umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 28 av 28
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    The Nature of Rural Development: The Case of Sweden2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Ersson, Svante
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Sverige och EU: väljarnivån2005Ingår i: Sverige och EU: ett sammanlänkat statsskick, Liber, Malmö , 2005, s. 35-45Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Ersson, Svante
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Valdeltagandet i Sverige: Variation i tid och rum2001Ingår i: Rösträtten 80 år: Forskarantologi / [ed] Christer Jönsson, Stockholm: Justitiedepartementet , 2001, s. 149-168Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Feltenius, David
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Business as usual?: Civil society organizations in a marketized Swedish welfare state2019Ingår i: Journal of Civil Society, ISSN 1744-8689, E-ISSN 1744-8697, Vol. 15, nr 3, s. 230-248Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article aims to examine the participation of pensioners’ organizations in a context of marketization within local elderly care. The literature on New Public Management (NPM) points out different views on the effects of marketization on the participation of civil society organizations within the decision-making process. One view states marketization implies less of participation by civil society organizations since this stands in conflict with inherent values of NPM, such as efficiency and the citizen as customer on a market. An opposite view states that marketization does not cause this effect, i.e., civil society organizations participate in the same manner as before. The empirical investigation consists of results from a questionnaire sent out to pensioners’ organizations in Swedish municipalities with a marketized elderly care. The main result is that marketization does not cause any major crowding out effect on civil society organizations from the decision-making process. However, according to the survey, there exists a variation in this respect – participation varies between municipalities.

  • 5.
    Feltenius, David
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Deltagardemokrati eller affärsangelägenhet?: Om kollektivt deltagande i en marknadiserad äldreomsorg2015Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 117, nr 4, s. 95-123Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article aims to examine participation and influence of pensioners’ organizations in a context of marketization within local elderly care. The literature on New Public Management (NPM) points out different views on the effects of marketization on the participation of organized interests within the decision-making process. One view states marketization implies less of participation by organized interests since this stands in conflict with inherent values of NPM, such as efficiency and the citizen as customer on a market. An opposite view states that marketization does not cause this effect, i.e., organized interests participate in the same manner as before. The empirical investigation consists of interviews and official documents from four Swedish municipalities with a marketized elderly care. The result is that marketization does not cause any major crowding out effect on organized interests from the decision-making process. However, concerns can be raised about the extent and quality of participation since procedures of contracting out are not always compatible with democratic values such as transparency and participation.

  • 6.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Genusperspektiv och kursspecifikt jämställdhetsarbete: En kartläggning2008Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I juni 2006 fastställde universitetsstyrelsen Umeå universitets handlingsplan för åren 2007-2009. Handlingsplanen innehöll direkta och kraftfulla satsningar inom universitetets tre huvudområden: Forskning, utbildning och samverkan. En av satsningarna är projektet ”Kartläggning av genusperspektiv i utbildningen”, vars övergripande syfte är att stärka genusperspektivet i utbildningen för att främja kvalitativ jämställdhet vid universitetet och i samhället. Resultatet av projektet skall bl.a. användas som underlag för framtida pedagogisk utveckling och kompetenshöjningsinsatser. Föreliggande rapport utgör projektets slutrapport.

     Ett huvudsyfte med kartläggningen var att ta reda på i vilken utsträckning genusperspektivet och den könsmedvetna pedagogiken behandlas i utbildningar vid Umeå universitet. Det andra huvudsyftet var att ge en övergripande bild av hur genusperspektivet och den könsmedvetna pedagogiken behandlas, vilket har avgränsats till att undersöka hur institutionerna och programmen arbetar med detta.

    Kartläggningen baseras på en enkätundersökning, som gjordes i slutet av vårterminen 2007. Det skickades 216 enkäter till alla jämställdhetsföreträdare, studierektorer och programansvariga vid Umeå universitet. Svarsfrekvensen varierade mellan 56 % och 100 % beroende på fakultet och befattning, men totalt var svarsfrekvensen 77 %. I enkäten ställdes frågor om både genusperspektiv och könsmedveten pedagogik, där genusperspektiv handlar om undervisningens innehåll och könsmedveten pedagogik handlar om undervisningens form. Det visade sig att dessa två begrepp upplevdes som besvärliga av många respondenter. Det ansågs vara oklart vad begreppen innebar, vad skillnaden mellan de två begreppen var samt vilket stöd de hade i relevanta styrdokument. Detta är ett intressant resultat i sig, som förtjänar att uppmärksammas. Därutöver visar enkätundersökningen på framför allt på tre resultat.

    (1) Skillnader mellan fakulteterna: Det visade sig råda stora skillnader mellan fakulteterna med avseende på förankring, kompetens och rutiner inom genusperspektiv och könsmedveten pedagogik. På humanistisk fakultet samt fakulteten för lärarutbildning är det t.ex. över hälften av respondenterna som anser att detta arbete är väl förankrat bland lärarna, medan det på teknisk-naturvetenskaplig fakultet är 88 % av respondenterna som anser att arbetet är mycket lite eller inte alls förankrat. Överhuvudtaget verkar humanistisk fakultet, fakulteten för lärarutbildning samt samhällsvetenskaplig fakultet ha hunnit längst i arbetet, medan teknisk-naturvetenskaplig fakultet ligger långt efter. Medicinska fakulteten hamnar däremellan.

    (2) Ett individuellt projekt: Arbetet med genusperspektiv och könsmedveten pedagogik i undervisningen verkar enligt enkätundersökningen i hög grad vara beroende av den enskilde lärarens intresse och kunskaper. Det verkar vara så att det är ett personligt intresse hos läraren som ger kunskaper som leder till strategier, planering, genomförande, utvärdering och uppföljning av dessa frågor. Om läraren inte är intresserad av genusperspektiv och könsmedveten pedagogik, går således studenterna miste om dessa bitar i sin utbildning.

    (3) ”Problemen”: Enligt enkätundersökningen anses de främsta problemen som försvårar arbetet med genusperspektiv och könsmedveten pedagogik i undervisningen vara lärarnas kunskapsbrister, undervisningsämnenas karaktär i sig, bristande intresse bland lärarna samt brist på tid eller andra resurser.

  • 7.
    Wide, Jessika
    Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
    Implementation of gender quotas at municipal level: The case of Sweden2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Jämställdhet och politiskt deltagande i svenska stadsregioner2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Jämställdhetscertifiering vid Umeå universitet: Vad, hur och varför?2007Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Kvinnor i glesbygd: Om kvinnors förvärvsmöjligheter efter 1950 i fyra glesbygdskommuner i Övre Norrlands inland1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Kvinnor i riksdagen: vilken betydelse har förstaplatsen på partilistorna?2018Ingår i: Snabbtänkt: reflektioner från valet 2018 av ledande forskare / [ed] Lars Nord, Marie Grusell, Niklas Bolin, Kajsa Falasca, Sundsvall: DEMICOM, Mittuniversitetet , 2018, s. 62-62Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Kvinnorepresentation, kommunstruktur och politiska partier: En analys av kommunernas kvinnorepresentation efter valen 2002 och 20062008Ingår i: Statsvetenskapliga förbundets årsmöte i Uppsala, 26-27 september, 2008Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Kvinnorepresentationen i Norges kommuner: vad förklarar den rumsliga variationen?2012Ingår i: Tidsskrift for samfunnsforskning, ISSN 0040-716X, E-ISSN 1504-291X, Vol. 53, nr 3, s. 317-347Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Female Representation in Norway’s Municipalities: What Explains the Spatial Variation?

    In this article, female representation at the municipal level in Norway and its spatial variation is analyzed during the period from 1947 to 2007. The structural context in the municipalities (socioeconomic and religious) is assumed to have an effect on the society’s attitudes toward women (the demand on female politicians) as well as on women’s possibilities and interests in engaging in politics (the supply of female candidates). In the analysis, the effect of the structural context is tested against the effect of political institutions. Statistical analysis shows that the structural context explains a relatively large part of the spatial variation until the 1980s. Thus, a more modernized context can be seen as favorable to female representation over time, even though the political institutions such as party ideology also have added some explanatory power. However, in the beginning of the 21st century, the explanatory power of both the structural context and the institutions is more modest, indicating that the explanatory variables are insufficient. A pooled time-series analysis confirms the overall result, thus supporting that the structural context is important to explain why female representation varies between the Norwegian municipalities during the post-war period.

  • 14.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Kvinnors politiska representation i ett jämförande perspektiv - nationell och lokal nivå2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this dissertation is to map and analyze the spatial and temporal variation in women’s political representation at both the national and local level. In the dissertation it is argued that women’s political representation is the outcome of the interplay between structures, institutions and actors. The perspective is a comparative one, in which quantitative analyses and more qualitative case-studies complement each other. When analysing spatial variation a mainly quantitative approach is taken, while the case-study approach is applied to the temporal variation.

    The first empirical chapter examines whether female representation in the lower houses of the world’s parliaments co-varies with other indicators of the political situation of women in order to ensure the validity of the analysis. In the second empirical chapter female representation in parliaments of the world during the post-war period is analyzed. In the third empirical chapter the focus narrows down to women’s political representation in Western Europe during the post-war period, where both the national and local level is analysed. The fourth empirical chapter consists of case studies of six countries. Sweden, Norway and the Netherlands feature high female representation; France, Greece and Ireland low female representation. In the fifth empirical chapter women’s political representation at the local level in Norway and Sweden is analysed during the post-war period. In the sixth empirical chapter the temporal variation in female representation in a number of Swedish municipalities is analysed, from the introduction of female suffrage in 1921 until 2002.

    The result is that both structures, institutions and actors are necessary to explain the spatial and temporal variation in female representation. There is no direct link between structures and female representation. The structure does affect the actors and co-varies with the institutions, but successful actors as entrepreneurs might boost female representation. Actors are important. The increase in female representation cannot be seen as an automatic process taking care of itself. Conscious actors are necessary both to affect and to monitor the development. An unfavourable structural context might be compensated for by actors and institutions which favour female representation.

  • 15.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Kvinnors politiska representation i svenska kommuner2011Ingår i: Nordisk kommunforskning: En forskningsöversikt med 113 projekt / [ed] Andreas Ivarsson, Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet , 2011, s. 30-35Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Kvinnors rösträtt och kvinnors politiska representation: Varför ett samband mellan "då" och "nu"?2008Ingår i: "Bortom rösträtt": Nordisk workshop om kön, politik och medborgarskap på Södertörns högskola, 12 juni, 2008Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Kvinnors vertikala marginalisering i kommunalpolitiken i den svenska kommunerna2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Partitypologier2015Ingår i: Partier och partisystem / [ed] Magnus Hagevi, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, s. 49-62Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Partitypologier2019Ingår i: Partier och partisystem / [ed] Magnus Hagevi, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 67-83Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Politiskt deltagande i stadsregioner. Är kontexten könsneutral?2017Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 119, nr 3, s. 521-498Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines the citizens’ political participation at local level in two Swedish city-regions. Theories of political participation claim that citizens’ resources, motivation and networks are crucial for political activism. Other theories state that the territorial context and political institutions matter as well. This indirect effect by the context is expected to be gendered, i.e. the effect is assumed to be different for women and men. The analysis is based on survey data for 3,200 citizens in two Swedish city-regions. The effect of the territorial context is investigated on several different forms of political participation, while controlling for individual factors and political institutions. The gendered effect is investigated by interaction variables. The result is that the territorial context do have a significant effect on most form of political participation and this effect is gendered. Individual factors have significant effects as expected while political institutions are unimportant.

  • 21.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Regeringsformen och jämställdheten: En granskning av könsperspektivet i Grundlagsutredningen2011Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 113, nr 3, s. 313-330Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish Committee on Constitutional Reform worked during the period 2004-2008. It was assigned to conduct a comprehensive review of the Instrument of Government, the fundamental law which regulates the governing of Sweden. A gender researcher was engaged by the Committee to make an analysis of the Instrument of Government and to propose necessary changes. In the end nothing was changed in the content of the law; instead the main the main result was the adoption of a gender-neutral language. In this article I show that that gender was basically a non-issue in the Committee. There are two main explanations for this. First, gender is the basis of a hierarchical power structure in society. Issues of gender tend to be seen as deviant and not prioritized. Thus, gender is not easily formulated as a constitutional rule. Second, the Swedish tradition of constitutional minimalism makes it difficult to incorporate new issues in the constitution, as this violates institutionalized norms and traditions. 

  • 22.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Social representativitet i den lokala demokratin: Partierna som politikens grindvakter?2015Ingår i: Låt fler forma framtiden!: Forskarantologi : Bilaga till betänkande av 2014 års demokratiutredning - delaktighet och jämlikt inflytande, Stockholm: Wolters Kluwer, 2015, s. 111-162Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige har internationellt sett haft en hög kvinnorepresentation i både riksdag och regering under flera decennier. Fortfarande ärdock majoriteten av de svenska politikerna män. Efter valet 2014 utgörs 56 procent av ledamöterna i såväl riksdagen som ikommunfullmäktige av män. Efter valet 2014 varierade kvinnorepresentationen i kommunfullmäktige från 29 procent i Örkelljungatill 58 procent i Nordanstig. Det är inte bara kvinnor som är underrepresenterade i politiken. Detsamma gäller även unga ochutrikes födda samt delvis även äldre.

    Den sociala representativiteten på den kommunala nivån är sällan i fokus på samma sätt som den nationella nivån inomsamhällsdebatt och forskning. Kvinnors politiska deltagande i kommunpolitiken är en i hög grad relevant fråga i Sverige.Kommunfullmäktige fattar många beslut som påverkar människors dagliga liv, och kanske kvinnors liv i högre grad än mäns.1Dessutom är kommunerna väldigt viktiga arbetsgivare för kvinnor. Enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU) är 39 procent av denkvinnliga arbetskraften sysselsatt inom den kommunala sektorn, jämfört med bara 12 procent av den manliga arbetskraften.

    Inom forskningen är det i dag relativt vedertaget att politikers sociala bakgrund kan ha betydelse för de politiska besluten. Att enviss social grupp är överrepresenterad i politiken innebär även en överrepresentation av vissa åsikter.2 Det finns i dag många studiersom på olika sätt har analyserat om kvinnors närvaro i politiken verkligen förändrar politikens utseende och innehåll. Vad dessakommer fram till kan sammanfattas enligt följande: För det första är det många politiska frågor som nästan bara förs fram av kvinnligapolitiker, t.ex. sådana som rör reproduktiv hälsa, sexualiserat våld, kvinnorepresentation, barnomsorg samt jämställdhet. För det andrakan kvinnor som grupp prioritera helt andra frågor än män som grupp. Kvinnor som grupp ser t.ex. ofta den offentliga sektorn somviktigare än vad män som grupp gör. För det tredje kan män och kvinnor ha olika intressen och prioriteringar i en och samma fråga,eftersom kvinnor och män lever under delvis olika samhälleliga villkor.

    En jämn könsrepresentation kan också betraktas som mer rättvis och demokratisk än en ojämn. De demokratiskt valdaförsamlingarna är demokratins hjärta och det är därför problematiskt om kvinnor och män inte deltar i dessa organ i ungefär sammautsträckning, oavsett om det beror på att kvinnor inte släpps in eller att kvinnor inte vill delta. I båda fallen är det att betrakta som attdemokratin inte fungerar till fullo. I vissa sammanhang pratar man därför om den moderna representativa demokratin som ”denofärdiga demokratin”.4 Dessutom riskerar en skev social representativitet att skada legitimiteten för det politiska systemet.Medborgarna kan se det som orättvist och odemokratiskt om politiken bara verkar vara till för vissa grupper.

    Det är de politiska partierna som rekryterar och nominerar kandidater inför allmänna val. Politiska partier brukar beskrivassom grindvakter, som bestämmer vilka som ska släppas in i politiken och inte.5 Syftet med denna rapport är att analysera densociala representativiteten i den lokala demokratin. I rapporten analyseras hur kvinnorepresentationen i kommunerna har utvecklatsöver tid samt vilken betydelse nomineringsprocessen i partierna har för den sociala representativiteten. I detta samman-hang uppmärksammasom partierna tillämpar könskvotering och andra åtgärder för att uppnå en jämnare könsfördelning. Den sociala representativitetenkommer även att diskuteras utifrån faktorer som ålder och etnisk mångfald.

    Rapporten baseras på en analys av valstatistik från SCB, partidokument och annat material från de politiska partierna på central nivå samt intervjuer med partiföreträdare i kommunernainför kommunalvalet 2010. Stora delar av materialet är insamlat och analyserat inom ramen för forskningsprojektet Nomineringsprocessensbetydelse för kvinnors politiska representation i kommunerna.

  • 23.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Women in Municipal Politics in Sweden: What Explains the Spatial Variation?2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Wide, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Women’s Political Representation around the Globe 1950-20052012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Wide, Jessika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Feltenius, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    En ren affärsangelägenhet?: Pensionärsorganisationerna i den marknadiserade äldreomsorgen2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka pensionärsorganisationernas deltagande och inflytandemöjligheter i den marknadiserade äldreomsorgen i kommunerna. Litteraturen om New Public Management (NPM) diskuterar olika effekter av marknadiseringen på organiserade intressens deltagande och inflytandemöjligheter i beslutsprocessen. Å ena sidan antas marknadiseringen påverka de organiserade intressena negativt. Organisationernas deltagande i beslutsprocessen bryter mot den betoning på effektivitet och medborgare som kund som dominerar inom NPM. Å andra sidan antas marknadiseringen inte ha denna effekt, d.v.s. de organiserade intressena förväntas delta på samma sätt som tidigare. Studien baseras på dels en enkätundersökning riktad till pensionärsorganisationer i kommuner där valfrihet införts inom hemtjänsten, dels intervjuer med pensionärsorganisationer, politiker och tjänstemän i fyra svenska kommuner med en marknadiserad äldreomsorg. Resultatet av enkäter och intervjuer tyder på att en marknadiserad äldreomsorg går att kombinera med ett deltagande av pensionärsorganisationerna i vissa kommuner, men det finns också tecken på att det motsatta förhållandet kan råda.

  • 26.
    Wide, Jessika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Gustafsson, Gunnel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Lokal demokrati i förändring: En översikt2001Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Wide, Jessika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Hudson, Christine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Den jämställda staden?: Om jämställdhet och delaktighet i stadsplaneringen2008Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektet »Jämställd planering« var ett samarbete mellan forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet och tjänstepersoner vid Samhällsbyggnadskontoret och Stadsledningskontoret, Umeå kommun. Projektet pågick från september 2007 till januari 2008 och finansierades av EU:s Strukturfonder Mål 1, Umeå kommun och Umeå universitet.

    Syftet med projektet var att hitta nya sätt att förbättra kvinnors delaktighet i samhällsplaneringen i samband med förnyelsen av översiktsplanefördjupning för centrala Umeå. Projektet bestod av såväl utåtriktade aktiviteter som forskning. Forskningsdelen bestod av två delstudier:

    • För det första genomfördes en kartläggning av andra svenska kommuners försök att öka kvinnors delaktighet i samhällsplaneringen.

    • För det andra hölls det idéseminarier med aktiva kvinnor från olika föreningar och organisationer i Umeå, där resultatet av kartläggningen användes som diskussionsunderlag.

    Utifrån resultatet av idéseminarierna togs det fram förslag på nya metoder för att öka kvinnors deltagande i samhällsplaneringen. Denna rapport är en summering av projektets resultat.

  • 28.
    Wide, Jessika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Hudson, Christine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Women taking place in the city?: diversity, inclusion and city planning2008Ingår i: Nordiska Kommunforskarkonferensen i Kristiansand, 28-30 november, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
1 - 28 av 28
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf