behöver kontrollera dem samt att de själva blir bortgifta.

    "Mäns heder är skriven med fokus på utbildningar och professionella inom den sociala sektorn, skolan och rättsväsendet. Det angelägna ämnet gör den även till en viktig bok för den socialpolitiskt intresserade liksom för alla som är intresserade av integrationsfrågor.

    Den handlar om en verklighet som finns i vår värld, om ett samhälle befolkat med människor med helt andra uppfattningar om manligt och kvinnligt, heder och skam, vilka går tvärs emot de som vuxit fram i vårt svenska samhälle, en demokratisk konsensuskultur där man som mål har likvärdig behandling av människor: inför lagen, på arbetsmarknaden, vad gäller möjligheter att forma samhället och sitt eget liv."

    Yvonne Hirdman, historiker och författare

  • 17.
    Schlytter, Astrid
    et al.
    Institutionen för mediestudier, enheten för journalistik, medier och kommunikation.
    Rexvid, Devin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Pojkars villkor i hederskontexten: LVU:s blinda fläck2014In: Barnrätt: en antologi / [ed] Ann-Christin Cederborg och Wiweka Warnling-Nerep, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2014, 1:a, p. 286-300Chapter in book (Other academic)
  • 18.
    Schlytter, Astrid
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
    Rexvid, Devin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Celepli, Özlem
    Nasih, Bayan
    Heder och det civila samhällets metoder2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Eftersom Arvsfonden stödjer projekt som är nyskapande och som vill pröva nya idéer och metoder är projektens metod- och kunskapsutvecklande arbete ett centralt perspektiv i utvärderingen. En del av det som frivilligorganisationer gör kan en myndighet inte göra, vilket innebär att de projekt som den här utvärderingen handlar om, kan ha stor betydelse för att utveckla metoderur ett metodutvecklingsperspektiv. Av den anledningen lyfter vi fram särskilt projektens metod- och kunskapsutvecklande insatser och om projekten lett till mer bestående verksamheter. Vi lägger i utvärderingen stor vikt vid målgruppens erfarenheter. Vi har kombinerat bredd och djup i utvärderingsarbetet. Å ena sidan ingår alla projekt i utvärderingen, å andra sidan är det några av projekten som analyseras mer ingående. Detta har i första hand varit möjligt för pågående eller nyss avslutade projekt. Det har för enstaka av projekten varit möjligt att följa förändringar över tid. Projekten drivs av olika typer av organisationer och vi delar in projekten mot bakgrund av deras syften, målgrupper och metoder i tre kategorier:

    •Den första gruppen vill ge utsatta individer stöd och hjälp.

    •Den andra gruppen vill ge individer utrymme för att testa och förändra egna normer och värderingar.

    •Den tredje gruppen vill bedriva ett informationsarbete.

    En övergripande slutsats av det individuella stödarbetet är att detta är ytterst krävande, och att det behöver ledas av personal med professionell bakgrund och som är avlönad. För att kunna ge den enskilda flickan eller kvinnan stöd är det nödvändigt att skapa en relation till henne; hon måste bli sedd och trodd och kunna lita på den som vill ge henne stöd. Vidare kräver detta arbete stor flexibilitet i de metoder som används. Det var bara tre av de sju projekten i den här kategorin som lyckades få igång det avsedda stödarbetet. Dessa tre projekt lever idag vidare. Två av dem ligger till grund för och har vidareutvecklat ett så kallat skyddat boende. Det tredje har lett till en mindre och mer avgränsad verksamhet. Ungefär hälften av projekten i den andra kategorin – attitydförändringar på individuell nivå – hade flickor som den främsta målgruppen och dessa projekt var genomgående kortvariga. Metoderna som användes gick ut på att skapa villkor för förändringar av flickornas självförtroende och självkänsla genom att de fick lära sig en färdighet, som att simma eller att boxa. De projekt som riktade sig till båda könen, dock främst pojkar och män, tog sikte på att förändra genom samtal och föreläsningar och dessa projekt var genomgående ganska omfattande. Av de teman som diskuterades verkar kravet om att flickan och den unga kvinnan ska vara oskuld vid äktenskapets ingående vara det som det var svårast att förändra. Projekten i den tredje kategorin använde olika metoder och uttrycksformer, dels konstnärliga som film och teater, dels mer traditionella som föreläsningar och diskussioner. De konstnärliga formerna visade sig vara viktiga inte bara för att de når många, utan för att de visualiserar omständigheter på ett annat sätt än en föreläsning. Sammantaget har de utvärderade projekten testat metoder såväl för förebyggande arbete som för att stödja utsatta individer. Det förebyggande arbetet har varit både individinriktat och mer allmänt. Den kunskap som projekten som helhet står för är stor och viktig. Detta är kunskaper som den offentliga sektorn bör använda sig av.

1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf