umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 46 of 46
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    A Country Maid and her Diary: Methodological Reflections on Historical Literacy Practices2013Inngår i: White Field, Black Seeds: Nordic Literacy Practices in the Long Nineteenth Century / [ed] Anna Kuismin & M. J. Driscoll, Helsingfors: Finnish Literature Society, 2013, s. 89-100Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 2.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Att läsa och att skriva: Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800–20002012Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Skriftteknologi har funnits i mänsklighetens tjänst i mer än 5000 år. I Norden är det först under de senaste tvåhundra åren som teknologin blivit tillgänglig för en bredare allmänhet.

    Under perioden 1800–2000 svepte två vågor av skriftbruk in över den industrialiserade delen av världen: en första våg som förde med sig alfabetisering, en andra med digitalisering. Vågorna har bland annat inneburit att skrift tagit allt större plats i människors vardagsliv, det man kallar vardagligt skriftbruk.

    I bokens tolv artiklar ges en tvärvetenskaplig belysning av vardagens läsande och skrivande. Författarna kommer från många olika ämnen: här medverkar historiker, bokhistoriker, didaktiker, etnologer, språkvetare och litteraturvetare. Artiklarna behandlar exempelvis vardagligt skriftbruk i 1800-talets skillingtryck, dagböcker och brev, 1900-talets vykort och allsångshäften – och vardagligt skriftbruk hos skolelever idag och dess konsekvenser för skrivundervisning i skolan. De flesta artiklarna är skrivna ur ett svenskt perspektiv, men placeras in i ett literacy-historiskt nordiskt sammanhang. En artikel behandlar också vardagligt skriftbruk på Island under 1800-talet.

    Antologin är ett resultat av den tvärvetenskapliga och nordiska samverkan som ägt rum inom nätverket ”Vardagligt skriftbruk. Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden” och som åren 2009–2012 finansierats av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.

  • 3.
    Edlund, Ann-Catrine
    Mittuniversitetet, Sundsvall.
    Att skriva fram ett modernt jag: dagboken som vardaglig skriftpraktik under tidigt 1900-tal2017Inngår i: Mellannorrland i centrum: språkliga och historiska studier tillägnade professor Eva Nyman / [ed] Lars-Erik Edlund & Elzbieta Strzelecka, Umeå: Kungl. Skytteanska samfundet , 2017, s. 291-310Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Litteraturvetenskap och nordiska språk.
    Att skriva sig själv: Dagboksskrivande och identitet i norrländsk agrar milö under tidigt 1900-tal2004Inngår i: International Conference on Language, Politeness and Gender: The pragmatic roots, 2004Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Att skriva vykort: En vardaglig skriftpraktik i början av 1900-talet2012Inngår i: Att läsa och att skriva: Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800–2000 / [ed] Ann-Catrine Edlund, Umeå: Umeå universitet & Kungl. Skytteanska Samfundet , 2012, s. 137-160Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Writing Postcards. A Vernacular Writing Practice from the Early 20th Century

    Several new writing practices have developed in the traces of the digital revolution, e.g. blogs, texting, email and Facebook. Around the turn of the 2oth century, the result of something that can be described as a revolution in technology of writing could also be seen. By then, ordinary people had gained access to the writing technology and they were using more and more writing in their everyday life. Old and new writing practices developed in connection with artefacts such as letters, diaries, songbooks and postcards.  The postcard was introduced as a new medium for communication in Europe, for short and quick messages. The postcard has a lot in common with today’s growing digital writing practices, such as texting, with regard to the length of the message, new writing conventions and the fast spreading of the writing practice. The postcard was also multimodal with both pictures and text, and the limited writing space led to new and simplified writing conventions. The new media and its writing practices very soon became a huge success among the general public. In this article, the growth of the writing practice of the postcard is presented and placed in a literacy-theoretical context with the help of the concepts of vernacular literacy and vernacular literacy practice. The writing practice of the postcard has not yet been investigated in a Swedish literacy context. The article points towards possible issues that can be further investigated from a literacy perspective.

  • 6.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Litteraturvetenskap och nordiska språk.
    Det enda privata rummet?: Tankar kring dagboksskrivandets rumsskapande funktion för kvinnor i agrar miljö under tidigt 1900-tal2004Inngår i: Kulturella perspektiv, ISSN 1102-7908, Vol. 13, nr 1, s. 53-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    Då säljakt bedrevs: En tillbakablick på 1900-talets säljakt via jägarnas ord för säl2001Inngår i: Sälen - problem och resurs: Konferens den 3-4 april i Umeå, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien , 2001, s. 59-65Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    Ekosemantik: Ett ekologiskt perspektiv på kategorisering av sälar2000Inngår i: Studier i svensk språkhistoria 5: Förhandlingar vid femte sammankomsten för svenska språkets historia. Umeå 20-22 november 1997., Umeå: Umeå universitet , 2000, s. 151-162Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    En säljägare från Obbola berättar2006Inngår i: Obbola krönika, ISSN 1404-1766, s. 37-41Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Litteraturvetenskap och nordiska språk.
    Ett rum för dagen: en studie av två kvinnors dagboksskrivande i norrländsk jordbruksmiljö2007Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

     

    I Ett rum för dagen presenteras två norrländska kvinnors dagboksskrivande under 1930- och 1940-talet. Julia Englund och Linnéa Johansson skriver regelbundet dagbok, i stort sett varje dag. Anteckningarna är vanligen kortfattat dokumenterande, men ibland finns inslag av mer reflekterande karaktär. I Ett rum för dagen diskuteras drivkrafterna bakom kvinnornas skrivhandling. Här ställs dessutom frågor om sambandet mellan dagboksskrivande, identitet och handlingsutrymme. Dagboksanteckningarna ger oss samtidigt en unik inblick i två självförsörjande kvinnors vardag i Övre Norrland under mellankrigstiden. Julia försörjer sig genom att väva mattor och fiska, medan Linnéa arbetar som piga. Boken är rikt illustrerad med både äldre fotografier och nytagna fotografier, där skribenternas livsmiljöer dokumenterats.

     

  • 11.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Litteraturvetenskap och nordiska språk.
    From one literacy event to another: A case study of vernacular literacy in northern Sweden in the 1930's2006Inngår i: The 28th Session of the International Standing Conference for the History of Education: Technologies of the Word. Literacies in the History of Education, 2006Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    Från avskrift till egen textproduktion: Två ångermanländska visböcker från 1930-tal2003Inngår i: Ord i Nord: Vänskrift till Lars-Erik Edlund 16 augusti 2003, Umeå: Umeå universitet , 2003, s. 33-50Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    I erfarenhetens gränsland: Om levnadsberättelse och identitet2013Inngår i: Finsk tidskrift : kultur, ekonomi, politik, ISSN 0015-248X, Vol. 2, s. 65-68Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Introduction2014Inngår i: Vernacular Literacies - Past, Present and Future / [ed] Ann-Catrine Edlund, Lars-Erik Edlund, Susanne Haugen, Umeå: Umeå universitet och Kungl. Skytteanska Samfundet , 2014, s. 5-11Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    Kan män vara sjuksköterskor och kvinnor brandmän?: Om sambandet mellan yrkesbeteckningar och kön2004Inngår i: Den könsuppdelade arbetsmarknaden: Betänkande av utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden, Stockholm: Fritzes offentliga publikationer , 2004, s. 263-280Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Litteraturvetenskap och nordiska språk.
    Kan män vara sjuksköterskor och kvinnor brandmän? Om sambandet mellan yrkesbeteckningar och kön2004Inngår i: Den könsuppdelade arbetsmarknaden:: betänkande av utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden / [ed] Statens offentliga utredningar, Stockholm, 2004, s. 263-280Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    Kustbefolkningen och sälen2003Inngår i: Kustbefolkningen och gråsälen i Kvarken, s. 8-10Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Med dagboken som följeslagare: En pigas dagboksskrivande2007Inngår i: Västerbotten, ISSN 0346-4938, s. 14-21Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    Recension av Folkmålsstudier 39: Förhandlingar vid Sjätte nordiska dialektologkonferensen i Karis 12-16 augusti 19982002Inngår i: Svenska folkmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 125, nr 328, s. 244-251Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The proceedings of the Sixth Nordic Dialectology Conference, held in Karjaa (Karis), Finland, on 12–16 August 1998, contain 28 of the 32 papers presented at the conference. The contributions span a wide geographical area, including discussions about Scandinavian dialects within the territories of Denmark, Sweden, Norway and Finland. In two of them, Finnish dialects are also examined.

    The three plenary lectures were given by the Dane Inge Lise Pedersen, the Norwegian Helge Sandøy and the Swede Gösta Bruce. They raised important questions of theory and method, arising to a signicifant extent from the speakers' involvement in dialect projects currently under way in the different Nordic countries. Themes addressed in other contributions included dialect in a perspective of change dialect and identity, and dialect and written language.

    Between them, the papers in this volume testify to a scholarly breadth, in terms of both the data studied and the theories and methods applied, a breadth which often confronts dialectologists with new issues and draws them into new partnerships.

  • 20.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    Ränner en rännkut och en rant omkring?: Diskussion kring två ord för 'säl'1992Inngår i: Language - The Time Machine: Papers in honour of Bengt Odenstedt on the Occasion of his Sixtieth Birthday, Juli 21, 1992, Stockholm: Almqvist & Wiksell , 1992, s. 31-36Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    From the basis of two words for 'seal', rant and rännkut, this article discusses a motive of designation for denoting the semantic fiels rut and ruttish animals in Swedish dialects. The motive refers to the ruttish animals' habit of running around restlessly. The words which are associated with this motive emanate from verbs meaning 'move (swiftly)'. In the article, the productive verbs, ränna, löpa, fara and are discussed. The original meaning of the verbs, 'move (swiftly)', has probably shifted from referring tho the movement of the animals to the cause of the movement, the rut.

  • 21.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    Samverkan över vetenskapens gränser: Några reflektioner om metod utifrån en språkvetares samarbete med en zoolog respektive en konstnär2005Inngår i: Språk på tvärs: Rapport från ASLA:s höstsymposium Södertörn, 11-12 november 2004, Uppsala: Uppsala universitet , 2005, s. 71-79Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Jag har samverkat med personer utanför språkvetenskapens domäner i två skilda projekt. I mitt avhandlingsarbete studerade jag jaktterminologi ur ett kognitivt semantiskt perspektiv – de bottniska jägarnas begreppssystem för säl. Jag samarbetade då med zooekolog Mikael Sjöberg i projektet ”Gråsälen i Östersjön och Bottniska viken i zooekologisk vetenskap och folklig tradition”. (Projektet finansierades av dåvarande Centrum för miljövetenskaplig forskning vid Umeå universitet.) I ett nu pågående projekt studerar jag norrländska kvinnors dagboksskrivande i agrar miljö under tidigt 1900-tal. Jag intresserar mig här för frågor som rör dagboksskrivandets funktioner: Varför skriver de dagbok? Inom detta projekt har jag sedan två år ett samarbete med bildkonstnär Maria Sundström betitlat ”Mobila tidsrum”. I vårt samarbete vill vi pröva arbetsformer där våra båda kompetenser kombineras i den utforskande processen utifrån våra positioner som språkvetare resp. konstnär.

    I mitt föredrag kommer jag att berätta om hur denna samverkan över vetenskapens gränser har gett nya avgörande impulser för mina två studier och besvara följande två frågor:

    • Vad kan ett zoologiskt perspektiv tillföra en språkvetenskaplig studie av jaktterminologi?

    • Vad kan ett konstnärligt perspektiv tillföra en språkvetenskaplig studie av norrländskt dagboksskrivande?

    Jag kommer att redovisa hur samarbetet har inverkat på mitt val av metod och angreppssätt i båda studierna. Jag kommer även att presentera hur samarbetet med zoologi har inverkat på mina analysresultat. I projektets syftesformulering antog vi att säljägarnas ord för ’gråsäl’ skulle kunna belysa gråsälens vandringar och rörelsemönster, och alltså möjliggöra en zoologisk jämförande studie av gråsälens beteende och ekologi över tid. Men dessa förhoppningar infriades inte av materialet. Samarbetets bestående resultat blev istället en fördjupad insikt om den ekologiska kontextens inverkan på säljägarnas begreppssystem i den språkvetenskapliga analysen.

    I ”Mobila tidsrum” utgör sex bondedagböcker basen för det språkvetenskapliga och konstnärliga utforskandet. Vi har gemensamt kartlagt skribenternas livsmiljöer och besökt och fotodokumenterat delar av dessa. Här har samarbetet med ett konstnärligt perspektiv inneburit att jag kommit att fördjupa en analys av dagboksskrivandets rumsliga dimension. Här kommer jag särskilt att diskutera den process som uppstår när vetenskaplig och konstnärlig metod möts.

  • 22.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    Semantik och etymologi: Några reflektioner utifrån ett avhandlingsarbete1997Inngår i: Studier i svensk språkhistoria 4: Förhandlingar vid fjärde sammankomsten för svenska språkets historia. Stockholm 1-3 november 1995., Stockholm: Stockholms universitet , 1997, s. 55-61Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sinikka Segerståhl. Vaggvisor i Kvevlax. Språkliga strukturer och konstruktioner. (rec.)2011Inngår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, s. 205-207Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    Sjökatt och svarttjäder: Studier över säljägares noaord för säl inom det bottniska området och Östersjöområdet.1989Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This essay is a study of seal-hunters' terms for the seal in the area around the Gulf of Bothnia and around the Baltic Sea. The purpose is to investigate whether there are noa words present among the seal-hunters' many words for the seal. The basic material consists of approximately 200 different terms for seal, collected from the Swedish-speaking areas around the Baltic Sea and the Gulf of Bothnia, areas where the seal has been hunted well into the 20th century. These terms have been collected partly from archives and partly from published litterature.

    From this basic material some twenty or so words have been extracted, which regarding meaning or origin, contain features that are characteristic for noa words in general. Only a few of the terms can with any certainty be said to be noa words. But there are tendencies in the material which point to the existence of linguistic taboos in the world of the seal-hunters.

    The background to the presence of linguistic taboos, which is very complex, is also discussed here. First and foremost these taboos are based on a faith in the power of the language and the word. There is a fixed relationship between the words and the object/s that they represent and consequently the language acquires the power of invocation.

    Tabooing should also be seen as one precautionary measure among the many which the seal-hunters were fored to take during the dangerous hunt.

    Furthermore, the seal-hunters had two different occupations in two completely separate physical environments: they were farmers on land and seal-hunters at sea. The purpose of linguistic tabooing then became to separate the two different environments from each other, to mark the invisible border between the living conditions on land and at sea, with the help of language.

    Finally, the taboos are part of a religious, supernatural context. In folk belief seals have been seen as drowned people. I have here described a legend which is connected with this belief. The legend says that the seals are the soldiers of Pharaoh, who were turned into seals when they drowned in the Red Sea, after pursuing Moses and the children of Israel out of Egypt. A further example of the fact that the seal ha been placed in a supernatural context is that the head of the seal has been seen as carrier of magical power.

     

  • 25.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    Språklig tabuering vid säljakt: Kring ord för sälar på svenskspråkigt område1992Inngår i: Tabu, verklighet, språk: Tio uppsatser om folkliga tabueringsföreställningar och taxonomier, Stockholm: Carlsson , 1992, s. 54-88Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Litteraturvetenskap och nordiska språk.
    Sälen och Jägaren: De bottniska jägarnas begreppssystem för säl ur ett kognitivt perspektiv2000Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the North Scandinavian area of investigation, which is in focus in this dissertation, seal-hunting has been an important means of livelihood from prehistoric times up to the present. The Swedish-speaking seal-hunters' conceptual system for seal during the 20th century is analysed here. The analysis is mainly based on oral recorded interviews with hunters from the coastal areas around the Gulf of Bothnia – from Norrbotten and Västerbotten in Sweden, and Österbotten in Finland. A cognitive perspective is applied in the analysis, in which focus is on the hunters' knowledge of the seal with the purpose of investigating the construction of the hunters' conceptual system for seal. The dissertation's theoretical starting-point is taken in cognitive linguistics and cognitive anthropology.

    The investigated vocabulary contains 150 different words for seal. The analysis also includes the cultural and ecological context of the hunt. The hunters' conceptual system for seal is characterised by breadth and variation. There is regional variation in the construction of the conceptual system in the investigated area. In addition to that there is also variation with regard to different hunting seasons, something which is apparent both in the vocabulary and in the structure of the conceptual system.

    The summer and autumn hunt was not particularly complicated and there was consequently no need for categorising the seal. During this season a limited conceptual system with more general terms was used, which included all seals that were hunted at that time. The late winter and early summer hunt, on the other hand, required an immense amount of knowledge, for example with regard to ecology. In that connection the hunters used an extended conceptual system for seal. The analysis of the conceptual system of the late winter and early summer hunt is based on three different scenarios in which the categories for seal direct the actions of the hunters – in locating the seals in the ice environment, in the hunters' actions during the hunt and in the utilisation of the seal as a resource.

    A number of categories for seal which were used during the late winter and early spring hunt are the same in the whole area of investigation and can be said to constitute a cognitive and communicative basic level.

  • 27.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sälens taxonomi: ur den bottniske jägarens perspektiv2010Inngår i: Thule: Kungl. Skytteanska Samfundets Årsbok 2010, Umeå: Kungl. Skytteanska Samfundet , 2010, s. 223-235Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    Säljägarnas indelning av sälar: Ett exempel på folklig systematisering1992Inngår i: Tabu, verklighet, språk: Tio uppsatser om folkliga tabueringsföreställningar och taxonomier, Stockholm: Carlsson , 1992, s. 164-187-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    The song book and the peasant diary: as participants in the construction of the modern self2016Inngår i: Reading and writing from below: exploring the margins of modernity / [ed] Ann-Catrine Edlund, T. G. Ashplant & Anna Kuismin, Umeå: Umeå University & The Royal Skyttean Society , 2016, s. 77-96Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the first stage of mass literacy, the written word became an increasingly vital part in everyday life of ordinary people in Sweden, as elsewhere in the Western world. Two literacy practices were commonly used in a Swedish-speaking context: copying texts in songbooks and diary writing. These practices evolved by the mid-1800s and lasted until the mid-1900s. Diary writing and blogging are nowadays considered practices explicitly related to identity construction. The link to identity construction is less apparent in the vernacular literacy practices of the songbook and the diary. In this article I discuss the ways these vernacular literacy practices participated in the discursive con- struction of the modern self for ordinary people. The theoretical basis lies in the New Literacy theory and the Actor-Network theory, in which literacy is seen as a social activity and literacy artefacts, such as the songbook and the diary, as participants in the discursive construction of identity. Discourse is here understood as the mediating mechanism in the social construction of identity. A case study focusing on songbooks and diaries of a young woman from a rural area in Sweden illustrates different aspects of the construction of the modern self within these vernacular literacy practices.

  • 30.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Litteraturvetenskap och nordiska språk.
    The Swedish seal-hunters' conceptual system for seal - a cognitive, cultural and ecological approach: Linguagem, Cultura e Cognição: Estudos de Linguística Cognitiva Vol I2003Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    The Swedish seal-hunters' conceptual system for seal: A cognitive, cultural and ecological approach2004Inngår i: Linguagem, cultura e cogniçao: Estudos de linguistíca cognitiva, Coimbra: Almedina , 2004, s. 215-229Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to present a completed study of the Swedish-speaking seal-hunters’ conceptual system for seal in the North Scandinavian area (Edlund 2000). A cognitive perspective is applied in the analysis, in which focus is on the hunters' knowledge of the seal with the purpose of investigating the structure of the hunters' conceptual system for seal. The theoretical starting-point is taken in cognitive linguistics and cognitive anthropology (Lakoff 1987; Johnson 1987; Langacker 1987; Strauss & Quinn 1997; Palmer 1996; Geertz 1993). The investigated vocabulary contains 150 different words for seal, mostly found in oral recorded material. 

    The study emphasises the fact that lexical meaning comprises linguistic as well as cultural knowledge (Langacker 1997). The reconstruction of the conceptual system is therefore based on both a semantic analysis of the vocabulary for seal, and on an analysis of the cultural and ecological context of seal-hunting during the 20th century. 

    Only a few categories for seal are the same in the whole area of investigation and can be said to constitute a cognitive and communicative basic level. The structure of the hunters’ conceptual system in the area is otherwise characterised by breadth and variation. Variation occurs on three different levels: 1. Regional variation, partly explained by differing hunting methods in different areas. 2. Seasonal variation related to different needs of cultural knowledge. The summer and autumn hunt did not require a large amount of knowledge, and consequently there was no need to categorise the seal. The late winter hunt on ice required an immense amount of knowledge with regard to the ecology of the seal and the ice-environment, for that reason an extended conceptual system for seal was used. 3. Variation with regard to different actions during the late winter hunt.

  • 32.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Två vågor av vardagligt skriftbruk 1800–20002012Inngår i: Att läsa och att skriva: Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800–2000 / [ed] Ann-Catrine Edlund, Umeå: Umeå universitet & Kungl. Skytteanska Samfundet , 2012, s. 9-17Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Vardagens skrivande: Sex norrländska dagböcker från tidigt 1900-tal2007Inngår i: Västerbotten, ISSN 0346-4938, nr 1, s. 3-13Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Litteraturvetenskap och nordiska språk.
    Vem behöver hundra ord för säl?2005Inngår i: Västerbotten, ISSN 0346-4938, nr 1, s. 26-32Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    Visboken - en deltagare i flera skriftpraktiker2008Inngår i: Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker.: Föredrag vid ett symposium på Svenskt visarkiv 6-7 februari 2008., Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs AkAdemien för svensk folkkultur , 2008, s. 51-68Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Widbäck, Anders: Ordspråk i bruk. Användning av ordspråk i dramadialog. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk 95.) Diss. 184 s. Uppsala universitet 2015. ISSN 0083-4661, ISBN 978-91-506-2482-3.2016Inngår i: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, Vol. 26, s. 264-268Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier.
    Är sälar drunknade människor?: En presentation av folkliga föreställningar och folkliga sälbeteckningar.1989Inngår i: Bottnisk kontakt IV: Maritimhistorisk konferens 5-7 februari 1988, Skellefteå: Skellefteå museum , 1989, s. 29-31Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Edlund, Ann-Catrine
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Arlov, Thor Bjørn
    Sealing2016Inngår i: Encyclopedia of the Barents Region: Vol. 2 N–Y / [ed] Mats-Olov Olsson, Fredrick Backman & Lars Elenius, Oslo: Pax Forlag, 2016, s. 312-313Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 39.
    Edlund, Ann-Catrine
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Ashplant, T. G.King's College London.Kuismin, AnnaUniversity of Helsinki.
    Reading and writing from below: exploring the margins of modernity2016Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The articles in this volume are based on papers given at Reading and Writing from Below: Exploring the Margins of Modernity, a conference held at the Finnish Literature Society and the University of Helsinki from 20 to 22 August, 2014. The main organiser of the conference, which brought together 77 scholars from 15 countries, was the Nordic research project Reading and Writing from Below: Toward a New Social History of Literacy in the Nordic Sphere during the Long Nineteenth Century (NORDCORP, 2011– 2014). The project was steered by Taru Nordlund and Anna Kuismin from the University of Helsinki, M. J. Driscoll from the University of Copenhagen, Ann-Catrine Edlund from Umeå University and Davíð Ólafsson from University of Iceland.

    The conference in Helsinki was the third international conference of the Nordic project. The first one was held at Umeå University in 2012, hosted and organised by the Nordic literacy-network Vernacular Literacies [Vardagligt skriftbruk]. The proceeding were published in Vernacular Literacies – Past, Present and Future (edited by Ann-Catrine Edlund, Lars-Erik Edlund and Susanne Haugen, Umeå University, 2014). The second conference, The Agents and Artefacts of Vernacular Literacy Practices in Late Pre-modern Europe, was organised with Lena Rohrbach at the Nordeuropa-Institut, Humboldt Universität zu Berlin. One of the results of the Nordic project was the collection of articles White Field, Black Seeds: Nordic Literacy Practices in the Long Nineteenth Century, edited by Anna Kuismin & M. J. Driscoll (Finnish Literature Society, 2013).

    Reading and Writing from Below: Exploring the Margins of Modernity is also the title of this volume, edited by Ann-Catrine Edlund, Anna Kuismin and T. G. Ashplant. ‘Modernity’ here is understood to have come into being any time from the seventeenth to the twentieth centuries, depending on the context. By ‘literacy’ is meant not just the ability to read and write but rather the totality of the processes and practices involved in the production, dissemination and reception of written texts; while the perspective ‘from below’ indicates that the focus is on non-privileged people, their experiences and points of view. The volume includes sixteen articles in four sections focusing on different aspects of the processes and practices of literacy: Writing Competence – Difficulties, Prejudices and Motives; Genres and Literacy Practices; Orality and Literacy; Literacy and Agency. Disciplines that the authors represent include history, ethnology, linguistics, literature and information studies.

  • 40.
    Edlund, Ann-Catrine
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Edlund, Lars-ErikUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.Haugen, SusanneUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Vernacular Literacies - Past, Present and Future2014Konferanseproceedings (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This anthology is the outcome of a Nordic literacy-conference held at Umeå University in Sweden in June 2012, where the focus was vernacular literacy practices of the past, of the present and of the future. Vernacular literacy practices have become increasingly prominent in everyday life, especially in social media through digital technology. However, vernacular literacy is not a new phenomenon. The written word has been used for everyday purposes throughout history, in various media and using different technologies. Twenty papers from the conference are presented in this volume, with a predominance of articles dealing with the past. The historical section embraces literacy practices through the Viking Age

    to the beginning of the twentieth century in Iceland, Finland, Sweden, Norway and Estonia. The contemporary section includes workplace literacies, digital literacies and literacy practices in the educational domain in a Swedish context.

     

    The volume is multi-lingual with articles in English and in the Scandinavian languages. The articles written in Swedish, Danish or Norwegian are accompanied by abstracts in English. The conference was hosted and organized by the Nordic network Vernacular Literacies, in cooperation with the Nordic project Reading and Writing from Below, and was funded by Riksbankens Jubileumsfond (‘The Swedish foundation for Humanities and Social Sciences’). Letterstedska föreningen and the Department of Language Studies at Umeå University have contributed to the production of the volume.

  • 41.
    Edlund, Ann-Catrine
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Edlund, Lars-ErikUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Institutionen för språkstudier.Haugen, SusanneUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Vernacular literacies: past, present and future2014Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 42.
    Edlund, Ann-Catrine
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Litteraturvetenskap och nordiska språk.
    Erson, Eva
    Milles, Karin
    Frödin, Ulf ()
    Språk och kön2007Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vi översköljs dagligen av föreställningar om hur män och kvinnor "är". Vi möter en mängd schablonbilder i massmedia och populärkultur. Dessa konstruerade föreställningar om skillnader mellan könen gäller också vårt språkbruk.

    Författarna diskuterar och problematiserar våra kulturella föreställningar om språkskillnader mellan könen med utgångspunkt i den massmediala verkligheten och våra vardagliga erfarenheter. De visar att många av förställningarna om språkskillnader mellan könen är konstruerade och saknar grund. I stället tydliggörs de många - och svårfångade - sambanden mellan språk och kön.

    Språk och kön är landets första vetenskapligt uppbyggda lärobok i ämnet. Den vänder sig både till studenter och till yrkesverksamma. Boken kan användas på utbildningar i bland annat språkvetenskap, nordiska språk, genusvetenskap och lärarutbildningar.

  • 43.
    Edlund, Ann-Catrine
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Haugen, Susanne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Människor som skriver i vardagen - igår och idag2013Inngår i: Människor som skriver: Perspektiv på vardagligt skriftbruk och identitet / [ed] Ann-Catrine Edlund & Susanne Haugen, Umeå: Umeå universitet och Kungl. Skytteanska Samfundet , 2013, s. 9-22Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Edlund, Ann-Catrine
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Haugen, SusanneUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Människor som skriver: Perspektiv på vardagligt skriftbruk och identitet2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Antologin ”Människor som skriver”är ett resultat av den tvärvetenskapliga och nordiska samverkan som ägt rum inom nätverket ”Vardagligt skriftbruk. Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden” som åren 2009–2012 finansierats av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.

    I antologin problematiseras samband mellan vardagligt skriftbruk och identitet – framför allt ur ett historiskt perspektiv, men även ur ett samtida didaktiskt perspektiv. De flesta artiklarna diskuterar vardagligt skrivande i en svenskspråkig kontext. Två av de skrifthistoriska studierna behandlar dessutom en isländsk respektive en finsk språkkontext. Författarna kommer från skilda ämnen: språkvetenskap, litteraturvetenskap, historia, musiketnologi och didaktik.

  • 45.
    Edlund, Ann-Catrine
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Mellenius, IngmarieUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Svenskans beskrivning 31: Förhandlingar vid Trettioförsta sammankomsten för svenskans beskrivning, Umeå den 20–21 maj 20102011Konferanseproceedings (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Sedan 1963 har det vid olika universitet i Sverige och Finland regelbundet anordnats sammankomster för svenskans beskrivning. Vid dessa har forskningsresultat som rör svenska språkets uppbyggnad och användning presenterats och diskuterats.

    Den trettioförsta sammankomsten ägde rum i Umeå den 20-21 maj 201. Konferensens tema var "Perspektiv på skrivande", vilket belystes i plenarföredragen samt i de workshoppar som hölls i samband med konferensen. De olika sektionsföredragen berörde en bredd av ämnen, som samtalsanalys, genreanalys, språkkontaktfenomen och svenskämnet i högskolan. I denna volym publiceras två av plenarföredragen och 29 av sektionsföredragen.

    Som värd för konferensen stod Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.

  • 46.
    Edlund, Ann-Catrine
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Litteraturvetenskap och nordiska språk.
    Sundström, Maria
    Bildkonstnär.
    Sex dagböcker genom två betraktare2007Inngår i: Västerbotten, ISSN 0346-4938, nr 1, s. 22-28Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
1 - 46 of 46
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf