umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ericson-Lidman, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Renström, Anna-Stina
    Hospital of Skellefteå City.
    Åhlin, Johan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Strandberg, Gunilla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Relatives' perceptions of residents' life in a municipal care facility for older people with a focus on quality of life and care environment2015Ingår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 10, nr 3, s. 160-169Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Relatives' perceptions of their older loved one's living conditions at residential care facilities are poorly described in interviews. Older persons often find it difficult to make their voices heard and an alternative is to ask a relative who knows the person well to express their views.

    AIM: This study aimed to describe relatives' perceptions of residents' life in a municipal care facility for older people with a focus on quality of life and care environment.

    DESIGN: A qualitative study design was used. Data were collected through nine interviews with six relatives of older people living in a residential care facility.

    METHODS: The interviews were recorded, transcribed and analysed using content analysis.

    RESULTS: The analysis resulted in three main themes and eight subthemes. The main themes were: Residents' life/quality of life is perceived to be in the hands of the care providers, Residents' disabilities and lack of stimulation are perceived to threaten their quality of life, and The secure climate in the residence is perceived to be coloured by Death's waiting room.

    CONCLUSIONS: The study emphasizes the importance of cocreating a constructive dependency and to take on the challenge of creating a feeling of at-homeness for each resident. It is important to be aware that what relatives perceive as monotony and passivity may be a problem for some residents, but not for all.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE: This study highlights the need to create a powerful partnership between relatives, care providers and residents to enhance the quality of life for residents. Every single meeting is important and makes a difference for the resident. Care providers might need to support relatives to understand that the last phase of life might be about focusing inwardly and reflecting on one's whole life as a way to end it.

  • 2.
    Ericson-Lidman, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Åhlin, Johan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Assessments of stress of conscience, perceptions of conscience, burnout, and social support before and after implementation of a participatory action-research-based intervention2017Ingår i: Clinical Nursing Research, ISSN 1054-7738, E-ISSN 1552-3799, Vol. 26, nr 2, s. 205-223Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Interventions aiming to constructively address stress of conscience are rare. The aim of the study was to compare assessments of stress of conscience, perceptions of conscience, burnout, and social support among health care personnel (HCP) working in municipal residential care of older adults, before and after participation in a participatory action research (PAR) intervention aiming to learn to constructively deal with troubled conscience. Questionnaire data were collected at baseline and at follow-up (1-year interval; n = 29). Descriptive statistics and nonparametric statistical tests were used to make comparisons between baseline and follow-up. HCP gave significantly higher scores to the question, "Are your work achievements appreciated by your immediate superior?" at follow-up compared with baseline. No significant differences in levels of stress of conscience and burnout at follow-up were found. The results suggested that a PAR intervention aiming to learn HCP to deal with their troubled conscience in difficult situations could be partially successful.

  • 3.
    Johan, Åhlin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Strandberg, Gunilla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Astrid, Norberg
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Ersta Sköndal Högskola, Ersta Sköndal University College .
    Ternestedt, Britt-Marie
    Ersta Sköndal Högskola, Ersta Sköndal University College .
    Ericson-Lidman, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Care providers’ narrated experiences of working in private residential care for older people during downsizing and reorganisation with focus on troubled conscienceArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 4.
    Åhlin, Johan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Stress of conscience and burnout among healthcare personnel working in residential care of older people2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Denna avhandling var en del av forskningsprojektet ”Samvetsstress och utbrändhet bland personal inom äldreomsorg”, vid Umeå universitet. Resultat har visat att det finns samband mellan samvetsstress, syn på samvete, utbrändhet och socialt stöd. Inga longitudinella studier som undersöker dessa samband har utförts tidigare och därför är det inte känt hur dessa samband kan utvecklas över tid. Det är inte heller känt hur samvetsstress och andra betydelsefulla fenomen kan variera mellan organisationer eftersom jämförande studier saknas. Det är viktigt att organisera vården av äldre personer på ett sådant sätt att vårdpersonal kan hålla sig friska på sina arbetsplatser, i synnerhet med tanke på att andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Studier har visat att samvetsstress är relaterat med vårdpersonalens välbefinnande och kvaliteten på den vård de tillhandahåller. För att utveckla åtgärder mot samvetsstress är det viktigt att få en djupare förståelse om aspekter i det dagliga arbetet som kan generera dåligt samvete hos vårdpersonal.

    SyfteDet övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva, jämföra och undersöka longitudinella samband mellan samvetsstress, syn på samvete, utbrändhet, socialt stöd och personcentrerad vård bland vårdpersonal som arbetar inom två olika organisationer för äldreomsorg. Syftet innefattade även att fördjupa förståelsen av betydelsefulla aspekter som genererar dåligt samvete inom båda organisationerna. Baserat på den framväxande kunskapen från forskningsprogrammet och resultaten från delstudierna І och ІІ framkom det att viktiga aspekter som kan generera dåligt samvete var att arbeta med riktlinjer och att arbeta i tider av nedskärning och omorganisering.

    Metod Studierna Ι och ΙΙ baseras på kvantitativa metoder, en med longitudinell design (Ι) och en med tvärsnittsstudie design (ΙΙ).  Studierna ΙΙΙ och IV baseras på kvalitativ metod. Deltagarna i delstudie Ι bestod av vårdpersonal som arbetade inom en offentlig organisation för äldreomsorg lokaliserad i en liten stad i norra Sverige (baseline n = 488, uppföljning n = 277). Deltagarna i delstudie ΙΙ var all vårdpersonal som arbetade inom två olika organisationer för äldreomsorg valda att vara så olika varandra som möjligt gällande olika karaktäristika. Den ena organisationen hade privat driftsform och var belägen i en stor stad i södra Sverige (n = 98), baseline data från studie Ι (n = 488) användes beträffande den andra organisationen. Delstudierna ΙΙΙ (n = 8) och IV (n = 7) bestod av vårdpersonal som arbetar inom samma offentliga organisation (ΙΙΙ) och privata organisation (IV) som i delstudierna Ι och ΙΙ. Kvantitativt data analyserades med ‘partiel least squares regression’ och ‘jackknife’ approximativa t-tester, hierarkisk klusteranalys med ‘multiscale bootstrap resampling’, beskrivande statistik, hypotestester, olika effektmått, konfidensintervall. Kvalitativa data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat Huvudresultaten visade att vårdpersonal skattade högre nivåer av samvetsstress jämfört med vad som har rapporterats i andra studier. Resultaten visade att uppfatta sitt samvete som en börda, höga nivåer av emotionell utmattning och cynism samt att bevittna störande konflikter mellan medarbetare var positivt korrelerat med samvetsstress. Trots stora skillnader gällande organisationernas karaktäristika var sambanden mellan samvetsstress och att uppfatta sitt samvete som en börda samt utbrändhet samstämmiga. Kvinnor skattade högre nivåer av samvetsstress och mindre socialt stöd från sina arbetskamrater jämfört med män.  Denna avhandling ger också nya insikter om hur arbete i enlighet med riktlinjer och under tider av nedskärningar och omorganisering kan vara en tung börda för vårdpersonal att bära och hur det kan generera dåligt samvete. Den övergripande förståelsen av vårdpersonalens erfarenhet av riktlinjer i det dagliga arbetet visade att vårdpersonalen kämpar för att göra sitt bästa, prioriterar mellan svårbegripliga riktlinjer samtidigt som boendes behov hålls i förgrunden. Vårdpersonalen beskrev hur dom upplevde att riktlinjer kommer från ovan, är kontrollerande och inte tillräckligt förankrade.  De beskrev också hur riktlinjer tar tid från de boende, krockar med varandra, saknar praktisk nytta och komplicerar omvårdnaden samt utmanar det egna omdömet. Den övergripande förståelsen av vårdpersonalens erfarenheter av att arbeta under tider av nedskärningar och omorganisering visade att vårdpersonalen uppfattar sig själv som bakbundna mellan rådande omständigheter att ge omvårdnad och vad deras samvete förmedlar. Vårdpersonalen upplevde sig vara utan gott ledarskap och förändrade arbetsvillkor som utmattande och aktiverade samvetet. Vårdpersonalen uttryckte också hur de fick dåligt samvete när de upplevde att arbetsförhållandena försämrade vårdkvaliteten.

    Slutsatser Eftersom det förefaller viktigt att förstå resultaten utifrån ett samhälls- och organisationsperspektiv likväl som ur ett individperspektiv utförs reflektioner av resultaten utifrån en omvårdnadsmodell. Resultat i denna avhandling visar att det är viktigt att ge vårdpersonalen möjligheter att på sin arbetsplats följa och uttrycka vad deras samvete säger för att effekterna av samvetsstress ska mildras. Stöd, kunskap, engagemang, tid och övriga resurser är faktorer av betydelse som kan hjälpa vårdpersonal att arbeta mer konstruktivt med riktlinjer i sitt dagliga arbete. Resultaten visar att i tider präglade av nedskärningar och omorganisering är det viktigt med ledarskap som främjar vårdpersonals känslor av engagemang, trygghet och gemenskap för att en del av vårdpersonalens betungande erfarenheter ska kunna lindras. En övergripande förståelse av resultaten är att det förefaller vara av vikt att äldreomsorgen organiseras på ett sådant sätt att sjuksköterskor och chefer har möjlighet att vara tillgängliga i vårdpersonalens dagliga praktiska arbete. Vårdpersonal behöver stödjande och tillgängliga ledare som kan hjälpa till att lösa olika former av arbetsrelaterade problem och att göra prioriteringar i den dagliga omvårdnaden. Detta förefaller vara av vikt oavsett om prioriteringarna är mellan riktlinjer och boendes behov eller en konsekvens av en av en alltmer stressig arbetsmiljö under tider av nedskärningar och omorganisering. Ytterligare studier behövs för att undersöka vikten av genus i relation till samvetsstress och om olika former av stöd behövs för kvinnor och män i syfte att mildra effekterna av samvetsstress. Det behövs fler longitudinella ‘multilevel’ studier för att kunna undersöka hur organisationers karaktäristiska kan påverka vårdpersonalens nivåer av samvetsstress.

  • 5.
    Åhlin, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ericson-Lidman, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Eriksson, Sture
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Strandberg, Gunilla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Longitudinal relationships between stress of conscience and concepts of importance2013Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 20, nr 8, s. 927-942Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this observational longitudinal cohort study was to describe relationships over time between degrees of stress of conscience, perceptions of conscience, burnout scores and assessments of person-centred climate and social support among healthcare personnel working in municipal care of older people. This study was performed among registered nurses and nurse assistants (n = 488). Data were collected on two occasions. Results show that perceiving one's conscience as a burden, having feelings of emotional exhaustion and depersonalization and noticing disturbing conflicts between co-workers were positively associated with stress of conscience. No significant changes were observed during the year under study, but degrees of stress of conscience and burnout scores were higher than in previous studies, suggesting that downsizing and increased workloads can negatively affect healthcare personnel. Following and expressing one's conscience in one's work, and perceiving social support from superiors are of importance in buffering the effects of stress of conscience.

  • 6.
    Åhlin, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ericson-Lidman, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Ersta Skondal Univ Coll, Stockholm, Sweden.
    Strandberg, Gunilla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    A comparison of assessments and relationships of stress of conscience, perceptions of conscience, burnout and social support between healthcare personnel working at two different organizations for care of older people2015Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 29, nr 2, s. 277-287Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this cross-sectional, descriptive study was to compare assessments and relationships of stress of conscience, perceptions of conscience, burnout and social support between healthcare personnel (HCP) working in two different organisations for care of older people.

    METHODS: This cross-sectional, descriptive comparative study was performed among Registered Nurses and nurse assistants working in two different organisations (n(1)  = 98, n(2)  = 488) for residential care of older people. The organisations were chosen to be as different as possible, and data were collected using four different questionnaires. Hierarchical cluster analysis with multiscale bootstrap resampling was used to compare the associations between all items in the questionnaires. Descriptive statistics, 95% confidence intervals, chi-squared tests, Cohen's d, Cramer's V and the φ coefficient were all used to judge differences between the organisations.

    RESULTS: The associations between stress of conscience, perceiving one's conscience as a burden, and burnout were similar in both organisations. Perceiving one's conscience as far too strict and having a troubled conscience from being unable to live up to one's standards were associated with stress of conscience and burnout in one organisation. Women had higher levels of stress of conscience and reported lower social support from co-workers compared with men.

    CONCLUSIONS: This study shows that associations between perceptions of conscience, stress of conscience and burnout are common experiences that are similar among HCP despite great differences in the characteristics of organisations. It can be burdensome for HCP to be unable to realise their ambitions to provide good care, and sex/gender can be an important factor to consider in the development of measures against the negative effects of stress of conscience. More studies are needed about how HCP's ambition to provide good care and sex/gender are related to perceptions of conscience, stress of conscience and burnout.

  • 7.
    Åhlin, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ericson-Lidman, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Health Care Sciences, Ersta Sköndal University College, Stockholm.
    Strandberg, Gunilla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Care providers' experiences of guidelines in daily work at a municipal residential care facility for older people2014Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 2, s. 355-363Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Guidelines are used as a way of promoting high-quality health care. Most research concerning guidelines has focused on physician behaviour and to improve one specific aspect of care. Care providers working within municipal residential care of older people have described that working with multiple guidelines sometimes exposed them to contradictory demands and trouble their conscience.

    AIM: To describe care providers' narrated experiences of guidelines in daily work at a municipal residential care facility for older people.

    DESIGN: A qualitative descriptive design was adopted.

    METHODS: Interviews with eight care providers were carried out between February and March 2012 and analysed by qualitative content analysis.

    RESULTS: Care providers described experiences that guidelines are coming from above and are controlling and not sufficiently anchored at their workplace. Furthermore, they described guidelines as stealing time from residents, colliding with each other, lacking practical use and complicating care, and challenging care providers' judgment. The overall understanding is that care providers describe experiences of struggling to do their best, prioritising between arcane guidelines while keeping the residents' needs in the foreground.

    CONCLUSION: In order to prevent fragmented use, guidelines have to be coordinated and adapted to the reality of daily practice before implementation. It seems essential to provide opportunities for discussions between care providers, registered nurses and management about how to make guidelines work within their daily practice. Sufficient support, knowledge and involvement are likely key issues that can help care providers to constructively work according to guidelines and thus, by extension, improve the quality of care.

  • 8.
    Åhlin, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ericson-Lidman, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Strandberg, Gunilla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Revalidation of the perceptions of conscience questionnaire (PCQ) and the stress of conscience questionnaire (SCQ)2012Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 19, nr 2, s. 220-232Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Perceptions of Conscience Questionnaire (PCQ) and the Stress of Conscience Questionnaire (SCQ) have previously been developed and validated within the 'Stress of Conscience Study'. The aim was to revalidate these two questionnaires, including two additional, theoretically and empirically significant items, on a sample of healthcare personnel working in direct contact with patients. The sample consisted of 503 healthcare personnel. To test variation and distribution among the answers, descriptive statistics, item analysis and principal component analysis (PCA) were used to examine the underlying factor structure of the questionnaires. Support for adding the new item to the PCQ was found. No support was found for adding the new item to the SCQ. Both questionnaires can be regarded as valid for Swedish settings but can be improved by rephrasing some of the PCQ items and by adding items about private life to the SCQ.

  • 9.
    Åhlin, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Strandberg, Gunilla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Health Care Sciences, Ersta Sköndal University College, Sweden.
    Ternestedt, Britt-Marie
    Ericson-Lidman, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Care providers’ narrated experiences of working in private non-profit residential care for older people during downsizing and reorganisation, focusing on troubled conscience2017Ingår i: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 37, nr 4, s. 177-185Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Knowledge about care providers’ experiences of working in residential care of older people during times of downsizing and reorganisation is scarce, and it is not known whether/how their conscience is influenced by such changes. The aim was to describe care providers’ experiences of working in private residential care for older people during downsizing and reorganisation, focusing on troubled conscience. This study adopted a qualitative descriptive design based on interviews with seven care providers. A qualitative content analysis was used. The overall understanding was revealed as perceiving oneself as pinioned in between current circumstances to provide care and what one’s conscience conveyed. Care providers perceived: deteriorating working conditions as exhausting, downsizing and reorganisation as triggering one’s conscience when collaborating, troubled conscience when downsizing and reorganisation decrease the quality of care, and good management as crucial during downsizing and reorganisation. The results highlight that adequate communication strategies, well-functioning leadership and opportunities to know together and share what one’s conscience tells are aspects that need consideration.

1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf