umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 14 of 14
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Söderlund, Hanna
    Being funny – a way of performing gender2012In: The Communicative Body in Development, Lund, 2012Conference paper (Refereed)
  • 2. Söderlund, Hanna
    Being funny and doing gender2012In: In relation to what?, Uppsala, 2012Conference paper (Refereed)
  • 3.
    Söderlund, Hanna
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    "Det är väl historiskt": förhandlingar av expertpositioner och kön i studiosamtal om skidsport på SVT2019In: Svenskans beskrivning 36: förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017 / [ed] Marco Bianchi, David Håkansson, Björn Melander, Linda Pfister, Maria Westman & Carin Östman, Uppsala: Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet , 2019, p. 307-319Conference paper (Refereed)
  • 4. Söderlund, Hanna
    "Din lilla dumma blondin": Är personangrepp i humor könade?2013Conference paper (Refereed)
  • 5. Söderlund, Hanna
    Doing gender and being funny2011In: Research into Communication: Theory, method, and practice, Aukland, 2011Conference paper (Refereed)
  • 6. Söderlund, Hanna
    Hur länge kan man skratta åt en ordvits?: Iscensättande av kön i humor2012In: Ofti (Området för tal och interaktion), Tid, Stockholm, 2012Conference paper (Refereed)
  • 7.
    Söderlund, Hanna
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    ”Jättekul att det är så många tjejer här ikväll”: En interaktionell studie om humor och kön i tv-programmet Parlamentet2016Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to explore how the relation between gender and humour is maintained and challenged in the Swedish TV show Parlamentet. Using an interactional approach based on Judith Baxter’s theoretical framework for feminist post-structuralist discourse analysis, the study focuses on how communicative strategies are used in negotiating for the ideal position of “the successful comedian”. This position is seen as an ideal position in Parlamentet, where comedians do political parody. In the conversation sequences examined in this study, both verbal and bodily semiotic modes have been analyzed using conversation analysis and multimodal analysis. The study focuses on how different communicative strategies encourage or reject the comedians and how this leads to different possibilities in negotiating for a powerful position, the position of the successful comedian. Humour is culturally seen as a male-coded discourse. The relations between humour and gender that are in focus are the hegemonic notions of women as lacking a sense of humour or being less humorous than men. The notions of gender are based on Judith Butler’s theories and hence seen as something performed through discourse and within a rigid regulatory frame where the subject’s possibilities are not infinite.

    The results of the study show that the female and male comedians do not have the same possibilities in the negotiation for the position of “the successful comedian”. The male comedians are strongly encouraged to a greater extent than the female comedians. The female comedians are also rejected to a larger extent than the male comedians. The male comedians are mostly rejected by the moderator whereas the female comedians are rejected by the moderator, male comedians and female comedians. The female comedians encourage other comedians to a larger degree than the male comedians. A significant finding of this study is that the relations between humour and gender, where women are seen as less humorous than men, are maintained when female comedians through discourse are made less humorous. However, there are strategies in the interaction that do encourage the female comedians or that lead to female comedian’s resist being rejected. These strategies indicate that the hegemonic cultural notions of women as less humorous than men are also challenged in this public discourse. 

  • 8.
    Söderlund, Hanna
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Negative assessments in humour: a way of doing gender2012In: Multimodal communication, ISSN 2230-6579, Vol. 1, no 2, p. 127-146Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Being humorous is more than just being able to tell jokes. The uptake of the joke is as important in order to be funny. I have examined the Swedish humour panel show Parlamentet in a conversation- and multimodal-centered analysis. I argue that the representation of gender does play a part in who is able to be humorous, as I see humour as a group achievement. In my examples of women negatively assessing or teasing men on the panel, I am interested in how the other participants react and play along the humorous story. I conclude that women and men tend to have different expectations on who will be able to continue the humorous story and that the distribution of attention in the panel reflect those expectations. The women’s joke do not render in as much laughter or attention from the panel as the men’s attempt of being humorous.

  • 9. Söderlund, Hanna
    När blir en komiker rolig?: Iscensättande av kön i politisk parodi2013In: Svenskans beskrivning 33, Svenska som pluricentriskt språk, Helsingfors, 2013Conference paper (Refereed)
  • 10.
    Söderlund, Hanna
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    "Ska ni hem och lägga er på sofflocket?": Förhandling av makt genom humor i studiosamtal om skidsport2018In: OFTI 36: Tal – Interaktion – Multimodalitet, Stockholm, 2018Conference paper (Refereed)
  • 11.
    Söderlund, Hanna
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Skratt ger makt!: Humor är inte bara glädje. Den kan också visa vem som har makt och status.2018In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, no 5Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    Söderlund, Hanna
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Tur och otur: Förhandlingar av kön och maktpositioner i skidsport på SVT2017In: Varför svenska?: Svenskans beskrivning 36, Uppsala, 25–27 oktober 2017, Uppsala: Uppsala universitet, 2017, p. 57-58Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Idrott har historiskt sett varit främst en stark arena för män, både gällande det idrottsliga och det journalistiska (Branting 2016). Inom många idrotter har manliga idrottare fortfarande bättre resurser än kvinnliga idrottare och till viss del kan detta också förklaras av medial uppmärksamhet. Media har institutionell makt när det gäller hur hegemoniska maktförhållanden förhandlas fram. Därför kan medialt fokus också få konsekvenser för exempelvis hur resurser fördelas mellan olika idrotter, också utifrån kön. Hegemoniska maktrelationer och föreställningen om kön förhandlas fram på subtila sätt, t.ex. genom att kvinnliga idrottare marginaliseras, trivialiseras och sexualiseras (Duncan and Messner 1998, 180). Mediala representationer spelar då en viktig roll för konstruktionen av femininitet och maskulinitet (Markula 2009, 6).I det här föredraget har jag för avsikt att diskutera några första resultat från min studie om hur föreställningar om relationen mellan idrott och kön förhandlas fram i studiosamtal på tv i svensk kontext. Vilka möjligheter har kvinnliga och manliga idrottare och experter att förhandla sig till starka maktpositioner i interaktion i studiosamtal och i kommentering i idrottsliga diskurser? Hur positionerar de sig? Hur blir de positionerade? De positioner som ses som eftersträvansvärda i studien är de som framgångsrik expert och framgångsrik idrottare.Studien är samtalsanalytisk och ligger inom fältet för språk och kön. Fokus ligger på att studera hur maktpositioner förhandlas fram i interaktion i studiosamtal inom ramen för feministisk diskursanalys. Makt förhandlas i interaktion i konkurrerande omän sammanflätade diskurser (Baxter 2003, 1). I studien ses makt därmed som flytande, något som man förhandlar om snarare än något som individer har (Foucault 1993).Materialet utgörs av SVT:s sändningar från VM i längdskidor i Lahtis 2017. Analysen fokuserar på hur kvinnliga och manliga experter genom interaktion i studion blir bekräftade och avvisade multimodalt. Såväl talat språk som gester, miner och kroppspositioner undersöks. En stark maktposition får den som i interaktion blir bekräftad. Bekräftelse ger möjligheten att förhandla sig till positionen som framgångsrik expert. Den starka maktpositionen blir dock svår att uppnå för den expert som blir avvisad.Studien har även för avsikt att besvara hur kvinnliga och manliga skidåkare kan förhandla sig till positionen som framgångsrik idrottare. Positionen förhandlas främst fram genom hur idrottarna positioneras i samtal. Analysen inriktar sig på två olika parametrar; diskurser som tangerar personligt kontra sportsligt och professionellt samt diskurser om mental styrka kontra fysisk styrka. En tendens som kan skönjas i materialet är att kvinnliga idrottarna positioneras i en personlig diskurs i större utsträckning än de manliga skidåkarna. Den personliga diskursen blir framträdande i inslag om de kvinnliga skidåkarna som barn och genom att ta in deras familjemedlemmar i sändningen. De manliga skidåkarna positioneras inte i samma utsträckning i förhållande till sin familj i inslag om dem. Studien är viktig eftersom föreställningar om relationen mellan idrott och kön på tv inte har studerats interaktionellt tidigare i svensk kontext.

  • 13. Söderlund, Hanna
    Verbala dueller och misslyckade skämt: Humor, makt och kön i studiosamtal om skidsport på tv2017In: Idrottslunch, Umeå, 2017Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 14.
    Söderlund, Hanna
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    What makes a Comedian Successful?: Female and Male Comedian’s Positioning in Humorous Discourses2014In: Shifting Visions: Gender, Sexuality, Discourse, and Language, Vancouver, 2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Women have traditionally been seen as lacking humor (Lakoff, 2004). Men have been dominating humorous discourses the last century (Crawford, 1995). Are these conditions still reinforced in humour discourses or do female and male comedians have about the same opportunities to do humour?

    In my doctoral project I am studying how female and male comedians negotiate and perform gender in humorous discourses on TV. The material I am using is a Swedish humorous panel-show and my research question is:

    – How do female and male comedians position themselves in humorous discourses, how are they positioned by the moderator and the other comedians, and how does that relate to their possibilities to be humorous?

    To make their own and others jokes successful comedians may use various strategies. I use a theoretical framework based on Feminist Post-structuralist Discourse Analysis (Baxter, 2003), combined with Conversation Analysis to analyse the comedian's positioning relating to how well their jokes are responded to by the other comedians and the moderator. Responses as laughter or topic development makes a successful joke which gives a powerful position, whereas no laughter or response at all makes an unsuccessful joke which gives a less powerful position. In my conclusions I will talk about how female and male comedians have different opportunities to do humour in humorous discourses and that different kinds of responses affects what makes a good joke.

1 - 14 of 14
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf