umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Forsberg, Bertil
    et al.
    Eliasson, Mats
    Segerstedt, Bo
    Järvholm, Bengt
    Luftföroreningshalters relation till fibrinogenhalten i blod2002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Som ett specialprojekt om hälsorelaterad miljöövervakning har studerats om hälsoundersökningsdata avseende fibrinogenhalt i blod kan användas som en indikator på luftföroreningspåverkan. Bakgrunden är att det under senare år har publicerats flera studier i vilka samband konstaterats mellan dygnets eller de senaste dygnens luftföroreningshalt (främst partiklar eller avgaskomponenter) och det dygnsvisa antalet dödsfall eller sjukhusinläggningar p g a hjärtsjukdom. Mekanismerna bakom effekterna är inte helt klarlagda, men mycket talar för att en mekanism kan vara kroppens inflammationssvar som inducerar förändringar i blodets koaguleringsbenägenhet. Fibrinogen är en av de viktigaste faktorerna bakom blodets viskositet. Ökad fibrinogenhalt i blodplasma har tidigare konstaterats dels i samband med en luftföroreningsepisod i Tyskland och när hälsoundersökningsdata från London korrelerats till kvävedioxidhalten dygnet innan blodprovet togs. I denna undersökning har vi använt data om fibrinogenhalten (g/l) i blodprover som tagits i den befolkningsbaserade MONICA-undersökningen i Norr- och Västerbotten under januari-april 1990 och 1994, och utifrån undersökningsdatum påfört individerna uppgifter om halten av ozon respektive sot samma och intilliggande dygn. För närmare 3400 personer vars blodprov kunnat sammankopplas med aktuell ozonhalt, konstaterar vi att fibrinogenhalten ökar med stigande ozonvärde. Sambandet är statistiskt säkerställt vid en analys med hänsyn till individfaktorer av betydelse för fibrinogenhalten. En ökning av ozonhalten med 50 ?g/m3 (från 10:e till 90:e percentilen) leder till en i genomsnitt 3 % ökad fibrinogenhalt.

  • 2. Forsberg, Bertil
    et al.
    Eliasson, Mats
    Segerstedt, Bo
    Järvholm, Bengt
    Luftföroreningshalters relation till fibrinogenhalten i blod2002Book (Other academic)
    Abstract [en]

    Som ett specialprojekt om hälsorelaterad miljöövervakning har studerats om hälsoundersökningsdata avseende fibrinogenhalt i blod kan användas som en indikator på luftföroreningspåverkan. Bakgrunden är att det under senare år har publicerats flera studier i vilka samband konstaterats mellan dygnets eller de senaste dygnens luftföroreningshalt (främst partiklar eller avgaskomponenter) och det dygnsvisa antalet dödsfall eller sjukhusinläggningar p g a hjärtsjukdom. Mekanismerna bakom effekterna är inte helt klarlagda, men mycket talar för att en mekanism kan vara kroppens inflammationssvar som inducerar förändringar i blodets koaguleringsbenägenhet. Fibrinogen är en av de viktigaste faktorerna bakom blodets viskositet. Ökad fibrinogenhalt i blodplasma har tidigare konstaterats dels i samband med en luftföroreningsepisod i Tyskland och när hälsoundersökningsdata från London korrelerats till kvävedioxidhalten dygnet innan blodprovet togs. I denna undersökning har vi använt data om fibrinogenhalten (g/l) i blodprover som tagits i den befolkningsbaserade MONICA-undersökningen i Norr- och Västerbotten under januari-april 1990 och 1994, och utifrån undersökningsdatum påfört individerna uppgifter om halten av ozon respektive sot samma och intilliggande dygn. För närmare 3400 personer vars blodprov kunnat sammankopplas med aktuell ozonhalt, konstaterar vi att fibrinogenhalten ökar med stigande ozonvärde. Sambandet är statistiskt säkerställt vid en analys med hänsyn till individfaktorer av betydelse för fibrinogenhalten. En ökning av ozonhalten med 50 ?g/m3 (från 10:e till 90:e percentilen) leder till en i genomsnitt 3 % ökad fibrinogenhalt.

  • 3. Forsberg, Bertil
    et al.
    Meister, Kadri
    Segerstedt, Bo
    Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-20052008Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och andra sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen. Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2005 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (8 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden. Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har i kombinationer beaktats i de slutliga analyserna. Vi fann att sambanden inte skiljer sig signifikant mellan studieområdena varken beträffande effekterna för partikelhalten som PM10 eller för NOx, medan vi för ozon fann kraftigare effekter i Göteborg. När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen ökar med 1,4% (95% KI= 0,4-2,4%) per 10 ?g/m3 PM10, medan akutbesök för astma ökar med 2,8% (95% KI= 1,8-3,7%). Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0,5% (95% KI= 0,1-1,0%) per 10 ?g/m3 och akutbesök för astma med 1,2% (95% KI= 0,4-2,1%). Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet.

  • 4.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine.
    Meister, Kadri
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine.
    Segerstedt, Bo
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine.
    Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005: projektrapport till Naturvårdsverket2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag avNaturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesökför astma och andra sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet förluftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganenssjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser harmetodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen avhalterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av ”akuta samband” medhalter i miljön bedöms mindre känslig än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall förtrender och förändringar i diagnostik och vårdresurser, eftersom totala antalet fall i sig kanpåverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen.

    Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2005 förandningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (8 sjukhus),Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister.Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn underperioden.

    Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- ochbulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltningrespektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashaltenindikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon.

    Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn tilltidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag,helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Allaluftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har ikombinationer beaktats i de slutliga analyserna.

    Vi fann att resultaten inte skiljer sig signifikant mellan studieområdena beträffande effekternaav partikelhalten som PM10 och NOx, medan vi för ozon fann kraftigare effekter i Göteborg.När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök förandningsorganen ökar med 1,4% (95% KI= 0,4-2,4%) per 10 μg/m3 PM10 och akutbesök förastma med 2,8% (95% KI= 1,8-3,7%). Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar enökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0,5% (95% KI= 0,1-1,0%) per 10μg/m3 och akutbesök för astma med 1,2% (95% KI= 0,4-2,1%).

    Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, böranalyserna upprepas med viss periodicitet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5. Forsberg, Bertil
    et al.
    Modig, Lars
    Segerstedt, Bo
    Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer Svenska resultat från APHEIS 32004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Stockholm och Göteborg ingår som svenska städer bland de 26 europeiska städer som ingår i APHEIS. Beräkningarna inom APHEIS 3 visar att en sänkning av den urbana bakgrundshalten av partiklar med 5 mikrogram per kubikmeter mätt som PM10 (eller 3,5 ?g/m3 av dess finare fraktion PM2.5) på sikt bedöms minska antalet dödsfall med ungefär 2 %. Detta innebär per år cirka 80 dödsfall färre i Göteborg och cirka 220 i Stockholm. Mer än ¾ av dessa för tidiga dödsfall sker i hjärt-och lungsjukdomar, medan lungcancer svarar för en liten andel. Drygt ¼ av de tidigarelagda dödsfallen bedöms vara relaterade till partikelhalten under de senaste 40 dygnen, och skulle därför kunna påverkas tämligen omgående om partikelhalten minskades. Ungefär vart 7:e av dessa dödsfall beror av halten samma dag eller dagen innan. Tre fjärdedelar av dödsfallen som är tidigarelagda på grund av luften, tycks dock sammanhänga med längre tids exponering och kan huvudsakligen påverkas först på många års sikt. Luftföroreningarna får naturligtvis olika personers hälsa och livslängd att påverkas mer eller mindre, men de förtida dödsfall i Stockholm och Göteborg som skulle undvikas med 5 ?g/m3 lägre långtidshalt av PM10 (eller 3,5 ?g/m3 av PM2.5) beräknas motsvara en livslängdsförlust med i genomsnitt cirka 2,5 månader för städernas invånare. En haltminskning av diskuterad storlek kan åstadkommas såväl genom minskade utsläpp i vår omvärld, som genom lokala åtgärder mot främst trafikens avgaser, slitagepartiklar och damm. Storleken på de förväntade hälsovinsterna beror troligtvis även på hur partikelhalten minskas. Det är sannolikt så att en sänkt halt av avgaspartiklar har större betydelse räknat per ?g/m3 än en sänkt halt på grund av andra källor. Det finns även andra luftföroreningar i städerna som är av betydelse bl.a. för dödligheten och som inte täcks av dessa beräkningar baserade på den urbana bakgrundshalten av PM10 och PM2.5. Inom APHEIS har även beräknats hur antalet akuta inläggningar på sjukhus skulle minska med sänkta partikelhalter. Dessa beräkningar har klara begränsningar. Här finns kunskap bara om hur antalet vårdfall beror av halterna de senaste två dagarna, vilket troligen leder till en stor underskattning av hur luftföroreningarna totalt påverkar antalet fall. Dessutom har de faktiska analyserna inom APHEIS 3 visat att den genomsnittliga effekt som partikelhalten i konsekvensberäkningarna för alla 26 städer antas ha på inläggningar för andningsorganens sjukdomar är mycket lägre än den verkliga effekt vi nu funnit i Stockholm och Göteborg. Detta är sannolikt inte ett slumpbetingat resultat, utan kan motivera att vi antar starkare effekter per haltökning vid beräkningar för svenska städer. Förklaringen kan finnas i såväl befolkningens känslighet och möjlighet att få vård, som i partiklarnas sammansättning och toxiska egenskaper.

  • 6. Forsberg, Bertil
    et al.
    Segerstedt, Bo
    Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator en analys av möjligheterna att använda tidsserieanalyserbaserade på hälsoregister och haltmätningar2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Luftföroreningars snabbt uppkommande hälsoeffekter har påvisats även i Sverige genomanalys av tidsserier bland annat hämtade från nationella hälsoregister. I en av Socialstyrelsenm.fl. utgiven rapport med titelnFörslag till indikatorer för uppföljning av hälsorelaterademiljökvalitetsmålframgår att det råder oklarhet i frågan om hur resultaten frånregisterbaserade tidsserieanalyser ska tolkas och kan användas. I rapporten föreslåsföljaktligen "att möjligheterna att använda tidsseriestudier som indikatorer utreds vidare".Utifrån egen lång erfarenhet av tidsserieanalyser, inledningsvis med paneldata och senarefrämst med registerdata har vi genomfört denna utredning för att belysa användningsmöjligheternaoch informationens lämplighet för miljömålsuppföljning.Hälsoindikatorer vid miljömålsuppföljning ska spegla utvecklingen i relation till förändringari befolkningens exponering för de aktuella miljöfaktorerna. Frekvensdata är inget lämpligtmått eftersom luftföroreningar bara förklarar en liten del av variationen i föreslagnafrekvensmått. Det är heller inte lämpligt att som indikator använda mått på hur högtidsvariation man har i frekvensdata i sig, eftersom man inte som i tidsseriestudierna ”rensarbort” variation i dygnsfrekvenser som beror på andra faktorer.Slutsatsen av vår genomgång är att en lämplig hälsoindikator för luftkvalitet är att medtidsserieteknik kvantifiera korttidssambanden mellan halter i luft och ohälsovariabler frånregister, vilket resulterar i exponerings-responssamband som kan användas för att kvantifieraantal fall per år som beror på korttidsexponering för luftföroreningar. Denna typ avberäkningar kan utifrån halt- och frekvensdata uppdateras lika ofta som nya haltdata redovisas(årligen), även om inte nya exponerings-responssamband beräknas lika ofta.Vi har inte funnit att överskattning av effekterna genom s.k. harvesting eller analystekniskaproblem utgör några argument mot användandet av resultat från tidsserieanalyser.

  • 7. Forsberg, Bertil
    et al.
    Segerstedt, Bo
    Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomari Stockholm 1998-2002.2004Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuellakorttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och liknande tillstånd med ökadkänslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganenssjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlättajämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, därbetydelsen av halten de två senaste dygnen beräknas. Analyser av denna typ av miljösambandbedöms betydligt mindre känsliga för förändringar i diagnostik mm än övervakning av antaletfall i sig, vilket kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till miljön.Uppgifter om befolkningens akutbesök för astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)och akut luftrörskatarr vid 8 sjukhus i Stockholmsområdet dygn för dygn 1998-2002 harhämtats via landstinget. Luftföroreningsdata har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys(SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm. Analyserna har utförts med Poissonregression.I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder,väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarnaär ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer påolika typer av luftföroreningar, och har samtidigt beaktats i de slutliga analyserna.Vi fann att antalet akutbesök för KOL ökar med ungefär 3 % och besöken för ospecificeradastma med cirka 2 % per 10?g/m3 ökning av dygnets maximala 8-timmarsmedelvärde avozon. I den tidigare studien av sjukhusinläggningar för andningsorganen sågs en av antaletinläggningar för astma med drygt 4 % per 10?g/m3 ökning av ozonhalten. Denna studie tyderdärmed på att den procentuella ökningen av antalet akutbesök för astma är ungefär hälften såstor jämfört med ökningen av antalet sjukhusinläggningar. Däremot är antalet akutbesök påsjukhus för ospecificerad astma i genomsnitt minst cirka fyra gånger fler per dygn än antaletastmainläggningar, varför antalet ozonrelaterade akutfall vid sjukhusen blir minst dubbelt såmånga som de ozonrelaterade inläggningarna.Något oväntat tycks höjda halten av partiklar mindre än 10 mikrometer (PM10) inte generelltöka antalet akutbesök för studerade diagnoser. För KOL noteras att från de lägsta halterna tillhalter som är drygt 40 % över de genomsnittliga, ungefär inom intervallet 5-23 ?g/m3, ökarantalet akutbesök tydligt med stigande halt, varefter risken minskar vid högre halter. Troligenkan detta bero på att sammansättningen och toxiciteten hos partiklarna skiljer sig beroende påderas ursprung, och att flera olika exponerings-responssamband bygger upp det observerade.

  • 8. Forsberg, Bertil
    et al.
    Segerstedt, Bo
    Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Göteborg 1988-19962000Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa luftföroreningars eventuella akuta effekter på luftvägssjuka personer i Göteborgsområdet. För att underlätta internationella jämförelser har metodiken anpassats till ett pågående europeiskt projekt. Uppgifter om sjukhusinläggningar för luftvägsdiagnoser dygn för dygn 1988-1996 har hämtats från Patientregistret, luftföroreningsdata från Göteborgs miljöförvaltning och IVL samt meteorologiska data från SMHI. I studien har analyserats luftföroreningarnas betydelse för samtliga luftvägsinläggningar (i genomsnitt 6,6 per dygn), luftvägsinläggningar bland äldre (65 år och däröver) samt inläggningar för astma och kronisk obstruktiv luftvägssjukdom (KOL) bland äldre. I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och tre olika mått på partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar. För astma- och KOL-inläggningar är halten av fotokemiskt bildad ozon en signifikant (p<0,05) riskfaktor oavsett vilket partikelmått som används i modellen, och avgasindikatorn kvävedioxid har signifikant betydelse utom med sulfat som partikelmått, då effekten dock nästan är signifikant. För samtliga luftvägsinläggningar bland personer 65 år och äldre är partikelhalten en signifikant riskfaktor oavsett vilket partikelmått som används. Resultaten talar för att flera typer av luftföroreningar, såväl storskaliga som sulfat och ozon liksom lokalt genererade bilavgaser, har viss betydelse för luftvägsinläggningarna. Det totala antalet luftvägsinläggningar ökar enligt undersökningen med 3,7 % vid en haltökning från 25%- till 75%-ilen (percentilen) såväl för sulfatpartiklar som ”inandningsbara partiklar” (PM10), vilket för PM10 motsvarar 10 ?g/m3 ökad halt. De akuta effekterna per ?g/m3 ökad halt är i denna studie genomgående starkare än vad som vanligtvis rapporterats i tidigare studier från främst nordamerikanska städer, vilket talar för att det är viktigt med ytterligare undersökningar som beskriver svenska förhållanden.

  • 9. Forsberg, Bertil
    et al.
    Segerstedt, Bo
    Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 1997-1999. projektrapport till Naturvårdsverket2003Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella akutaeffekter av luftföroreningar på antalet inläggningar för sjukdomar i andningsorganen. Studienomfattar befolkningen i fyra områden: StorStockholm, Göteborg/Mölndal, Malmö/Burlövsamt Helsingborg. För att underlätta internationella jämförelser har metodiken anpassats tilldet pågående europeiska projektet APHEA2, där betydelsen av halten de två senaste dygnenberäknas. Uppgifter om sjukhusinläggningar för luftvägsdiagnoser dygn för dygn 1997-1999har hämtats från Patientregistret, luftföroreningsdata från kommunernas miljöförvaltningaroch meteorologiska data från SMHI. I studien har analyserats luftföroreningarnas effekter påantalet inläggningar för andningsorganen totalt i alla åldrar samt på inläggningar för astmaoavsett ålder. I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder,väderförhållanden, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon,kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typerav luftföroreningar, och har samtidigt beaktats i analyserna..För både samtliga inläggningar och för astmainläggningar är halten av ozon sammantaget förstäderna en signifikant riskfaktor. En ökning av ozonhalten med 10mg/m3 medför nästan 2 %fler inläggningar för andningsorganen totalt och drygt 4 % fler inläggningar för astma. Dessaeffekter är internationellt sett starka. Ökad halt av partiklar (PM10) leder i dessa städer till enökning av antalet inlagda för andningsorganen, vilken dock inte är statistiskt säkerställd.Kvävedioxidhalten har en nära signifikant effekt på antalet inläggningar för astma i Göteborg.Sammantaget tyder resultaten på att begränsningen till tre år av data för flertalet av städernakräver mycket kraftiga effekter för att dessa skall bli statistiskt säkerställda.

  • 10.
    Forsberg, Bertil
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine.
    Segerstedt, Bo
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine.
    Short-Term Effects of Air Pollution on Daily Emergency Visits for Asthma and Copd At Hospitals in Stockholm2004In: The Sixteenth Conference of the International Society for Environmental Epidemiology (ISEE): Abstracts, Cambridge, MA: Blackwell Scientific Publications , 2004, Vol. 15, no 4, p. 58-Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    A large number of studies have analysed air pollution effects on hospital admissions for respiratory diseases. Not so many have dealt with effects on emergency room visits. We have studied the associations between ambient pollution levels and emergency visits for asthma and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) at seven hospitals in Greater Stockholm. Data on daily numbers of respiratory emergency visits, including ICD codes, were obtained from registers kept by the County council. We studied the period 1998-2002. Air pollution data were obtained from the main monitoring station, indicating the urban background concentration of PM10 (TEOM), NO2 and ozone. The daily pollen concentration from one measurement site in the city was also used. Weather data (temperature, relative humidity) were collected from an official weather station at the City airport. The mean concentration was 59 μg/m3 for ozone, 17 μg/m3 for NO2 and 16 μg/m3 for PM10. The mean daily number of emergency visits was 12 for asthma and 3 for COPD. Data were analysed using generalised additive models assuming an overdispersed Poisson model, and estimated using a quasi-likelihood approach. For asthma autoregressive terms were added to the model. We adjusted for season, day of week and weather. If the model was improved, we included also a pollen variable (asthma) and the number of influenza visits. The first analysis has been focussed on the effect of the mean air pollution levels during the last two days (lag 01). We used both single pollutant models, two pollutant models and finally a full model with the three pollutants included simultaneously. Ozone was significant in all COPD models, while the other pollutants never had any significant associations. In the full model the ozone effect was 3% per 10 μg/m3. For all asthma no pollutant had any significant effect, but for the largest subgroup (J45.9; unspecified asthma, here representing two thirds of the asthma visits) ozone significantly increased the number of visits. The estimate was about 2% per 10 μg/m3 in all models. These coefficients are rather high in comparison with other studies, but not high when compared with the ozone effect on respiratory hospital admissions in Stockholm. We conclude that ozone from an health point of view is an important air pollutant in this area.

  • 11. Forsberg, Bertil
    et al.
    Segerstedt, Bo
    Norrman, Eva
    Thomasson, Lissi
    Torén, Kjell
    Olin, Anna Carin
    Norbäck, Dan
    Jansson, Christer
    Akuta luftvägsbesvär hos vuxna astmatiker i relation till luftföroreningshalter2001Report (Other academic)
  • 12. Forsberg, Bertil
    et al.
    Segerstedt, Bo
    Stjernberg, N.
    Roemer, W.
    Air pollution and respiratory health of children: the PEACE panel study in Umea., Sweden.1998In: European Respiratory Review, ISSN 0905-9180, E-ISSN 1600-0617, Vol. 8, no 52, p. 12-19Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Pollution Effects on Asthmatic Children in Europe (PEACE) study examined the acute effects of short-term changes in air pollution on symptomatic children. We were one of 14 research centres in Europe that used a common study protocol. Seventy five children in an urban panel and 72 children in a control panel, selected with a screening questionnaire, were characterized with lung function tests and skin-prick tests and followed in a 12 week diary study. Identical air quality monitoring stations were set up in our two study areas. The levels and ranges in concentrations for all air pollution indices were small. A negative correlation was seen between time spent outdoors and pollution levels, which may have weakened the correlation between personal exposure and outdoor concentrations and obscured any effect of air pollution. No consistent pattern of relations between air pollution and adverse effects were found, but particulates and nitrogen dioxide tended to be associated with a nonsignificant increase in symptoms and medication use on the same day. No clear effect of air pollution on respiratory health could be demonstrated.

  • 13. Forsberg, Bertil
    et al.
    Segerstedt, Bo
    Svanberg, Per-Arne
    En analys av Göteborgs luft över 40 år - halter och dödlighet2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Det primära syftet med detta projekt har varit att insamla, digitalisera och sammanställa historiska data för sot och svaveldioxid från Göteborg, samt att studera korttidshalternas samband med dagligt antal dödsfall. Genom insamlandet av mätresultat från olika arkiv har en samlad digitaliserad databas upprättats, som går tillbaka till 1959, innehållande dygnsdata för sot och svaveldioxid. Under studieperiodens början låg halterna av sot och svaveldioxid i Göteborg liksom på många andra platser i Europa, allmänt 5-10 gånger högre än idag. Under 60-talet var det ganska vanligt med dygnsmedelhalter för sot på över 125 μg/m3 och enstaka dagar låg sothalten över 200 μg/m3. Svaveldioxidhalten kunde under 60-talet som dygnsmedelvärde enstaka dygn uppgå till 500-600 μg/m3. För de epidemiologiska analyserna har bildats fem delperioder huvudsakligen definierade av teknik- och mätplatsbyten för sotmätningarna i Göteborg. Medelvärdet för sot var under de fem delperioderna cirka 39, 22, 14, 8 respektive 6 μg/m3. Dödligheten tycks öka med sothalten främst under den första delperioden, då den kumulativa effekten av halten de senaste 14 dagarna är statistiskt säkerställd, och effekten av halten de senaste 7 respektive 21 dygnen också är nära att vara statistiskt säkerställda.

  • 14.
    Helleday, Ragnberth
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Public Health and Clinical Medicine, Pulmonary Medicine.
    Segerstedt, Bo
    Umeå University, Faculty of Medicine, Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Enviromental Medicine.
    Forsberg, Bertil
    Umeå University, Faculty of Medicine, Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Enviromental Medicine.
    Mudway, Ian
    Nordberg, Gunnar
    Umeå University, Faculty of Medicine, Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Enviromental Medicine.
    Bernard, Alfred
    Blomberg, Anders
    Umeå University, Faculty of Medicine, Public Health and Clinical Medicine, Pulmonary Medicine.
    Exploring the time dependence of serum clara cell protein as a biomarker of pulmonary injury in humans.2006In: Chest, ISSN 0012-3692, E-ISSN 1931-3543, Vol. 130, no 3, p. 672-675Article in journal (Refereed)
  • 15.
    Hietala, Sven-Ola
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Radiation Sciences, Diagnostic Radiology. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Statistics.
    Segerstedt, Bo
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Radiation Sciences, Diagnostic Radiology. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Statistics.
    Wirell, S
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Radiation Sciences, Diagnostic Radiology. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Statistics.
    Sunnegårdh, O
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Radiation Sciences, Diagnostic Radiology. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Statistics.
    Östberg, P
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Radiation Sciences, Diagnostic Radiology. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Statistics.
    Östh, L
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Radiation Sciences, Diagnostic Radiology. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Statistics.
    Effects of contrast media on renal graft function and survival after cerebral angiography of cadaveric donors1989In: Acta Radiologica, ISSN 0284-1851, E-ISSN 1600-0455, Vol. 30, no 3, p. 317-319Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The effects of intravascularly administered ionic contrast media on renal graft function and survival were retrospectively evaluated in 211 recipients of cadaveric renal transplants. The renal grafts were explanted from the donors within 24 hours (mean 16 hours) after cerebral angiography. There were no differences in renal function or graft survival between those exposed and those not exposed to contrast media before nephrectomy.

  • 16.
    Lagerkvist, Birgitta Json
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Enviromental Medicine.
    Bernard, Alfred
    Blomberg, Anders
    Umeå University, Faculty of Medicine, Public Health and Clinical Medicine, Pulmonary Medicine.
    Bergström, Erik
    Umeå University, Faculty of Medicine, Public Health and Clinical Medicine, Epidemiology and Public Health Sciences.
    Forsberg, Bertil
    Umeå University, Faculty of Medicine, Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Enviromental Medicine.
    Holmstrom, Karin
    Karp, Kjell
    Lundstrom, Nils-Goran
    Umeå University, Faculty of Medicine, Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Enviromental Medicine.
    Segerstedt, Bo
    Svensson, Mona
    Umeå University, Faculty of Medicine, Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Enviromental Medicine.
    Nordberg, Gunnar
    Umeå University, Faculty of Medicine, Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Enviromental Medicine.
    Pulmonary epithelial integrity in children: relationship to ambient ozone exposure and swimming pool attendance.2004In: Environ Health Perspect, ISSN 0091-6765, Vol. 112, no 17, p. 1768-71Article in journal (Refereed)
  • 17. Modig, Lars
    et al.
    Forsberg, Bertil
    Hagenbjörk-Gustafsson, Annika
    Järvholm, Bengt
    Levin, Jan-Olof
    Lindahl, Roger
    Rhén, Margaret
    Segerstedt, Bo
    Sundgren, Margit
    Sunesson, Anna-Lena
    Brorström-Lunden, Eva
    Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Exponering och halter i Umeå 20012002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigt urval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördes från slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar på totalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallellt med de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationära platser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samt kvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantag för PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump. Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet 1,5 ?g/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1?g/m3) och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3?g/m3. Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistats inomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Det var marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburna halten (1,6 ?g/m3 och 1,5 ?g/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0 ?g/m3). Medianvärdet för butadien var 0,4 ?g/m3, vilket är samma som halten uppmätt vid E4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 ?g/m3). Det var signifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats i rum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien. Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbart resultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd. Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd 15 ?g/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året (19 ?g/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM, 12-60 ?g/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika (3,5 ?g/m3 och 3,0 ?g/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt som uppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den enda variabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd. PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare ur befolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning till forskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08 ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personerna från befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07 ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligt högre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3). Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellan NO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna som gjordes personburet var 8 ?g/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna var betydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mätta personburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.

  • 18. Modig, Lars
    et al.
    Forsberg, Bertil
    Hagenbjörk-Gustafsson, Annika
    Järvholm, Bengt
    Levin, Jan-Olof
    Lindahl, Roger
    Rhén, Margaret
    Segerstedt, Bo
    Sundgren, Margit
    Sunesson, Anna-Lena
    Brorström-Lunden, Eva
    Cancerframkallande ämnentätortsluft - Umeå 20012002Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Exponeringen för ett antal cancerframkallande ämnen undersöktes i ett slumpmässigturval av allmänbefolkningen i Umeå, 2001. Den huvudsakliga studien genomfördesfrån slutet av september till mitten av oktober som personburna 7-dygns mätningar påtotalt 60 personer, medan några av mätningarna genomfördes i januari 2002. Parallelltmed de personburna mätningarna genomfördes även mätningar vid två stationäraplatser i Umeå, bibliotekstaket och E4:an. Mätningarna omfattade bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, acetaldehyd, PAH (polyaromatiska kolväten) samtkvävedioxid (NO2). Mätningarna genomfördes med passiva provtagare med undantagför PAH där provtagningen genomfördes med hjälp av en pump.Resultatet från de personburna provtagningarna av bensen gav medianvärdet1,5 ?g/m3, vilket kan jämföras med resultatet från fjolårets studie i Göteborg (1?g/m3)och den av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna lågrisknivån 1,3?g/m3.Exponeringen för bensen var signifikant associerad till tiden som deltagarna vistatsinomhus, utomhus på arbetsplatsen, i rum med rökning samt om de var rökare. Detvar marginell skillnad mellan medianhalten uppmätt vid E4:an och den personburnahalten (1,6 ?g/m3 och 1,5 ?g/m3) medan halten på bibliotekstaket låg lägre (1,0?g/m3).Medianvärdet för butadien var 0,4 ?g/m3, vilket är samma som halten uppmätt vidE4:an men högre jämfört med halten på bibliotekstaket (0,12 ?g/m3). Det varsignifikant skillnad mellan rökare och icke-rökare (p=0,007), och tid som tillbringats irum med rökning var signifikant förknippat med ökad exponering för butadien.Mätningar genomfördes för både formaldehyd och acetaldehyd, dock redovisas enbartresultaten för formaldehyd på grund av problem med provtagningen av acetaldehyd.Bland mätningarna som genomfördes personburet var medianhalten formaldehyd15 ?g/m3 vilket kan jämföras med resultaten från samma studie i Göteborg förra året(19 ?g/m3). Resultatet ligger inom det intervall som angivit som lågrisknivå (IMM,12-60 ?g/m3). Halterna som uppmättes vid E4:an och Biblioteket var nästintill lika(3,5 ?g/m3 och 3,0 ?g/m3), dock var de betydligt lägre jämfört med den halt somuppmättes personburet. Bostadstyp (villa alt lägenhet), framstod som den endavariabeln som var signifikant associerad till den personburna halten formaldehyd.PAH-mätningarna genomfördes stationärt hemma hos 10 deltagare urbefolkningsurvalet, samt personburet och stationärt på 10 personer i anknytning tillforskargruppen. Mediankoncentrationen av bens(a)pyren, mätt personburet, var 0,08ng/m3 vilket är i nivå med resultaten från Göteborg. Halterna hemma hos personernafrån befolkningsurvalet samt de med anknytning till kliniken var 0,17 respektive 0,07ng/m3. De stationära utomhusmätningarna visade att halten vid E4:an var betydligthögre jämfört med halten på Bibliotekstaket (0,3 respektive 0,1 ng/m3).Kvävedioxid (NO2) mättes som ett lokalt tillägg i syfte att undersöka samband mellanNO2, som trafikindikator, och övriga ämnen. Median halten för mätningarna somgjordes personburet var 8 ?g/m3 medan resultaten från de stationära mätningarna varbetydligt högre. NO2 uppvisade ingen signifikant korrelation till övriga ämnen mättapersonburet. Vidare sågs inga samband till vistelse i specifika miljöer.

  • 19. Modig, Lars
    et al.
    Segerstedt, Bo
    Forsberg, Bertil
    Akuta luftvägsbesvär bland vuxna astmatiker i förhållande till tidsmässiga variationer i luftföroreningshalter - en studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen 20052006Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna dagboksstudie utgör en del i Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, ochsyftar till att studera om och hur symtom och besvär bland astmatiker samvarierar medkorttidsvariationer i luftföroreningshalter i utomhusluften.Studien bygger på tre paneler med totalt 64 vuxna astmatiker (16-70 år) fördelade på städernaUmeå, Uppsala och Göteborg. Deltagarna identifierades via en bredare miljöenkät där de somsvarade ja på frågan om läkardiagnostiserad astma inbjöds att delta i dagboksstudien.Deltagarna besvarade dagligen under 11 veckor ett dagboksblad bestående av 15 frågorrörande astmarelaterade symtom, astmamedicinering, upplevda besvär osv. Halten avluftföroreningar beskrivs som dygnsmedelhalterna av kvävedioxid (NO2) och partiklar mättsom PM10 i urban bakgrundsluft och har inhämtats från respektive kommun.Resultaten visar då samtliga städer inkluderades i analysen på ett statistiskt säkerställtsamband mellan NO2-halten samma dag (lag 0) och att man behövt stanna hemma på grundav luftvägsbesvär samt att man haft pip i bröstet. Motsvarande resultat sågs även då NO2-halten beskrevs som medelvärdet av dagens och gårdagens halt (lag 01). I de separataanalyserna för respektive stad sågs också ett säkerställt samband mellan NO2-halten (lag01)och risken att få stanna hemma på grund av luftvägsbesvär samt att ha pip i bröstet i Umeå,men inte i de två övriga städerna. För PM10 sågs inga säkerställda samband.

  • 20.
    Segerstedt, Bo
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Statistics.
    On Conditioning and Ridge Estimation in Generalized Linear Models1991Licentiate thesis, monograph (Other academic)
  • 21.
    Segerstedt, Bo
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Statistics.
    On ordinary ridge regression in generalized linear models1992In: Communications in Statistics - Theory and Methods, ISSN 0361-0926, E-ISSN 1532-415X, ISSN 0361-0926, Vol. 21, no 8, p. 2227-2246Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper it is shown that an ill-conditioned data matrix has similar effects on the parameter estimator when estimating generalized linear models as when estimating linear regression models. Asymptotically, the average length of the maximum likelihood estimator of a parameter vector increases as the conditioning of the covariance matrix deteriorates. A generalization of the ridge regression is suggested for maximum likelihood estimation in generalized linear models. In particular the existence of a ridge coefficient, k, such that the asymptotic mean square error of the generalized linear model ridge estimator is smaller than the asymptotic variance of the maximum likelihood estimator is shown. A numerical example illustrates the theoretical results

  • 22.
    Segerstedt, Bo
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine.
    Forsberg, Bertil
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine.
    Health Effects from Road Dust2006In: ISEE/ISEA 2006 Conference Abstracts Supplement: Session Abstracts: Abstracts, Cambridge, MA: Blackwell Scientific Publications , 2006, Vol. 17, no 6, p. S233-Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    TAB3-PD-12

    Whether coarse particles dominating road dust influence health or not is a question in the matter of measures of priority (remedial measures), among others. Within this project, we investigated how particulate matter (PM10), when characterized by high levels of road dust, affects daily mortality, acute hospital admissions, and emergency department visits in greater Stockholm.

    The study covered the period of 1994 to 2002. Daily hospital admissions and deaths were collected from registers maintained by the Centre for Epidemiology at the National Board of Health and Welfare. Records of acute visits at hospitals for asthma were obtained from Stockholm County Council. A total of 457 days characterized by high levels of road dust were identified using the 85th percentile for local non-exhaust PM10 time-series adjusted for rural background PM10 and urban levels of NOx representing local exhaust emissions. Data were analyzed and modelled with additative Poisson regression, following the strategy used in the APHEA project. In other words, smoothed functions for potential nonlinear relations with confounders are used in conjunction with linear terms, in order to achieve parameter estimates for the short-term effect of pollutants.

    The estimated effect of PM10 on asthma visits was 3.4% per 10 μg/m3for road dust days.

    With a 10.2 μg/m3 higher average urban background level of PM10(compared with days not classifed as road dust days), a mean of 20.5 daily respiratory admissions and a estimated coefficient of 0.0021 (0.00165), expressing a relative change of 2.1% per 10 μg/m3 PM10,roughly 200 respiratory hospital admissions were attributed to the road dust PM10 during the study period. There was no evidence that road dust affects hospital admissions for cardiovascular diseases. This might indicate that smaller, combustion-related particles are behind the connection betwen PM10 and acute cases of cardiac admissions that has been found even in Stockholm.

    The results of this study, as well as the epidemiologic litterature about mineral particles and the coarse fractions, gives evidence for road dust to increase respiratory problems and the acute visits, as well as hospital admissions for the matter.

  • 23.
    Segerstedt, Bo
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Statistics.
    Nyquist, Hans
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Statistics.
    On the conditioning problem in generalized linear models1992In: Journal of Applied Statistics, ISSN 0266-4763, E-ISSN 1360-0532, Vol. 19, no 4, p. 513-526Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    When weights are assigned to a data matrix, as in the iterative least squares estimator of a generalized linear model, the condition of the data matrix is changed. In this paper a geometrical approach to studying the mechanisms which determine the changed condition is introduced. Specifically, it is found that in some cases strong multicollinearities can be weakened or eliminated by the weights while in other cases the weights can induce an ill-conditioning.

1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf