umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 27 av 27
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bertilsdotter Rosqvist, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Doing adulthood through parenthood: notions of parenthood among people with cognitive disabilities2013Ingår i: Alter;European Journal of Disability Research ;Journal Europeen de Recherche Sur le Handicap, ISSN 1875-0672, E-ISSN 1875-0680, Vol. 7, nr 1, s. 56-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Perspectives on reproduction and developmental disabilities are gradually changing in Sweden. Through this change parents with developmental disabilities are gradually being included within an emergent discourse of “good enough parenting” on certain conditions. The present article explores discourses of reproduction and parenting among adults with developmental disabilities in two Swedish contexts: in a Swedish magazine, “Empowerment”, produced by and aimed at adults with autism, and interviews with people with intellectual disabilities in Sweden. Common to the materials from both studies are a normative reprosexual discourse of parenting and an underlying assumption that parenthood relates to adulthood in the sense that it requires maturity. The stories in the magazine “Empowerment” can be seen as expressing an emergent counter-hegemonic conditional discourse of “good enough parenting” which regards some people with autism as “good enough” parents. In general terms, the stories about parenting in the interview study depict parenting as related to age awareness and, unlike what is found in the material from “Empowerment”, there is no discussion of or reflection on whether or how impairment affects one's opportunity/ability to become a parent.

  • 2.
    Kalman, Hildur
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Etik i forskning och etiska dilemman: En introduktion2012Ingår i: Etiska dilemman: Forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet / [ed] Hildur Kalman & Veronica Lövgren, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2012, s. 7-20Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Kalman, Hildur
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för handikappvetenskap.
    Etik i forskning och etiska dilemman: en introduktion2019Ingår i: Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet / [ed] Hildur Kalman & Veronica Lövgren, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019, 2, s. 9-22Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Kalman, Hildur
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Lövgren, VeronicaUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Etiska dilemman: Forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Kalman, Hildur
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lövgren, VeronicaUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för handikappvetenskap.
    Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Kalman, Hildur
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Att aldrig slå sig till ro: om vikten av forskningsetisk reflektion och medvetenhet2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7.
    Kalman, Hildur
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Epistemic injustice and conditioned experience: the case of intellectual disability2016Ingår i: Wagadu: a Journal of Transnational Women's & Gender Studies, ISSN 2150-2226, E-ISSN 1545-6196, Vol. 15, s. 63-81Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    People with intellectual disabilities are commonly seen as "nonadult others" and as persons of limited credibility, and this view has implications in a number of areas. In this paper, the empirical findings from an interview study focused on lived experience are analyzed in relation to the intersections of intellectual disability and gender. In light of Fricker's (2007) work on epistemic injustice, and in recognition of Anderson's (2012) emphasis on the importance of transactional and structural injustice, a novel aspect of epistemic injustice is provided: as a consequence of conditioned lived space. The social identity of intellectual disability position persons thus identified to belong to a segregated and marginalized group. Although guided by the ambition to care for and protect this vulnerable group, structural transactions provided by the welfare system run the risk of simultaneously depriving individuals of both the experiences and the hermeneutical resources necessary to interpretatively frame and make sense of their limited situation and lack of possibilities – and thus from interacting epistemically in fruitful ways. A key structural feature of the epistemic injustice towards the group is shown to be a lived experience that to a large extent is conditioned by the constructions of disability and gender. 

  • 8.
    Kalman, Hildur
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Epistemic injustice and conditioned experience: the case of intellectual disability2016Ingår i: WAGADU volume15: Epistemic Injustice in Practice / [ed] Franziska Dübgen, Bloomington, Indiana, US: Xlibris LLC , 2016, s. 137-174Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    People with intellectual disabilities are commonly seen as "nonadult others" and as persons of limited credibility, and this view has implications in a number of areas. In this paper, the empirical findings from an interview study focused on lived experience are analyzed in relation to the intersections of intellectual disability and gender. In light of Fricker's (2007) work on epistemic injustice, and in recognition of Anderson's (2012) emphasis on the importance of transactional and structural injustice, a novel aspect of epistemic injustice is provided: as a consequence of conditioned lived space. The social identity of intellectual disability position persons thus identified to belong to a segregated and marginalized group. Although guided by the ambition to care for and protect this vulnerable group, structural transactions provided by the welfare system run the risk of simultaneously depriving individuals of both the experiences and the hermeneutical resources necessary to interpretatively frame and make sense of their limited situation and lack of possibilities – and thus from interacting epistemically in fruitful ways. A key structural feature of the epistemic injustice towards the group is shown to be a lived experience that to a large extent is conditioned by the constructions of disability and gender. 

  • 9.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Act in the world of choices and rights?: limited opportunities and epistemic injustice as a consequence of conditioned lived space2017Ingår i: Abstract book: NNDR 14th Research Conference, Örebro University, May 3-5, 2017, Örebro: Örebro University , 2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Recent studies have identified increased opportunities forparticipating in the community for young adults with intellectual disabilities.However, paternalistic and infantilising attitudes remains. People withintellectual disabilities are still commonly seen as “non-adult others” and aspersons of limited credibility. This view has implications in a number of areas,not at least in relation to the welfare system.

    Method: The methodology is empirically grounded in semi-structured qualitativeinterviews with 13 middle-aged men and women in long-term receipt of disabilityservices. The analyses were conducted both thematically and by using discursivetools such as interpretative repertoires and subject position, and in light ofFricker’s (2007) work on.

    Results: The analyses highlight that practices within disability services risk to create acircumscribed and conditioned lived space for people who receive such services. This isillustrated by discussing: Marginalising structures inflects understanding of oneself;Working life and paradoxical discourses; and Gendered ranges of socio-spatial mobility.All examples point at limited resources in the form of experiences and socialinteractions, and the social knowledge gained in such experiences.

    Conclusion: Although guided by the ambition to care and protect, structuraltransactions provided by the welfare system run the risk of simultaneouslydepriving individuals of experiences as well as the hermeneutical resourcesnecessary to interpretatively frame and make sense of their situation. Theinterviewee are put in an unfair disadvantage when it comes to making sense ofsocial experience, as well as articulating expectations on support. Support thatoften is essential in relation to exercising choices and making claims of legalrights, and creating a, for one self satisfactory, everyday life.

  • 10.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    De sociala konstruktionerna av hög ålder och funktionsförmåga: exemplet intellektuellt funktionshinder2014Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 51, nr 1, s. 47-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to analyse and discuss constructions of old age as they are reflected in disability research with the focus on ageing and what it means to be elderly. The results of this study show three tendencies. First, the consequences of the impairment tend to be at forefront in studies of experiences of ageing among persons with intellectual disabilities. This obscures the fact that people with intellectual disabilities partake in a common idealisation of youthfulness that often contains ambivalence towards old age. Second, the concept of old age in disability research embraces significantly wider chronological age groups than those considered in ageing studies. Third, both disability and ageing research tend to use a late modern perspective of individualization as a way to illustrate new options and strategies, including resistance against stigmatisation. This article illustrates that social constructions of disability and old age are tightly interwoven, and constitute negations of normatively defined ideals of normality in a society where ability are highly regarded. 

  • 11.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Leva som andra: intersektionen ålder och funktionsförmåga2017Ingår i: Introduktion till kritiska åldersstudier / [ed] Clary Krekula, Barbro Johansson, Lund, 2017, 1, s. 95-108Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet beskriver ålder som organiserande princip i bestämmelser om stöd och service till personer med nedsatt funktionsförmåga. Stöd och service syftar till att personer med även omfattande funktionsnedsättning ska ges möjlighet att leva som andra. Samtidigt visar flera studier att utformning och organisering av stöd riskerar att markera stödmottagare som avvikande, som personer som inte uppfyller samhälleliga krav och ideal (se t.ex. Järvinen & Mik-Meyer 2003). Det är dock mycket få studier som uppmärksammat ålder, och hur föreställningar om ålder inverkar i relationer mellan välfärdssystemet och personer med funktionsnedsättning.

  • 12.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Supported Education: an opportunity to reduce marginalization2019Ingår i: Book of abstracts, NNDR 2019, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Supported Education – an opportunity to reduce marginalization 

    Introduction:Several studies have shown that people with mental health problems are less educated than their peers.While these young adults are more likely to drop out of school, many post-secondary institutions do not offer services readily available to students with mental health problems. Supported Education (SEd) is an intervention that focuses on helping young adults toachieve their educational goalsby providing specific expertise, concrete supports and coordinated services. While these services are delivered within a number of models, there is a lack of knowledge of components of SEd and how the model can be adapted in different welfare settings. 

    The aimof this study was to investigate the development of SEd services in Sweden, with a particular focus on identified needs, authorities and responsibility issues related to resources and implementation issues particular to Sweden. 

    Method:Ten group and two individual interviews with in total 55 persons were conducted. The informants included a broad sample of stakeholders who in their profession work with or have contact with educational support, as well as young adults experiencing mental health problems who have used educational support. 

    Results: Educational supports were primarily described as an answer to an identified ‘problem’, a growing population of young people at risk of exclusion and long-lasting marginalised positions. The population were divided in threemore or less distinct categories of young adults: those with serious mental health problems; with neuropsychiatric disabilities and additional (‘school related’) mental health problems; and refugees with mental health problems due to harsh experiences. The need for educational support was in part ascribed to individual characteristics, but primarily as due to obstacles created by environmental conditions, e.g. school milieus not adapted to individual characteristic, increased demands, and contradictions within and between different regulations. Educational support was described as counteracting the effects of a highly differentiated welfare system, illustrated as separate pipelines (or which often fragment individual needs). According to the respondents, sufficient support is person-centred and individualised, and relies on staff well-informed of the individual’s current situation as well as of the welfare system and collaborations with respect for each actor’s scope and regulating framework. The social context, the ‘social infrastructure’, around individuals during studies are discussed more specifically in this study than how it occurs in other studies. The analysis points to the value of developing SEd in a Swedish context as dependent on and in collaborative forms with natural welfare system resources. The study suggests that this might be a first step towards considering needs related to educational and vocational goals from a holistic and long-term perspective, one that reflects the manner in which all young adults struggle to establish themselves as participatory adults. 

  • 13.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    The changing ‘old age’:: Constructions of old age and being elderly in research about intellectual disability2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Previous research has shown that people with disabilities in many respects primarily are regarded and treated as persons with disabilities, there other categorization grounds, such as gender, is given subordinate importance alternatively is neglected. According to another central categorization ground, age, do several studies problematize the notion of ‘eternal children’ and barriers to achieve adult status for people with intellectual disabilities.

     

    Less attention has been given to relations between constructions of old age and intellectual disabilities. The aim of this paper is to analyse and discuss how understandings of ageing and being old in relation to disability diverge slightly compared to how it is reflected in gerontological and sociological research about ageing and being old. The paper is based on a research overview that identified three tendencies. First, the concept of old age in disability research embraces significantly wider chronological age groups than those considered in ageing studies. Second, in studies of experiences of ageing among persons with intellectual disabilities tend consequences of the impairment to be put in forefront. This may obscure that people with intellectual disabilities partake in common idealisations of youthfulness, an idealisation that otherwise contains ambivalences towards old age. Third, research about both disability and ageing tend to use a late modern perspective of individualization as a way to illustrate new options and strategies, including resistance against stigmatisation. However, researches about being elderly as disabled rarely include such perspectives.

     

    This paper illustrates that social constructions of disability and old age are tightly interwoven, and in a society where ability are highly regarded, they constitute negations of normatively defined ideals.

  • 14.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Villkorat vuxenskap: Levd erfarenhet av intellektuellt funktionshinder, kön och ålder2013Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to explore and analyse lived experience of social categorisations such as intellectual disability, gender and age. The following overarching questions will direct the focus of the thesis, on how 13 middle-aged (aged 38-60 years) women and men who receive disability services according to the Act (1993:387) concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS), describe their everyday life practices:

    - In what way(s) are the social categorisations disability, gender, and age expressed in the interviews? How do the participants relate their lived experience of the social categorisation in relation to arenas such as work, family, and leisure time? How can this lived experience be understood in relation to the structures and conditions that form the institutions within the disability services?

    With a hermeneutic-phenomenological approach, the thesis is based on repeated audio- and video-recorded qualitative semi-structured interviews and field visits. The altogether 16 participants were divided into two groups: the main group consisted of 13 adults and a reference group, which consisted of 3 younger informants (aged 25-29 years).

    Despite political ambitions that state that people with disabilities should have opportunity to live like others, this thesis shows that their everyday life is, in fact, conditioned by institutional structures. The structures that conditions the disability services together with the social construction of disability, but also of age and gender, frames leisure time, social networks, family life, practicing partnership, mobility (especially for women), and working life – in short, these conditions their abilities to fulfil the expectations that are imbedded throughout the social construction of adulthood.

    The relationship with the labour force can be seen as an illustrative example: The ability to be part of a regular working force was central for the interviewees. However, the analysis showed that the work that was available for the participants, is a welfare state effort, that is situated in an intersection where a logic of care meets a logic derived from the open labour market, thereby creating a situation filled with contradictions. On the one hand, the informants felt an obligation to fulfil an almost Protestant work ethic. One the other hand, their work efforts are not acknowledged by society as work. On the one hand, daily activity is a voluntary right, on the other hand; the informants have little opportunity to relinquish this right, depending on the particular organisation of the disability services. The participants also expressed concerns about losing this work, a worry that can be seen as paradoxical in respect of their legislative right to daily activity. 

    The analysis has highlighted how the participants, in many situations, suffer a disadvantageous position with regard to hermeneutical resources to make sense of their experience. They also face structural obstacles to fully live an adult life. This could be described as experiencing societal norms of what one is expected to live up to, but at the same time be deprived of real opportunities to fulfil these requests – thereby, to live a contradiction. Lived experience of intellectual disability, gender and age, can therefore be considered as being a lived experience of a conditional adulthood.

  • 15.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Working life for middle-aged people with intellectual disabilities: knowing their rights?2015Ingår i: Research and Practice in Intellectual and Developmental Disabilities, ISSN 2329-7018, Vol. 2, nr 2, s. 207-217Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Within disability research, studies have generally focused on either young adults or older people with intellectual disabilities. The in-between age group (adulthood and middle age) has rarely been of interest. The purpose of this article is to describe and discuss middle-aged adulthood in relation to work, as experienced by people with intellectual disabilities in Sweden in 2010. The methodology is empirically grounded in semi-structured, qualitative interviews with seven men and six women in long-term receipt of disability services. The findings show that work was the hub around which participants’ lives were organised and given meaning. However, the work situation can be seen as paradoxical. Even though Swedish disability policy gives people with disabilities extensive legal rights, those who might benefit are not always aware of policies, nor do they always make claims on that support. For middle-aged people with disabilities, marginalisation influences the opportunities to share and talk about experiences of life events, and to formulate lifestyle plans. As the capacity for a person to claim entitlement or make plans is dependent on social interaction and available interpretative frameworks, the challenge for service providers and others involved in the daily lives of people with intellectual disabilities is to encourage capacity-building to enable such choices and claims of rights to be exercised.

  • 16.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Åldrande2018Ingår i: Socionomen, ISSN 0283-1929, nr 4, s. 64-65Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Уход за инвалидами в Швеции: история и изменения в идеологии, лежащие в основе современного ухода за людьми с нарушениями умственного развития2011Ingår i: Социализация детей с проблемами здоровья и поведения: модель, содержание, технологииПроект «Грани добра / [ed] Оксана Абрамова, Petrozavodsk: The Ministry of Education of the Republic of Karelia , 2011, s. 47-56Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Lövgren, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Bertilsdotter Rosqvist, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    ‘More time for what?’: Exploring intersecting notions of gender, work, age and leisure time among people with cognitive disabilities2015Ingår i: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 24, nr 3, s. 263-272Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores intersecting notions of leisure among middle-aged people with intellectual disabilities in the setting of the Swedish welfare state. The participants are recipients of long-term disability services and have experienced the changing ideological frameworks of the welfare effort, which has recently focused on normalisation, inclusion and participation. Structured activities are arranged by disability services in order to normalise living conditions and provide recreation for disabled people. However, the range of activities is constrained by financial resources, by notions of gender and age and by an institutionalised emphasis on the work ethic – leading to constructions of leisure partly as ‘time beside’ where ‘free time’ activities should not interfere with the duties of the working week. The participants’ limited resources and their lack of a strong voice limit their ability to demand their legal rights and leave many of them with ‘too much time with too little to do’.

  • 19.
    Lövgren, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Hamreby, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Factors of importance in the world of work for young people with intellectual disabilities2011Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, ISSN 1501-7419 print/ 1745-3011 online, Vol. 3, nr 2, s. 91-117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents a critical synthesis of a selection of national and international research concerning the working life of people with intellectual disabilities who have left special upper secondary school. The 30 studies selected were carried out between 1996 and 2006, and involved two different wlfare state models. These studies have been scrutinized and associated with five themes that include factors of importance. The first result that the review indicates is that it is difficult for people with intellectual disabilities to get and keep a job, and the second is that to obtain and keep a job is a part of a process in which they are able (and/or should be able) to participate, because the process leads to the normalization of a pattern of life. It seems that the pathway to a job goes via some form of special organized support, which is often found within what is called welfare services/care for the disabled. The review also shows that this topic is mainly studied from a gender-neutral standpoint, and that individual factors are emphasized to a much higher gegree than factors related to the environment, such as organizations and attitudes.

  • 20.
    Lövgren, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kalman, Hildur
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för handikappvetenskap.
    Känsliga personuppgifter: mellan prövning och forskningspraktik2012Ingår i: Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet / [ed] Hildur Kalman & Veronica Lövgren, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2012, 1, s. 55-68Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Lövgren, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för handikappvetenskap.
    Kalman, Hildur
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Känsliga personuppgifter: mellan prövning och forskningspraktik2019Ingår i: Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet / [ed] Hildur Kalman & Veronica Lövgren, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019, 2, s. 57-70Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Lövgren, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Forskningsöversikt om arbetsfrämjande stöd för personer med funktionsnedsättning2016Ingår i: Arbetsliv för alla: funktionsnedsättning och arbete / [ed] Berth Danermark & Susanna Larsson Tholén, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, s. 129-148Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Lövgren, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Från sysselsättning till arbete: kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige, liksom i övriga OECD-länder, deltar personer med funktionsnedsättning i arbetslivet i betydligt lägre utsträckning än befolkningen i övrigt. Detta förhållande verkar dessutom öka i omfattning, och framförallt unga med intellektuell funktionsnedsättning och neuropsykiatriska tillstånd samt personer med psykisk funktionsnedsättning verkar stå inför en svår situation i relation till arbetsmarknaden. För dessa grupper har det utvecklats olika former av insatser med fokus på sysselsättning. Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att mycket få personer som deltar i kommunala sysselsättningsinsatser, meningsfull sysselsättning enligt Socialtjänstlagen respektive daglig verksamhet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, går från dessa verksamheter till anställning på den öppna arbetsmarknaden, lönebidragsanställning, praktikplats, Samhall eller annat skyddat arbete. Detta trots att en tidigare kartläggning visade att det inom drygt 40 % av de dagliga verksamheterna fanns personer (ca tio procent av det totala antalet deltagare) som både skulle kunna och vill gå från daglig verksamhet till annan sysselsättning alternativt arbete.

    Föreliggande rapport är en kunskapssammanställning om insatser och aktiviteter som skapar förutsättningar för arbete för personer som omfattas av, eller kan komma att omfattas av, sysselsättningsinsatser från socialtjänsten. Kunskapssammanställningen grundar sig på två datainsamlingar: en forskningsöversikt omfattande 110, huvudsakligen internationella, studier om arbetsfrämjande insatser, metoder och aktiviteter för personer med funktionsnedsättning, samt två fokusgruppintervjuer med totalt 18 verksamhetsföreträdare. Dessa representerade verksamheter som tillhörde en grupp kommuner respektive stadsdelsförvaltningar som via Socialstyrelsens arbete med öppna jämförelser under perioden nov 2011–nov 2012 identifierats som framgångsrika i arbetet med att slussa ut personer från daglig sysselsättning respektive daglig verksamhet till arbete.

    Resultatet visar att arbetsfrämjande stöd är komplext och att om man vill skapa bättre förutsättningar för inträde i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning behöver man verka på flera nivåer samtidigt. Forskning har visat att ett systematiskt, riktat och individualiserat arbetssätt är mer framgångsrikt än generella insatser, och att arbetsfrämjande aktiviteter bör initieras tidigt, löpa parallellt och samordnas över myndighets- och verksamhetsgränser. Med individualiserade insatser menas att stödet ska vara grundat på den enskildes önskemål, färdigheter och att behov matchas med förutsättningar och förhållanden på en reell arbetsplats. Rekrytering av och placering på en arbetsplats bör, enligt forskningsöversikten, utgå från principen ”place-then-train” där stöd till den enskilde kombineras med stöd och information till arbetsplatsen. Detta individualiserade stöd utmanas dock av standardiserade och icke-flexibla strukturer. Med arbetsfrämjande stöd inbegrips också att undanröja eller minska barriärer som kan uppstå på grund av icke-arbetsrelaterade faktorer i den enskildes livssituation. Till detta ska adderas att både tidigare forskning och fokusgruppintervjuerna pekar på att ett långvarigt samt ett över tid vidmakthållet erbjudande om stöd är en väsentlig komponent för framgångsrikt arbetsfrämjande stöd.

    Analysen av den tidigare forskningen och fokusgruppintervjuerna identifierade nio utvecklingsområden för arbetsfrämjande stöd, områden som är angelägna oavsett hur man för närvarande arbetar med dessa. Det handlar om hur man i den egna organisationen kan utveckla sitt sätt att arbeta med:

    1)   att inventera, stötta och över tid bibehålla den enskildes motivation till arbete,

    2)   individualiserade planeringar som uppmärksammar arbete,

    3)   att befrämja individers syn på sig själva i framtida arbete,

    4)    att befrämja personalens och omgivningens syn på individers möjligheter till arbete,

    5)   att skapa reell samverkan över gränserna med andra myndigheter och verksamheter,  

    6)   att skapa goda relationer och samverkan med potentiella och befintliga arbetsgivare, samt rekrytera arbetsplatser,

    7)   att få till stånd en god matchning mellan individ och arbete,

    8)   att ge stöd som samtidigt gagnar både den enskilde och arbetsplatsen,

    9)   att ge stöd för att undanröja barriärer för arbete som uppstår inom andra delar av livet

     

    Sammantaget visar kunskapssammanställningen att ovanstående områden har en nyckelroll när man inom olika verksamheter utvecklat strategier som tycks bidra till att underlätta övergångar från sysselsättningsinsatser till arbete. Det finns också en viss optimism inom området arbetsfrämjande stöd. Forskningsöversikten och fokusgruppintervjuerna speglar ett engagemang för dessa frågor och en ambition att finna framkomliga vägar. Konklusionerna av kunskapssammanställningen har kondenserats till följande områden: organisatorisk och individuell beredskap för arbete, individualiserad planering, stödfunktioner och samverkan. Dessa områden kan vara vägledande i arbetet med övergången från sysselsättning till arbete.

    Rapporten har också identifierat aspekter av arbetsfrämjande stöd som inte fullt ut varit möjliga att analysera inom ramen för denna rapport, bland annat formell och reell kompetens och förhållningssätt. Vilka attityder som finns gentemot personer med funktionsnedsättning, och hur de kommer till uttryck i samhället, inverkar sannolikt också på arbetsgivares syn på personer med funktionsnedsättning som medarbetare. Här kan man skönja viss optimism. Synen på funktionsnedsättning som ett permanent tillstånd håller på att luckras upp, kanske mest påtagligt när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. En växande medvetenhet om att grupperna är heterogena och att funktionsförmåga inte är en över livet statisk egenskap börjar få genomslag. 

  • 24.
    Lövgren, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Markström, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Towards employment: what research says about support-to-work in relation to psychiatric and intellectual disabilities2017Ingår i: Journal of Social Work in Disability & Rehabilitation, ISSN 1536-710X, E-ISSN 1536-7118, Vol. 16, nr 1, s. 14-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents an overview of research about support-to-work in relation to psychiatric and intellectual disabilities. The overview shows that support-to-work services are multifaceted, and that work can be seen as a tool for individual rehabilitation or as a set of goals to achieve. Providers are presented with specific components, which are characterised by systematic, targeted, and individualized interventions. The overview illustrate a need of long-term engagement and cooperation of and between welfare services and agents within the labour market to dissolving the Gordian knot that transition from welfare interventions to employment seems to be.

  • 25.
    Sauer, Lennart
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    From sheltered work to employment: a research overview on transition from welfare state programs to employment2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    People with disabilities participate in the labor market to a lower extent than the general population. Welfare states have responded to this with different kind of programs and measures. Despite this efforts, the participation in the labor market in Sweden seems to decrease for especially young people with intellectual-, neuropsychiatric- and psychiatric disabilities. The paper is based on a research overview, comprising 110 studies on transition from welfare state provided efforts (eg. daily activities, sheltered work etc.) to employment. The focus in the paper is directed towards similarities and differences identified in the research regarding persons with psychiatric- or intellectual disabilities.

     The overview shows that one similarity is that support-to-work is complex and that systematic, targeted and individualized approaches is more successful than general measures. Support-to-work should also include an ambition to reduce barriers that arise due to non-work-related factors in the individual's life situation. The individualized support, is however, challenged by the non-flexible structures of the welfare state services.

    One of the differences is that work related research in the field of people with psychiatric disabilities reflect a growing interest for employment as a key component for rehabilitation. Another differences is that in the field of intellectual disability the research can be characterized as small-scale qualitative studies focusing on experiences or studies that problematize employment in relation to intellectual disabilities while the research in the field of people with psychiatric disabilities mainly study outcomes and evidence-based work promoting models.

    The research review also shows that the following areas are of importance when facilitating transitions from sheltered work to employment: identify, support and over time maintain the individual's motivation to work; individualized planning that focuses on promoting individuals' view of themselves in future work; to encourage staff´s and the environment´s views on individuals' as capable to work; collaboration with other welfare state services and potential work places; create good relationships with potential and existing employers; achieve a good match between the individual and work; provide support that simultaneously benefit both the individual and the workplace and to provide support to overcome barriers to work arising in other areas of life.

  • 26.
    Sauer, Lennart
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kultur med och för personer med intellektuell funktionsnedsättning: en utvärdering av projekt som erhållit ekonomiskt stöd inom området kultur och intellektuella funktionshinder 1994-20112014Rapport (Refereegranskat)
  • 27.
    Tideman, Magnus
    et al.
    La Trobe University, Melbourne; Högskolan i Halmstad.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Szönyi, Kristina
    Högskolan i Halmstad.
    Intellektuell funktionsnedsättning och arbete2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Personer med funktionsnedsättning tillhör de grupper i samhället som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Flera olika faktorer har betydelse för möjligheterna att få ett arbete. Studier pekar på att det handlar om individuella förutsättningar och förmågor men också om omgivningsrelaterade faktorer som lagstiftning, tillgång till individuellt utformat och långsiktigt stöd, arbetsgivares attityder med mera. Majoriteten av unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige står utanför arbetsmarknaden. 22 procent har förvärvsarbete i någon utsträckning, oftast med någon form av lönesubvention till arbetsgivaren. Om andelen personer med intellektuell funktionsnedsättning, särskilt kvinnor, i arbete ska öka behöver mer hänsyn tas till faktorer på olika nivåer, och till hur de samspelar. Mer kunskap behövs om vad personer med intellektuell funktionsnedsättning själva upplever som främjande för etablering på arbetsmarknaden, samt hur olika stödsystem påverkar möjligheterna till arbete.

1 - 27 av 27
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf