umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 71
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Alter, George
    et al.
    Broström, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statistik.
    Edvinsson, Sören
    Family Effects on Mortality in Nineteenth-century Northern Sweden2002Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Aström, Daniel Oudin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Forsberg, Bertil
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS). Ageing & Living Condit Programme, Umeå University.
    Rocklöv, Joacim
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Acute Fatal Effects of Short-Lasting Extreme Temperatures in Stockholm, Sweden: Evidence Across a Century of Change.2013Ingår i: Epidemiology, ISSN 1044-3983, E-ISSN 1531-5487, Vol. 24, nr 6, s. 820-829Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Climate change is projected to increase the frequency of extreme weather events. Short-term effects of extreme hot and cold weather and their effects on mortality have been thoroughly documented, as have epidemiologic and demographic changes throughout the 20th century. We investigated whether sensitivity to episodes of extreme heat and cold has changed in Stockholm, Sweden, from the beginning of the 20th century until the present.

    METHODS: We collected daily mortality and temperature data for the period 1901-2009 for present-day Stockholm County, Sweden. Heat extremes were defined as days for which the 2-day moving average of mean temperature was above the 98th percentile; cold extremes were defined as days for which the 26-day moving average was below the 2nd percentile. The relationship between extreme hot/cold temperatures and all-cause mortality, stratified by decade, sex, and age, was investigated through time series modeling, adjusting for time trends.

    RESULTS: Total daily mortality was higher during heat extremes in all decades, with a declining trend over time in the relative risk associated with heat extremes, leveling off during the last three decades. The relative risk of mortality was higher during cold extremes for the entire period, with a more dispersed pattern across decades. Unlike for heat extremes, there was no decline in the mortality with cold extremes over time.

    CONCLUSIONS: Although the relative risk of mortality during extreme temperature events appears to have fallen, such events still pose a threat to public health.

  • 3.
    Broström, Göran
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    A parametric model for old age mortality in mediation analysis2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Brändström, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    From the past to the present: dramatic improvements in public health2000Ingår i: Public health and health care:  Themebook in: National atlas of Sweden / [ed] Gudrun Lindberg and Måns Rosén, Stockholm: SNA Publ. [Sveriges nationalatlas] , 2000, s. 22-44Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Brändström, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Från dåtid till nutid: dramatiska förbättringar i folkhälsan2000Ingår i: Folkhälsa och sjukvård: Temaband, Sveriges nationalatlas / [ed] Gudrun Lindberg och Måns Rosén, Stockholm: Sveriges Nationalatlas , 2000, s. 22-43Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Brändström, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Edvinsson, SörenUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.Ericsson, TomUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.Sköld, PeterUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Befolkningshistoriska perspektiv: Festskrift till Lars-Göran Tedebrand2004Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Brändström, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    Rogers, John
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Clustering across generations: a comparative analysis of infant mortality in 19th century Sweden2007Ingår i: ESSHC Conference in Lisbon, 26 February-1 March, 2008, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Many studies in the past have emphasized the positive correlation between infant mortality and fertility, but how this operates remain unclear. In this paper, we investigate these interdependent processes using data from the Demographic Data base at Ume{\aa} University. More specifically, we have data from regions in the northern part of Sweden, starting in the fifteenth century and ending around the year 1900. In an earlier paper, we have studied the intergenerational aspects of infant mortality and in this paper we incorporate fertility. We investigate the interaction between the two processes and how patterns are tranferred from generation to generation.

  • 8.
    Brändström, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten.
    Roger, John
    Daughters, mothers and grandmothers: exploring the relationship between birth intervals and fertility across generations2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Brändström, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten.
    Rogers, John
    Across generations: Birth-control through spacing and stopping in Skellefteå, Sweden, 1750-19002005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Brändström, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Rogers, John
    Historiska institutionen, Uppsala universitet.
    Illegitimacy, infant feeding practices and infant survival in Sweden, 1750-1950: A regional analysis2002Ingår i: Hygiea Internationalis, ISSN 1403-8668, E-ISSN 1404-4013, Vol. 3, nr 1, s. 13-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 11.
    Brändström, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Rogers, John
    Historiska institutionen, Uppsala universitet.
    Infant mortality in Sweden: creating regions from 19th century parish data2000Ingår i: Historical Methods, ISSN 0161-5440, E-ISSN 1940-1906, Vol. 33, nr 2, s. 105-114Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 12.
    Brändström, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Edvinsson, Sören
    Samhällsvetenskaplig fakultet, Demografiska databasen.
    Rogers, John
    Successful Families: How did families in Skellefteå during the nineteenth century avoid infant deaths?2006Ingår i: 31th Annual Meeting of the Social Science History Association: Minneapolis 2-5 November 2006, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Brändström, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Edvinsson, Sören
    Samhällsvetenskaplig fakultet, Demografiska databasen.
    Rogers, John
    Who were the winners boys or girls?: A study of infant and child mortality in late nineteenth century Sweden.2006Ingår i: Sixth European Social Science History Conference: Amsterdam den 22-25 mars 2006, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Brändström, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Rogers, John
    Broström, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    High risk families: The unequal distribution of infant mortality in nineteenth century Sweden2005Ingår i: Population Studies, ISSN 0032-4728, E-ISSN 1477-4747, Vol. 59, nr 3, s. 321-337Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 15.
    Brändström, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Vikström, Pär
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Longitudinal databases - sources for analyzing the life course: Characteristics, difficulties and possibilities2006Ingår i: History and computing, ISSN 0957-0144, Vol. 14, nr 1 and 2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Bygren, Lars Olov
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Kaati, Gunnar
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Longevity determined by parental ancestors' nutrition during their slow growth period2001Ingår i: Acta Biotheoretica, ISSN 0001-5342, E-ISSN 1572-8358, Vol. 49, nr 1, s. 53-59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Social circumstances often impinge on later generations in a socio-economic manner, giving children an uneven start in life. Overfeeding and overeating might not be an exception. The pathways might be complex but one direct mechanism could be genomic imprinting and loss of imprinting. An intergenerational "feedforward" control loop has been proposed, that links grandparental nutrition with the grandchild's growth. The mechanism has been speculated to be a specific response, e.g. to their nutritional state, directly modifying the setting of the gametic imprint on one or more genes. This study raises the question: Can overnutrition during a child's slow growth period trigger such direct mechanisms and partly determine mortality? Data were collected by following-up a cohort born in 1905 in Överkalix parish, northernmost Sweden. The probands were characterised by their parents' or grandparents' access to food during their own slow growth period. Availability of food in the area was defined by referring to historical data on harvests and food prices, records of local community meetings and general historical facts.If there was a surfeit of food in the environment when the paternal grandfather was a 9–12 year old boy a shortening of the proband survival could be demonstrated. The influence of parents', maternal grandparents' and paternal grandmothers' access to food during their slow growth period was discounted in a multivariable analysis. The results are indicative of very early programming mechanisms in human adaptation to the social environment.

  • 17.
    Bygren, Lars Olov
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Kaati, Gunnar
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Pembrey, Marcus E.
    Clinical and Molecular Genetics Unit, Institute of Child Health, University College London, UK.
    Epigenetics or ephemeral genetics?: Reply to Senn2006Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Bygren, Lars Olov
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Department of Biosciences and Nutrition, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Tinghög, Petter
    Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Solna, Sweden.
    Carstensen, John
    Department of Medical and Health Sciences, University of Linköping, Linköping, Sweden.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Kaati, Gunnar
    Department of Biosciences and Nutrition, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden .
    Pembrey, Marcus E.
    Institute of Child Health, University College London, London, UK.
    Sjöström, Michael
    Department of Biosciences and Nutrition, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Change in paternal grandmothers' early food supply influenced cardiovascular mortality of the female grandchildren2014Ingår i: BMC Genetics, ISSN 1471-2156, E-ISSN 1471-2156, Vol. 15, s. 12-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: This study investigated whether large fluctuations in food availability during grandparents' early development influenced grandchildren's cardiovascular mortality. We reported earlier that changes in availability of food - from good to poor or from poor to good - during intrauterine development was followed by a double risk of sudden death as an adult, and that mortality rate can be associated with ancestors' childhood availability of food. We have now studied transgenerational responses (TGR) to sharp differences of harvest between two consecutive years' for ancestors of 317 people in Overkalix, Sweden. Results: The confidence intervals were very wide but we found a striking TGR. There was no response in cardiovascular mortality in the grandchild from sharp changes of early exposure, experienced by three of the four grandparents (maternal grandparents and paternal grandfathers). If, however, the paternal grandmother up to puberty lived through a sharp change in food supply from one year to next, her sons' daughters had an excess risk for cardiovascular mortality (HR 2.69, 95% confidence interval 1.05-6.92). Selection or learning and imitation are unlikely explanations. X-linked epigenetic inheritance via spermatozoa seemed to be plausible, with the transmission, limited to being through the father, possibly explained by the sex differences in meiosis. Conclusion: The shock of change in food availability seems to give specific transgenerational responses.

  • 19. Bygren, Lars-Olov
    et al.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Broström, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    Change in food availability during pregnancy, Is it related to adult sudden death from cerebro- and cardiovascular disease in offspring?2000Ingår i: American Journal of Human Biology, ISSN 1042-0533, E-ISSN 1520-6300, Vol. 12, s. 447-453Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 20.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    A country doctor: health care in a mid-nineteenth-century Swedish remote area2011Ingår i: Medicine in the remote and rural North, 1800-2000 / [ed] J. T. H. Connor and Stephan Curtis, London: Pickering & Chatto, 2011, s. 93-114Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 21.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Adult mortality and childhood conditions: Long-term effects of urban life in 19th century Sweden2001Ingår i: Nordic demography in history and present-day society / [ed] Lars-Göran Tedebrand and Peter Sköld, Umeå: Umeå universitet, Demografiska databasen , 2001, s. 247-268Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Att ha omsorg om sina barn: Traditionens och miljöns betydelse för spädbarnsdödlighet2004Ingår i: Befolkningshistoriska perspektiv: Festskrift till Lars-Göran Tedebrand / [ed] Anders Brändström, Sören Edvinsson, Tom Ericsson och Peter Sköld, Umeå: Demografiska databasen, Umeå universitet , 2004, s. 59-84Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Den osunda staden: sociala skillnader i dödlighet i 1800-talets Sundsvall1992Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study deals with the topic of social class and mortality. In particular, the analyses are concentrated on the question of how social differences developed in an era which was characterised by industrialisation, urbanisation and sanitary improvements. This work also discusses how the problems of social class and health were dealt with in the nineteenth Century. The development of medicai care and public health are especially studied. The development of mortality in different social classes is analysed on micro level in the town of Sundsvall during the 19th century, for which the parish registers for the period 1803-1894 have been transferred on to data. This town became the centre of an expansive saw mill area from the middle of the Century.

    In contrast to the view of contemporary witnesses, inequality seems to have been fairly small in some age groups, but the pattems diverged between them. Mortality among adults was largely dependent on cultural variables such as life style and attitudes, and social differences played a minor role. Men had much higher mortality than women. The development does not seem to have been primarily affected by industrialisation, urbanisation or sanitary improvements. For children 1-14 years old, on the other hand, conditions created by industrialisation and urbanisation seem to have been of the utmost importance. Child mortality increased from 1860, affecting first of all working class children. Overcrowding increased the spread of infectious diseases. Sanitary improvements may have had an effect on the mortality level from around 1880, but more definitely in the 1890's. The same is also the case regarding infant mortality. They may have had some impact on the initial decline in infant mortality, but the connection appears to be stronger in the 1890's. The social inequality in infant mortality was insignificant until late 19th centuiy, but increased at that time. Among infants, feeding practises were also of importance.

  • 24. Edvinsson, Sören
    Dödlighet och familjebildning under 1600- och 1700-talet2007Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 127, nr 1, s. 78-86Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under några decennier har den historie-demografiska forskningen varit livaktig såväl i Sverige som i andra länder. För en tid var forskningsinriktningen representerad vid de flesta svenska lärosäten. Under senare år har emellertid mycket av forskningen koncentrerats till några få ställen i Sverige, framför allt Lund och Umeå. Det är därför glädjande att det nu kommit en avhandling från Göteborg med denna inriktning, nämligen Daniel Larssons Den dolda transitionen. Han tillhör en grupp som inriktar sig på befolkningshistoriska studier vid Göteborgs historiska institution. Det är också glädjande att Larssons avhandling handlar om äldre demografisk historia. Visst har en hel del gjorts, bland annat av Eli F. Heckscher och Nils Friberg, men det som karakteriserat den senare svenska historie-demografiska forskningen har med några undantag varit koncentrationen på tidsperioden efter 1750. En förklaring torde vara att källäget för den perioden har varit så pass mycket bättre. Tabellverket och kyrkobokföringen gör det svenska befolkningshistoriska källmaterialet världsunikt, och informationen i kyrkböckerna har varit lämplig att överföra till databaser. Svensk forskning har, helt naturligt, skördat frukterna där vinsterna varit mest givande. Nackdelen är att man varit alltför ängslig att gå till äldre material som krävt betydligt mer arbete och lösningar av många metodologiska problem. Svenska forskare har inte i tillräcklig utsträckning utnyttjat de källor för äldre tider som ändå finns. Vi har också endast i begränsad omfattning utvecklat metoder för att analysera dessa data. I andra länder har man av nödtvång drivits till att utveckla sina analysmetoder för att över huvud taget kunna säga något om befolkningen i äldre tid.

  • 25. Edvinsson, Sören
    Fattiga stadsflyttares livsöden2010Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 130, nr 4, s. 779-785Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Folkhälsans utveckling i Sverige: En historisk översikt. Kunskapsunderlag till 1987 års folkhälsorapport1987Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Hälsoreformer, livsmedelskontroll och hälsoutveckling i svenska städer 1850-19302015Ingår i: Mot ett modernt livsmedelssystem: Livsmedelshygien och livsmedelskontroll i Sverige och Norden 1850-1930 / [ed] Per Eriksson, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2015, 1, s. 65-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Mortality and the urban environment: Sundsvall in the 1880's1995Ingår i: Swedish Urban Demography during Industrialization / [ed] Brändström, Anders och Lars.Göran Tedebrand, Umeå: Demografiska databasen, Umeå universitet , 1995, s. 93-113Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Mortality in old age: The epidemiologic transition among elderly in Sweden 1911-20102012Ingår i: European Population Conference: Special theme: Gender, Policies and Population, 2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Recension av "Life under Pressure": T. Bengtsson, C. Campbell and J. Lee (eds)2006Ingår i: Historisk tidskrift, ISSN 0345-469X, nr 2, s. 371-373Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Recension av Robert W. Fogel, "The Escape from Hunger and Premature Death, 1700-2100"2006Ingår i: Scandinavian Economic History Review, ISSN 0358-5522, E-ISSN 1750-2837, Vol. 54, nr 3, s. 324-325Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Reumatiker och kroniskt sjuka – en anomali i sjukvården?: recension av avhandlingen Vården av de arbetsoförmögna : reumatikervårdens framväxt i den tidiga välfärdsstaten, av Henrik Karlsson, Örebro2013Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 133, nr 2, s. 280-286Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Social differences in infant and child mortality in 19th century Sweden2004Ingår i: The determinants of infant and child mortality in past European populations / [ed] Marco Breschi and Lucia Pozzi, Udine: Forum , 2004, s. 67-88Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Stor syskonskara avskräcker inte2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    The Demographic Data Base at Umeå University: A resource for historical studies2000Ingår i: Handbook of International Historical Microdata for Population Research / [ed] Patricia Kelly Hall, Robert McCaa, Gunnar Thorvaldsen, Minneapolis: Minnesota Population Center , 2000, s. 231-248Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    The history of health and mortality. What can micro-data tell us?2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Urban health and social class1993Ingår i: Health and Social Change: Disease, health and public care in the Sundsvall district 1750-1950 / [ed] Brändström, Anders och Lars-Göran Tedebrand, Umeå: Demografiska databasen, Umeå universitet , 1993, s. 55-110Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Edvinsson, Sören
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Är barns liv tryggare nu?2009Ingår i: Populär historia, ISSN 1102-0822, nr 11, s. 56-57Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Arvidsson, Alf
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Sweden: demography and ethnology in the north2016Ingår i: Encyclopedia of the Barents region: vol. 2, N-Y / [ed] Mats-Olov Olsson, Fredrick Backman, Alexey Golubev, Björn Norlin, Lars Ohlsson, Oslo: Pax Forlag, 2016, s. 351-356Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 40.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Broström, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Is high social class always beneficial for survival?: Northern Sweden 1801–2013Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Focusing on two regions in northern Sweden 1801–2013, we challenge common notions of the assumed advantage in survival of belonging to a high social class. The issue is analysed according to gender and age group (adults and elderly) and in relation to the developmentof economic inequality. The results show that high social class is not always favourable for survival. Men in the elite category had higher mortality compared to others during a large part of the studied period; a male mortality class reversal appears at a surprisingly late date, while the social gradient among women conforms to the expected pattern. Wesuggest that health-related behaviour is decisive not only in later but earlier phases of the mortality transition as well. The results implicate that the association between social class and health is more complex than is assumed in many of the dominant theories in demography and epidemiology.

  • 41.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Broström, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Life course and long-term perspectives of social inequality in mortality among elderly and adults in Northern Sweden 1801–20132017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    We investigate the development of social inequality in Swedish mortality over the life course in the elderly and adult population during the mortality transition. The study focuses on two main questions, the first relate to the long-term change in social differences in mortality. The second question is whether socio-economic position have less impact on the elderly population compared to population in working age and if the age pattern of social inequalities has changed from the 19th century to the present. Furthermore, in this study we consider possible gender-specific patterns in this process. The development of mortality in different social classes is analysed according to both total mortality and major cause-of-death categories. For the later periods, we also compare the results from the class-based analysis with other measures of social position, in this case income and education. Focus is on mortality in the Skellefteå and Umeå regions in northern Sweden 1851-2013. The study is based on the historical population data from the Demographic Data Base, Umeå University and modern population register data from Statistics Sweden.

  • 42.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Broström, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    Old age, health and social inequality: exploring the social patterns of mortality in 19th Century Northern Sweden2012Ingår i: Demographic Research, ISSN 1435-9871, Vol. 26, s. 23-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND

    Social position is one of the major determinants of health. Less is known about its effect in historical contexts. Previous studies have shown surprisingly small effects of social class in working age populations. Not much is known about social differences in health among the elderly in history.

    OBJECTIVE

    The present paper analyses social differences in health among the elderly (60+) in the Sundsvall region in northern Sweden during the 19th century. We investigate whether social mortality differences are particularly apparent in old age when unpropertied groups lost their most important asset for survival: their capacity to work.

    METHODS

    The data, representing 9,535 fatal events, are analysed using a Cox regression model, assuming proportional hazards.

    RESULTS

    Social class had no significant effect for women during the pre-industrial period, while only those with unknown social position had higher mortality among men. During the industrial period female mortality was lowest in the skilled working class and highest in the upper class. Social position was not significant for men in the full model. Urban mortality was 30% higher for women and 59% higher for men during the pre-industrial period compared to the peripheral parishes.

    CONCLUSIONS

    The results lead us to question the accepted 'fact' of social health differences as a historical constant. Higher social position did not lead to better survival, and social differences in mortality did not increase in old age, despite the fact that the elderly were a highly vulnerable group. Instead, the spatial aspects of mortality were important, particularly during the pre-industrial period.

  • 43.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Brändström, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Folkhälsans historia från 1870 till nutid1997Ingår i: Sundsvalls historia del 2 / [ed] Lars-Göran Tedebrand, Sundsvall: Stadshistoriska Kommittén , 1997Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Brändström, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CPS).
    Folkhälsans utveckling - tiden före 18701996Ingår i: Sundsvalls historia del 1 / [ed] Lars-Göran Tedebrand, Sundsvall: Stadshistoriska kommittén , 1996Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för befolkningsstudier.
    Brändström, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för befolkningsstudier.
    Rogers, John
    Uppsala universitet.
    Did Midwives Make a Difference?: A study of infant mortality in nineteenth century Sweden2008Ingår i: Se människan: Demografi, rätt och hälsa - en vänbok till Jan Sundin, Linköping, 2008, s. 131-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Brändström, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Rogers, John
    Historiska institutionen, Uppsala universitet.
    Introduction2002Ingår i: Hygiea Internationalis, ISSN 1403-8668, E-ISSN 1404-4013, Vol. 3, nr 1, s. 7-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 47.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Brändström, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Rogers, John
    Historiska institutionen, Uppsala universitet.
    Regional variations in infant mortality in Sweden during the first half of the 19th century2001Ingår i: Nordic demography in history and present-day society / [ed] Lars-Göran Tedebrand and Peter Sköld, Umeå: Umeå universitet, Demografiska databasen , 2001, s. 145-164Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Gardarsdottir, Olöf
    University of Iceland.
    Thorvaldsen, Gunnar
    Universitetet i Tromsö.
    Infant Mortality in the Nordic Countries 1780-19302008Ingår i: Continuity and Change, ISSN 0268-4160, E-ISSN 1469-218X, Vol. 23, nr 2, s. 457-485Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 49.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Häggström Lundevaller, Erling
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    Malmberg, Gunnar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Do unequal societies cause death among the elderly?: a study of the health effects of inequality in Swedish municipalities, 20062013Ingår i: Global Health Action, ISSN 1654-9716, E-ISSN 1654-9880, Vol. 6, nr 1, artikel-id 19116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A lively public and academic debate has highlighted the potential health risk of living in regions and nations characterized by inequality. However, previous research provides an ambiguous picture, with positive association mainly having been found on higher geographical levels. One explanation for this could be that the effect of living in more heterogeneous social settings differs between levels of aggregation. 

    Methods: We examine the association between income inequality (using the Gini coefficient) and all-cause mortality in Swedish municipalities in the age group 65-74. A multi-level analysis is applied and we control for e.g. individual income and average income level in the unicipality. The analyses are based on individual register data on all residents born between 1932 and 1941, and outcomes are measured for the year 2006.

    Results: Lower individual income as well as lower average income level in the municipality of residence increased mortality significantly. We found an association between income inequality and mortality with excessive deaths in unequal municipalities even after controlling for mean income level and personal income. The results from the analysis of individual data differed substantially from analyses using aggregate data.

    Conclusions: Income inequality has a significant association with mortality in the age groups 65 to 75 at municipality level. The association is small compared to many other variables, but it is not negligible. Even in a comparatively equal society like Sweden, we need to consider possible effects of income inequality on mortality at the local level. 

  • 50.
    Edvinsson, Sören
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för befolkningsstudier (CBS).
    Häggström Lundevaller, Erling
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Malmberg, Gunnar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Ng, Nawi
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Neighbourhood inequality as a health risk: Empirical evidence from Swedish registers2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this paper, we explore the impact on mortality of income inequality in residential neighbourhoods and municipalities among elderly 65-84 years in the year 2004, using Swedish longitudinal micro-data covering the entire Swedish population for the period 1970 – 2006. Preliminary cross-sectional multi-level analyses are now complemented by longitudinal analyses of long-term residential histories with exposure to equal/unequal municipalities and neighbourhoods and the long-term impact on mortality. We investigate the association between mortality and income inequality at place of residence at different time lags and the effect of a summary measure of previous exposures to environments characterised by different inequality levels. We also compare groups that have different experiences of residential characteristics, i.e. those that have resided in unequal or equal places and those that have changed from equal to unequal residences or vice versa. Preliminary results from a cross-sectional analysis on 2006, show that income inequality in the municipality of residence had an independent effect on mortality in the age group 65-74 years

12 1 - 50 av 71
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf