umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adjei, Evans
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Family firm and entrepreneurial capital: the importance of entrepreneurial capital for firm survival and growthManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    We examined the effects of current (family firms) and past family relations (entrepreneurial capital (EC) -inherited entrepreneurial practices from self-employed parents)on the survival and growth of new entrants, taking into account the regional context and the effects of the 2008 global financial crisis. Moreover, we examined whether familial relations also contribute to job creation. The guiding assumption is that the role of familial relations for start-ups is of primary importance for spatial variations of economic development. Using start-ups with a maximum of 50 employees in 2002 in Sweden, we followed each firm until the firm exited. The results indicate that the resilience of family firms is confounded by EC. Hence, it is not family firms per se that are more resilient but rather firms with entrepreneurial experience from self-employed parents; however, it is family firms that create more jobs. The results further indicate that the impacts of EC are predominantly found in rural regions. The analyses suggest that family firms and EC explain different aspects of the local economic development, which is a finding important for policy-making.

  • 2.
    Adjei, Evans
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Eriksson, Rikard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Lindgren, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Social proximity and firm performance: the importance of family member ties in workplaces2016Inngår i: Regional Studies, Regional Science, ISSN 0080-0694, E-ISSN 2168-1376, Vol. 3, nr 1, s. 303-319Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study empirically assesses the role of social proximity, defined as the concentration of family members (FM) in firms, on firm performance. Based on longitudinal micro-data for the period 1995–2010 connecting information on workers and their workplaces in the Swedish labour market, the effects of FM (parents, children, siblings and grandparents) on per capita productivity in 15,359 firms were analysed. The results indicate that FM positively affect firm performance. In particular, the results suggest that in specialized regions (mainly small regions) FM have a positive influence on performance and can thus compensate for relative shortage of regional agglomeration economies.

  • 3.
    Adjei, Evans
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Eriksson, Rikard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Lindgren, Urban
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Holm, Einar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Familial relationships and firm performance: the impact of entrepreneurial family relationships2019Inngår i: Entrepreneurship and Regional Development, ISSN 0898-5626, E-ISSN 1464-5114, Vol. 31, nr 5-6, s. 357-377Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    While the family may serve as a resource for entrepreneurs, it has been studied separately in different disciplines. In this paper, we combine the arguments on familial relationships (family firm literature) and skill variety (regional learning literature) to analyse how different forms of entrepreneurial family relationships (co-occurrences) facilitate firm performance, and how familial relationships moderate the effects of skill variety on firm performance. Using longitudinal data (2002-2012) on a sample of privately owned firms with up to 50 employees with matched information on all employees, our results show that entrepreneur children relationship is the dominant dyad familial relationship in family firms. The fixed effects estimates demonstrate that entrepreneurial family relationships do affect firm performance but that this is dependent on the type of familial relationship. Children and spouses show a positive relationship with firm performance while siblings of the entrepreneur show no significant relationship with performance. The estimates further indicate that familial relationships involving spouses abate the negative effects of having too similar or too different types of skills. The paper thus contributes to new knowledge regarding not only whether family relationships matter for performance, but also in what way they matter.

  • 4.
    Adjei, Evans Korang
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Relatedness through kinship: the importance of family co-occurrence for firm performance2018Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of the thesis is to analyse the effects of family co-occurrence and past familial relationships (inherited entrepreneurial abilities) on firm performance. This aim is motivated by the contemporary arguments that social relations (e.g. family ties) are important in the analysis of today’s space economy. In most studies, the point of departure in the analysis of firm performance has often been to analyse and examine the cognitive resources available in a firm, as well as a firm’s geographical closeness to related firms and industries. However, this argument has been challenged, and it is further suggested that social relations, and for that matter family relations (or family co-occurrence), may be important in the analysis of firm performance. To test this argument, the analysis is based on longitudinal data comprising various register data on the Swedish population and firms.

    To examine the aim, three different but related questions were analysed: the first analysed the prevalence of family employment across different regions and how this affects firm performance; the second examined the relationship between entrepreneurs’ familial relations (co-occurrence of different family relations) and skill variety, on one hand, and how the relationship affects firm performance on the other; and the third examined the effects of present family relations (family firms) and entrepreneurial capital (EC, past family relations) on the survival and growth of new entrants. Questions 1 and 2 were explored by applying simple ordinary least squares (OLS) and fixed effects (FE) regressions, respectively. Question 3 was explored by employing an event-history analysis (survival analysis) to determine the time to exit and OLS for the growth analysis.

    The results show that family co-occurrence in firms (be they family or non-family firms) positively affect labour productivity. At the same time, the results show that some specific family relationships are more important than others in terms of impacting labour productivity. Moreover, the results indicate that family firms, in particular, benefit the most from having family members employed in the firm, especially when this involves family relationships such as couples and/or children. The co-occurrence of couples and/or children in family firms moderates the negative impacts of similarities and unrelatedness of skills on productivity. The results show that the impacts of family co-occurrence are greater in smaller specialized regions than diverse and larger ones. Thus, while the family positively correlates with firm performance, this is mainly the case in specialized regions. The results further show that family firms are not more resilient, as the literature argues; but this effect is confounded by EC. The implication is that it is not family firms per se that are resilient but rather firms with entrepreneurial experience from parents, especially in rural regions; meanwhile, family firms create more jobs. However, the analysis could not identify a clear regional effect of the role of family firm on job creation. In this sense, the present thesis provides important insight into why the family constitutes an important part of the firm production setup. The findings show that it is necessary and important to consider the family, and family firms, in the larger regional development framework. Moreover, while reflecting on the uniqueness of the family as a social group whose shared identity and mutual trust can enhance firm performance and regional development, we should also not lose sight of the fact that there is a latent risk: it is not a problem—until it becomes a problem.

  • 5.
    Adjei Korang, Evans
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Eriksson, Rikard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Skogen som resurs in Region Västernorrland: näringslivsnalys 2002-20152019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i perspektivet att ekonomisk utveckling i grund och botten är betingat på de kompetenser som används i produktionen av varor och tjänster, har denna rapport analyserat skogsnäringarnas utveckling i Västernorrland 2002-2015 med avseende på sysselsättning, antal arbetsgivare och arbetsinkomster. Särskilt fokus ligger på hur Västernorrlands skogsindustri är kopplad till övriga delar av näringslivet i form av det humankapital som de delar med varandra. Detta görs empiriskt genom analyser av regionens skill-relatedness, det vill säga flöden av arbetskraft mellan sektorer i regionen, för att grafiskt visa i vilken grad olika sektorer är relaterade till varandra. Utifrån argumentet att humankapital är en central resurs för regional utveckling låter vi data visa hur regionens skogsnäringar är kopplade till övriga näringslivet, och därigenom belysa branschöverskridande relationer bortom gängse föreställningar om kopplingar drivna av det officiella industriklassificeringssystemet. 

    Även om inkomstutvecklingen och andelen kvinnor i Västernorrland följer riksgenomsnittet har både antalet företag och sysselsatta utvecklats betydligt sämre i Västernorrland. Generella utbildningsnivån har ökat både i riket och i regionen, men Västernorrland har generellt en lägre utbildningsnivå. Skogsnäringarna i Västernorrland bryter delvis mot detta generella regionala mönster. Både antalet sysselsatta och antalet arbetsställen inom skogsnäringarna har kraftigt minskat i antal och tvärtemot regionens generella utveckling har också andelen högutbildade (med minst treårig universitetsexamen) minskat liksom andelen kvinnor. Trots dessa kraftiga rationaliseringar på personalsidan är utvecklingen för skogsnäringarna inom Västernorrland betydligt mindre negativ än för riket i övrigt. Det gäller framförallt inkomstnivåerna bland de anställda. Inkomstnivåerna i Sveriges skogsnäring har sjunkit i relativa termer men ökat med drygt 20% i Västernorrland och ligger 2015 på en något högre nivå än övriga näringar i regionen. Det kan i sin tur tyda på en positiv omvandling mot mer kvalificerade arbetstillfällen, även om det också inneburit kraftiga rationaliseringar. 

    För att belysa hur skogsnäringarna är inbäddade i regionens struktur av kompetenser har vi kartlagt graden av specialisering (hur representerad en industri är i regionen relativ i riket), graden av relatedness(hur väl en industri är kopplad till andra industrier genom personalflöden), och graden av inbäddning (förekomsten av andra industrier i regionen som delar liknande kompetensresurser). När det gäller den relativa närvaron av skogsnäringar i regionen utifrån antalet sysselsatta finner vi att ingen av skogsnäringarna har en betydande relativ specialisering i Västernorrland. Det är endast tillverkning av wellpapp och pappers- och pappförpackningar som har en specialiseringsgrad över 1 (dvs högre än riksgenomsnittet). Det innebär med andra ord att trots ett relativt högt bidrag till regionalt förädlingsvärde och skatter är näringarna underrepresenterade på regionens arbetsmarknad. Det återspeglas bland annat i den relativt kraftiga minskningen av sysselsatta och arbetsställen vi identifierat (och som pågått långt innan den period denna rapport analyserar) men också den relativt kraftiga ökningen av inkomster (högre än riksgenomsnittet för skogsnäringarna och i paritet med regionen i övrigt). Skogsnäringarna har med andra ord genomfört produktivitetshöjande rationaliseringar vilket i sig kan gynna regionen.

    Utifrån vårt analytiska ramverk är det dock aningen mer problematiskt att de relativt få arbetsgivarna inom skogsnäringarna också är relativt isolerade i regionen utifrån ett kompetensresursperspektiv. Det är endast tillverkning av andra byggnads- och inredningssnickerier, skogsförvaltning, drivning och pappers- och papptillverkning som har en genomsnittlig koppling till andra näringar i regionen över gränsvärdet för en kompetensrelaterad verksamhet. Detta återspeglas också i hur inbäddad skogsnäringen är utifrån den relativa koncentrationen av kompetensrelaterade verksamheter. Det är endast ovan nämnda fyra näringar som är tydligt inbäddade i regionens näringslivsstruktur, och endast två (pappers- och papptillverkning och tillverkning av byggnads- och inredningssnickerier) som har ett inbäddningsindex över regionens medelvärde. Det innebär att skogsnäringarna generellt är relativt perifera när vi pratar om vilka kompetensresurser skogsnäringen delar med övriga regionen. Dock är teknisk konsultverksamhet direkt eller indirekt relaterat till flertalet skogsnäringar, vilket kan peka på ökade tekniknivåer och ökat behov av tekniska specialistkunskaper. Även om företag kan kompensera för en svag regional inbäddning genom utomregionala nätverk, innebär framförallt en svag inbäddning att det kan vara svårare för arbetskraften att finna nya produktiva uttryck för sina kompetenser i regionen vid framtida rationaliseringar. Det i sin tur kan driva på utflyttning till andra regioner.

    Utifrån en smart specialiseringsagenda drar vi slutsatsen att policyinsatser bör verka för att öka graden av inbäddning för regionens nyckelindustrier då det kan underlätta en framgångsrik omvandling som bygger på regionens redan existerande kompetensresurser. 

  • 6.
    Korang Adjei, Evans
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Eriksson, Rikard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Hane-Weijman, Emelie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Kompetensförsörjning i Skellefteå: Studie av yrkesstruktur och flyttmönster2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten syftar till att analysera Skellefteå kommuns kompetensstruktur under perioden 2002-2013 samt de övergripande strukturerna i flyttmönster till och från Skellefteå.

    När det gäller den befintliga kompetensstrukturen, definierat som de yrken som finns i regionen idag, återfinns de tydligaste yrkesspecialiseringarna inom de huvudsakliga kategorierna anläggning och maskinoperatör (8) samt bygg och konstruktion (7). Jämfört med övriga regioner i Sverige är det alltså inom ett relativt tydligt industriellt kompetensområde som Skellefteå har en hög specialisering. Storleksmässigt (utan hänsyn till sammansättningen i övriga regioner) är det dock inom restaurang och handel som både många arbetar samt där många inflyttare har sina kompetenser. Dock är det tydligt att en relativt hög andel av inflyttarna till Skellefteå sedan 2002 jämfört med den befintliga arbetskraften antingen har yrken som inte kräver någon specialistkompetens, eller består av tjänstemän och personaladministration. De yrken regionen i huvudsak är specialiserad inom verkar inte utgöra ett typiskt yrke bland inflyttare. Med andra ord har den kompetensförsörjningen en tydligt lokal dimension.

    Vad gäller inflyttare kommer en klar majoritet från övriga norra Sverige, framförallt från övriga Västerbotten. Utöver detta skiljer sig också inflyttarna utifrån vilka yrkesgrupper som kommer från olika regioner. Personer med yrken som kräver universitetsexamen (inklusive chefer) kommer framförallt från Stockholmsregionen. Detta är särskilt tydligt vad gäller tjänstemän och olika former av administratörer. Mer industriellt kopplade yrken (tex anläggning-, process- och maskinoperatörer) kommer i högre utsträckning från norra Sverige. Detta är särskilt tydligt bland hemvändare som i högre utsträckning har mer industriellt kopplade yrken, särskilt om de kommer från norra Sverige. Från södra Sverige (framförallt Stockholm och Västsverige) dominerar hemvändare som jobbat inom service och handel. Beroende på vilka kompetenser som eftersöks kan därmed olika områden vara lämpliga källor för ny kompetens och det är en viss variation mellan inflyttare generellt och hemvändare.

    När vi slutligen följt utflyttare från Skellefteå sedan början av 1990-talet finner vi att ungefär en fjärdedel flyttar ut från Skellefteå och sedan blir kvar i den regionen de flyttat till under kommande 10 år. Det gäller framförallt personer som flyttat till övriga Västerbotten, men också Stockholm, övriga övre Norrland samt Västsverige och östra Mellansverige. Det går inte att se några tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors fortsatta flyttmönster. Däremot är det tydligt att högutbildade och utlandsfödda i mindre utsträckning återvänder till Skellefteå när de väl flyttat. Drygt en tredjedel av de som flyttat från Skellefteå återvänder någon gång under kommande tioårsperiod. Det gäller främst personer som flyttat till övriga Västerbotten eller till Västsverige. Dock är graden av återkommande flytt bland dessa personer relativt hög (ungefär en tredjedel) och av de som stannar kvar i Skellefteå efter att ha flyttat tillbaka är det framförallt personer som bott i övriga Västerbotten men också i övriga övre Norrland eller Stockholm (totalt 69% av alla återvändande stannare). Det är en marginell överrepresentation av kvinnor, svenskfödda och personer under 35 år bland de återvändande stannarna även om andelen män ökar kraftigt under de senaste åren. Bland återvändarna som igen lämnar för en annan region, sjunker andelen migranter till övriga Västerbotten och det är framförallt storstadsregionerna (främst Stockholm) som ökar sin mottagarandel.

1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf