umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 121
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alatalo, Marita
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Garvill, Jörgen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Zackrisson, Uno
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    Utvärdering av kollektivtrafikprojekt1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Andersson-Skog, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekonomisk historia. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Hansen, Kjell
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Var god tag plats - nu går sista bussen2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Bern, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Haugen, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Jansson, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Olsson, Olof
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    ”Det är ju som vilken annan bil som helst”: röster om elbilar2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Bern, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Jansson, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Nyman, Emma
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia. Dept. of Geography and Economic History, Umeå University.
    Mobilitet och tillgänglighet – framtidens resande.2016Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5. Bylin, Frida
    et al.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Trafikstarten på Botniabanan: En studie om tjuvstartsresenärernas upplevelser2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Eriksson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Garvill, Jörgen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Hushållsmedlemmars inställning till hastighetsvarnare - ISA-försöket i Umeå2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Eriksson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Garvill, Jörgen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Oskyddade trafikanters inställning till trafiksäkerhet och risk i trafiken under ISA-försöket i Umeå2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Eriksson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Garvill, Jörgen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Yrkesförares inställning till hastighetsvarnare - ISA-försöket i Umeå2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Eriksson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Garvill, Jörgen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Marell, Agnets
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Långstidseffekter av ISA - Att köra med fartkollare2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Eriksson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Malmberg, Gunnar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Vilka platser betyder vad? En intervjstudie om människors flyttningar.2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Eriksson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Olsson, Olof
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Beliefs about urban fringe forests among urban residents in Sweden2012Ingår i: Urban Forestry & Urban Greening, ISSN 1618-8667, E-ISSN 1610-8167, Vol. 11, nr 3, s. 321-328Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine predictors of beliefs about urban fringe forests among urban residents in Sweden (n = 586). Based on a cognitive hierarchical model, the study investigated how socio-demographic variables, as well as different values and beliefs, were related to the more specific beliefs urban residents have about urban fringe forests. Results demonstrated that the urban fringe forest was perceived to be essential for personal wellbeing, but preservation and accessibility to the forest were also important. Certain differences between socio-demographic groups were identified; for example, the importance of urban fringe forests for personal wellbeing was emphasized more by women, older people and those with a university degree. However, the importance of socio-demographic variables was modest compared with the influence of people's values and beliefs. More specifically, results showed that urban residents' basic values and ecological worldview, as well as forest values and beliefs (i.e., concerning forest qualities and forest requirements), were important in explaining their beliefs about urban fringe forests. Overall, the study revealed that urban residents are characterized by a heterogeneous set of beliefs concerning urban fringe forests. Recognizing these multiple beliefs in urban fringe forest development processes may help mitigate future conflicts between forest visitors, urban planners, forest owners and forest managers, thus enhancing our way toward good urban living environments.

  • 12.
    Eriksson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Olsson, Olof
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Recreation in different forest settings: a scene preference study2012Ingår i: Forests, ISSN 1999-4907, E-ISSN 1999-4907, Vol. 3, nr 4, s. 923-943Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recreation  activity  preferences  in  forest  settings  were  explored  in  a  scene preference  study.  The  importance  of  type  of  human  intervention   and  the  level  of biodiversity for preference and intention to engage in recreation activities were examined in a sample of forestry and social science students in Sweden. Results showed that forestry students displayed an almost equally strong preference for natural-looking  scenes as for scenes  with traces  of recreation  (e.g., paths),  whereas  social  science  students  preferred recreational scenes the most. Least preferred were scenes with traces of forest management. Different  forest  settings  were  furthermore  preferred  for  different  recreation  activities. Recreational settings were favored for walking and going on outings, and natural-looking settings were more appreciated for picking berries or mushrooms. Respondents displayed a stronger intention to study plants and animals in high biodiversity settings and the intention to  exercise  was  stronger  in  low  biodiversity  settings.  Implications  for  future  land  use planning and forest management are discussed.

  • 13.
    Eriksson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Schenk, Tilman
    Department of Geography, University of Leipzig, Leipzig, Germany.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    A study of forest values and management attitudes in the general public in Germany and Sweden: does context matter?2015Ingår i: Journal of Environmental Planning and Management, ISSN 0964-0568, E-ISSN 1360-0559, Vol. 58, nr 8, s. 1412-1431Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Based on the reasoning that contextual variations are important for understanding differences in forest cognitions, this study examined forest values and management attitudes in the general public in Germany (n = 1135) and Sweden (n = 1311) by means of a questionnaire. Results indicated that the public in both countries emphasised similar forest values, and the overall pattern was comparable for different types of forest, although certain differences based on forest type and country were evident. For example, the German public was more ecologically oriented, whereas the Swedish public was more production oriented in its forest values and management attitudes. Furthermore, ecological and various anthropocentric forest values were perceived to be quite compatible, with the Swedish respondents perceiving this to a greater extent than the German. The overall cognitive structure of forest values and management attitudes was similar in both countries, although differences were revealed, particularly regarding attitudes.

  • 14.
    Eriksson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    The general public´s support for forest policy in Sweden: a value belief approach2013Ingår i: Journal of Environmental Planning and Management, ISSN 0964-0568, E-ISSN 1360-0559, Vol. 56, nr 6, s. 850-867Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the present study, the legitimacy of the forest policy in Sweden was explored. Based on a value belief approach, the general public's support for forest policy was examined by means of a questionnaire (n=796). Results demonstrated that the respondents believed ecological principles, such as sustaining natural conditions for native plants and animals, were most important in forest policy, but preservation of social values and using the forest efficiently to maintain high market value were also emphasised. Although socio-demographic variables (i.e. gender and age) had some impact on support for the policy, different values and beliefs reflecting ecological, social and economic interests were more important. By considering different values and beliefs, as well as policy support explicitly, the study provides a multifaceted account of the public's viewpoint regarding forest issues.

  • 15.
    Eriksson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    När går sista bussen?2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Eriksson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Where do forest values and forest behavior come from?2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 17. Ficko, Andrej
    et al.
    Lidestav, Gun
    Ní Dhubháin, A
    Karppinen, Heimo
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    European private forest owner typologies: a review of methods and use2019Ingår i: Forest Policy and Economics, ISSN 1389-9341, E-ISSN 1872-7050, Vol. 99, s. 21-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The increasing diversity of non-industrial private forest owners (PFOs) in Europe has been recognized by policy makers and the forestry sector at large. Typologies of these owners have been developed to provide an understanding of the diversity of owners' attitudes, values, beliefs, management objectives and behaviour. We analyzed PFO typologies from 28 European countries published from 1985 to 2015 in peer-reviewed journals and grey literature with respect to 1) research approaches and methods used; 2) typology objectives and problems addressed; 3) policy and management recommendations given. Using an on-line questionnaire we asked the first authors of the most relevant publications to retrospectively assess 4) the use of their typologies in education, science and forest policy. Most of the 66 publications reviewed share the common objective of providing a better understanding of forest ownership. Typologies were also developed to address roundwood mobilization, delivery of public goods, forest management approaches, involvement in PFO associations and entrepreneurship. The most common methodological approach was quantitative where owners were grouped by k-means clustering into 2 to 6 types and labelled with various names. Most frequently used labels were Multiobjective owners, Recreationists, Investors, Farmers, Indifferent owners, Conservationists, Multifunctional owners and Self-employed owners. Policy implications remain vague. The typologies had mostly been used in teaching and occasionally by politicians, civil servants or stake-holders. Only a half of the typologies had a follow-up study or was updated over time by the authors. After decades of classifying PFOs, it seems necessary to explore the link between typologies and forest owners' overt behaviour.

  • 18.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Gärling, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Smart fart: Rekrytering av testförare och montering av fartkollare2001Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Knutsson, Erika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Betydelsen av lokalisering av handel för inköps- och resmönster2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Lundholm, Emma
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Malmberg, Gunnar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Nöjda så in i Norden?: Motiv och konsekvenser för de som flyttat och stannat i de nordiska länderna2002Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Malmberg, Gunnar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Ung, yngre, flyttare: flyttningar och platsanknytning hos unga vuxna2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Malmberg, Gunnar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Värdet av att flytta och att stanna: om flyttningsbeslut, platsanknytning och livsvärden2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Malmberg, Gunnar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Värdet av att stanna och värdet av att flytta2002Ingår i: Befolkningen spelar roll / [ed] Malmberg, Gunnar, Umeå: Umeå universitet , 2002, s. 31-45Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 24.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Marell, Agneta
    Handelshögskolan vid Umeå universitet.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Factors influencing drivers' decision to install an electronic speed checker in the car2003Ingår i: Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, ISSN 1369-8478, Vol. 6, nr 1, s. 37-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Intelligent speed adaptation (ISA) refers to various concepts aiming at limiting the vehicle speed. In Umea, Sweden, a large scale field study was carried out to test the possibility to, on a voluntary basis, install one type of ISA device in private vehicles. In this study 10,300 car owners were contacted by telephone and offered to have an ISA device installed in their car. This paper reports on drivers' attitudes to four different ISA-applications and on factors influencing the decision to install the one type of ISA, an electronic speed checker (ESC). The results show that approximately 40% of the respondents accepted the offer to have an ESC installed in their vehicle. The analysis indicated that age, perceived risk, moral and perceived difficulty to keep the speed limits significantly influenced their evaluation of the ESC and that the perception of the ESC influenced the decision to participate.

  • 25.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Intelligent Speed Adaptation - Increased safety through speed reduction.2003Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Intelligent Speed Adaptation - Voluntary participation in a large-scale field test2000Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Transportforskningsenheten (TRUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Intelligent speed adaptation: increased safety through speed reduction2006Ingår i: Towards better performing transport networks / [ed] Bart Jourquin, Piet Rietveld, and Kerstin Westin, London, UK: Routledge, 2006, s. 64-79Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 28.
    Garvill, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Umeåtrafikanters inställning till trafiksäkerhet och trafiksäkerhetshöjande åtgärder1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Gärling, Tommy
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Laitila, Thomas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Avreglering av taxi i Sverige1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Gärling, Tommy
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Laitila, ThomasUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.Westin, KerstinUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Theoretical foundations for travel choice modeling1998Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 31.
    Gärling, Tommy
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    A note on the short-term effects of deregulation of the Swedish taxicab industry1995Ingår i: Journal of Transport Economics and Policy, ISSN 0022-5258, E-ISSN 1754-5951, nr 24, s. 209-214Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 32.
    Hansson, Lars
    et al.
    Lunds tekniska universitet.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Tidsdifferentierade taxor i kollektivtrafiken1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Haugen, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi.
    Holm, Einar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi.
    Häggström Lundevaller, Erling
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi. Statistik.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi.
    Friska, småkrassliga och sjuka2006Ingår i: Sjukförsäkring, kulturer och attityder - Fyra aktörers perspektiv, Försäkringskassan , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 34.
    Haugen, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi.
    Holm, Einar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi.
    Häggström Lundevaller, Erling
    Statistik. Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi.
    Individer, attityder och ohälsa2006Ingår i: Sjukförsäkring, kulturer och attityder - Fyra aktörers perspektiv, Försäkringskassan , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 35.
    Haugen, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Holm, Einar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Häggström Lundevaller, Erling
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Localised attitudes matter: a study of sickness absence in Sweden2008Ingår i: Population, Space and Place, ISSN 1544-8444, E-ISSN 1544-8452, Vol. 14, nr 3, s. 189-207Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The central issues explored in this article are the importance of geographical location in explaining the attitudes of individuals, and the interplay between these attitudes and overt behaviour. The context is as follows: In the late 1990's, sick-listings in Sweden underwent a substantial increase, causing the public expenses for the general sickness insurance to soar. Moreover, the extent of the usage of the insurance was found to vary significantly across different regions within the country. This development of the sickness insurance generally, and the regional differences specifically, have since been the subject of an intense debate. Differences and/or changes in attitudes toward sick leave within the population have been proposed as possible reasons for the regional variations. Much of the discussion has, however, been based on speculative arguments rather than empirical studies. Using data from a survey conducted in 2005, this research explores whether geographical location influences individual attitudes toward sick leave, and whether these attitudes in turn influence the sickness absence of individuals. The data are analysed using factor analysis, ordinary linear regressions and logistic regressions. The results provide some support for the idea that geographical factors matter to individual attitudes, and that variation in these attitudes is in turn associated with propensity for sickness absence. Copyright © 2008 John Wiley & Sons, Ltd.

  • 36.
    Haugen, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Holm, Einar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Strömgren, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Vilhelmson, Bertil
    University of Gothenburgh, School of Business, Economics and Law, Department of Human and Economic Geography.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Proximity, accessibility and choice: a matter of taste or condition?2012Ingår i: Papers in regional science (Print), ISSN 1056-8190, E-ISSN 1435-5957, Vol. 91, nr 1, s. 65-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Drawing on a combination of register data and travel survey data, this research explores changes in the accessibility to different amenities for the Swedish population between 1995 and 2005, as well as the reasons behind the changes: redistribution of either amenities or the population. Overall, proximity has increased concerning most of the amenities during the period. However, despite decreasing 'potential' distances, actual travel distances are growing longer due to, for example, an increasing selectivity in preferences. An analysis of the accessibility development for service amenities shows that restructuring within the service sector is the main cause of the changes, and to a lesser extent population redistribution.

  • 37.
    Haugen, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Holm, Einar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Strömgren, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Changes in accessibility 1995-20052009Ingår i: Paper presented at the NECTAR Cluster on Accessibility, Cagliari, Italy, Cagliari, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 38.
    Haugen, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Karlsson, Svante
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    New forest owners: Change and continuity in the characteristics of Swedish non-industrial private forest owners (NIPF owners) 1990-20102016Ingår i: Small-scale Forestry, ISSN 1873-7617, E-ISSN 1873-7854, Vol. 15, nr 4, s. 533-550Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents a total survey of the characteristics and changes over time (1990–2010) within the entire population of Swedish non-industrial private forest owners (NIPF owners). By charting the changed demographic, socio-economic and geographic profile of the NIPF owners, it also provides a baseline for a discussion and analysis of potential implications for forest management, policy and values. NIPF owners differ in important ways from the general population of Sweden. However, the gap has narrowed over time with regard to, e.g., educational level and sex composition. The ongoing urbanization process is evident in the growing share of non-residential NIPF owners who live at a distance from their forest property and who differ from their residential (rural) peers through, e.g., higher education, higher income and a higher prevalence of co-ownership of their forest holdings. Although these changes might translate into updated views on forest values among NIPF owners, there could be a delay before this impacts on forest management practices and output.

  • 39.
    Haugen, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi. Transportforskningsenheten (TRUM).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi. Transportforskningsenheten (TRUM).
    Framtidens lastbilschaufförer - en förstudie2005Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 40.
    Haugen, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    'Not a Problem Until it Becomes a Problem': A Qualitative Study of Values and Risks of In-house Family Ties in Swedish Workplaces2016Ingår i: Nordic Journal of Working Life Studies, ISSN 2245-0157, E-ISSN 2245-0157, Vol. 6, nr 4, s. 67-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In-house family ties at workplaces occur in most contexts, and are associated with both advantages and disadvantages. On the basis of 40 interviews with human resource managers at Swedish workplaces, the values and risks of in-house family ties and their importance within the workplace are analyzed jointly, thus allowing for a holistic perspective. The interviews reveal values and risks on a strategic level, for day-to-day operations, for the social work environment, and on the level of individuals. Crucially, even when in-house family ties are perceived as uncomplicated, there is a latent risk that problems might arise. The interpretation of the role of in-house family ties is also strongly related to whether they are paired with asymmetrical (vertical) power relations. It also depends heavily on the chosen perspective-that of the organization, the social work environment, the individual, or the broader society-and the perceived advantages tend to come with corresponding inverted disadvantages.

  • 41.
    Haugen, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    The Advantage of Near.2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 42.
    Hjort, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Malmberg, Gunnar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Place attachment and attitudes among young adults in rural and urban spaces2009Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Holm, Einar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Karlsson, Svante
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Strömgren, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Vad ska man ha ett land till?: Matchning av bosättning, arbete och produktion för tillväxt2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 44. Holm, Einar
    et al.
    Lindgren, Urban
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Umeå universitet i det svenska utbildnings-systemet - rekrytering och avgångar1995Ingår i: Samhällseffekter av Umeå universitet / [ed] Einar Holm, Ulf Wiberg, Umeå: Umeå universitet , 1995Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Holm, Einar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Mahieu, Ron
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Post- och teleutvecklingens drivkrafter och konsekvenser - en forskningsöversikt1991Rapport (Refereegranskat)
  • 46.
    Holm, Einar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Haugen, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Place, kinship, and employment2018Ingår i: Population, Space and Place, ISSN 1544-8444, E-ISSN 1544-8452, Vol. 24, nr 3, artikel-id e2118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores the magnitude and composition of kinship ties at Swedish workplaces. By analysing official register data and illustrating findings from interviews with HR personnel at different workplaces, the following questions are discussed: How much kinship concentration is there today on the labour market in a modern Western society such as Sweden? How is the kin‐based selection of workplace members structured by place? The study is based on an analysis of individually connected register information on all workplaces in Sweden in 2012. The number of individual links between relatives and couples at an average workplace amounts to 14% of the number of employees as derived from 310, 000 couples and pairs of relatives among 4.3 million workers. So, even today in Sweden, kinship is a common phenomenon observable for most workers at most workplaces. Of all such connected pairs of kin at workplaces, more than a third contain counterparts living in the same household. A non‐linear individual‐level regression reveals that population density in the vicinity of the workplace is substantially related to kin density. Large agglomerations seem to coexist with low kin density workplaces. Although some level of kin membership is unavoidable especially at workplaces in sparsely populated places, removing this part still reveals that kinship above an unavoidable level seems to exist. The study contributes to the discussion of kinship in workplaces by examining the magnitude and composition of kinship ties in the whole work force and complementing findings with interviews.

  • 47.
    Jansson, Bruno
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Assessment of risks in society systems1994Ingår i: Planning a high-resilience society / [ed] Weissglas, Gösta, Umeå: Umeå universitet , 1994Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 48.
    Jansson, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Examining drivers of electric vehicle adoption: The influence of opinion leadership and ecological attitudes2015Ingår i: In Proceedings of the 44th EMAC Annual Conference 2015 24-27 May 2015, Leuven, Belgium, 2015, s. 75-83Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Existing research on environmental, ethical and social consumer behavior has focused on proenvironmentaland pro-social attitudes but less on marketing factors such as opinion leadership and opinion seeking. In contrast, the main aim here is to analyze how non-adopters, potential adopters and early adopters of electric vehicles (EVs) differ concerning traditional environmental psychology attitudinal factors and opinion leadership/seeking. Data from a questionnaire survey is used (N = 1,192). Results show significant differences between the groups and that early adopters exhibit opinion leadership traits as well as more pro-environmental personal norms. Implications of these and other findings are discussed.

  • 49.
    Jansson, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM). School of Economics and Management, Lund University, Lund, Sweden.
    Nordlund, Annika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi, Transportforskningsenheten (TRUM).
    Examining drivers of sustainable consumption: the influence of norms and opinion leadership on electric vehicle adoption in Sweden2017Ingår i: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 154, s. 176-187Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Transportation accounts for a large and growing part of carbon dioxide emissions. With an increasing vehicle fleet worldwide private car use is becoming an acute problem in need of urgent attention and action. Policy interference and cleaner cars are not enough; alternative fuel vehicles such as electric vehicles need to be adopted by consumers as well. Previous research on pro-environmental consumer behavior and sustainable consumption has proven the importance of norms and pro-environmental attitudes. However, little research has focused on understanding interpersonal influence found influential in consumer behavior research relating to innovation adoption. Consumer opinion leading and opinion seeking are two such interpersonal influence attitudinal constructs that have not been empirically analyzed in relation to sustainable consumption and alternative fuel vehicles. The main aim of this study is thus to analyze the influence of a set of attitudinal constructs on electric and flexfuel vehicle adoption: personal norms, social norms, ecological attitudes, opinion leading, and opinion seeking. Data from a questionnaire survey on three groups of electric vehicle adopters and non-adopters is used (N=1,192). The results confirm the importance of personal norms, opinion leading and opinion seeking in the three groups also when controlling for socio-demographic factors. The main contribution of this study is that it shows the importance of both interpersonal influence and attitudinal factors as drivers for eco-innovation adoption. The study also contributes in showing that electric vehicle and flexfuel vehicle adopters differ in relation to non-adopters on several factors.

  • 50.
    Johansson, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Marell, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE).
    Westin, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Resande och tillgänglighet i ett glesbygdsområde2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
123 1 - 50 av 121
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf