umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 21 av 21
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Börstler, Jurgen
    et al.
    Caspersen, Michael E.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Beauty and the Beast: on the readability of object-oriented example programs2016Ingår i: Software quality journal, ISSN 0963-9314, E-ISSN 1573-1367, Vol. 24, nr 2, s. 231-246Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Some solutions to a programming problem are more elegant or more simple than others and thus more understandable for students. We review desirable properties of example programs from a cognitive and a measurement point of view. Certain cognitive aspects of example programs are captured by common software measures, but they are not sufficient to capture a key aspect of understandability: readability. We propose and discuss a simple readability measure for software, SRES, and apply it to object-oriented textbook examples. Our results show that readability measures correlate well with human perceptions of quality. Compared with other readability measures, SRES is less sensitive to commenting and whitespace. These results also have implications for software maintainability measures.

  • 2.
    Börstler, Jurgen
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Christensen, Henrik B
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Kallin Westin, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Moström, Jan Erik
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Caspersen, Michael E
    Evaluating OO Example Programs for CS12008Ingår i: Proceedings of the 13th annual conference on Innovation and technology in computer science education, 2008, s. 47-52Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3.
    Börstler, Jurgen
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Paterson, James H
    Glasgow Caledonian University, Scotland, UK.
    On the quality of examples in introductory Java textbooksIngår i: Transactions on Computing EducationArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Example programs play an important role in the teaching and learning of programming. Students as well as teachers rank examples as the most important resources for learning to program. Ex- ample programs work as role models and must therefore always be consistent with the principles and rules we are teaching.

    However, it is difficult to find or develop examples that are fully faithful to all principles and guidelines of the object-oriented paradigm and also follow general pedagogical principles and practices. Unless students are able to engage with good examples, they will not be able to tell desirable from undesirable properties in their own and others’ programs.

    In this paper we report on a study in which experienced educators evaluated the quality of object-oriented example programs for novices from popular Java textbooks. The evaluation was accomplished using an on-line checklist that elicited responses on the technical, object-oriented, and didactic quality of examples.

    In total 25 reviewers contributed 215 reviews to our data set, based on 38 example programs from 13 common introductory programming textbooks. Results show that the evaluation instru- ment is reliable in terms of inter-rater agreement. Overall, example quality was not as good as one might expect from common textbooks, in particular regarding certain object-oriented properties.

    We conclude that educators should be careful when taking examples straight out of a textbook.

  • 4.
    Börstler, Jürgen
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Caspersen, Michael E.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Beauty and the Beast--Toward a Measurement Framework for Example Program Quality2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Börstler, Jürgen
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Hall, Mark S
    University of Wisconsin.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Paterson, James H
    Glasgow Caledonian University.
    Sanders, Kate
    Rhode Island College.
    Schulte, Carsten
    Freie Universität Berlin.
    Thomas, Lynda
    Aberystwyth University.
    An evaluation of object oriented example programs in introductory programming textbooks2009Ingår i: SIGCSE Bulletin inroads, ISSN 0097-8418, Vol. 41, nr 4, s. 126-143Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 6.
    Börstler, Jürgen
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Kallin Westin, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Moström, Jan Erik
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Eliasson, Johan
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Transitioning to OOP/Java: A never ending story2008Ingår i: Reflections on the teaching of programming, Springer , 2008, s. 80-97Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Eliasson, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Datavetenskap.
    Kallin Westin, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Datavetenskap.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Datavetenskap.
    Investigating students' change of confidence during CS1 - four case studies2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Eliasson, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Datavetenskap.
    Kallin Westin, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Datavetenskap.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Datavetenskap.
    Investigating students' confidence in programming and problem solving2006Ingår i: 36th ASEE/IEEE Frontiers in Education Conference (FIE2006), 2006, s. M4E-22Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many students feel insecure making their first attempts to solve programming problems. Despite finishing the introductory programming course successfully, these students refrain from pursuing their CS studies. Hence, this aversion towards problem solving and programming is not fully explained by lack of subject understanding and performance. In order to better understand the components of students’ comfort, a first attempt to model a student’s confidence regarding problem solving and programming has been made. The model consists of two dimensions; Course topic and Student’s mindset. Two questionnaires have been developed in order to capture if and how students’ confidence is affected by taking the CS1 course. Data has been collected for four course offerings with three different study programmes. Results confirm the suspicion that the confidence is lowered by the course, and that student groups with different ambition and motivation for taking the course seem to be affected by different aspects of the course.

  • 9.
    Kallin, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Vad ska vi kunna det här för: kommer det på tentan?2001Ingår i: Lärarens liv - vision och verklighet: Konferensrapport från Universitetspedagogisk konferens in Umeå, February 15-16, 2001, 2001, s. 141-156Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vi upplever att studenternas attityd till studier och kunskap har förändrats. I mycket högre utsträckning än tidigare tvingas vi, vilket kan kännas både positivt och negativt, som lärare att motivera studenterna. Dels måste den aktuella kursen ges ett berättigande och dels måste enskilda teoriavsnitt troliggöras med konkreta exempel. I uppsatsen försöker vi identifiera orsaker till och effekter av denna attitydförändring.

  • 10.
    Kallin, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Palmquist, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Att utbilda tjejer i datavetenskap:  erfarenheter och reflexioner1997Ingår i: Utbildning i förändring: Konferensrapport från Universitetspedagogisk konferens i Umeå 20-21 februari 1997 / [ed] Berit Bylund, 1997, s. 308-321Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vad beror det på att datavetenskap är det ämne som lockar den minsta andelen kvinnor av alla naturvetenskapliga utbildningar? Varför ses teknik som ett manligt område? Hur ser de kvinnliga studenterna på undervisningen och miljön vid institutionen? Finns det en skillnad på hur kvinnor och män närmar sig datorer och kunskap? Detta är några av de frågor som vi ställer oss i artikeln. Vi försöker ge en bakgrund till den nuvarande situationen och bidrar med frågeställningar i syfte att skapa debatt och diskussion kring dessa. Vi redovisar också kort en enkät som kvinnliga studenter på institutionen besvarat och diskuterar några av de åtgärder som har genomförts eller kommer att genomföras vid institutionen.

  • 11.
    Kallin Westin, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Supplemental Instruction (SI) - Applied on the course Object-Oriented Programming Methodology2003Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The introduction of the Supplemental Instruction (SI) method to the introductory programming course was initialised by the fact that the rate of students passing the course had been constantly decreasing for the last few years. This, in combination with the decreasing in student admission, made it necessary to further assist the students in some way. This was done during the autumn of 2002 and this paper describes the work concerning the entire SI-project.

  • 12.
    Kallin Westin, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Datavetenskap.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Datavetenskap.
    Teaching OO Concepts - A new Approach2004Ingår i: Proceedings of the 2004 ASEE/IEEE Frontiers in Education Conference (FIE2004), 2004, s. F3C-6Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, students have become less active, resulting in lower attendance in lectures and practical sessions. In addition to this, the number of students enlisting in our programmes has decreased. Moreover the passing rates for initial courses have dropped severely. This generates problems because the students failing first year courses cannot move on to higher level courses. Not only can this be devastating for individual students, but it can also affect the variety of higher level courses. In an attempt to prevent these problems we focused on the introductory programming courses (CS1) in order to enhance the opportunities for the students to become successful. One action taken was a research project initiated to radically change the way object-oriented programming is taught in CS1. Another action was to introduce the Supplemental Instruction programme (SI). SI helps students master content while they develop and integrate learning and study strategies. This paper will give a short introduction to these actions. Results are presented along with a discussion concerning the problems in teaching object-oriented concepts and problem solving.

  • 13.
    Kallin Westin, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Datavetenskap.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Datavetenskap.
    Två projekt som hjälper elever bli studenter2003Ingår i: En öppen högskola - vilka kunskaper och vilket lärande: Proceedings of Universitetspedagogisk konferens in Umeå, February 19-20, 2003, s. 34-47Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Studentunderlaget har förändrats markant de senaste åren. Antalet studenter har ökat och deras förkunskaper och motiv till studierna har ändrats. Vi upplever att andelen studenter som läser "för att klara sig" och snabbt få ett välbetalt jobb har ökat medan andelen som kommer hit av genuint ämnesintresse har minskat. En vanlig fråga är "Vad ska vi kunna det här för?".

    Enskilda lärare har omedvetet successivt anpassat kursinnehåll och genomförande för att kompensera för de ändrade förutsättningarna. Vi anser att förändringar måste diskuteras mer allmänt och på institutions-/universitetsnivå. Ska kursinnehållet anpassas och vem ska ta ansvar för att det blir rimliga justeringar?

  • 14.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Educators' strategies for object oriented analysis and designManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Almost all research on the teaching of object orientation has been focused on the stu- dents and their learning. One important aspects that will affect how object orientation is taught, is the educators personal views on different issues of the paradigm. In this paper we present some results of a qualitative study on educators views on the teaching of object orientation. We specifically focus on how teachers address object oriented design and analysis. Data was collected through interviews with ten educators.

  • 15.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Educators' views on object orientation2011Ingår i: ACM inroads, ISSN 2153-2184, E-ISSN 2153-2192, Vol. 2, nr 4, s. 50-58Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Much of the research on the teaching of object orientation has been focused on the students and their learning. Less is known of how the educators themselves think about different issues of the paradigm. The personal view of the educator is an important aspect that will affect how object orientation is taught. To investigate this, a qualitative study on educators’ views on object orientation has been conducted and categories of views concerning object orientation, objects, and examples for object orientation defined. In all, ten educators have been interviewed, six teaching in upper secondary school and four teaching at university-level. The results indicate that educators have a simple conceptual model of object orientation, which is likely to affect the presentation of the paradigm.

  • 16.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Datavetenskap.
    Lärstil och Undervisningsstil: –finns det något samband?2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs en empirisk studie för att undersöka om det

    går att fastställa ett samband mellan en lärares personliga lärstil och

    hans/hennes undervisningsstil.

    Lärstilsanalys innebär en kartläggning av preferens för miljöbetingad

    prestationsförmåga. Den individuella lärstilen fastställs med hjälp av

    det etablerade lärstilsanalysverktyget PEPS (Productivity

    Environmental Preference Survey). PEPS’en visar under vilka

    betingelser individen har de bästa förutsättningarna att lära sig något

    nytt och svårt.

    För att kartlägga undervisningsstilen används Grasha-Riechmann’s

    Teaching Style Survey.

    Populationen i studien är 7 lärare som utvecklat och undervisat på

    kurser i objektorienterad problemlösning och programmering vid

    institutionen för Datavetenskap, Umeå Universitet.

  • 17.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Object oriented quality in introductory programming education2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Exempel är viktiga när man ska lära sig något nytt och det gäller även när man ska lära sig programmera. Att lära sig problemslösning och programmering är erkänt svårt och det har föranlett många förslag på vad som är ett bra sätt.

    Under 1990-talet skedde en större omläggning i programmeringsundervisningen världen över. Från att ha introducerat programmering i det imperativa/procedurella paradigmet övergick man till att använda objektorientering som första paradigm. Inledningsvis trodde man inte att det skulle skilja sig på något avgörande sätt från tidigare erfarenheter om hur programmering skulle undervisas. Detta visade sig vara en naiv föreställning. Mycket av den kunskap som ackumulerats kring den imperativa programmeringsundervisningen visade sig svår att överföra till objekt orientering. Omställningen har varit mödosam och är fortfarande inte genomförd fullt ut.

    Programmering är centralt i datavetenskap, eftersom olika aspekter av programvarukonstruktion genomsyrar det mesta av verksamheten kring datorer. Utbildningsmässigt är en inledande kurs i problemlösning och programmering förutsättningen för vidare studier i ämnet. Detta gör att en hel del uppmärksamhet har riktats mot problemlösning och programmering.

    Det mesta av den forskning som finns gjord i anslutning till objekt orienterad problemlösning och programmering har varit fokuserad på nybörjares lärande och problem att komma in i programmerandet.

    Mycket lite finns gjort när det gäller själva utgångspunkten för undervisningen om objektorientering, nämligen vad som är centralt i objektorientering och på vilket sätt det ska manifestera sig i undervisningen.

    I det här arbetet har två huvudaspekter av objektorientering i undervisningssammanhang undersökts: definitionen av objektorienterad kvalité, specifikt i exempel för nybörjare, samt vilken syn lärare har på olika aspekter av objektorientering.

    För att möjliggöra detta har vi undersökt hur objektorientering beskrivs i litteraturen och i vedertagna design-principer som används i programvaruutvecklingssammanhang. Baserat på resultatet av den undersökningen har vi använt en uppsättning koncept och designprinciper för att definiera vad som är karakteristiskt för objektorientering. Med detta som utgångspunkt har vi applicerat definitionen av objektorientering till undervisningssammanget och definierat ett antal heuristiker specifikt för konstruktion av objektorienterade exempel för nybörjare.

    Parallellt med detta arbete deltog vi i utvecklingen av ett utvärderingsverktyg för att värdera objektorienterade exempel för nybörjare. Detta verktyg har använts för en större utvärdering av exempel hämtade från populära läroböcker. Resultaten från denna studie visar att exempel generellt sett håller låg objektori

    enterad kvalitet. Vi har också visat att exempel som värderas högt, uppfyller våra heuristiker och att exempel som värderas lågt strider mot desamma.

    För att utforska hur lärare ser på objektorientering och hur de resonerar kring strategier för att lära ut objektorientering, har vi gjort tio intervjuer med lärare i gymnasieskolan och på universitetsnivå. Resultaten visar att den konceptuella modellen för objektorientering är mycket enkel i förhållande till den komplexitet som ofta anses känneteckna paradigmet. Dessutom, ges i stort sett inget stöd för nybörjaren vad gäller att förstå och lära sig problemlösningsansatsen, som ofta upplevs som väsensskild från hur man i normala fall löser problem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Nordström, Marie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Datavetenskap.
    PigLatinJava – troubleshooting examples2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    One of the problems teaching introductory object-oriented problem

    solving and programming is designing appropriate and enlightening

    examples and exercises. The type of examples we use in procedural

    programming is not necessarily adequate for illustrating similar

    syntactical concepts in an object-oriented paradigm. Moving to a

    higher level of abstraction, as with objects examples need to illustrate

    how solutions are to be designed and organised to uphold “good”

    object-oriented principles. Being aware of the factors influencing the

    success of an example illustrating a certain concept could aid in

    designing them. Critical aspects of examples are presented in this

    paper.

  • 19.
    Nordström, Marie
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Börstler, Jurgen
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Heuristics for designing object-oriented examples for novicesManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Research shows that examples play an important role for cognitive skill acquisition, and students as well as teachers rank examples as important resources for learning to program. Students use examples as templates for their work. Examples must therefore be consistent with the principles and rules of the topics we are teaching.

    Despite many generally accepted object oriented principles, guidelines and rules, textbook examples are not always consistent with those characteristics. How can we convey the idea of object orientation, using examples showing "‘anti"’-object oriented properties?

    Based on key concepts and design principles, we present a number of heuristics for the design of object oriented examples for novices. We argue that examples adhering to these heuristics are of higher object oriented quality than examples that contradict them.

  • 20.
    Nordström, Marie
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Börstler, Jurgen
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Improving OO example programsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When teaching object oriented programming, ed- ucators rely heavily on textbook examples. However, research shows that such examples are often of insufficient quality regard- ing their object-oriented characteristics. In this paper, we present a number of guidelines for designing or improving object oriented example programs for novices. Using actual textbook examples, we show how the guidelines can help in assessing and improving the quality of object oriented example programs.

  • 21.
    Nordström, Marie
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Kallin Westin, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    SI - Small Scale Advantages2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Not being part of a larger SI-organisation has both advantages and disadvantages. In this paper we try to illustrate the advantages of doing SI small scale. In a large scale SI-organisation the supervisors are often not teachers themselves and/or not familiar with the practices of a specific course. To have teaching staff supervising a SIproject completely focused on one course is favourable in many ways. The decision to introduce SI was taken by the department of Computing Science to support the students at the introductory course in object oriented programming. This course demands a high level of abstract thinking and is very heavy on many of the new students majoring in computing science. In 2002 we started off with a general training course for eight new SI-leaders, but soon discovered that much could be gained from making the training specifically working with the course at hand.

    Working with the course material in the training course makes it possible to use all ideas, experiences, and material developed during the training directly in the SI-meetings. The SI-leaders can prepare their information to the students; they can even start planning their first meeting. Another import part of the training is simulated SI-meetings. We “stage” them to illustrate different aspects of group dynamics and to control that not all problematic situations happen at one single meeting. Supervisor meetings are another important component of a SI-project. They benefit from small scale since they provide an excellent possibility for feedback and exchange of ideas if the supervisors themselves have experience in teaching the actual course. Working in small scale with one specific course also makes it possible to refine the study strategies and techniques used in the SI-meetings. The course is heavily targeted towards problem solving and this has influenced the meetings in different ways. For example it is not uncommon to let some of the students try out ideas in the computer labs and report back to the SI-group during a meeting. Results from six projects finished since 2002 will be presented and discussed. We have seen that the performance and grades are higher in the group attending SI and we are currently doing follow ups to check the retention rate.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 21 av 21
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf