umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bostedt, Göran
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Brännlund, Runar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Carlén, Ola
    SLU.
    Gisselman, Fredrik
    Persson, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    Fiskefria områden ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: En empirisk studie2016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Bostedt, Göran
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Brännlund, Runar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    Carlén, Ola
    SLU.
    Gisselman, Fredrik
    Enetjärn Natur AB.
    Persson, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    Fiskefria områden ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: En empirisk studie.2016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Bostedt, Göran
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). SLU.
    Brännlund, Runar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    Carlén, Ola
    SLU.
    Persson, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    Fiskefria områden ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: en konceptuell analys2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med föreliggande rapport är att på ett övergripande och konceptuellt plan beskriva innebörden av en samhällsekonomisk nytto- och kostnadsanalys, eller samhällsekonomisk bedömning, och hur en sådan kan och bör genomföras för att analysera samhällsnyttan av fiskefria områden. Vidare syftar rapporten till att exemplifiera vilken typ av empiriska data och metoder som finns tillgängliga för en sådan analys med hjälp av den fritidsfiskeundersökning som årligen görs i regi av Hav och Vattenmyndigheten.

  • 4.
    Brännlund, Runar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Carlén, Ola
    SLU.
    Lundgren, Tommy
    Institutionen för skogsekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet SLU.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    En samhällsekonomisk bedömning av intensivodling av skog2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    SLU har av Jordbruksdepartementet fått i uppdrag att utreda effekterna av "intensivodling" av skog på skogsmark med låga naturvärden samt på nedlagd åkermark. I uppdraget ingår även att belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna av "intensivodling", men även att genomföra en samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys av intensivodlingsåtgärder.

    Syftet med denna rapport är att bidra med ett underlag till en samhällsekonomisk bedömning av intensivodling av skog. Detta görs dels i form av en konsekvensanalys av relativt konceptuell karaktär i syfte att belysa möjliga effekter på prisbildning och marknadsutbud, dels att genomföra en samhällsekonomisk kostnads- och intäktsanalys som beaktar såväl marknadsprissatta som icke marknadsprissatta nyttigheter och onyttigheter.

    Den mer konceptuella konsekvensanalysen visar att intensivodling i den skala som diskuteras kan få relativt stora marknadseffekter via relativprisförändringar på lång sikt. Givet allt annat oförändrat kan man förvänta sig att nettointäkten (pris minus avverkningskostnad) faller till följd av intensivodling. Resultaten antyder att priserna på såväl timmer som massaved kan falla kraftigt, vilket naturligtvis får återverkningar på skogsägarnas ekonomi. I ett scenario där framtida efterfrågan på skogsprodukter ökar relativt kraftigt motverkas denna effekt. Delar av de åtgärder som "intensivodling" innebär är redan idag tillåtna. En naturlig fråga som uppstår är därmed varför åtgärderna inte genomförs. Ett möjligt, och enkelt, svar på detta är att skogsägarna inte finner det lönsamt, eller snarare att den förväntade lönsamheten inte är tillräckligt hög. Det kan med andra ord vara så att skogsägarna inte tror att framtida efterfrågeökningar kan leda till prishöjningar som gör "intensivodling" lönsamt.

    Vad gäller effekterna på andra näringar och sysselsättning kan man förvänta sig en ökad sysselsättning inom skogsbruket. Men analysen visar även att man inte kan utesluta att sysselsättningen inom turistsektorn minskar som en följd av förändringar i landskapbild och andra för turismen negativa sidoeffekter.

    Resultaten från den samhällsekonomiska analysen visar att intensivodling av skog på skogsmark med låga naturvärden potentiellt kan vara samhällsekonomiskt lönsamt, dvs. intensivodling kan enligt våra beräkningar leda till högre välfärd, givet vissa antaganden. Avgörande för resultatet är vilka antaganden som görs vad gäller värdering av den skog som kommer att produceras, hur stor kolbindningen blir och hur koldioxid värderas, samt effekterna och värdet på andra ej marknadsprissatta "skogsprodukter" som rekreation, jakt, och kväveläckage.

    De slutsatser som dras kan sammanfattas i följande punkter:

    1. Enligt kalkylen är intensivodling företagsekonomiskt lönsamt vid de priser och kostnader som gäller idag.

    2. Enligt kalkylen är intensivodling inte företagsekonomiskt lönsamt om framtida nettovärde av skogen är 80 procent av dagens värde.

    3. Intensivodling ger upphov till "externa effekter" som inte fångas i den privatekonomiska kalkylen: - Bidrar till minskade koldioxidutsläpp, positivt,

    - bidrar till ökat läckage av kväve till Östersjön, negativt,

    - påverkar skogsmarkens rekreationsvärde och jaktvärde negativt.

    4. Nettovärdet av de externa effekterna är helt avhängigt på vilket sätt förändringar i kolbalansen beräknas, hur koldioxid värderas, samt värderingen av andra externa effekter.

    5. De externa effekter som identifieras är motiv till att införa någon form av styrmedel.

    6. Om skogsägarna får ersättning för den koldioxid man binder och tvingas betala för de negativa externa effekterna kan man inte utesluta att de intensivodlingsåtgärder som diskuteras genomförs av skogsägarna.

    7. Det faktum att intensivodling bidrar till minskade utsläpp av koldioxid är inte något skäl till att specifikt stödja intensivodling. Snarare pekar det på att skogen och skogsbruket skall inordnas i den allmänna klimatpolitiken. Likväl som utsläpp orsakade av förbränning beskattas med en koldioxidskatt (eller måste täckas med utsläppsrätter) så måste skogsbruket ersättas för att man tar upp koldioxid.

  • 5.
    Brännlund, Runar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    Carlén, Ola
    SLU.
    Lundgren, Tommy
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    Marklund, Per-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    The Costs and Benefits of Intensive Forest Management2012Inngår i: Journal of Benefit-Cost Analysis, ISSN 2152-2812, Vol. 3, nr 4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents an approach for studying the socio-economic benefits and costs (CBA) of the introduction of intensified management measures in forestry. Besides from valuation of changes in timber production, assessments of different types of externalities are included in the assessment. The model is exemplified with the use of data from a Swedish governmental study undertaken in 2009 which present impacts on the Swedish forest sector if intensified management measures are applied on environmentally low-valued land and abandoned agricultural lands. The CBA shows that intensified management measures typically are private financially profitable. If these measures also become profitable from the society’s point of view depend on the size of the external effects including carbon balance.

  • 6.
    Carlén, Ola
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). Dept. of Forest Economics, SLU, Umeå, Sweden .
    Bostedt, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet. Dept. of Forest Economics, SLU, Umeå, Sweden .
    Brännlund, Runar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet.
    Persson, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet.
    Gone fishing: The value of recreational fishing in Sweden2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Data from a unique nationwide recreational fishing survey in Sweden is used to estimate benefits of recreational fishing in Sweden, differences between regions and age groups, and how they relate to expected catch. The data targets the whole Swedish population, and as a consequence a large fraction of zero fishing days exists in the sample. To consider this, a zeroinflated Poisson model was used. Swedes fished around 16 million days in 2013, of which twothirds was spent on inland fishing, and one third was spent on marine and costal fishing. Expected consumer surplus per fishing day vary over the season, from about SEK 23 for winter fishing, to SEK 148 for summer fishing. The highest consumer surplus values are found among the youngest and the oldest age groups that were surveyed. Expected catch is an important determinant for number of fishing days, but catch increases mainly influence summer fishing.

  • 7.
    Carlén, Ola
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). SLU.
    Bostedt, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    Persson, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Brännlund, Runar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Rekreationsfiske i Sverige 2013: omfattning och värde2016Rapport (Annet vitenskapelig)
1 - 7 of 7
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf