umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Edvardsson, Berit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Dermatologi och venereologi.
    "Det är inte mig det är fel på, det är huset": en studie av prognosfaktorer och bemötande med fokus på sjuka hus-syndromet2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sick Building Syndrome, SBS, är fortfarande 2015 ett tillstånd som vållar mycket diskussion. Symtomen kan grupperas i slemhinnesymtom, hudsymtom och allmänna symtom. I definitionen ingår att personen/ personerna som fått symtom har exponerats för dålig inomhusluft i en speciell byggnad. När personen inte är i byggnaden så förbättras eller försvinner symtomen. Många olika faktorer kan orsaka eller medverka till uppkomst eller försämringar av SBS-symtom, som t.ex. luftens innehåll av olika ämnen, luftflöden, temperatur, buller, fukt och mögel. Utbredd enighet finns om att fukt och mögel i byggnaderna påverkar eller ger upphov till symtom hos vissa personer som exponeras där. Psykosociala faktorer som arbetets organisation och krav och individuella faktorer som kön och personlighet påverkar också.

    Syfte: Hypotesen är att faktorer som tidigare hälsa, åtgärder på arbetet, tid, behandling, personlighet och copingresurser alla kan påverka prognosen för SBS-patienterna. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur symtomen påverkar arbetsförmågan och om patienterna återhämtar sig från SBS-symtomen. Ett annat syfte är att undersöka bemötande och de erfarenheter som SBS-symtomen gett en grupp av informanter med SBS. För att förstå om personlighet mätt med självbild och coping hade någon betydelse för progressionen av SBS-symtom och arbetsförmåga gjordes jämförelser av personlighet mellan en patientgrupp med SBS, en patientgrupp med handeksem, en patientgrupp med elkänslighet och en normalpopulation.

    Metod:  En uppföljningsenkät skickades till 239 patienter med SBS-symtom som under åren 1986–1998 blivit undersökta och bedömda på Universitets-sjukhuset i Umeå, Sverige. Frågorna innehöll social och medicinsk status, nuvarande symtom, behandlingar, åtgärder på arbetsplatsen, coping och självbild och svarsfrekvensen var 79,1%. Prognos och riskfaktorer för prognos beräknades för SBS-patienterna. Mätningar av personlighetsfaktorer gjordes med instrumentet Structural analysis of Social Behaviour, SASB, och coping mättes med Coping Resources Inventory, CRI. Likadana uppföljningsenkäter skickades till en grupp patienter med handeksem och patienter med upplevd elkänslighet. Svarsfrekvensen var 68% respektive 73% och enkätsvaren har sedan analyserats och jämförts genom beräknngar av prognos med fokus på självbild och coping för SBS-patienterna och handeksempatienterna. Jämförelser gjordes också mellan de tre olika grupperna och en kontrollgrupp vad gäller självbild och coping. För att undersöka erfarenheterna av SBS-symtomen och bemötandet genomfördes kvalitativa intervjuer med 10 informanter som hade eller hade haft SBS-symtom. Fem av dem hade diagnostiserats en längre tid tillbaka medan de andra fem hade haft SBS-symtomen en kortare period. Semi-strukturerade intervjuformulär användes vid intervjuerna och anlyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Graden och svårigheten av SBS-symtomen minskade över tid trots att nästan hälften av SBS-patienterna beskrev att symtomen var mer eller mindre oförändrade efter 7 år eller mer. Risken att ha symtom vid uppföljningen var större för de patienter som remitterats sent efter symtomdebut men även för de som hade kort uppföljningstid. Risken att inte ha någon arbetsförmåga vid uppföljningen var signifikant ökad om det var mer än ett års skillnad mellan symtomdebut och första läkarbesöket p.g.a. SBS-symtomen eller om patienten vid första undersökningen hade fler än 5 SBS-symtom. Dagliga aktiviteter som t.ex. bussåkning förvärrade också symtomen för patienterna. Informanternas upplevelser av SBS-symtomen från början visar en influensaliknande bild med rinnande näsa och ögon, heshet, hosta och huvudvärk. Informanterna agerar för att klara av situationen när symtomen förvärras. Genom hela processen upplever de en brist på bekräftelse och stöd från arbetsgivare, primärvård, företagshälsovård och fastighetsförvaltare.

    Alla tre patientgrupperna hade högre värden i spontan och positiv självbild i jämförelse med en kontrollgrupp. De hade också alla lägre värden i kontroll medan patienterna med handeksem och de med elkänslighet hade högre värden i sin negativa självbild. När det gäller coping skilde sig inte patientgrupperna från kontrollgruppen utom i CRI kognitiv där SBS-patienterna hade hög poäng i motsats till handeksempatienterna som hade låg poäng i samma domän. De elkänsliga patienterna hade i stället höga poäng i domänen andlig/filosofisk. Självbild eller copingförmåga var inte associerade med SBS-symtom eller symtom av handeksem vid uppföljningen och deras personlighet påverkade inte arbetsförmågan. Tidigare atopisk dermatit var en signifikant risk för kvarvarande symtom men inte för arbetsförmågan hos handeksempatienterna.

    Slutsats: En grupp av patienter som tidigare diagnostiserats för symtom från inomhusmiljön har kroniska symtom och påverkan på sitt sociala liv. Över tid minskar symtomen. Resultaten pekar på att ett tidigt omhändertagande är av vikt. SBS-symtomen är från början svåra att upptäcka för alla inblandade och kunskap om hur symtomen kan uppstå i dagligt liv kan bidra till bredare förståelse. Erfarenheterna från personer med SBS visar på avsaknad av bekräftelse och stöd från vården, företagshälsan, arbetsgivare och fastighetsförvaltare. Sambandet mellan symtom och inomhusmiljö får inte glömmas bort. Stöd och bekräftelse innebär också kunskap om skyldigheter för arbetsgivare och fastighetsförvaltare.

    Skillnad i självbild i jämförelse med en kontrollgrupp ses hos patientgrupperna med symtom som är delvis oförklarade men också hos handeksempatienter med ett väletablerat tillstånd. Det kan innebära att patienter med kroniska tillstånd överlag kan avvika från den allmänna populationen. Patienterna visar som grupp en hög positiv och hög spontan självbild som kan leda till svårigheter att sätta gränser. Detta kan leda till en mental stress och i förlängningen också ge en ökad känslighet/sårbarhet för miljöfaktorer.

     

  • 2.
    Edvardsson, Berit
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Bergdahl, Jan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi. Institute of Clinical Dentistry, University of Tromsø, Tromsø, Norway.
    Eriksson, N
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Stenberg, Berndt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Dermatologi och venereologi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Coping and Self-image in Patients With Symptoms Attributed to Indoor Environment2013Ingår i: Archives of Environmental & Occupational Health, ISSN 1933-8244, E-ISSN 2154-4700, Vol. 68, nr 3, s. 145-152Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigated self-image and coping ability in a group of patients with symptoms from indoor environment. A follow-up questionnaire was sent to 239 patients previously referred with nonspecific building-related symptoms at University Hospital in Umeå, Sweden. One hundred seventy-four women and 14 men answered and the patient group rated their self-image as more spontaneous, more positive, and less negative than a control group. The patient group rated higher on the cognitive scale in the Coping Resources Inventory (CRI) than the control group. The female patients had an increased risk of not being able to work associated with a low score on negative self-image. The authors conclude that certain personality traits may be potential risk factors that increase the probability of encountering and experiencing stressful work situations. The resulting stress may increase workers' susceptibility to indoor environment exposure.

  • 3.
    Edvardsson, Berit
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och folkhälsovetenskap. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Stenberg, Berndt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Dermatologi och venereologi.
    Bergdahl, Jan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Eriksson, N
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Lindén, G
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Widman, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Medical and social prognoses of non-specific building-related symptoms (Sick Building Syndrome): a follow-up study of patients previously referred to hospital2008Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health, ISSN 0340-0131, E-ISSN 1432-1246, Vol. 81, nr 7, s. 805-812Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives The aim of this study was to describe and analysethe medical and social prognoses of patients with nonspeciWcbuilding-related symptoms.Methods A follow-up questionnaire focusing on current medical and social status, care, treatment, other actions taken and personality traits was sent to 239 patients with non-speciWc building-related symptoms assessed during theperiod between1986 and 1998 at University Hospital in Umeå, Sweden. The response rate was 79%.Results Fatigue, irritation of the eyes, and facial erythemawere the most common weekly symptoms reported atfollow-up. As females constituted 92% of the respondents,statistical analyses were restricted to women. The level andseverity of symptoms decreased over time, although nearlyhalf of the patients claimed that symptoms were more or lessunchanged after 7 years or more, despite actions taken.Twenty-Wve percent of the patients were on the sick-list, and20% drew disability pension due to persistent symptoms atfollow-up. The risk of having no work capabilities at followupwas signiWcantly increased if the time from onset to Wrstvisit at the hospital clinic was more than 1 year. This riskwas also signiWcantly higher if the patient at the Wrst visithad Wve or more symptoms. All risk assessments wereadjusted for length of follow-up. Symptoms were oftenaggravated by diVerent situations in everyday life.Conclusions Long-lasting symptoms aggravated by environmentalfactors exist within this group of patients. Theresults support that early and comprehensive measures forrehabilitation are essential for the patients.

  • 4.
    Edvardsson, Berit
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Stenberg, Berndt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Dermatologi och venereologi.
    Bergdahl, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Eriksson, Nils
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Linden, G
    Widman, L
    The medical and social prognosis of Sick Building Syndrome: a follow-up study focusing on female patients2005Ingår i: Indoor air 2005: proceedings of the 10th international conference on indoor air quality and climate, vols 1-5 / [ed] Yang, X; Zhao, B; Zhao, R, Beijing: Tsinghua university press , 2005, s. 3706-3710Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A follow-up questionnaire focusing medical and social status, actions taken and personality traits was sent to 239 patients with Sick Building Syndrome (SBS) registered at the University Hospital in Umea, Sweden. The response rate was 79 percent. As females constituted 92 percent of the respondents all statistical analyses were restricted to women. Almost half of the respondents had been exposed to environments with visible water damages. Fatigue, irritated eyes and facial erythema were the most common symptoms. Nearly half of the patients claimed that the symptoms were more or less unchanged after 7 years or more. Twenty-five percent of the patients were on the sick-list and twenty percent drew disability pension due to SBS-symptoms at follow-up. Symptoms were often aggravated in different situations in everyday life. No important deviations concerning personality factors were found. The results support that early and comprehensive measures for rehabilitation are essential for these patients.

  • 5. Feder, Gene
    et al.
    Rohde, Jon E
    San Sebastian, Miguel
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och folkhälsovetenskap.
    Janlert, Urban
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och folkhälsovetenskap.
    Jimba, Masamine
    Materia, Enrico
    Hurtig, Anna-Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och folkhälsovetenskap.
    Goldin, Stephen
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Stafford, Tom
    Edvardsson, Berit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och folkhälsovetenskap.
    Hilt, Bjorn
    Parkinson, Stuart
    Birch, Marion
    Jones, Anna
    Archibald, Kathy
    Pastore, John O
    Reed Elsevier and the international arms trade.2005Ingår i: Lancet, ISSN 1474-547X, Vol. 366, nr 9489, s. 889; discussion 889-90Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 6.
    Stenberg, Berndt
    et al.
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och folkhälsovetenskap.
    Bergdahl, Jan
    Edvardsson, Berit
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och folkhälsovetenskap.
    Eriksson, Nils
    Lindén, Gerd
    Widman, Lars
    Medical and social prognosis for patients with perceived hypersensitivity to electricity and skin symptoms related to the use of visual display terminals.2002Ingår i: Scand J Work Environ Health, ISSN 0355-3140, Vol. 28, nr 5, s. 349-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7.
    Stenberg, Berndt
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Edvardsson, Berit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Sjuka hus-syndromet och kroniska hälsoproblem: en studie i varför vissa blir långvarigt sjuka och arbetsoförmögna av dålig inomhusluft2012Ingår i: Byggnadsrelaterad ohälsa i Kvarkenregionen: nio delprojekt om miljökänslighet, luftkvalitet och sjuka hus ur ett tvärvetenskapligt perspektiv : slutrapport för projektet Kompetenscentrum Byggnad - Luftkvalitet - Hälsa 2 (KLUCK 2) / [ed] Martina Österberg, Vasa: Yrkeshögskolan Novia , 2012, s. 45-51Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I västvärlden vistas människor inomhus eller inne i olika transportfordon under större delen av dygnet, vilket innebär att inomhusmiljön kan ha en betydande inverkan på människors hälsa, välbefinnande och arbetsförmåga. Ett hälsoproblem som kan uppkomma i miljöer med dålig luftkvalitet brukar benämnas sjuka hus-syndromet eller SBS efter det engelska uttrycket Sick Building Syndrome. Vår undersökning inom KLUCK 2 fokuserade på patienter som remitterats till Norrlands Universitetssjukhus på grund av symptom som har samband med sjuka hus. Vi ville veta hur det går för patienterna i ett längre perspektiv och förstå varför vissa patienter utvecklar kroniska besvär.

1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf