umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Isaksson, Christine
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Larsson, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Skolkuratorsyrkets framväxt och utveckling i Sverige2012Ingår i: Socionomen, ISSN 0283-1929, Vol. 32, nr 6, s. 24-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 2.
    Isaksson, Cristine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Den kritiska gästen: en professionsstudie om skolkuratorer2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to examine the professional role of school social workers in Sweden from the perspective of profession theory, with particular focus on legitimacy, jurisdiction and discretion. The aim has been divided into four research questions, which are examined in four separate studies:

    1. How has the school social work profession emerged and developed?
    2. How do school social workers experience boundaries to their professional discretion?
    3. How are theories of social work practice applied in school social work?
    4. How do school social workers and teachers perceive their cooperation with regard to the wellbeing of pupils?

    The general area of interest concerns professionals operating in organizations where they are the sole representatives of their profession. In addition, these professionals typically have a peripheral position in relation to the core professions in the organization.

    The four different studies build on empirical material from qualitative interviews with school social workers and teachers, and also from policy and regulatory documents. The theoretical framework guiding the analysis draws on theories from the sociology of professions (Abbott, 1988) and about human service organizations (Hasenfeld, 1983, 2010).

    A key finding is that school social worker has a specific technology based on well-established practice theories in social work, where a systems approach appears as the most prominent. Although, it was possible to discern such practice theories from the interviews, the school social workers did not explicitly give reference to them and generally struggled to describe their practice in a professional language.

    A second key finding result is the lack of clarity with regards to the school social worker’s role. This is evidenced in regulatory documents, as well as among social workers themselves and teachers. In theory, this provides school social workers with a high degree of discretion. However, due to legitimacy problems they feel limited in performing their work unless they can rely on support from other sources such strong support from headmasters.

    A third key finding is that the cooperation with teachers is all-important to school social workers. They spend a considerable proportion of their time working with teachers rather than pupils, not the least by providing informal consultations to teachers.  On a rhetoric level, teachers agree with social workers about the value and need of school social work. However, they tend to disagree about the role of school social work when they talk about concrete practice.

    As an overall conclusion the school social worker appears as a critical guest, drawing on a professional foundation in social work theory that contributes uniquely to pupil health care. This distinguishes the school social workers’ role from other professionals in the school setting.

    The findings in this thesis indicate the need for both education and research in the discipline of social work to start paying attention to social work in schools and other settings where social workers represents a minority occupation peripheral to the host organisation.

  • 3.
    Isaksson, Cristine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Skolkuratorers handlingsutrymme: gränser, legitimitet och jurisdiktion2014Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 21, nr 1, s. 47-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolkuratorers handlingsutrymme förhandlas fram på en arena som domineras av utbildningsverksamhet och där skolkuratorn ofta ensam företräder sin yrkesgrupp och sitt uppdrag. Artikeln visar att skolkuratorernas uppdrag är vagt formulerat och hur handlingsutrymmet är beroende av både formella och informella resurser. 

  • 4.
    Isaksson, Cristine
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Larsson, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Jurisdiction in school social workers’ and teachers’ work for pupils’ well-being2017Ingår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 8, nr 3, s. 246-261Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes how school social workers and teachers perceive their cooperation with each other with regard to pupils’ well-being in Swedish schools. A total of 23 qualitative interviews were conducted with a strategic sample of teachers and school social workers. The analysis of the interview data was based on Andrew Abbott’s theory of the system of professions, and the cooperation and boundary work of the two professional groups are discussed in terms of jurisdictional conflicts and “cultural machinery”. The analysis shows that on a general level both school social workers and teachers seem to agree about the need for school social work, but tensions and diverging views were uncovered when investigating the cultural machinery in their daily work. This study shows how both of these professional groups protect the boundaries of their own jurisdictions, but also how these boundaries are relaxed when social workers and teachers jointly try to solve everyday problems.

  • 5.
    Isaksson, Cristine
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    Svensson, Ingrid
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    När två blir ett: en lyckosam integrering av kurser i kvalitativ och kvantitativ metod i ett unikt samarbete mellan Statisktiska institutionen och institutionen för Socialt arbete2010Ingår i: Undervisning på tvären / [ed] Erik Lindenius, 2010, s. 77-92Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sedan höstterminen 2006 ges en integrerad kurs i kvalitativ och kvantitativ metod på socionomprogrammet vid Umeå universitet. Tidigare ansvarade institutionen för Socialt arbete för en kvalitativ metodkurs och Statistiska institutionen för en kvantitativ metodkurs. Under hösten 2005 kom direktiv från Ledningsgruppen för socionomprogrammet att en integrerad metodkurs skulle startas med början höstterminen 2006. Med integrering som ledord lämnades de kursansvariga från respektive institution med uppdraget att utveckla och genomföra denna nya form av metodkurs - en integrerad metodkurs som saknade motsvarighet vid såväl Umeå universitet som andra lärosäten i Sverige. Kursens pedagogiska upplägg utgår från teorier kring experimentellt lärande vilket tydliggörs genom att kursen är uppbyggd kring en processövning som löper under hela kursen och som integrerar praktiska moment med teori. Arbetet med processövningen sker i grupper om 5-7 studenter. Under de fem terminer som kursen getts har ett intensivt förändrings- och utvecklingsarbete utförts av lärarna på Statistiska institutionen och Institutionen för Socialt arbete. Både studenter och undervisande lärare uttrycker att de är nöjda med det pedagogiska upplägget av den integrerade metodkursen. Genom integreringen har förutsättningar skapats för en fördjupad reflektion hos studenterna kring fördelarna med att använda båda de vetenskapliga angreppssätten kvalitativ och kvantitativ metod.

  • 6.
    isaksson, cristine
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    norlén, ann-katrin
    socialt arbete.
    englund, birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    lindqvist, rafael
    göteborgs universitet.
    changes in self-image as seen in tree paintings2009Ingår i: The arts in psychotherapy, ISSN 0197-4556, E-ISSN 1873-5878, Vol. 36, nr 5, s. 304-312Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract

     

    The aim of this study was to investigate whether changes in self-image were reflected in the tree paintings of the participants in an art therapy programme, and, if so, how. A self-rating scale, Structural Analysis of Social Behaviour (SASB), was used in the assessment of changes in self-image, and content analysis was used to analyse the tree paintings. This particular combination of quantitative and qualitative measures and analysis has not been reported before in relation to the assessment of change in self-image. The SASB questionnaire and the instruction to paint a tree were presented to six women in an art therapy group programme. Data were collected in the first and final group session. The SASB results and noted changes in the tree paintings were then analysed and compared. All the participants showed changes in self-image according to SASB, but only two participants experienced positive changes that were possible to verify statistically. Certain features of all the participants’ second tree painting showed changes in comparison with the first tree painting. The findings indicated that it was not possible to arrive at a general conclusion concerning how changes in self-image could be related to the tree theme and to the results of the SASB. Further research with a more comprehensive collection of data would be desirable in order to examine whether a hypothesis about unconventional trees, the meaning of the colour, the marked outline and the reduction/extension in the tree paintings could be of any relevance.

  • 7.
    Isaksson, Cristine
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sjöström, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Looking for 'social work' in school social work2017Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 20, nr 2, s. 191-202Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolkuratorer är en professionell grupp som har en perifer position i förhållande till skolan, som domineras av en pedagogisk logik. Detta påverkar vilka specifika arbetsuppgifter och aspekter av socialt arbete som blir relevanta för den skolkurativa praktiken. Samtidigt erbjuds denna grupp av socialarbetare genom sin perifera roll möjligheter att överskrida och utveckla etablerade former och teorier för vad som utgör det sociala arbetets praktik. Syftet med artikeln är att undersöka hur teorier i socialt arbete tillämpas i den skolkurativa praktiken. Tolv semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer analyserades med utgångspunkt i fyra centrala perspektiv inom socialt arbete: uppgiftscentrerat, systemteoretiskt, empowerment och antiförtryckande. I motsats till vad som framförts i professionssociologiska studier, där det hävdas att det sociala arbetets praktik formas av den organisatoriska kontexten snarare än av en disciplinspecifik kunskapsbas, föreföll intervjupersonerna i sin praktik primärt förhålla sig till en robust kunskapsbas hämtad från teoribildning i socialt arbete. Intervjupersonerna framhöll vidare hur deras arbete präglades av ett barnperspektiv, vilket gjorde att de i viss utsträckning positionerade sig i opposition till en skola som delvis uppfattades som förtryckande. Dock var de inte benägna att kritiskt reflektera över sin egen potentiella roll i denna förtryckande kontext.

1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf