Umeå University's logo

umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 52
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Allard, Christina
    et al.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Cocq, Coppélie
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Hjortfors, Lis-Mari
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Jacobsson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap.
    Ledman, Anna-Lill
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Löf, Annette
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Johansson Lönn, Eva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Moen, Jon
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Nilsson, Lena Maria
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Nordin, Gabriella
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Norlin, Björn
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Outakoski, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Reimerson, Elsa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Moa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Storm Mienna, Christina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Svonni, Charlotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Vinka, Mikael
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby2015Inngår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.

  • 2.
    Eneslätt, Malin
    et al.
    Luleå University of Technology, Sweden.
    Johansson, Therese
    Cicely Saunders Institute, King’s College London, United Kingdom.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Tishelman, Carol
    Karolinska Institutet and Stockholm Health Care Services, Sweden; Vrije University, Brussels, Belgium.
    The DöBra cards: a tool to support death literacy?2024Inngår i: Culture, spirituality and religious literacy in healthcare: nordic perspectives / [ed] Daniel Enstedt; Lisen Dellenborg, Routledge, 2024, s. 163-179Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter addresses the relationship between cultural, spiritual, and religious values on a group level, and individual interpretations of these values in one's own life, focusing on end-of-life care issues. The Swedish DöBra cards, an adaption of the original US GoWish cards, provide an example to highlight this relationship. The DöBra cards are designed to be a tool to support conversations about values and preferences for future care at the end-of-life and thereby support "death literacy". Lessons learned from using the cards in research with older community-dwelling adults, in residential elder care, and among Indigenous Sámi are discussed, as well as those resulting from the cards' use by the general public without researcher mediation. DöBra card use thus far suggests that it may be a generic tool that can avoid systematic exclusion of particular cultural and religious groups while remaining flexible enough to allow for heterogeneity within groups, by recognizing individual interpretation of important values. The card deck's combination of flexibility and structure may potentially support encounters characterized by cultural humility, a prerequisite for care that is "culturally safe" for people with a variety of backgrounds and values.

  • 3.
    Kroik, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. The Centre for Rural Medicine, Storuman, Sweden.
    Eneslätt, Malin
    LIME/Division of Innovative Care Research, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Health, Education and Technology, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Tishelman, Carol
    LIME/Division of Innovative Care Research, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Stockholm Health Care Services, Stockholm, Sweden.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Edin-Liljegren, Anette
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. The Centre for Rural Medicine, Storuman, Sweden; LIME/Division of Innovative Care Research, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Values and preferences for future end-of-life care among the Indigenous Sámi2022Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 36, nr 2, s. 504-514Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Intoduction: Research with Indigenous peoples internationally indicates the importance of socio-cultural contexts for end-of-life (EoL) preferences. However, knowledge about values and preferences for future EoL care among the Indigenous Sámi is limited.

    Aim: We investigated if and how a Swedish adaptation of the English-language GoWish cards, DöBra cards, supports reflection and discussion of values and preferences for future EoL care among the Sámi.

    Methods: This qualitative study is based on interviews with 31 self-defined Sámi adults who used DöBra cards at four events targeting the Sámi population, between August 2019 and February 2020. Using directed content analysis, we examined aspects of interviews addressing Sámi-specific and Sámi-relevant motivations for choices. Data about individuals’ card rankings were collated and compiled on group level to examine variation in card choices.

    Findings: All 37 pre-formulated card statements were ranked as a top 10 priority by at least one person. The cards most frequently ranked in the top 10 were a wild card used to formulate an individual preference and thus not representing the same statement, and the pre-formulated card ‘to have those I am close to around me’. Reactions to interviews varied, with some participants commenting on the taboo-laden nature of discussing EoL issues, although many commented positively about EoL conversations in general, and the benefit of using the DöBra cards in particular. We categorised reasoning about Sámi-specific and Sámi-relevant values and preferences under the themes: Attributes of contemporary Sámi culture, Spirituality, Setting for death, Maintaining identity, Preferences related to death, Dying and EoL care and After death.

    Conclusions: The DöBra cards were found to be easy-to-use, understandable and a flexible tool for initiating and supporting conversations about EoL values and preferences. The open formulations of cards, with wild cards, enable discussions about individual values and preferences, with potential to reflect life as a Sámi in Sweden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Kroik, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Linqvist, Olav
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Tishelman, Carol
    Karolinska institutet.
    The past is present: Death systems among the Indigenous Sámi in Northern Scandinavia today2020Inngår i: Mortality, ISSN 1357-6275, E-ISSN 1469-9885, Vol. 25, nr 4, s. 470-489Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Despite growing interest in Indigenous health, the lack of end-of-life (EOL) research about the Sámi people led us to explore experience-based knowledge about EoL issues among the Sámi. We aim here to describe Sámi death systems and the extent to which Kastenbaum’s conceptualisation of death systems is appropriate to Sámi culture. Transcribed conversational interviews with 15 individuals, chosen for their varied experiences with EoL issues among Sámi, were first inductively analysed. Kastenbaum’s model of death systems, with functions along a time trajectory from prevention to social consolidation after death, and the components of people, times, places, and symbols/objects, was applied thereafter in an effort to understand the data. The model provides a framework for understanding aspects of the death system that were Sámi-specific, Sámi-relevant as well as what has changed over time. Whereas Kastenbaum differentiated among the components of the death system, our analysis indicated these were often so interrelated as to be nearly inseparable among the Sámi. Seasonal changes and relationships to nature instead of calendar time dominated death systems, linking people, places and times. The extended family’s role in enculturation across generations and EoL support was salient. Numerous markers of Sámi culture, both death-specific and those recruited into the death system, strengthened community identity in the EoL. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Kroik, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Glesbygdsmedicinskt centrum, Storuman.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Edin-Liljegren, Anette
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Glesbygdsmedicinskt centrum, Storuman; Karolinska Institutet, LIME/Division of Innovative Care Research, Stockholm, Sweden .
    Tishelman, Carol
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Using narrative analysis to explore traditional Sámi knowledge through storytelling about End-of-Life2020Inngår i: Health and Place, ISSN 1353-8292, E-ISSN 1873-2054, Vol. 65, artikkel-id 102424Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this narrative study, we investigate salient Sámi-specific aspects of a death system, inspired by Kastenbaum's model. We explore traditional Sámi knowledge derived through storytelling in go-along group discussions to gravesites at the tree-line with cultural and historical significance for the Indigenous Sámi peoples. Analysis illustrates how important material and immaterial cultural values are transferred across generations through their connection to people, place, and time—nature-bound as opposed to calendar-bound— objects, and symbols in relation to end-of-life issues. We found that the environment both shaped storytelling and became part of the stories themselves.

  • 6.
    Kroik, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. The Center for Rural Medicine, Region Västerbotten, Storuman, Sweden.
    Tishelman, Carol
    LIME/Division of Innovative Care Research, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Stockholm Health Care Services, Stockholm, Sweden.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Edin-Liljegren, Anette
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. The Center for Rural Medicine, Region Västerbotten, Storuman, Sweden; LIME/Division of Innovative Care Research, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    A salutogenic perspective on end-of-life care among the Indigenous Sámi of Northern Fennoscandia2021Inngår i: Healthcare, E-ISSN 2227-9032, Vol. 9, nr 6, artikkel-id 766Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is limited empirical data about both health and end-of-life (EoL) issues among the Indigenous Sámi of Fennoscandia. We therefore aimed to investigate experiences of EoL care and support among the Sámi, both from the Sámi community itself as well as from more formalized health and social care services in Sweden. Our primary data source is from focus group discussions (FGDs) held at a Sámi event in 2017 with 24 people, complemented with analysis of previously collected data from 15 individual interviews with both Sámi and non-Sámi informants familiar with dying, death and bereavement among Sámi; “go-along” discussions with 12 Sámi, and individual interviews with 31 Sámi about advance care planning. After initial framework analysis, we applied a salutogenic model for interpretation, focusing on a sense of community coherence. We found a range of generalized resistance resources in relation to the Sámi community, which appeared to support EoL care situations, i.e., Social Organization; Familiarity with EoL Care, Collective Cultural Heritage; Expressions of Spirituality; Support from Majority Care Systems; and Brokerage. These positive features appear to support key components of a sense of community coherence, i.e., comprehensibility, meaningfulness and manageability. We also found relatively few, but notable deficits that may diminish the sense of community coherence, i.e., lack of communication in one’s own language; orientation, familiarity and/or agreement in contacts with formal health and social care systems; and/or support from extended family. The results suggest that there is a robust basis among Sámi for well-functioning EoL care; a challenge is in developing supportive interactions with the majority health and social care systems that support and complement these structures, for partnership in developing care that is meaningful, comprehensible and manageable even in potentially difficult EoL situations.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Torp, EivindBlind, EllacarinDrugge, Anna-LillUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).Stoor, KristerUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.Lindblad, MichaelUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Banbrytande ledare och forskare: vänbok till Lars Thomasson2018Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Torp, Eivind
    Blind, Ellacarin
    Drugge, Anna-Lill
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Lindblad, Michael
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Förord2018Inngår i: Banbrytande ledare och forskare: vänbok till Lars Thomasson / [ed] Patrik Lantto, Eivind Torp, Ellacarin Blind, Anna-Lill Drugge, Krister Stoor, Michael Lindblad, Umeå: Vaartoe - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet , 2018, s. i-viKapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Liu-Helmersson, Jing
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Nilsson, Lena Maria
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    瓦尔多的原住民研究—瑞典于默奥大学萨米族人研究中心: [Indigenous Research at Várdduo: Centre for Sami research, Umeå University, Sweden]2022Inngår i: Journal of Arctic Studies, Vol. 2, s. 341-351Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Várdduo – The Centre for Sami Research was established in the year 2000 under the Faculty of Arts. Umeå University has expanded its Indigenous research area, from Sami languages ​​and culture at the beginning (1975), to four areas today: Education and Language, Health and Living Conditions, Land and Water, Culture and History. This essay introduces the development of indigenous-related research at Umeå University with a focus on the research from Várdduo in the past 20 years. Today Várdduo serves as a hub for active expansion of research related to Indigenous issues at Umeå university to local, national and international arenas. Indigenous research at Umeå University/Várdduo, although still mainly on Sámi issues, has experienced a development characterized by fast growth, diversity, interdisciplinarity and increasing international commitment

    Fulltekst (pdf)
    Fulltext in English
    Fulltekst (pdf)
    Fulltext in Chinese
  • 10.
    Liu-Helmersson, Jing
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Nilsson, Lena Maria
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Indigenous research at Várdduo - Centre for Sami research, Umeå University, Sweden2022Inngår i: Journal of Arctic studies: V, Liaocheng: The Arctic Studies Center , 2022, Vol. 5, s. 341-351Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Várdduo – The Centre for Sami Research was established in the year 2000 under the Faculty of Arts. Umeå University has expanded its Indigenous research area, from Sami languages ​​and culture at the beginning (1975), to four areas today: Education and Language, Health and Living Conditions, Land and Water, Culture and History. This essay introduces the development of indigenous-related research at Umeå University with a focus on the research from Várdduo in the past 20 years. Today Várdduo serves as a hub for active expansion of research related to Indigenous issues at Umeå university to local, national and international arenas. Indigenous research at Umeå University/Várdduo, although still mainly on Sámi issues, has experienced a development characterized by fast growth, diversity, interdisciplinarity and increasing international commitment. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Nilsson, Lena Maria
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Forskning kring urfolk vid Umeå universitet - mångfald, tvärvetenskap och internationalisering2021Inngår i: Respons, ISSN 2001-2292, nr 4, s. 12-14Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sedan 1975 har det bedrivits utbildning och forskning i samiska språk och samisk kultur i olika institutionella konstellationer vid Umeå universitet. I sin essä i Respons nummer 2/2021 ger professor Jonny Hjelm en missvisande bild av denna forskning. Här ger vi vår egen bild av utvecklingen av urfolksrelaterad forskning vid Umeå universitet de senaste 20 åren med utgångspunkt från en översiktlig kvantitativ bibliometrisk analys av 416 vetenskapligt granskade publikationer i DiVa-databasen.

    Språk och utbildning är det dominerande forskningsfältet i den urfolksrelaterade vetenskapliga produktionen vid Umeå universitet och står för 26 procent av artiklarna. Hälsa och levnadsförhållanden är ett annat viktigt forskningsområde (20 procent), varpå följer mark och vatten (14 procent), kultur och historia (12 procent) samt övrig forskning (28 procent).

    Dagens Várdduo är en heterogen och dynamisk forskningsmiljö där många olika teoretiska inriktningar och metoder tillämpas. Utvecklingen framöver ser ut att gå mot en starkare betoning på det internationella forskningsområdet urfolksstudier.

  • 12.
    Nilsson, Lena Maria
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Fördjupning: Förtvivlan över tvångsarbetet i Nasa – jojk i två delar2022Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en jojk i två delar kopplad till samernas tvångsarbeten vid silverbrytningen i Nasafjäll på 1600-talet, tolkad av Lena Maria Nilsson. År 1912 delade jojkaren Kristina Mårtensson från Arjeplog med sig av jojken till sameforskaren Karl Tirén. Jojken är nedtecknad av Karl Tirén på gehör och publicerad i notskrift och text. Genom att den består av två delar, skiljer den sig från de flesta andra jojkar. De två delarna i jojken skiljer sig också mycket ifrån varandra i karaktär och tempo. För att förstå och tolka jojken behövs en förklaring vad jojk är.

  • 13.
    Sköld, Peter
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Stoor, KristerUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Långa perspektiv: samisk forskning & traditionell forskning2012Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Sköld, Peter
    et al.
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Stoor, KristerUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Rivers to cross: Sami land use and the human dimension2012Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    As Long as the World Shall Stand: Analyzing Jonas Eriksson Steggo's yoik to the Pite River2011Inngår i: Yoik: Aspects of Performing, Collecting, Interpreting / [ed] Dan Lundberg & Gunnar Ternhag, Stockholm: Svenskt visarkiv , 2011, 1, s. 77-86Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Pite River is a free-flowing water, from the Norwegian border to the Gulf of Bothnia. The River is about 400 km long with a water flow of 160 cubic metres per second. Known for the general public for its waterfalls, streams and good conditions for fishing. For the general public this area is empty, but it attracts a lot of tourists during the summer months, the tourists visits places like Storforsen and Trollforsens rapids. But for the indigenous peoples, the Sami, who have used the area since the dawn of time, the river is a friend that you need to take care of and always respect. Because the Pite River gives life, and it takes life. Every person who reaches the river banks has to be reminded of this.One way of remembering the rivers wilderness is to have stories and songs about it. We find several stories and songs to the river. Among yoikers like Jonas Eriksson Steggo, Jonas Edvard Steggo and Margareta Bengtsson, they sang stories on how to act when you use the natural resources of the river. Unfortunately you can’t find such skilled yoikers today in this area. I will guide you on a journey from the reindeer grazing areas in Norway, over the mountain Sulidälbma, follow the river down to the gulf. The yoiking and the stories from Arjeplog will be the pathfinders to find the soul of the river, the land and its people.

  • 16.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    As Long as the World Shall Stand: Analyzing Jonas Eriksson Steggo's Yoik to the Pite River2007Inngår i: European Meeting in Ethnomusicology: European Seminar in Ethnomusicology, ISSN 1582-5841, Vol. 12th, s. 264-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Pite River is a free-flowing water, from the Norwegian border to the Gulf of Bothnia. The River is about 400 km long with a water flow of 160 cubic metres per second. Known for the general public for its waterfalls, streams and good conditions for fishing. For the general public this area is empty, but it attracts a lot of tourists during the summer months, the tourists visits places like Storforsen and Trollforsens rapids. But for the indigenous peoples, the Sami, who have used the area since the dawn of time, the river is a friend that you need to take care of and always respect. Because the Pite River gives life, and it takes life. Every person who reaches the river banks has to be reminded of this.

    One way of remembering the rivers wilderness is to have stories and songs about it. We find several stories and songs to the river. Among yoikers like Jonas Eriksson Steggo, Jonas Edvard Steggo and Margareta Bengtsson, they sang stories on how to act when you use the natural resources of the river. Unfortunately you can’t find such skilled yoikers today in this area. I will guide you on a journey from the reindeer grazing areas in Norway, over the mountain Sulidälbma, follow the river down to the gulf. The yoiking and the stories from Arjeplog will be the pathfinders to find the soul of the river, the land and its people.

  • 17.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier. Samiska studier.
    Carl Linnæus from a Sámi Point of View2008Inngår i: TijdSchrift voor Skandinavistiek: Linnaeus and the Environment, Yesterday and Today, ISSN 0168-2148, Vol. Jaargang 29, nr 1 & 2, s. 8-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    When Linneaus in his youth made his first excursion 1732 to the north of Sweden, he wrote a diary later published as Iter Lapponicum. He travelled in the summer months and met a lot of the native people in the north, the Sami. Linneaus’ point of view is perceptible for the reader, however, what did the objects of his research think of him. I will discuss in this paper of possible reactions from the Sami people in their encounter with Linneaus. What can we learn from his journey, today? The Sami history lack a great deal of information and documentation from the 18th century and Linneaus’ work is still important to complete that part of the history.

  • 18.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå University.
    Complex Yoiks – A Time Traveller: Aboriginal Oral Traditions Among the Sámi in Sweden2021Inngår i: Arctic Yearbook 2021: Defining and Mapping the Arctic: Sovereignties, Policies and Perceptions / [ed] Lassi Heininen; Heather Exner-Pirot; Justin Barnes, Akureyri: Arctic Portal , 2021, s. 563-589Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents research on the oral narration context and content of Yoik, the traditional Sámi acapella form of singing. The Sámi people are recognized as Indigenous in northern Fennoscandia. Although yoik has been brought into the modern world through combining with music forms such as rap and country, yoik traditionally was created and performed by individuals who imparted their own experiences of people, animals, and places on their narratives. For it to conform to its traditional form, yoik can never be taken out of its original context, because outside of that context the narrative becomes something else, only text, taking on new connections. The word yoik is used as if it were a verb, which comes from the north Sámi word juoigat. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå University.
    Det vi upplever som hemma är bäst2020Inngår i: Västerbottens-Kuriren, ISSN 1104-0246, , s. 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Har du någon gång känt att du längtar hem? De flesta har burit på den känslan en eller flera gånger. Varför får vi denna känsla, vad betyder den? Längtan är ett begrepp som har nära anknytning till hem, längtan har ingen riktig riktning, eller har den det? Färden hem är en släng av nostalgi som berör det innersta. Nostalgi klassades som en allvarlig och dödlig sjukdom under 1700-talet, oftast var det soldater som låg långt borta hemifrån som led av nostalgi.

  • 20.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    "Det vita vilddjuret stjäl mina kalvar": Traditionell och akademisk syn på fjällräven2015Inngår i: Sápmi i ord och bild I: En antologi / [ed] Kajsa Andersson, Västra Frölunda: On Line Förlag , 2015, 1, s. 534-539Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Det vita vilddjuret stjäl mina renkalvar: traditionell och akademisk syn på fjällräven2012Inngår i: Långa perspektiv: samisk forskning & traditionell forskning / [ed] Peter Sköld & Krister Stoor, Umeå: Centrum för samisk forskning , 2012, 1, s. 159-169Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning. Umeå University.
    En av Umeås stora profiler under 1600-talet2022Inngår i: Västerbotten förr & nu, E-ISSN 2003-6698Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att underlätta den statliga förvaltningen på regional nivå införde Axel Oxenstierna 1634 ett nytt slags län i hela riket. Längst norrut låg Norrlands län, som 1638 döptes om till Västerbottens län. Här blev Umeå residensstad. Länet var stort, för Norrbottens län avskildes först 1810. Enligt 1635 års landshövdingeinstruktion skulle de nya hövdingarna även vårda sig om städernas uppkomst och tillväxt. Den förste landhövdingen i det nya länet hette Stellan Mörner, den andre Frans Crusebjörn. Den tredje satt längre än någon gjort varken förr eller senare. Han hette Johan Graan.

  • 23.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Eva Silvén, Friktion2024Inngår i: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, E-ISSN 2004-4658, Vol. 16, nr 1, s. 84-86Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Gunnar Ternhag: Jojksamlaren Karl Tirén. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi CLIII. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Uppsala 2018. 116 s. ill. ISBN 978-91-87403-31-62020Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, Vol. 103, nr 3-4, s. 232-233Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Han fick tre luođit2023Inngår i: Karl Tirén: den samiska folkmusiken / [ed] Gunnar Ternhag, Uppsala: Kungliga Gustav Adolfs Akademien, 2023, 1, s. 15-16Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I åttio år har vi väntat på en svensk version av Die Lappische volksmusik (1942) och nu är den här. Den svenska originaltexten har länge varit bekant för oss som jobbat med Karl Tiéns material. Vi fick vänta åttio år men det var det värt.

  • 26.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå University.
    Jag är same: en betraktelse av samiska kulturgränser under 1990-talet2018Inngår i: Banbrytande ledare och forskare: vänbok till Lars Thomasson / [ed] Patrik Lantto. Eivind Torp, Ellacarin Blind, Anna-Lill Drugge, Krister Stoor & Michael Lindblad, Umeå: Vaartoe - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet , 2018, s. 99-116Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Jojkar i kyrkan2011Inngår i: Jag är same / [ed] Britta Lindgren Hyvönen, Christian Richette & Ingrid Sjökvist, Umeå: Västerbottens läns hembygdsförbund , 2011, 1, s. 44-51Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Mannen som spårar ur2021Inngår i: Provins: norrländsk litterär tidskrift, ISSN 0280-9974, Vol. 40, nr 1, s. 71-72Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nils-Aslak Valkeapää (1943 - 2001) också känd som Áillohaš en samisk multikonstnär. I denna artikel är det jojkaren och musikern som fokuseras. Mitt möte med denna legendar som sedan påverkat hela mitt liv, precis som han gjort för de flesta samer. 

  • 29.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Muntligt berättande som samhällskraft: de tre tenorerna Märak, Pirak och Kuoljok2024Inngår i: Sápmi på film och TV / [ed] Ragnhild Nilsson; Mats Rohdin; Ulf Mörkenstam, Umeå: Umeå University, 2024, s. 237-258Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I berättandet finns språket som följer dig genom hela livet och är en del av din historia, vilket även kan kallas future narrative, det vill säga du har framtiden i din berättelse (Bönich-Brednich 2016, 197–199, 202, 207).[1] Samhällskraften i berättandet och särskilt i jojken har urkrafter som överlevt flerhundraårigt förtryck från de dominerande makterna i norr: svenska staten och kyrkan, danska/norska staten och kyrkan samt den ryska styrande eliten. Narrativbegreppet används idag lite slarvigt och jag ser, liksom många folklorister och antropologer, att det gått inflation i termen. Narrativ är både subjekt och ett redskap för att förmedla forskning, att erbjuda berättelser är ett kraftfullt sätt att förändra synen på livet, både det egna och lyssnarens; med andra ord, skapandet av det förflutna in till ett nutida samhälle och för en framtid. Jag ser jojken inte bara som musik/melodi utan också som en berättelse. Varje jojkutövare har sin grundrepertoar i berättandet och den kan varieras med olika variabler, så som olika infallsvinklar i text och melodi.

    I detta kapitel har jag studerat hur tre manliga jojkare från Jokkmokksområdet, Johan Märak (1928-2019), Lars Pirak (1932-2008) och Apmut Ivar Kuoljok (f. 1928) som jag här kallar för de tre tenorerna – använt berättandet och jojken som en enhet. En stor del av materialet är hämtat från audiovisuella källor, såsom TV- och radioprogram och egna inspelningar. De framförde sina performanser från mitten av 1960-talet fram till 2010-talet genom att bara göra det, de ville helt enkelt att folk skulle höra berättelser från sin hemmiljö. I samma anda uttrycker språkvetaren Darrel R. Kipp (2000, 1), att man ska använda sitt språk och genomföra framföranden utan att be om ursäkt.[2] Jojkutövarna har gjort det som var naturligt för dem, och blev en del i en revitaliseringsprocess genom att använda jojken och språket som en del av deras världsbild. 

    [1] Detta kapitel är ett resultat av forskningsprojektet Muntligt berättande som kulturarv och samhällskraft som bedrivits med stöd av Vetenskapsrådet inom dess särskilda satsning på forskning om kultur och kulturarv (Dnr 2016–02275). Presentation, länkar till och förteckningar över andra skrifter i projektet finns på https://www.umu.se/forskning/projekt/muntligt-berattande-som-immateriellt-kulturarv-och-samhallskraft/.

    [2] Under 1960-talet var Jokkmokk fortfarande starkt laestadianskt präglat och många såg jojk som något syndigt.

  • 30.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Ovdáneapmi: A tale of Sámi cultural workers2010Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Ovdáneapmi: En berättelse om samiska kulturarbetare2010Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    [Review] Collaborate Ethnomusicology : New Approaches to Music Research between Indigenous- and Non-Indigenous Australians2017Inngår i: Puls: Journal for Ethnomusicology and Ethnochoreology, E-ISSN 2002-2972 , Vol. 2, s. 93-95Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning. Umeå University.
    Royal Power and Sámi Settlement2019Inngår i: Arv. Nordic Yearbook of Folklore, ISSN 0066-8176, E-ISSN 2002-4185, Vol. 75, s. 226-227Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Centrum för samisk forskning. Institutionen för språkstudier. Samiska studier.
    Sami Literature in 20072008Inngår i: Scandinavian Newsletter: A Literary and Cultural magazine, ISSN 0921-8653, nr 12, s. 1-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    High-quality Sami literature includes works published in any of the Sami languages. The Sami publishing houses cannot publish books without special grants or political support. Norway is most generous to provide cultural sponsorship. Sadly, Sweden is at the bottom of this list. However, one of the most interesting book in 2007 was published in Sweden by Ann-Helén Læstadius SMS från Soppero, which describes the second generation of children to the "escaped parents" who tried to hide their own ethnicity by moving south, leaving the Sami area.

  • 35.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Samiska berättelser om björnmöten och de två bröderna2014Inngår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, ISSN 1102-7908, nr 1, s. 67-75Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Sámi Stories of the Bear and the Two Brothers.

    (Samiska berättelser om björnmöten och de två bröderna)

    The Sámi people have had a special relation to the bear. One can find it in stories and in songs, where the bear has an important role to play. My intention is to answer the question, why is the bear so afraid of the brothers? By using oral history as a tool, as presented by Jan Vansina, is it possible to find a core message in stories and yoiks. The yoiking tradition among the Sámi people is a way to tell stories, remembrance and to describe animals, humans and nature. There are hundreds of songs to the bear and in a majority of them do the lyrics describe the bear, its habits and movements. Simultaneously are the two brothers a common thread in many other stories, particularly in forest Sámi areas. By comparing these two themes, the bear and the brothers, we will find a mythical perspective. There are reason why the bear has to be concerned if he meets two brothers.

  • 36.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Skogssamernas Elsa Laula2018Inngår i: Dávvera ja mujttalusá: = Gjenstander og skildringer / [ed] Harrieth Aira, Lars Magne Andreassen ja Sven-Roald Nystø, Drag/Ájluokta: Árran julevsáme guovdásj - lulesamiskt senter , 2018, s. 79-85Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Skogssamisk kultur under press: Jojkarna berättar2015Inngår i: Fån kust til kyst. Áhpegáttest áhpegáddáj: Møter, miljø og migrasjon i pitesamisk område / [ed] Bjørg Evjen og Marit Myrvoll, Stamsund: Orkana Forlag, 2015, 1, s. 143-168Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 38.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Songs of the Border People: Lotte Tarkka - Songs of the Border People. Genre, Reflexitivity and Performance in Karelian Oral Poetry.2016Inngår i: Ethnologia Scandinavica, ISSN 0348-9698, Vol. 46, s. 259-260Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Stories are memories: verbal art as part of traditional knowledge2015Inngår i: Under the same sun: parallel issues and mutual challenges for San and Sami peoples and research / [ed] Peter Sköld, Moa Sandström and Maitseo Bolaane, Umeå: Vaartoe/Centre for Sami Research, Umeå University , 2015, s. 61-70Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Svenska kyrkan och jojken2016Inngår i: De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: en vetenskaplig antologi,  bd 2 / [ed] Daniel Lindmark & Olle Sundström, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2016, 1, s. 711-734Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Jojken är ett muntligt uttryck bland samer som funnits sedan urminnes tider. Att jojka var ett sätt att berätta och beskriva djur, människor, händelser, supranormala relationer etc. Eftersom jojken också användes som verktyg för nåjder eller personer med liknande kunskaper för att nå andra medium, blev jojken stämplad av kyrkan under 1600-talet som ett djävulens verk. Under lång tid var detta uttryckssätt förbjudet och straffbart. Men jojken försvann inte. Den levde sitt liv i det inofficiella rummet, långt borta ifrån den styrande eliten som oftast fanns vid kusten. Syndastämpeln som kyrkan så skickligt implanterat blev så småningom samernas egen syn på jojk på många håll. Trots det, när man studerar äldre inspelningar från början av 1910-talet och anteckningar från slutet av 1800-talet, ser man att många präster, särskilt i norra Västerbotten och södra Norrbotten varit mer än aktiva att dokumentera jojk. De har även blivit tillägnade egna melodier, det förnämsta man som jojkutövare någonsin kan skänka någon. Till och med bland læstadianska predikanter har det förekommit att man accepterat jojkning. "Jojkning är inte syndigt, blott man inte jojkar syndigt, liksom det ej heller är syndigt att dricka tvenne supar när det är kallt." Studien granskar jojkens roll hos den samiska befolkningen i relation till kyrkans folk, med fokus på 1900-talets utveckling.

  • 41.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet.
    Syskonen Stenberg i Árviesjávrrie2020Inngår i: Skogssamisk vilja: en jubileumsantologi om skriften "Dat läh mijen situd", Karin Stenberg och skogssamisk historia och nutid / [ed] Åsa Össbo, Bertil Marklund, Lena Maria Nilsson och Krister Stoor, Umeå: Várdduo - Centrum för samisk forskning , 2020, s. 229-249Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tre syskon i en skogssamisk miljö under slutet av 1800-talet, påverkar den politiska miljön inom Arvidsjaur socken. De tre syskonen Nils Petter, Sara Maria och Karin Stenberg spelar olika roller för att leda de skogssamiska frågorna framåt i en tid när skogssamer ansågs som hybrider av den svenska staten. De ansågs inte som "riktiga lappar", men ej heller som svenskar.

  • 42.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Várdduo – Centrum för samisk forskning.
    Sápmi: Land in the North2022Annet (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Universitetet i Tromsö, Senter for samiske studier.
    The Arctic Fox as a Reindeer Thief: Different perspectives on traditional knowledge2013Inngår i: L'Image du Sápmi II: Études comparées / [ed] Kajsa Andersson, Örebro: Örebro University , 2013, 1, s. 192-206Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    The Sámi Peoples of the North: A Social and Cultural History, by Neil Kent2015Inngår i: Arctic, ISSN 0004-0843, E-ISSN 1923-1245, Vol. 68, nr 4, s. -513Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    "Tiggt har jag aldrig gjort": Jojk som uttryck för ett förtryck visat genom Knut Sjaunjas jojk om sitt eget liv2010Inngår i: Samer som "de andra", samer om "de andra": identitet och etnicitet i Nordiska kulturmöten / [ed] Else Mundal & Håkan Rydving, Umeå: Umeå universitet , 2010, 1, s. 249-258Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Tracing Sami traditions2011Inngår i: Arv. Nordic Yearbook of Folklore, ISSN 0066-8176, E-ISSN 2002-4185, Vol. 67, s. 204-205Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Traditional Inuit songs from the Thule area2011Inngår i: Arv. Nordic Yearbook of Folklore, ISSN 0066-8176, E-ISSN 2002-4185, Vol. 67, s. 161-163Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Vi följer renens vandringar: skogssamiska manliga renskötares förhållande till landskapet2017Inngår i: Samisk kamp: kulturförmedling och rättviserörelse / [ed] Marianne Liliequist och Coppélie Cocq, Umeå: Bokförlaget h:ström - Text & Kultur, 2017, s. 188-222Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    When Röberg was stained red: = Gosse Mietskehke rååpsedi = När Röberg färgades röd2014Inngår i: Rock art in Sápmi: images and stories = guvvieh jïh soptsestidie = bilder och berättelser / [ed] Coppélie Cocq, Thomas Larsson, Jans Heinerud, Britta Lindgren Hyvönen, Umeå: Västerbottens Museum , 2014, 1, s. 63-66Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Stoor, Krister
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Jones-Bamman, Richard
    Sven-Gösta Jonsson - den rockande samen2008Inngår i: För Sápmi i tiden: Nordiska museets och Skansens årsbok 2008 / [ed] Christina Westergren och Eva Silvén, Stockholm: Nordiska museets förlag, 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den moderna samiska musiken fick sitt genombrott under 1900-talet med Lapp-Lisa och Jokkmokks-Jokke, men den första same som slog igenom var Sven-Gösta Jonsson från Ammarnäs i Västerbottens län. Jonsson är den mest framgångsrike samiske artisten i Sverige och han har fått efterföljare. Det är dock stora skillnader hur man uttrycker sina hemlandstoner, om man jämför Jonsson med Lars-Jonas Johansson i Tärnaby. Jonsson bröt mycket ny väg för samiska artister utan att själv ha den målsättningen.

12 1 - 50 of 52
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf