umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 35 av 35
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    En gemensam europeisk skogspolitik?: En integrationsteoretisk studie av ett politikområde på tillväxt2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation examines efforts to integrate a “new” policy sector – forest and forestry – into the European Union (EU). There is currently no legal foundation for a common forest policy and some member states (not least Sweden), as well as parts of the forestry sector, have been strongly opposed to one. At the same time, administrative units and structures within the EU have been created and they and some member states have promoted a common policy. This raises the question how can we understand and explain this?

    The purpose of this dissertation is to problematise, map and analyse mainly Swedish actors’ attitudes to efforts to create a common forest policy within the EU. The study is based on neofunctionalism, which is a classic theory of integration, but it uses newer theorising (from intergovernmentalism and modern versions of neofunctionalism) to address some of the weaknesses of the approach.

    I investigate the role, preferences and strategies of the main actors. This includes EU institutions and member states. I also map European industry interests and other associations, interest groups and active networks and study their role in the process. In these multi-national settings, I pay particular (although not exclusive) attention to their Swedish members. Within Sweden, I examine how governmental and non-governmental forest actors behave vis-à-vis the EU.

    The empirical investigation shows that some of Swedish actors, for example the private forest owners’ organisation and forest industries associations, have change their preferences and strate gies over time. They have come to believe that whether they like it or not, other policy areas affect forest and forestry both directly and indirectly. Because of this, they now take the position that it is better to promote a limited European forest policy rather than remaining aloof and risk the creation of a much more comprehensive and centralised policy. At the same time (and for now at least), the Swedish government and most party politicians remain opposed to any attempt to formalise a forest policy within the EU.

    This study contributes new knowledge about how new policy areas become integrated within EU, including knowledge about the roles that different actors can have in such processes. The results are of interest to researchers, decision makers and the interested public. They can also influence thinking about Sweden’s influence in, and relation to, EU forest policy.

    Based on the empirical results, my theoretical conclusion is that organised interests have an important role in the integration process. The integration process of forest and forestry is not driven by one actor, but by many different actors, who operate on different levels and who have different interests.

    This study shows that forest and forestry-related questions have come to the EU, and they will remain there. The important question for the future is not if there will be some kind of European level policy on forest and forestry, but rather what form European policy will take.

  • 2.
    Andersson, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Bergman, Torbjörn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Unionens byråkrater: kommissionen och de svenska statstjänstemännen2005Ingår i: EU och Sverige: ett sammanlänkat statsskick, Liber förlag, Malmö , 2005Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 3.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Does collaboration lead to sustainability?: A study of public–private partnerships in the Swedish mountains2017Ingår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 9, nr 10, artikel-id 1685Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The conflicts that are frequently manifested in the Swedish mountains often stem from the use and preservation of natural resources: resistance against protected area proposals, protests concerning the management of large carnivores, felling of old-growth forests, and disputes over who should be allowed to hunt or fish are commonplace. There are currently strong trends, both in national and international policy making, towards leaning on various forms of collaborative governance arrangements to deal with such policy failures. Consequently, various forms of partnerships have been initiated to promote more sustainable practices in mountain regions of Sweden. But to what extent does the creation of collaborative arrangements in natural resource management improve policy output and sustainability outcomes? To examine the issue, data was extracted from 47 semi-structured interviews with 39 project leaders and eight county officials, the sample being randomly selected from a database of 245 public-private collaborative projects in the Swedish mountains. The results indicate that partnerships do lead to improved sustainability – especially when it comes to social outcomes. There is, however, a need for more systematic follow-ups by practitioners, particularly on ecological outcomes where the country administrative boards should take a leading role and facilitate such evaluations in the future.

  • 4.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Grön översiktsplan i Vilhelmina kommun: Ett exempel på deltagande landskapsplanering2017Ingår i: Landskapsforum 2017 – Landskapsperspektiv i fysisk planering: Helhetssyn för hållbara lösningar / [ed] Anders Esselin, KSLA , 2017, Vol. 156, s. 21-22Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Slutrapport för projektet: hur kan skogens sociala värden bidra till en hållbar landsbygdsutveckling?2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    The Swedish forest sector's approach to a formalized forest policy within the EU2013Ingår i: Forest Policy and Economics, ISSN 1389-9341, E-ISSN 1872-7050, Vol. 26, s. 131-137Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper analyzes the Swedish forest sector's approach to a formalized forest policy within the EU; utilizing a revisited neo-functional framework focusing on cultivated spillover and non-governmental forest stakeholders' preferences and strategies. The study is based on in-depth interviews with central non-governmental representatives divided into four categories: forest owners, forest industry, environmental representatives and other representatives. The paper shows that, in spite of lacking interest and engagement in this issue on the Swedish government's side, the Swedish forest owners and the forest industry have made a U-turn and now welcome some form of formalized forest policy in the EU, as it would benefit their interests. They also believe they can influence the content of the integration process. This confirms the theoretical premise that organized interests, in this case non-governmental forestry stakeholders in Sweden, can act as pressure groups for further coordination and integration. National and transnational elites and their work in transnational networks and associations seem particularly important in this context.

  • 7.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Camilla, Sandström
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Public-private partnerships in a Swedish rural context: A policy tool for the authorities to achieve sustainable rural development?2017Ingår i: Journal of Rural Studies, ISSN 0743-0167, E-ISSN 1873-1392, Vol. 49, s. 58-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Public-private partnerships (PPPs) have become a popular tool for governing rural development in a European context. PPPs are often presented as significant solutions for increasing both the effectiveness (problem-solving capacity) and the legitimacy of sustainable rural governance in terms of participation and accountability. In Sweden, where PPPs have played a marginal role, due to the EU cohesion policy they are now gaining ground as a model for the governance and management of natural resources in rural areas. Previous research shows that the state remains crucial in governing the process of governance through partnerships, especially in a rural as opposed to an urban context, where the state plays an ongoing role in initiating, structuring, financing and regulating partnerships. Is this an example of the state trying to counterbalance the increased power of the private sector, or the opposite – that is, an attempt to reduce social exclusion and increase participation by promoting the interest of private actors in local development processes? Our study examines the critical role of the state in these partnerships. We focus on authorities in charge of natural resource management and rural development and assess the enabling role of the authorities in rural areas with a weak or dispersed private sector. Empirical data is collected via group interviews at a workshop in which key representatives from the authorities participated. We identify a number of potential challenges associated to PPPs in a rural context, and in light of this we clarify how the authorities engage in different types of partnership arrangements, as well as their capacity to facilitate these partnerships in attempt to enhance sustainable rural development.

  • 8.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Miljöpolitik: bilden av Sverige som föregångare i ett komplext politikområde2016Ingår i: Svensk politik och EU: hur svensk politik har förändrats av medlemskapet i EU / [ed] Daniel Silander & Mats Öhlén, Stockholm: Santérus Förlag, 2016, 1, s. 79-100Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 9.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Zachrisson, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Lokal samverkan i fjällens miljö- och naturresursförvaltning: var, när och hur behovet av lokal samverkan uppstår – samt om lokalt deltagande bidrar till hållbar utveckling i fjällen?2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Keskitalo, Carina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    How to Influence Forest-Related Issues in the European Union? Preferred Strategies among Swedish Forest Industry2013Ingår i: Forests, ISSN 1999-4907, E-ISSN 1999-4907, Vol. 4, nr 3, s. 693-709Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although forestry is not a regulated area in the European Union (EU), numerous decisions in other policy areas are related to forestry. However, its position outside of formal policy-making can result in the fact that actors, such as those within the forest industry, may have a larger role when compared to other policy sectors where the state system has an integrated role. This explorative study reviews the ways in which the forest industry in Sweden, one of the EU states with the most forest land, tries to protect and promote its interests on an EU-level. It concludes that a main way to influence  decision-making in the EU is through lobbying, through its own organisations and through the transnational trade association, The Confederation of European Paper Industries (CEPI). The study shows that collectively conducted lobbying is largely preferred which means that internal communication is important since lobbying at the EU-level is potentially limited by the diverging positions of trade association members as well as among the different trade associations themselves.

  • 11.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Kvastegård, Emma
    SLU.
    Forest social values in a Swedish rural context: The private forest owners' perspective2016Ingår i: Forest Policy and Economics, ISSN 1389-9341, E-ISSN 1872-7050, Vol. 65, s. 17-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The sustainability paradigm of the European Landscape Convention calls for increased involvement of all affected parties in combination with active leadership to promote social values. As a result, the Swedish Forest Agency (SFA) has requested further development of methods for broad consultation and active participation in order to strengthen the social values of forests. This paper aims to identify in particular the private forest owners' perceived need for collaboration and dialog regarding the social values of forests. The study's primary empirical data was derived from interviews with 40 private forest owners. A framework developed by Emerson et al. (2012) was applied to facilitate analysis of the forest owners' perceptions of procedural and institutional arrangements, existing leadership, the current level of knowledge and access to different types of resources. The paper identifies a need for the SFA to become more proactive and assume more of a leading role. The level of knowledge regarding social values was found to be quite low among the majority of the private forest owners. They wanted more information; they asked for increased support and advice, and they wanted to see improved coordination rather than collaboration on social values.

  • 12.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Nygaard, Vigdis
    Riseth, Jan Åge
    Camilla, Sandström
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    The institutionalisation of Sami interest in municipal comprehensive planning – a comparison between Norway and Sweden.2020Ingår i: International Indigenous Policy Journal, ISSN 1916-5781, Vol. 11, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 13.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Lindqvist, Sara
    SLU.
    Kvastegård, Emma
    SLU.
    (How) Can adaptive moose management contribute to sustainable rural development?2013Ingår i: Welcome to the Anthropocene! The Nordic Environmental Social Science Conference, 11‐13 June 2013: Abstracts / [ed] Boon, T.E., Anker, H.T., Lund, D.H., Sehested, K., University of Copenhagen , 2013, s. 154-154Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The concept of adaptive management (AM) is widely advocated as an alternative to traditional top-down management of natural resources around the world. In Sweden, however, AM has only recently been introduced to manage moose. Based on the analytical framework, developed by Pieter Glasbergen (2011), we study the AM of moose as a case of a partnership arrangement within the field of wildlife governance. We put particular attention on how adaptive moose management enables sustainable rural development, since hunting is considered to be an important source of recreation and livelihood in Swedish rural areas. We identify a number of challenges associated to the involved stakeholders’ abilities, willingness and understanding to implement the induced management system. We also emphasis the interactions between the different stakeholders on both vertical and horizontal levels, as well as the tradeoffs the new ecosystem based adaptive local management system generates for rural and urban areas.

  • 14.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Lindqvist, Sara
    SLU.
    Kvastegård, Emma
    SLU.
    Partnerships implementing ecosystem-based moose management in Sweden2014Ingår i: International Journal of Biodiversity Science, Ecosystem Services & Management, ISSN 2151-3732, E-ISSN 2151-3740, Vol. 10, nr 3, s. 228-239Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden is undergoing an extensive transformation from single species management towards ecosystem-based management. This study analyses the implementation of the new moose management system, focusing on the newly formed partnerships at ecosystem level (the moose management areas) and their potential to ease conflicts between participants and develop into sustainable collaborations that enable ecosystem-based management. Empirical evidence was obtained from semi-structured interviews with involved actors (hunters, landowners, wildlife managers and forest consultants) in five Swedish counties. Several challenges, based on the participants’ abilities, willingness and understanding needed to implement the new management system, were identified. Lack of funding, unclear roles and responsibilities appear to be the most serious issues. If these are not properly solved, then they have the potential to hamper and aggravate the implementation of the new management system, that is, the ecosystem-based management, as well as the partnership arrangement.

  • 15.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Lindqvist, Sara
    SLU.
    Kvastegård, Emma
    SLU.
    The agency-structure dialectic in moose management: communication as precondition for and outcome of adaptive co-management2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sténs, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Social values of forests and production of new goods and services: the views of Swedish family forest owners2018Ingår i: Small-scale Forestry, ISSN 1873-7617, E-ISSN 1873-7854, Vol. 17, nr 1, s. 125-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Forests are considered crucial assets for sustainable rural development, and contemporary forestry is an industry where production, environmental and social goals can – and should – be handled simultaneously. Swedish family forest owners (FFOs) are expected to both manage and conserve their forests for the benefit of the whole country, but there are contradictions between development and conservation and between traditional and alternative forms of utilization, representing dilemmas in rural areas. Tensions between urban and rural areas, between demands on what to produce and protect, are often linked to the FFOs’ views on opportunities for forest management. The aim of this study is to identify and analyse the extent to which FFOs perceive that social values have the ability to generate “new” goods and services as a supplement or alternative to traditional forestry, and to suggest how the forests might be managed to render high social values. Fifty-seven interviews were conducted with FFOs (both resident and non-resident). The results indicate that regardless of where they reside, FFOs have a multifunctional view of their forests and forest management, that the social values attached to forests can play an important role in the development of local recreation- and forest-based tourism activities, and in this respect they can enhance sustainable rural development. It is, however, not obvious who might start and develop these businesses, since there seems to be a lack of interest among the FFOs themselves.

  • 17.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Thellbro, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Deltagande planering – underlättar det samråd och utställning av en ny översiktsplan?2019Ingår i: PLAN, Vol. 73, nr 1-2, s. 53-56Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Thellbro, Camilla
    Stjernström, Olof
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Svensson, Johan
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Per
    Zachrisson, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Between protocol and reality: Swedish municipal comprehensive planning2018Ingår i: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 26, nr 1, s. 35-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Spatial planning using a landscape approach has been recognized as being essential for reconciling ecological, cultural and socioeconomic dimensions in sustainable development (SuD). Although embraced as a concept, there is a lack of planning tools capable of incorporating multi-level, multifunctional and multi-sectoral perspectives, especially in a rural context. The departure point in this paper is the legal requirements for municipal comprehensive planning (MCP) in Sweden and an e-mail survey about incentives, stakeholder involvement, policy integration and implementation in MCP in all 15 Swedish mountain municipalities. The purpose of this explorative study is to examine whether MCP could be a tool in planning for SuD. Results indicate a general lack of resources and a low status of MCP that affect, and even limit, stakeholder involvement, policy integration and implementation. However, legal requirements for MCP are targeted at SuD, and municipal personnel responsible for planning appreciate the potential of MCP. Therefore, there is potential to develop the MCP into an effective landscape planning tool. To accomplish this, the status of an active planning process has to be raised, the mandate of the local planning agency has to be secured, and residents and land users have to be involved throughout the planning process.

  • 19.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Thellbro, Camilla
    Zachrisson, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Svensson, Johan
    Implementing collaborative planning in the swedish mountains: The case of Vilhelmina2018Ingår i: WIT Transactions on Ecology and the Environment: Sustainable Development and Planning X, Southampto: WIT Press, 2018, Vol. 217, s. 781-796Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Critical appraisals have stressed the need for participation and social learning in spatial planning, and planning is now seen as a process of innovative collaboration by multiple actors. During such ‘collaborative planning’, various parties try to develop new inclusive strategies through dialog. Collaborative planning is a major strand of current planning theory and highlights the need for new methods that involve citizen participation. In Sweden, the realization of collaborative planning in practice remains elusive, and research on the subject is limited, so further studies are needed. Thus, in the project “Green planning: Vilhelmina as a testbed for innovative land use planning in the mountain region”, we tested and implemented methods for involving citizens and other land-use stakeholders in the process of developing Vilhelmina municipality’s comprehensive plan (MCP). This paper presents lessons learned from that process and data obtained from a set of focus groups, a workshop, surveys, and personal communication. From these activities in the Swedish mountain region, we learned that collaborative practices have both pros and cons that must be addressed for practical realization of the widely embraced ideal of collaborative planning.

  • 20.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Widman, Ulrika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eriksson, Max
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Svenska skogsägares syn på skogens sociala värden2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Zachrisson, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Lokal samverkan i fjällen: strategier för att minska konflikter inom miljö- och naturresursförvaltning2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Zachrisson, Anna
    Svensson, Johan
    Thellbro, Camilla
    Grön översiktsplanering i fjäll- och fjällnära landskap: Deltagande planering för en innovativ och hållbar översiktsplan för Vilhelmina kommun2018Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Översiktsplaneringen i fjällkommunerna skulle kunna vara det självklara verktyget i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet "Storslagen fjällmiljö". Kommunen har som lokal myndighet en central roll i hållbar utveckling och översiktsplaneringen ska, per definition, hantera markanvändningsfrågor i ett landskapsperspektiv. Detta sker dock inte i någon större utsträckning idag och därför finns ett stort behov av att utveckla bättre metoder och processer för att göra det kommunala planeringsverktyget mer nytänkande, kunskapsbaserat och förutseende.

    I Vilhelmina kommun har forskarna tillsammans med myndigheter, lokala aktörer och kommunmedborgare utvecklat metoder för att ta fram en grön översiktsplan. Översiktsplanen baseras på uthållig markanvändning och omfattar faktiska natur- och kulturvärden, såväl som nuvarande och framtida förutsättningar för strategisk planering för hur olika intressen kan samsas i fjällandskapet. I projektet analyseras möjligheter och hinder en process av detta slag möter, metoder för att uppnå ett ökat engagemang och en större lokal medverkan i planprocessen.

    Arbetet med den gröna översiktsplanen har resulterat i ett samrådsdokument som antagits av politikerna i Vilhelmina kommun. Rapporten redovisar en stegvis modell av planeringsprocessen som ska kunna ligga till grund för liknande processer även i andra fjällkommuner och/eller landsbygdskommuner med stora landskaps- och naturtillgångar. Exempel på lärdomar är att tidigt och kontinuerligt förankra det deltagande planeringsarbetet gentemot den lokala politiken och att deltagandeprocesser måste få ta tid.

  • 23. Carlsson, Julia
    et al.
    Lidestav, Gun
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Svensson, Johan
    Nordström, Eva-Maria
    Att planera för hela skogslandskapet: utmaningar och möjligheter2016Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Skogens många värden behöver samplaneras och sättas i sitt sammanhang utifrån ett landskapsperspektiv. Vi intervjuade skogsägare och skogliga intressenter om hur de ser på skogens värden, äganderätten och skogspolitiska förutsättningar, samt synen på att samarbeta och ta hänsyn till varandras intressen. Vi utgår från behov identifierade i planeringsprocesser som inkluderar många deltagare och intressen, när det gäller att förbättrakommunikation, information och mötesplatser. Vi ser tre möjliga verktyg för att skapa förutsättningar för ett landskapsperspektiv i planeringen av skogens värden: en landskapslots, en samverkansarena, samt utformningen och användandet av skogsbruksplanen.

  • 24. Carlsson, Julia
    et al.
    Lidestav, Gun
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Svensson, Johan
    Nordström, Eva-Maria
    Opportunites for Integrated Landscape Planning: the Broker, the Arena, the Tool2017Ingår i: Landscape Online, ISSN 1865-1542, E-ISSN 1865-1542, Vol. 55, s. 1-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As an integrated social and ecological system, the forest landscape includes multiple values. The need for a landscape approach in land use planning is being increasingly advocated in research, policy and practice. This paper explores how institutional conditions in the forest policy and management sector can be developed to meet demands for a multifunctional landscape perspective. Departing from obstacles recognised in collaborative planning literature, we build an analytical framework which is operationalised in a Swedish context at municipal level. Our case illustrating this is Vilhelmina Model Forest, where actual barriers and opportunities for a multiple-value landscape approach are identified through 32 semi-structured interviews displaying stakeholders’ views on forest values, ownership rights and willingness to consider multiple values, forest policy and management premises, and collaboration. As an opportunity to overcome the barriers, we suggest and discuss three key components by which an integrated landscape planning approach could be realized in forest management planning: the need for a landscape coordinator (broker), the need for a collaborative forum (arena), and the development of the existing forest management plan into an advanced multifunctional landscape plan (tool).

  • 25.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Learning through on-going evaluation of EIP-Agri in Sweden2017Ingår i: Proceedings of the XXVII Congress. Uneven processes of Rural Change: On Diversity, Knowledge and Justice / [ed] Kristina Svels, Krakow, 2017, s. 186-188Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Miljand, Matilda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Mancheva, Irina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Tio års erfarenheter med LONA – lokala naturvårdssatsningen: Intresse, deltagande och lärande inom naturvård och friluftsliv2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    LONA har nu pågått i över tio år, och den stora majoriteten av kommunerna i Sverige har sökt och även fått bidrag. Därmed utgör LONA den största nationella satsningen hittills för att åstadkomma ett breddat intresse och ökat lokalt initiativtagande i arbetet med lokal naturvård och friluftsliv – helt i linje med regeringens intention och i enlighet med internationella åtaganden. Syftet att involvera fler olika lokala aktörer i naturvårdsarbetet har nåtts genom att mer än hälften av kommunerna gjort detta i stor utsträckning eller helt och hållet i sina beviljade LONA-projekt.

    De LONA-åtgärder som beviljats berör de flesta nationella miljömålen, men som förväntat dominerar Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö. De flesta åtgärderna är relativt små, den typiska åtgärden har en total budget, inklusive egenfinansiering, om cirka 56 000 kr. Omkring en tredjedel av projekten inkluderar ideella föreningar, vilka möjliggjorts genom att ideellt arbete får räknas som medfinansiering. Både projektens storlek och andelen projekt med ideella samarbetspartners har varit relativt stabilt över åren.

    De flesta LONA-projekten handlar om framtagande av underlag, informationsspridning eller kunskapsuppbyggnad medan en tredjedel rör restaurering, skydd och förvaltning. Under perioden 2010-2016 har en viss minskning av insatser riktade mot människa/friluftsliv skett till förmån för insatser riktade mot naturvärden – trots den ökade politiska prioriteringen av lokalt friluftsliv. Åtgärder riktade mot kulturvärden liksom områdesskydd utgör en marginell andel. Betydligt fler än hälften av LONAprojekten berör tätortsnära områden i linje med regeringens ambitioner, men vi ser också att mindre kommuner i glesbygden lyckats väl att stå sig i konkurrensen om LONA-medel. Av de projekt som beviljats medel drivs majoriteten av en kommun, följt av kommun och förening i samverkan och därefter av en ideell förening.

    Inriktningen på LONA-projekten varierar endast marginellt beroende på vem som driver projektet. Även om samtliga län har kommuner som beviljats medel utmärker sig Skåne, Västra Götalands och Stockholms län med både flest LONA-projekt och beviljade medel.

    LONA-stödet är mycket uppskattat bland kommunerna, där åtta av tio kommuner anser att LONA i stor utsträckning eller helt och hållet stämmer överens med den egna kommunens behov av stöd vad gäller naturvård. Motsvarande siffra för friluftsliv är sju av tio kommuner. För många större kommuner är LONA visserligen ett välkommet tillskott, men utgör inte en förutsättning för kommunens arbete med naturvård och friluftsliv. I många mindre kommuner är LONA helt avgörande för att de ska kunna satsa på lokalt naturvårds- och friluftsarbete. Fördelningen av medel har skett så att dessa kommuner också beviljats mest bidrag räknat per invånare. Flertalet kommuner uppger att LONA utgör en väsentlig del av kommunens budget för naturvård, medan budgetandelen är något mindre för friluftsliv. Särskilt i kommuner som har förmånen att ha en kommunekolog har LONA starkt bidragit till att fler insatser inom naturvård och friluftsliv blir genomförda. LONA-programmet tillåter att ett och samma projekt finansieras med olika stödformer såsom Landsbygdsprogrammet och LIFE, så länge som enskilda åtgärder som har fått LONA-bidrag inte medfinansieras av dessa anslag. Genom möjligheten att kombinera olika stödformer har LONA fått ytterligare mervärde. Majoriteten av kommunerna framhåller fördelen med LONA är att det är relativt enkelt att söka, särskilt i jämförelse med EU-stöd.

    Deltagandet av externa aktörer i lokala naturvårds- och friluftslivsprojekt har ökat genom LONA, men vi ser också att det finns en skillnad mellan större och mindre kommuner i detta avseende. Mindre kommuner har ofta begränsade egna resurser vilket gör att de gärna tar hjälp av ideella föreningar, medan många större kommuner har möjlighet att driva projekten helt själva. Vissa kommuner väljer därför medvetet att inte involvera externa aktörer. Vår undersökning tyder på att när det gäller involvering av ideella organisationer är det kanske snarare skilda arbetssätt än regler som påverkar. Regelverket har dock viss påverkan på involveringen av privata företag, som också mer sällan finns med i projekten, eftersom vissa frågetecken kring hur vinstdrivande företag kan driva respektive medverka i LONA-projekt fortsatt återstår att reda ut.

    Kommunekologer, och då särskilt i större kommuner, är starkt drivande inom LONAarbetet, följt av andra kommunala tjänstemän och ideella organisationer inom miljö och naturvård, fiskevård, byalag m.m. I mindre kommuner finns en starkare tendens att ideella föreningar tar initiativ till och engagerar sig både i naturvårds- och friluftslivsprojekten jämfört med stora kommuner. Inom naturvården finns redan etablerade nätverk att vända sig till, medan det inom friluftslivet i högre grad handlar om att skapa nya nätverk för att skapa och genomföra LONA-projekt. Kommunal samordning och samarbete via kommunförbund lyfts fram som värdefullt av flera kommuner, och en generell trend är att samverkan och kunskapsutbyte mellan kommuner har ökat över tid. Även kommunernas kontakter med olika lokala nätverk har ökat.

    Det finns ett fortsatt stort upplevt behov av att skydda fler tätortsnära områden, och LONA ses som mycket viktigt för det långsiktiga arbetet både för naturvård och friluftsliv. LONA upplevs särskilt viktigt för det långsiktiga arbetet för friluftsliv, medan det inom naturvården också finns en del andra stödformer att tillgå. Särskilt de mindre kommunerna har fått möjlighet genom LONA att arbeta med tätortsnära natur, och där kan LONA-stödet vara helt avgörande. En stor mängd naturområden har gjorts tillgängliga och blivit populära besöksmål. Uppmärksamhet i lokala media ger mersmak både bland tjänstemän och politiker, vilket gör att frågorna hamnat på kommunens agenda. Lärandet har ökat, och då särskilt i naturvårdsfrågor. Många kommuner har upprättat naturvårdsprogram och friluftsplaner baserade på kunskapsunderlag framtagna inom ramen för olika typer av LONA-projekt, vilket bidrar till långsiktighet. LONA har även bidragit till att en mängd naturskolor och naturpedagogik i förskolor fått resurser, vilket även det har potentialen att långsiktigt påverka barnens förståelse och upplevelser av naturen. Bilden av LONAs effekter på lite längre sikt är dock splittrad, där särskilt intresset för att inrätta fler lokala naturreservat inte verkar ha ökat särskilt mycket generellt sett, och endast en tredjedel av kommunerna uppger att tillgängligheten i skyddade naturområden har ökat. Likaså finns en risk att mer kontinuerlig skötsel och återkommande åtgärder för naturvård och friluftsliv inte blir av, särskilt i mindre kommuner där kommunens budget har svårt att räcka till. Vi bör komma ihåg att LONA-projekten generellt är små och att man inte kan förvänta sig att de löser alla prioriteringsproblem hos kommuner med knapp ekonomi.

    Samtidigt pekar allt på att LONA har haft en positiv inverkan på intresset för naturvård och friluftsliv hos kommunala politiker och ännu mer hos allmänheten. Detta har resulterat i ökade resurser för lokalt naturvårdsarbete, medan friluftslivsbudgeten stärkts i mindre grad. Det ökade intresset har också gjort att naturvård respektive friluftsliv nu upplevs integrerats bättre i kommunernas översiktsplanering än tidigare. Dessutom har skolornas och förskolornas nyttjande av tätortsnära naturområden ökat genom att kommunerna satsar mer än tidigare på projekt kopplade till lärande. Slutligen ser vi att LONA har stimulerat till att skapa projekt som riktar sig till nyanlända svenskar, även om det fortfarande bara är vissa kommuner som nyttjat LONA för detta ändamål är det möjligt att vi får se mer av detta framöver.

    Det har varit en stark betoning inom LONA på lärande och erfarenhetsutbyte, och Naturvårdsverket och länsstyrelserna har bidragit till informationsspridning och vägledning med flera olika metoder. I vår utvärdering ingick att analysera hur dessa fungerat. En allmän bild är att det funnits ett aktivt stöd under hela programtiden som uppskattats stort, och att kommunerna därmed haft tillgång till information om både tidigare projekt, goda exempel, relevant expertis och arenor för erfarenhetsutbyte. De olika vägledningsmetoderna kompletterar varandra och riktar sig till olika målgrupper.

    Sammantaget har både länsstyrelsernas LONA-handläggare och kommunernas kontaktpersoner upplevt Naturvårdsverkets metoder som ändamålsenliga och viktiga för att skapa delaktighet, kunskap och förståelse för vad LONA kan och bör åstadkomma.

  • 27.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Zachrisson, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Incentives for collaborative governance: top-down and bottom-up initiatives in the Swedish mountain region2015Ingår i: Mountain Research and Development Journal, ISSN 0276-4741, E-ISSN 1994-7151, Vol. 35, nr 3, s. 289-298Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Governance collaborations between public and private partners are increasingly used to promote sustainable mountain development, yet information is limited on their nature and precise extent. This article analyzes collaboration on environment and natural resource management in Swedish mountain communities to critically assess the kinds of issues these efforts address, how they evolve, who leads them, and what functional patterns they exhibit based on Margerum's (2008) typology of action, organizational, and policy collaboration. Based on official documents, interviews, and the records of 245 collaborative projects, we explore the role of the state, how perceptions of policy failure may inspire collaboration, and the opportunities that European Union funds have created. Bottom-up collaborations, most of which are relatively recent, usually have an action and sometimes an organizational function. Top-down collaborations, however, are usually organizational or policy oriented. Our findings suggest that top-down and bottom-up collaborations are complementary in situations with considerable conflict over time and where public policies have partly failed, such as for nature protection and reindeer grazing. In less contested areas, such as rural development, improving tracks and access, recreation, and fishing, there is more bottom-up, action-oriented collaboration. State support, especially in the form of funding, is central to explaining the emergence of bottom-up action collaboration. Our findings show that the state both initiates and coordinates policy networks and retains a great deal of power over the nature and functioning of collaborative governance. A practical consequence is that there is great overlap—aggravated by sectorized approaches—that creates a heavy workload for some regional partners.

  • 28.
    Lindqvist, Sara
    et al.
    SLU.
    Camilla, Sandström
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Kvastegård, Emma
    SLU.
    The changing role of hunting in Sweden: From subsistence to ecosystem stewardship?2014Ingår i: Alces, ISSN 0835-5851, Vol. 50, s. 35-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although hunting served traditionally to supply game meat, and that is still important in Sweden, recreation is the most common reason for hunting moose (Alces alces) today. Hunting also serves an important management purpose in regulating moose populations to control crop and forest damage. This study used semi-structured interviews with key stakeholders and officials involved in the recently implemented ecosystem-based, adaptive local moose management system where hunters and landowners become environmental stewards responsible for managing moose in context with forest damage, vehicular collisions, large carnivores, and biodiversity. Our study found that participation and collaboration in reaching management objectives was perceived as positive by stakeholders, although their stewardship is jeopardized if specific management responsibilities are not clarified regarding monitoring. Further, it is important to find long-term funding solutions for monitoring activities that are critical for adequate data collection and to support the stakeholder role as steward. The importance of monitoring must be communicated to individual hunters and landowners to achieve an ecosystem-based moose management system that effectively incorporates both social and ecological values.

  • 29.
    Sténs, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Nordström, Eva-Maria
    Swedish University of Agricultural Sciences.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Fries, Clas
    Skogsstyrelsen.
    Johansson, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    In the eye of the stakeholder: the challenges of governing social forest values2016Ingår i: Ambio, ISSN 0044-7447, E-ISSN 1654-7209, Vol. 45, nr 2, s. 87-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines which kinds of social benefits derived from forests are emphasised by Swedish stakeholders and what governance modes and management tools they accept. Our study shows that there exists a great variety among stakeholders’ perceptions of forests’ social values, where tourism and recreation is the most common reference. There are also differences in preferred governance modes and management where biomass and bioenergy sectors advocate business as usual (i.e. framework regulations and voluntarism) and other stakeholders demand rigid tools (i.e. coercion and targeting) and improved landscape planning. This divide will have implications for future policy orientations and require deliberative policy processes and improved dialogue among stakeholders and authorities. We suggest that there is a potential for these improvements, since actors from almost all stakeholder groups support local influence on governance and management, acknowledged and maintained either by the authorities, i.e. targeting, or by the stakeholders themselves, i.e. voluntarism.

  • 30.
    Thellbro, Camilla
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Drivers for public-private partnerships in sustainable natural resource management – lessons from the Swedish mountain region2018Ingår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 10, nr 11, artikel-id 3914Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden’s mountain areas are sensitive ecosystems that are used by a wide range of stakeholders, and this raises multiple sustainability concerns. Collaborative governance solutions are becoming increasingly common in such situations to promote more sustainable practices. While the Swedish mountain area is indeed a hot spot for different forms of public–private partnerships (PPPs) related to natural resources management, as yet, little is known about the shaping of participation, leadership, and implementation of these processes. What are the drivers for implementing collaborative environmental partnerships, do the drivers differ, and if so, how? What role does the specific context play in the design of these PPPs? Are the PPPs useful, and if so, for what? To analyse those issues, we conducted 38 semi-structured interviews with project leaders from a sample randomly selected from a database of 245 public–private collaborative projects in the Swedish mountains. Our results indicate that consequential incentives in the form of funding and previous successful collaborations seem to be the major drivers for such partnerships. A critical discussion of the possibilities and limitations of public–private forms of governance in rural mountain areas adds to the ongoing debate on the performance of environmental PPPs in a regional context.

  • 31.
    Widman, Ulrika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Partnerships potential for protecting forests social valuesManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Widman, Ulrika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Protecting forests’ social values through partnerships2017Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research, ISSN 0282-7581, E-ISSN 1651-1891, Vol. 32, nr 7, s. 633-644Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores the potential of public–private partnerships to contribute to the resolution of decision-making dilemmas concerning private goods that also provide public services. We focus on forests that deliver many ecosystem services and are important for biodiversity, which pose problems regarding the values that should be considered in their protection and exploitation. Conflicts between the interests and values concerned (or at least prioritization difficulties) will arise and their satisfactory resolution will require some kind of collaboration between governmental authorities and private forest owners. Thus, the Swedish Forest Agency has initiated a pilot project on a new form of such partnerships, Nature Conservation Agreements for social values, which are considered as a case study here. We use an adapted version of the Ladder of Partnership Activity, which includes theoretical constructs such as context, perceptions and motives, creation of collaborative advantages and the constitution of rules, to see if and how these partnerships can enhance an embedded governance system, by enabling the actors to address collective problems in a mutually satisfactory manner. Our results contribute knowledge on how the governance of forests can be designed, and the kinds of values that could be included to spur the implementation of partnerships.

  • 33.
    Zachrisson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    EIP-Agri – lärdomar från första åren: Halvtidsrapport från den löpande lärande utvärderingen av EIP-Agri med fokus på dess införande och uppstart2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    EIP-Agri är ett nytt innovationsstöd inom landsbygdsprogrammet med fokus på jordbruk, trädgårds- och rennäring. Två typer av stöd kan beviljas: stöd för att bilda en innovationsgrupp samt stöd till att genomföra ett innovationsprojekt (med full finansiering). Inom ramen för utvärderingen har främst rutiner, regler, roller med mera vid införandet av detta nya stöd undersökts, och olika typer av genomförandeproblem, samt hur de förebyggs och/eller undviks, analyserats.

    Gruppbildnings- och genomförandestöd

    Möjligheten att söka gruppbildningsstöd är en stor styrka. Regeringen börse över om detta kan utökas/stärkas ytterligare i kommande programperiod. Genomförandestödet upplevs som krävande att söka och Jordbruksverket börta fram en specifik e-ansökan. Kraven bör sänkas något, för att t ex öka flexibiliteten kring budgeten. Förtydligade beslutskriterier bör göras mer tillgängliga. Innovationssupporten kan rikta mer stöd mot resurssvaga aktörer för att öka antalet som går vidare från grupp- till genomförandestöd. Sociala och organisatoriska innovationer är mycket få och borde uppmuntras i högre grad. Kopplingen till forskningsprojekt kan stärkas.

    Handläggningen av ansökningar

    En majoritet av de sökande är övervägande missnöjda med ansökningsprocessen, då handläggningstiden är lång och kraven på ansökan höga med många kompletteringar. Sen utbetalning av medel upplevs också som ett hinder för många. Här måste fortsatta insatser till för att effektivisera och förkorta handläggningen internt på Jordbruksverket samt i relation till innovationssupportens rådgivning.

    Roller och samordning

    Rollfördelningen mellan Jordbruksverkets handläggare, Rådgivande urvalskommittén och innovationssupporten har diskuterats internt och förtydligats allteftersom. Särskilt samordningen och erfarenhetsutbytet har stärkts. Tolkningen av begreppet innovation och beslutskriterier varierar fortsatt något, men samstämmigheten i vad som kommuniceras till sökande har gradvis förbättrats. Fortsatt kalibrering och interaktion är dock nödvändig.

    Koppling till andra innovationssatsningar

    Begränsad information om EIP-Agri har nått innovationskontoren. EIP-Agri bör kommuniceras via andra/kompletterande kanaler. Erfarenheter från andra liknande innovationsprogram bör också komma EIP-Agri till del för att utveckla möjliga synergier och säkra att innovationerna kommer ut på marknaden. Målgruppen för och syftet med EIP-Agri bör därmed förtydligas och kommuniceras mer strategiskt.

    Planerad effektutvärdering

    Under 2019–2021 förväntas utvärderingen svara på frågor om programmetbidragit till relevanta innovationer i relation till målen. Nuvarande rapportering liksom de breda och otydliga målen samt kriterierna ger dock begränsade möjligheter att värdera dessa effekter. Utvecklade datasystem och förtydligade mål och kriterier krävs.

  • 34.
    Zachrisson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    EIP-Agri – lärdomar från första åren: Halvtidsrapport från den löpande lärande utvärderingen av EIP-Agri med fokus på dess införande och uppstart. Bilagor2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Zachrisson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    When Public Officers Take the Lead in Collaborative Governance: To Confirm, Consult, Facilitate or Negotiate?2018Ingår i: Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2001-7405, E-ISSN 2001-7413, Vol. 22, nr 4, s. 21-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Governments are investing considerable time and resources in the field of collaborative governance as it proliferates throughout many sectors, and how public officers choose to respond to these developments therefore becomes an important question. The increased public involvement that collaborative governance brings is often more costly than traditional forms of governance, while the outcomes are highly uncertain. For these reasons, it is important that collaborative governance is only used when really warranted, and the various forms that it can take should be carefully designed. In this study, we apply a typology of collaboration strategies to examine firstly, the circumstances under which leading officers at four county administrative boards in the Swedish mountain region decide to lead collaboration, and secondly what collaboration strategies they then apply. This study is based on 20 interviews with key officers, and 39 interviews with project leaders of public-private collaborations in the area of natural resource management in the region. We find that officers should take trust levels into account when designing collaboration strategies, not least the lack of official trust. Strategies are found to be not mutually exclusive but complementary, and officers employ several at the same time. Interestingly, the results of this study show that – somewhat counter-intuitively – distrust is a driver for officers to initiate collaboration, a conclusion which questions the common view that more trust unequivocally translates into more participation.

1 - 35 av 35
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf