umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 72
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Alm, Göran
    et al.
    Houltz, Anders
    Johansson, Björn Axel
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Stendahl, Jenny
    I världsutställningarnas tid: kungahus, näringsliv & medier2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 2. Andersson, Jonas
    et al.
    Snickars, Pelle
    Efter The Pirate Bay2010Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vilket slags Internet vill vi egentligen ha? Vem skall bestämma över nätet, och enligt vilka kriterier? Hur bör en progressiv nätpolitik se ut? Var utspelar sig samtidens mest brännande nätpolitiska konflikter? Hur skall man förstå den delandets kultur som präglar Internet? Om fildelning är en folkrörelse, är det rimligt att kriminalisera en hel ungdomsgeneration? Kan upphovsrätten modifieras? Vilka framtida affärsmodeller för kultur- och mediedistribution existerar? Efter The Pirate Bay kan ett antal lärdomar dras. De bör ligga till grund för, och användas i utformandet av en progressiv digitalpolitisk agenda.

  • 3. Attemark-Gillgren, Jenny
    et al.
    Snickars, PelleUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Digitala modeller: teknikhistoria och digitaliseringens specificitet2019Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Modeller är vanliga både på museer och inom universitet. På ett museum är en modell ofta en förminskad version av ett objekt, och inom vetenskapen representerar en modell en uppsättning entiteter med vissa egenskaper. Modeller skapar översikt; de balanserar mellan enkelhet och komplexitet där avvägningar mellan förklarande och förutsägande modeller är av vikt. I den här boken används modellbegreppet i flera betydelser: som fram- ställningssätt, som avbildning, som förenkling och som vetenskaplig metod. Boken utgår från ett forskningsprojekt som på olika sätt digitaliserat tre teknikhistoriska samlingar på Tekniska museet i syfte att undersöka digitaliseringens möjligheter och effekter. Carl Sahlins bergshistoriska samling är museets största enskilda arkiv, årsboken Daedalus var under många år museets främsta publicistiska organ, och Polhems trämodeller i det mekaniska alfabetet är ett av museets äldsta och mest omhuldade objekt. Boken visar att digitalisering av kulturarv inte är någon entydig verksamhet. Genom traditionell digitalisering (Sahlin), massdigitalisering (Daedalus), och 3D-digitalisering (Polhem) kan den digitala teknikens möjligheter användas för att generera ny kunskap om teknik- och industrihistoria.

  • 4. Attemark-Gillgren, Jenny
    et al.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Teknikhistoria och digitaliseringens specificitet: en inledning2019Ingår i: Digitala modeller: teknikhistoria och digitaliseringens specificitet / [ed] Jenny Attemark-Gillgren & Pelle Snickars, Lund: Mediehistoria, Lunds universitet , 2019, s. 11-41Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 5. Borg, Alexandra
    et al.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Bokmediets omvandling: en lägesrapport2016Ingår i: Human IT, ISSN 1402-1501, E-ISSN 1402-151X, Vol. 13, nr 3, s. 1-23Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapport från ett nyligen avslutat forsknings- och samtalsprojekt: "Kod[ex]. Bokmediets omvandling".

  • 6. Cronqvist, Marie
    et al.
    Lundell, Patrik
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Inledning2014Ingår i: Återkopplingar / [ed] Marie Cronqvist, Patrik Lundell & Pelle Snickars, Lund: Lunds universitet , 2014, s. 9-28Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 7.
    Cronqvist, Marie
    et al.
    Lunds universitet.
    Lundell, PatrikLunds universitet.Snickars, PelleUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Återkopplingar2014Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det bedrivs alltför lite mediehistorisk forsk­ning i Sverige. Mediehistoria kan – och bör – skrivas på många olika sätt. En ambition inom den kulturhistoriska medieforskning som presenteras i den kommande boken, Återkopplingar, är att genom ett breddat mediebegrepp och historisk sensi­bilitet uppdatera mediestudiet. Förnyelsen sker inte sällan i skärningspunkten mellan den ofta teknikdeterministiska mediearkeologin och den historiskt lika anspråksfulla som problematiska medialiseringsteorin.

    I denna bok presenteras 19 mediehistoriska texter som behandlar medieformer som skrivbord, papper, affischer, kassetter, fisheye­ linser, radio, telegraf, film, smarta telefoner, litografier, dagstidningar, mikrofilm, begagna­ de mp3­-filer, krigsbyten, biblioteksbyggnader och ölkrus. I boken presenteras en rad sam­tida perspektiv på förflutna medier – allt i form av en icke-­linjär växelverkan mellan nu och då – därav titeln: Återkopplingar.

  • 8. Czaika, Otfried
    et al.
    Nordin, JonasSnickars, Pelle
    Information som problem: medieanalytiska texter från medeltid till framtid2014Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Med hjälp av ett långt tidsperspektiv försöker den här boken tematiskt att undersöka informationsförsörjningens kontinuiteter och avbrott. Ambitionen varit att berätta och belysa, diskutera och spekulera om informationsförsörjningens svårigheter, möjligheter och utmaningar i det förflutna, i nuet och i framtiden. Vad är information? Är information detsamma som kunskap? Har värderingen av information förändrats över tid? Är all information viktig? Är all information nyttig? Vem kontrollerar informationen? Skall information kontrolleras Kan information vara fri?

  • 9.
    Dahlberg, Leif
    et al.
    KTH, Stockholm.
    Snickars, PelleStatens ljud- och bildarkiv, Stockholm.
    Berättande i olika medier2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I en tid när medierna konvergerar – konvergerar då även berättandet? Har det framväxande digitala medielandskapet radikalt förändrat förutsättningarna för hur man konstrueraren historia? Att medier är betydelsefulla i berättarsamman- hang är det få som betvivlar, medieformer influerar både innehåll, handling och berättarteknik, samt inte minst hur berättelser används. Men existerar det verkligen ett medie- specifikt berättande?

    Humanistiska discipliner som studerar berättande i olika former har mycket sällan ställt frågan om förhållandet mellan berättande och medium. I boken Berättande i olika medier utforskas därför denna relation. Åtta artikelförfattare – från discipliner som film- och litteraturvetenskap, idéhistoria och medie- och kommunikationsvetenskap – frågar sig hur berättande sker i olika medier, samt hur medier genom historien fungerat som berättare. Om berättandets villkor har förändrats genom tillkomst av nya medier och mediepraktiker, så har dessa också inneburit att mediehistoriens berättarformer framträder med allt större klarhet. Flera av bokens bidrag handlar därför om berättandets mediehistoria – från rumsligt berättande kring 1900, över pornografin som berättelseform, till webbkamerans funktion för samtidens urbana historier.

  • 10. Dahlgren, Anna
    et al.
    Snickars, Pelle
    I bildarkivet: om fotografi och digitaliseringens effekter2009Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under det senaste decenniet har fotografierna lämnat sina kapslar och hängmappar i arkiven för att i binär form framträda i ett nytt gränssnitt på Internet. På webben befinner man sig alltid i själva bildakrivet; där presenteras och distribueras fotografier på helt nya sätt. I den här boken diskuterar sex stycken foto-, konst- och mediehistoriker den digitala bildens förändrade arkivariska funktion och de effekter som olika slags digitaliseringsprocesser genererat. En återkommande fråga är hur man bör förstå den mediala rörelse som all digitalisering är inskriven i, en annan hur minnesinstitutioner blivit utmanade av helt nya kulturarvsaktörer som Flickr och Wikipedia. Boken är ett uppdaterat bidrag till den fotohistoriska forskning som ägnat sig åt fotograferingsmediets transformation i skarven mellan analogt och digitalt.

  • 11. Degerstedt, Lars
    et al.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    More Media, More People—On Social & Multimodal Media Intelligence2017Ingår i: Human IT, ISSN 1402-1501, E-ISSN 1402-151X, Vol. 13, nr 3, s. 54-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to address some challenges facing media intelligence in general, and competitive intelligence in particular within an altered information landscape. To understand this new situation, the notion of social and multimodal media intelligence are introduced. With cases taken primarily from the Swedish media intelligence sector, we argue that data driven media intelligence today needs to pay increasing attention to new forms of (A.) crowd-oriented and (B.) multimedia-saturated information. As a subcategory of media intelligence, competitive intelligence refers to the gathering of publicly available information about an organisation or a company’s competitors—using it to gain business advantages. Traditionally such intelligence has implied a set of techniques and tools that transforms numerical or textual data into useful information for business analysis. Today, however, we argue that such techniques need to consider media alterations in both a social and multimodal direction. Our analysis hence offers a conceptual understanding of a rapidly evolving field, were methods used within media intelligence need to change as well. By presenting some findings from the so called CIBAS-project, we describe how Swedish organisations and companies rely on social networking structures and individual decision making as a means to increase rapid response and agile creativity. If competitive intelligence was traditionally based on insights gleaned from statistical methods, contemporary media analytics are currently faced with audiovisual data streams (sound, video, image)—often with a slant of sociality. Yet, machine learning of other media modalities than text poses a number of technical hurdles. In this article we use fashion analytics as a final case in point, taken from a commercial sector where visual big data is presently in vogue.

  • 12.
    Ekström, Anders
    et al.
    idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.
    Jülich, SolveigLinköpings universitet.Snickars, PelleStatens ljud- och bildarkiv, Stockholm.
    1897: mediehistorier kring Stockholmsutställningen2006Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mediehistoria var länge liktydigt med historien om 1900-­talets massmedier – press, radio, teve och film. I den här boken skildras istället ett äldre medielandskap. Med utgångspunkt i Stockholms-­ utställningen 1897 beskriver författarna det utbud av gamla och nya medier som samlades på utställningen, från äldre attraktioner som camera obscura, dioramor och vaxfigurer till spektakulära nyheter som fonograf, kinematograf och röntgenbilder. Boken ger inblickar i några av det sena 1800-­talets ledande medieindust-­ rier, och diskuterar bland annat frågor om mediekonsumtion, publikpositioner och historiska medieringsvillkor. Sammantaget framträder en komplex mediekultur med förbindelser både till det förra sekelskiftets museiinstitutioner och ett äldre utbud av audiovisuella attraktioner, men också till 1900-­talets förmenta mediemodernitet och våra dagars digitala ”revolution”.

    De medietekniker som presenterades på Stockholmsutställning-­ en 1897 lagrade på samma gång utställningen för framtiden. Ett centralt tema är därför hur dessa medieringar blivit identiska med minnet av utställningen, och hur detta arkiv organiserats utifrån mediernas specifika egenskaper. På den dvd-­skiva som medföljer boken har ett nytt mediearkiv skapats över Stock-­ holmsutställningen 1897 och dess många länkar till en bredare mediekultur.

  • 13.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms Universitet, Institutionen för Ekonomisk historia och Internationella relationer.
    Johansson, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Vonderau, Patrick
    Department of Media and Communication Studies, Martin Luther University Halle, Germany..
    Spotify teardown: inside the black box of streaming music2019Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An innovative investigation of the inner workings of Spotify that traces the transformation of audio files into streamed experience. Spotify provides a streaming service that has been welcomed as disrupting the world of music. Yet such disruption always comes at a price. Spotify Teardown contests the tired claim that digital culture thrives on disruption. Borrowing the notion of "teardown" from reverse-engineering processes, in this book a team of five researchers have playfully disassembled Spotify's product and the way it is commonly understood. Spotify has been hailed as the solution to illicit downloading, but it began as a partly illicit enterprise that grew out of the Swedish file-sharing community. Spotify was originally praised as an innovative digital platform but increasingly resembles a media company in need of regulation, raising questions about the ways in which such cultural content as songs, books, and films are now typically made available online. Spotify Teardown combines interviews, participant observations, and other analyses of Spotify's "front end" with experimental, covert investigations of its "back end." The authors engaged in a series of interventions, which include establishing a record label for research purposes, intercepting network traffic with packet sniffers, and web-scraping corporate materials. The authors' innovative digital methods earned them a stern letter from Spotify accusing them of violating its terms of use; the company later threatened their research funding. Thus, the book itself became an intervention into the ethics and legal frameworks of corporate behavior.

  • 14. Fickers, Andreas
    et al.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Williams, Mark J.
    Editorial Special Issue Audiovisual Data in Digital Humanities2018Ingår i: View : Journal of European Television History and Culture, E-ISSN 2213-0969, Vol. 7, nr 14, s. 1-4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 15. Fleischer, Rasmus
    et al.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Den svenska enhörningen: storyn om Spotify2018Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ett svenskt bolag har i grunden förändrat hur människor världen över lyssnar på musik. Att Spotify lyser som den svenska företagshimlens klaraste stjärna står bortom allt tvivel. Men Daniel Ek och Martin Lorentzons skapelse har gjort misstag och brutit mot lagen, fått kritik, backat tillbaka, tagit efter andra, försökt på nytt och lyckats. De sagolika framgångarna till trots har Spotify aldrig gjort en enda krona i vinst. I stället har bolaget ständigt behövt uppfinna sig själva på nytt för att säkra ett fortsatt inflöde av riskkapital. Den svenska enhörningen berättar om Spotifys krokiga resa till musik- och techvärldens absoluta mittpunkt.

  • 16. Fleischer, Rasmus
    et al.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Discovering Spotify – A Thematic Introduction2017Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 9, nr 2, s. 130-145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 17. Hedling, Olof
    et al.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Film Studies anno 2013: A Bird’s Eye View2014Ingår i: Journal of Scandinavian Cinema, ISSN 2042-7891, E-ISSN 2042-7905, Vol. 4, nr 1, s. 35-41Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This short subject assessing the current state of the academic field of film studies as practiced at sites of higher learning in Sweden is based on experiences and knowledge the co-authors gained as members of a national committee to evaluate the ‘academic quality’ of programmes from a comparative point of view

  • 18. Houltz, Anders
    et al.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Modellers biografiska liv: om Tekniska museet och det mekaniska alfabetet2019Ingår i: Digitala modeller: teknikhistoria och digitaliseringens specificitet / [ed] Jenny Attemark-Gillgren & Pelle Snickars, Lund: Mediehistoria, Lunds universitet , 2019, s. 191-256Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 19. Hyvönen, Mats
    et al.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Vesterlund, Per
    Efterord2015Ingår i: Massmedieproblem. Mediestudiets formering / [ed] Mats Hyvönen, Pelle Snickars & Per Vesterlund, Lund: Mediehistoriskt arkiv , 2015, s. 397-405Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 20.
    Hyvönen, Mats
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Snickars, PelleUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.Vesterlund, PerHögskolan i Gävle.
    Massmedieproblem: Mediestudiets formering2015Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under 1960-talet blev begreppet massmedia ett nytt modeord i svenskt samhällsliv. Med televisionens intåg, populärkulturens uppsving, och häftiga debatter runt filmpolitiken kom behovet av kunskap om medier att framstå som akut. De så kallade massmedieproblemen turnerades ständigt i den allmänna diskussionen. Boken Massmedieproblem. Mediestudiets formering handlar om hur den svenska medieforskningen etablerades. Det skedde i hög grad i ett tämligen diffust gränsland mellan bransch, politik och akademi – detta är en av bokens centrala tankar. De expanderande massmedierna tycktes erbjuda såväl löften som ständiga problem. Perioden mellan 1960 och 1980 var en tid som utmärktes av en stark tilltro till politiska lösningar på olika samhällsproblem, och den gryende medievetenskapen och det offentliga utredningsväsendet kom därför tidigt att vävas samman. I boken fokuserar forskare ur flera generationer och från olika discipliner den svenska kunskapsproduktionen kring medier under 1960- och 1970-talen. Historien kastar emellertid långa skuggor framåt i tiden; den svenska medievetenskapens förflutna präglar fortsatt mediestudiets formering. Om 1960-talets medieforskning drevs fram i en tidsanda – artikulerad i samhällsdebatt och i samhällsstyrning av medier i samverkan med akademi – är frågan hur det egentligen är ställt numera. Går dagens medieforskning i takt med sin tid?

  • 21.
    Hyvönen, Mats
    et al.
    Mittuniversitetet, Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Vesterlund, Per
    Högskolan i Gävle.
    Mediestudiets formering: en introduktion2015Ingår i: Massmedieproblem: mediestudiets formering / [ed] Mats Hyvönen, Pelle Snickars & Per Vesterlund, Lund: Mediehistoriskt arkiv , 2015, s. 13-52Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 22. Hyvönen, Mats
    et al.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Vesterlund, Per
    The formation of Swedish media studies, 1960–19802018Ingår i: Media History, ISSN 1368-8804, E-ISSN 1469-9729, Vol. 24, nr 1, s. 86-98Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Around 1960, the politics of the emerging media society in Sweden tended to fixate the formative functions of mass communication. The monopoly of public service broadcast media, press subsidies and new tendencies in film policy were some of the issues around which uncertainty prevailed. New methods to provide reliable data were sought by politicians, since empirical facts were required as arguments for an updated media policy. This article examines the different ways that the field of media studies was introduced in Sweden between 1960 and 1980. We argue that Swedish aca- demic media studies departed from, and emerged within, a rather diffuse borderland between industry, politics and academia. The formation of national media research in Sweden can partly be seen as an effect of politicians and the media industry wanting to be better informed on issues such as media influence, media ownership and the habits and composition of the media audience. 

  • 23. Ilshammar, Lars
    et al.
    Snickars, PelleVesterlund, Per
    Citizen Schein2010Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Harry Schein är en av den moderna svenska mediehistoriens mest inflytelserika personer. Hans initiativ till filmreformen 1963 och inrättande av Svenska Filminstitutet (SFI) är väldokumenterat och omskrivet – inte minst av honom själv. Vid sidan av ledarskapet för SFI hade han en mängd nyckelpositioner inom filmbransch, press och etermedia. Schein var också en flitig skribent och samhällsdebattör: som filmkritiker introducerade han under 50-talet kontinental och amerikansk filmteori; som författare och medieutredare förebådade han under 60- och 70-talen de digitala mediernas utveckling; som debattör identifierade han tidigt potentiella och reella problem – samt inte minst inkonsekvenser – i den svenska kulturpolitik han också kom att bli en del av. Harry Scheins centrala roll i den svenska offentligheten kan med fördel iakttas med ett slags dubbel optik: en synlighetens och en osynlighetens. På ett plan ägde han en välexponerad medial persona, ständigt närvarande i press, radio och TV. Samtidigt var han integrerad i olika informella och mer eller mindre inofficiella kontaktnät inom näringsliv och socialdemokrati, liksom givetvis i olika kulturetablissemang.

  • 24.
    Jarlbrink, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Lundell, Patrik
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Mediernas historia: från big bang till big data2019Bok (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Idag upplever många att medier genomsyrar allt fler delar av vardag och samhälle. Men vår samtid delar denna erfarenhet med människor som levt under tidigare perioder. För att hitta en tid då medier inte satte sin prägel på liv och samhälle måste vi gå mycket långt tillbaka i historien. Mediehistoriska perspektiv kan anläggas på de flesta historiska fenomen. Det förflutna är nämligen endast tillgängligt i medierad form – om det så gäller antikt klotter, runstenar, dammiga arkiv­ dokument, sönderfallande tidningslägg, muntliga berättelser eller förra årets Youtubeklipp. I Mediernas historia. Från big bang till big data skildras en mycket lång mediehistoria. Att mäta medievanor genom big data är idag vanligt – men även urknallen big bang är ett medialt fenomen vars kosmiska bakgrundsstrålning inte kan studeras utan att först registreras. Med en disposition i 44 avsnitt betonar boken olika mediekulturers särprägel, samtidigt som den lyfter fram hur ett myller av medier har interagerat – från beständiga lertavlor över predikstolar och tidigmodern visuell kommunikation till strömmande medier. Istället för att framhäva mediehistoriska brott och revolutioner synlig­ gör boken kontinuiteter ifråga om hur medier har etablerats, använts och förändrats fram till vår egen tid. Relationen mellan vår samtids sociala medier och traditionella mass­ medier utgör här endast ett exempel på den komplexa väv av sinsemellan hopflätade kommunikationsformer som historien består av.

  • 25.
    Jarlbrink, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Cultural heritage as digital noise: nineteenth century newspapers in the digital archive2017Ingår i: Journal of Documentation, ISSN 0022-0418, E-ISSN 1758-7379, Vol. 73, nr 6, s. 1228-1243Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this paper is to explore and analyze the digitized newspaper collection at the National Library of Sweden, focusing on cultural heritage as digital noise. In what specific ways are newspapers transformed in the digitization process? If the digitized document is not the same as the source document – is it still a historical record, or is it transformed into something else?

    Design/methodology/approach

    The authors have analyzed the XML files from Aftonbladet 1830 to 1862. The most frequent newspaper words not matching a high-quality references corpus were selected to zoom in on the noisiest part of the paper. The variety of the interpretations generated by optical character recognition (OCR) was examined, as well as texts generated by auto-segmentation. The authors have made a limited ethnographic study of the digitization process.

    Findings

    The research shows that the digital collection of Aftonbladet contains extreme amounts of noise: millions of misinterpreted words generated by OCR, and millions of texts re-edited by the auto-segmentation tool. How the tools work is mostly unknown to the staff involved in the digitization process? Sticking to any idea of a provenance chain is hence impossible, since many steps have been outsourced to unknown factors affecting the source document.

    Originality/value

    The detail examination of digitally transformed newspapers is valuable to scholars depending on newspaper databases in their research. The paper also highlights the fact that libraries outsourcing digitization processes run the risk of losing control over the quality of their collections.

  • 26.
    Jarlbrink, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Colliander, Cristian
    Umeå universitet, Umeå universitetsbibliotek (UB). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Maskinläsning: om massdigitalisering, digitala metoder och svensk dagspress2016Ingår i: Nordicom Information, ISSN 0349-5949, Vol. 38, nr 3, s. 27-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article highlights the media historical possibilities to analyse linguistic patterns in massive amounts of texts using digital methods. Our starting point is the fact that The National Library of Sweden has made over 12 million newspaper pages available in digital format. An important question is how to research them. The article presents a media history of the Swedish newspaper digitisation, as well as new ways of conducting historical newspaper research using digital methods. A case study is presented where the conceptualisation of a new media technology (the internet) in newspapers from the 1990s is tracked with a digital tool searching for word co-occurrences. The possibilities of digital methods are often incredible, but we should not underestimate the problematic aspects of using digital tools to explore digitised newspapers. The poor quality of the OCR (Optical Character Recognition) is described as one of the major challenges facing historical newspaper research in a digital environment

  • 27. Jönsson, Mats
    et al.
    Snickars, Pelle
    Medier & politik: om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet2007Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kring 1900 är den svenska arbetarrörelsen fientligt inställd mot modernitetens massmedier – trots att merparten av rörelsens företrädare är mediearbetare. Alla av förgrundsgestalterna är ju tidningsredaktörer August Palm och Axel Danielsson, Hjalmar Branting och Per Albin Hansson. Mer än sextio år senare har Olof Palme på ett normativt sätt förändrat hur svenska politiker bör förhålla sig till media och ytterligare ett kvartsekel senare dansar Göran Persson i ”Bolibompa”. I den här boken frågar sig historiker, filmvetare och mediehistoriker vad det är som händer under den här perioden. Ambitionen är att förklara hur den svenska arbetarrörelsen landets mest inflytelserika politiska aktör under 1900-talet reformerade sitt förhållningssätt till audiovisuella massmedier.

    Bokens åtta kronologiskt upplagda artiklar diskuterar de senaste hundra årens politiska mediebruk i Sverige från storstrejken 1909 till valbloggar 2006 med fokus på arbetarrörelsen i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet. Dels anlägger boken mediala perspektiv på arbetarrörelsens historia, dels uppmärksammar den arbetarrörelsens eget mediebruk. Ett flertal av de filmer som diskuteras i boken återfinns på två medföljande DVD-skivor. De innehåller mer än sex timmar rörligt bildmaterial producerat för den svenska arbetarrörelsen.

  • 28. Jönsson, Mats
    et al.
    Snickars, Pelle
    "Skosmörja eller arkivdokument?": om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien2012Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bör filmarkiv främst bevara eller förevisa sina samlingar? Noggrant tillvarata och katalogisera – eller visa och sprida film? Henri Langlois, grundaren av Cinémathèque Français menade att om film aldrig visas, utan endast förvaras i metallburkar, kommer den att sluta som skosmörja. Den digitala utvecklingen förefaller givit honom rätt; bred tillgäng­ lighet till filmens historia är allra viktigast på en sajt som filmarkivet.se.

    Samtidens digitala utveckling återverkar idag på flera sätt medialt på arkivsektorn. Frågan är därför vad ett filmarkiv numera egentligen är för något – och vad det ska ägna sig åt? Arkivet innehåller ju inte bara det förflutna; snarare får det alltid sin innebörd i relation till nuet och framtiden – och den kommer inte att vara analog. Ny teknik påverkar alltid arkiv och deras bestånd. Digitaliseringen av filmens historia innebär naturligtvis stora möjlig­ heter, både forsknings­ och folkbildningsmässigt, men också nya format­, arkiv­ och urval­ sproblem. Frågan är komplex och tål att diskuteras, vilket flertalet filmvetare och filmarkivarier gör i denna bok. Ju mer arkivens filmer tillgängliggörs digitalt – desto mer kommer dock intresset för Sveriges filmarv att växa; det gäller såväl forskning som undervisning, liksom publikt – och förstås även politiskt. Digital tillgänglighet är idag det bästa medlet för att bevara det rörliga bildarvet.

  • 29. Jülich, Solveig
    et al.
    Lundell, PatrikSnickars, Pelle
    Mediernas kulturhistoria2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas.

    Den här boken är ett bidrag till mediernas kulturhistoria. Med utgångspunkt i ett brett mediebegrepp belyser den massmedier som teve, film och internet, men också äldre medieformer som skriften, posten och ornamentik. En rad olika mediepraktiker lyfts fram – från skriftkulturens admini- strativa förändring av statsapparaten kring 1700, över marknadsföringen av konfektyr med hjälp av kändisar runt förra sekelskiftet, till dagens realtidsövervakning med skärm- bildsteknologier. Boken argumenterar för att det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande resonemang om hur relationer mellan medier och kultur skiftar över tid och rum. Gamla medier var en gång nya. De vittnade om ett levande förflutet – och en osäker framtid.

  • 30.
    Norén, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Distant reading the history of Swedish film politics in 4500 governmental SOU reports2017Ingår i: Journal of Scandinavian Cinema, ISSN 2042-7891, E-ISSN 2042-7905, Vol. 7, nr 2, s. 155-175Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using computational methods, digitized collections and archives can today be scrutinized in their entirety. By distant reading and topic modeling one particular collection – 4500 digitized Swedish Governmental Official Reports (SOU) from 1922 to 1991 – this article gives a new archival perspective of the history of Swedish film politics and policy-making. We examine different probabilistic topics related to film (and media) that the algorithm within the topic modeling software Mallet extracted from the immense text corpora of all these Official Reports. Topic modeling is a computational method to study themes in texts by accentuating words that tend to co-occur and together create different topics. Basically, it is a research tool for the discovery of hidden semantic structures, exploring a collection through the underlying topics that run through it. Hence, our article captures a number of film discourses and trends within the SOU material. In conclusion, we argue that topic modeling should be recognized as a method and research aid for gathering an overview of a major material; as a way to pose new and unforeseen research questions; and as a kind of computational support that makes it possible to apprehend major patterns more or less impossible to detect through a traditional archival investigation.

  • 31.
    Snickars, Pelle
    Swedish National Library, Sweden.
    Against Search: Towards A New Computational Logic of Media Accessibility2013Ingår i: A companion to new media dynamics / [ed] John Hartley, Jean Burgess & Axel Bruns, London: Wiley-Blackwell, 2013, s. 261-273Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Let's start off with one of the most compelling questions of our time: what does it mean to be human in the digital age? Well, one overwhelming challenge facing us all is having digital access to more information, data and knowledge than any previous generation of humankind. A burden perhaps—at least for some. But for the majority of us, a blessing. The often invoked libertarian information-wants-to-be-free paradigm not only insists on free flow of data. All these bits and bytes in the digital domain has to be organized and found, which needless to say is the underlying rationale for the most successful web behemoth of all. Suffice to say, we all live with an increased screen attention (of various sizes), and giving computers (and their mobile clones) textual and haptical commands has also become a ubiquous normality. Access to whatever we want literally lies at our fingertips; information is there somewhere waiting—and the question are always where to look. So, you search.

  • 32.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    All insamling av data är inte övervakning2016Ingår i: Respons, nr 3Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Archival Transitions: Some Digital Propositions2011Ingår i: Media, Popular Culture, and the American Century / [ed] Kingsley Bolton & Jan Olsson, London: John Libbey Publishing, 2011, s. 301-329Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In mid-July 2009 Wikinews published an article claiming that the National Portrait Gallery in London threatened a U.S. citizen with legal action since he had allegedly breached the museum’s copyright of several thousands of photographs of works of art. Apparently, the young American Derrick Coetzee had come up with a program that automatically would download high resolution imagery from the National Portrait Gallery’s website, images that Coetzee as a regular contributor to Wikimedia Commons uploaded to the site. Wikimedia Commons is the database of free-to-use media that Wikipedia writers use for illustrations; today the database contains some five million photographs. The digital images that Coetzee uploaded were exact digitized reproductions of artworks, drawings and older photographs. Since the holdings of the National Portrait Gallery consisted of mostly older material, Coetzee considered the digital reproductions to belong to the public domain and thus free for public use under United States law (where he and Wikimedia Commons were based). The crux of the matter was that copyright to digital reproductions was claimed to exist in the U.K. where the museum was situated. Hence, in “a letter from [the museum’s] solicitors sent to Coetzee via electronic mail, the National Portrait Gallery asserted that it holds copyright in the photographs under U.K. law.” They demanded that Coetzee provided undertakings to remove all of the images from Wikimedia Commons.

  • 34. Snickars, Pelle
    Boken som medium2012Ingår i: Läsarnas marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi / [ed] Ulla Carlsson & Jenny Johanisson, Stockholm: Fritzes, 2012, s. 247-259Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I slutet av september 2011 presenterade Amazon ett ny slags surfplatta, Kindle Fire. Till skillnad från företagets tidigare läsplattor, som (nästan) enbart handlat om läsning på skärm, var detta en Kindle som behärskade hela det samtidsmediala spektrat. Under ledning av Amazons VD Jeff Bezos var själva lanseringen av Kindle Fire visserligen en ganska platt historia. Bezos är ingen estradör och en föga karismatisk företagsledare med än mindre publikreaktioner gör inte någon succé – eller som en kommentator av inspelningen på YouTube uttryckte det: ”good product, bad introduction”. Amazon kan trösta sig med att den amerikanska tv-reklamen för Kindle Fire varit desto snyggare. Ett (översatt) Voltaire-citat med orden ”fire” och ”kindle” iscensätts i ett snabbt mediehistoriskt montage, där Gutenbergs lösa typer tonas över i surfplattans medialt tilltalande gränssnitt: ”a Kindle for movies, music, web, games and reading.”

  • 35.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Debunking public service?: Meta-academic and personal reflections from inside the Swedish Public Service Broadcasting Commission2016Ingår i: MedieKultur: Journal of Media and Communication Research, ISSN 0900-9671, E-ISSN 1901-9726, Vol. 32, nr 61, s. 162-177Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the last half of 2015, a number of Swedish publishing and broadcasting companies—Bonnier, Schibsted Sweden, Mittmedia, Bauer Group—agreed to fund and establish a national Public Service Broadcasting Commission. The purpose was to initiate a public debate about the behaviour and operation of Swedish public service broadcasters—in particular, how they affected the commercial media market, and generally, to discuss the role of national public service broadcasting in a networked media environment. I was a Commission member, and this article describes the background, debates and proposals put forward by the Commission. On one hand, it focuses the work of the Commission with an emphasis on the different public debates the Commission stirred. On the other hand, the article will in a meta-scholarly fashion elaborate on the academic tradition of doing scholarly work focused on public service in Sweden. A recurrent notion in the article is hence meta-academic. Importantly, the article stresses the scholarly bias in favour of public service that is usually present within this tradition (primarily emanating from the field of political communication). Thus, the article is devoted to various debates surrounding the work of the Commission and the role of academics within these discussions (including myself). Finally, the article presents a few thoughts about what it might mean for academics to be (or become) lobbyists.

  • 36.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Digital humaniora – En lägesrapport2016Ingår i: Tidskriften Respons, Vol. 2016, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Digitaliseringen. Förståelsen för vad internet gör med samhället är för grund2016Ingår i: Dagens Nyheter, nr 15/2Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Digitalism: när allting är internet2014Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Allt, från hur vi roar oss på fritiden till hur vi löser komplexa samhällsproblem, kan reduceras till ettor och nollor. Internet är lösningen på, ja, allt. Eller? För samtidigt krisar mediehusen, vi har fått en digital underklass, skolan blir sämre och Facebook gör oss möjligen olyckliga. Alla är uppenbarligen inte digitala vinnare. Den samtida digitalismen påverkar oss alla oavsett om man är vinnare eller förlorare. Det är egentligen bara boktryckarkonsten som kan mäta sig med digitaliseringens mediala och kulturella genomslag. Vad är det egentligen som han hänt? Hur har det påverkat oss människor, när började det och vart leder det oss? Att vi lever i en revolutionerande tid är kanske en floskel men vår samtid är faktiskt annorlunda. Väldigt annorlunda.

  • 39.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Google Docs, digital humaniora & akademiskt samarbete2017Ingår i: Digital humaniora. Humaniora i en digital tid / [ed] Per-Olof Erixon & Julia Pennlert, Göteborg: Daidalos, 2017, s. 121-145Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Centralt för forskningsfältet digital humaniora är föreställningen om att digital teknik främjar samarbete; texter kan exempelvis numera enkelt skrivas fram tillsammans. En av den humanistiska forskningens kanske största utmaningar är därför uppgörelsen med det romantiska (och manliga) forskargeniet som i ensamhet läser, tänker, forskar – och själv skriver ner sina tankar. Att i nätverkens tidsålder bedriva humanvetenskapligt forskning i enskildhet framstår helt enkelt som något av en anomali. Programvaran Google Docs är idag förmodligen den tydligaste symbolen för denna utveckling. Syftet med detta kapitel är dels att historisera och skissera framväxten av denna vardagliga mjukvara, dels att försöka få korn på några av de sätt som textuellt samarbete kan utveckla humaniora. Med utgångspunkt i personliga erfarenheter av att använda Google Docs i forskningsprojekt, artikel- och ansökningsskrivande, resonerar kapitlet därför om de sätt som denna mjukvara förändrat det humanvetenskapliga (sam)arbetet.

  • 40.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Himalaya of Data2014Ingår i: International Journal of Communication, ISSN 1932-8036, E-ISSN 1932-8036, nr 8, s. 2666-2678Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    On January 17, 2007, the Wayback Machine’s software crawler captured wikileaks.org for the first time. The crawler’s act of harvesting and documenting the Web meta-stored a developing site for “untraceable mass document leaking”—all in the form of an “anonymous global avenue for disseminating documents,” to quote the archived representational image of the site (Wayback Machine, 2007, para. 6). The initial WikiLeaks captures, and there were additional sweeps stored during the following months, vividly illustrate how WikiLeaks gradually developed into a site of global attention. The WikiLeaks logo, with its blue-green hourglass, was, for example, graphically present from the start, and later headings at the right were “news,” “FAQ,” “support,” “press,” and “links”—the latter directing users to various network services for anonymous data publication as i2P.net or Tor. Interestingly, links to the initial press coverage on Wikileaks are kept—which is not always the case at Wayback Machine—and can still be accessed. Apparently, one of the first online articles to mention what the site was about stated: “a new internet initiative called WikiLeaks seeks to promote good government and democratization by enabling anonymous disclosure and publication of confidential government records”.

  • 41. Snickars, Pelle
    Hårddisken och samtiden2010Ingår i: The story of storage I / [ed] Lars Björk, Jānis Krēslin̦š & Matts Lindström, Stockholm: Kungliga biblioteket , 2010, s. 44-51Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vår samtids mest centrala redskap, lika diskret som elementärt för det moderna samhällets uppbyggnad, är hårddisken. Som den digitala lagringskulturens materiella bas reglerar den på många sätt informationssamhällets överbyggnad. Under de senaste femtio åren har hårddisken som teknisk innovation radikalt förändrat lagrandets villkor. Men den kan också betraktas som ett slags metafor för vår binära samtid.

  • 42.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    I den digitala bildningen kan framtiden ersätta historien2015Ingår i: Dagens NyheterArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    I mediernas tid2015Ingår i: I utkanter och marginaler: 31 texter om kulturhistoria / [ed] Marianne Larsson, Anneli Palmsköld, Helena Hörnfeldt & Lars-Eric Jönsson, Nordiska museets förlag, 2015, s. 299-306Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Snickars, Pelle
    National Library of Sweden.
    If Content Is King, Context Is Its Crown2012Ingår i: View : Journal of European Television History and Culture, ISSN 2213-0969, Vol. 1, nr 1, s. 34-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The future of television—if former Google CEO Eric Schmidt has his way—will use computational modes to attract viewers, structure results, contextual queries and/or evolving viewing patterns within an emerging televisual datascape. Departing from Schmidt's recent MacTaggart lecture this article tries to track the coded consequences of TV as data, not the least from an audiovisual heritage perspective. 

  • 45.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Information overload2014Ingår i: Information som problem: Medieanalytiska texter från medeltid till framtid / [ed] Otfried Czaika, Jonas Nordin & Pelle Snickars, Stockholm: Kungliga biblioteket , 2014, s. 278-320Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det finns en utbredd uppfattning att vi lever i en tid av informationsöverflöd. Detta överflöd sägs inte sällan vara utan motsvarighet i historien. Modern informationsteknologi har, påpekas det, gjort att vi inte längre med våra sinnen kan ta in och bearbeta all den mängd information som omger oss; det finns mer information tillgänglig än någon- sin, bruset är konstant. ”Aldrig förr”, hävdar till exempel Framtidskommissionens huvudsekreterare, ”har informationsöverskottet varit lika omfattande som nu.” Men, påpekas det något förnumstigt: ”att det finns mer information tillgänglig än någonsin är inte liktydigt med att det finns mer sann och relevant information tillgänglig. Det är inte bara mängden sann och relevant information som har ökat, utan också desinformation.”1 Boven i dramat sägs ofta vara den pågående revolutionen av medielandskapet och de nya digitala mediernas genomslag. Lägg där- till maskinärt producerad spam, ett ubikvitärt nät, sociala medieformer och allt mer integrerad informationshantering via mobil hårdvara – där mer än hälften av den svenska befolkningen dagligen använder internet i mobiltelefonen – så framträder bilden av en ny sorts samhällelig informationstäthet.

  • 46.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Mediestudiets infrastruktur: om etableringen av Arkivet för ljud och bild2015Ingår i: Massmedieproblem: mediestudiets formering / [ed] Mats Hyvönen, Pelle Snickars & Per Vesterlund, Lund: Mediehistoriskt arkiv , 2015, s. 55-103Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 47.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Medieutredningens censur av min artikel är besynnerlig2015Ingår i: Dagens NyheterArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Metamodeling: 3D-(re)designing Polhem’s Laboratorium mechanicumn2019Ingår i: Der Modelle Tugend 2.0: Digitale 3D-Rekonstruktion als virtueller Raum der architekturhistorischen Forschung / [ed] Piotr Kuroczyński, Mieke Pfarr-Harfst und Sander Münster, Heidelberg: arthistoricum.net , 2019, s. 509-528Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Based on selected parts of the collections at the Swedish National Museum of Science and Technology, the aim of the research project, Digital Models, is to explore the potential of digital technologies to reframe Swedish industrialisation and its stories about society, people and environments. This book chapter presents the work done with one model, the Swedish 18th century inventor Christopher Polhem's so called mechanical alphabet. His small wooden models were once built to pedogogically illustrate different mechanical principles. At a time when heritage institutions are exploring how new digital technologies can broaden access to their collections, the chapter recounts the ways in which our project has tried to metamodel Polhem's alphabet in different digital formats, especially in 3D. Which attributes of the models that are transferred and displayed is not an imperative trait of digitisation per se — only of one particular process. The chapter discusses three forms of 3D visualisations of Polhem's alphabet executed in altered media modalities — provoking a confrontation between stupid scanning versus intelligent simulation. Situated at the intersection between digitising archives and visualising history, the chapter interrogates the specificity of digitisation, with the ultimate goal of developing a 3D methodology of relevance for the cultural heritage domain. Authority and material authenticity are its trademarks. Yet, as this chapter will show, 3D visualisations will always cater (in one way or the other) to interpretation of museological objects selected for (re) presentation — even if institutions are totally explicit and open about their digital practises.

  • 49.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    More music is better music2016Ingår i: Business Innovation and Disruption in the Music Industry / [ed] Patrik Wikström, Robert DeFillippi, London: Edward Elgar Publishing, 2016, s. 191-210Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 50.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    More of the Same – On Spotify Radio2017Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 9, nr 2, s. 184-211Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Spotify Radio allows users to find new music within Spotify’s vast back-catalogue, offering a potential infinite avenue of discovery. Nevertheless, the radio service has also been disliked and accused of playing the same artists over and over. We decided to set up an experiment with the purpose to explore the possible limitations found within "infinite archives" of music streaming services. Our hypothesis was that Spotify Radio appears to consist of an infinite series of songs. It claims to be personalised and never-ending, yet music seems to be delivered in limited loop patterns. What would such loop patterns look like? Are Spotify Radio’s music loops finite or infinite? How many tracks (or steps) does a normal loop consist of? To answer these research questions, at Umeå University’s digital humanities hub, Humlab, we set up an intervention using 160 bot listeners. Our bots were all Spotify Free users. They literally had no track record and were programmed to listen to different Swedish music from the 1970s. All bots were to document all subsequent tracks played in the radio loop and (inter)act within the Spotify Web client as an obedient bot listener, a liker, a disliker, and a skipper. The article describes different research strategies when dealing with proprietary data. Foremost, however, it empirically recounts the radio looping interventions set up at Humlab. Essentially, the article suggests a set of methodologies for performing humanist inquiry on big data and black-boxed media services that increasingly provide key delivery mechanisms for cultural materials. Spotify serves as a case in point, yet principally any other platform or service could be studied in similar ways. Using bots as research informants can be deployed within a range of different digital scholarship, so this article appeals not only to media or software studies scholars, but also to digitally inclined cultural studies such as the digital humanities.

12 1 - 50 av 72
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf