umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Kardakis, Therese
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Strengthening lifestyle interventions in primary health care: the challenge of change and implementation of guidelines in clinical practice2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Levnadsvanor som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet är riskfaktorer för att utveckla kroniska sjukdomar, vilka orsakar de flesta dödsfallen i världen. Ohälsa och dess följdsjukdomar utmanar också samhällen och hälsosystem världen över p.g.a. de höga kostnader som de medför. För att förbättra situationen så försöker regeringar och organisationer förändra hälso- och sjukvårdens perspektiv till att fokusera mer på hälsa och att arbeta med effektiva interventioner för att förebygga och att förändra människors ohälsosamma vanor. År 2011 i Sverige, publicerades nationella kliniska riktlinjer för vårdens arbete med att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av patienters ohälsosamma levnadsvanor. Det är dock välkänt hur svårt det är att förändra klinisk praxis och att introducera riktlinjer, och interventioner på området hälsa i sjukvården brottas med specifika utmaningar. Det övergripande syftet med den här avhandlingen har varit att bidra till en bättre förståelse av komplexiteten i att hälsoorientera primärvården, och att utforska förutsättningarna till att implementera kliniska riktlinjer för att stödja förändring av patienters levnadsvanor. De mer specifika syftena var: att (I) utforska hur implementeringsutmaningarna behandlades i utvecklingsprocessen av riktlinjerna ; att (II) undersöka dimensioner av beredskapen för förändring i primärvården för att implementera riktlinjerna om levnadsvanor inkluderande aspekter av interventionen själv samt kontexten ; att (III) utforska i vilken utsträckning hälsoprofessionerna arbetar med levnadsvanor i primärvården, och att beskriva deras kunskap, attityder och uppfattat organisatoriskt stöd för livsstilsinterventioner ; att (IV) i en två-årig uppföljning utvärdera utvecklingen av arbetet med levnadsvanor i primärvården, och användningen av de specifika nationella riktlinjerna för levnadsvanor.

    Metod och resultat: En intervjustudie med riktlinjeutvecklare på nationell nivå (n = 7) visade att många utmaningar för implementeringen av riktlinjerna identifierades och bemöttes under utvecklingsprocessen i fyra teman av strategier: breda överenskommelser och konsensus om inriktning och syfte, systematiskt och aktivt inkluderande av stakeholders, formaliserad och strukturerad utvecklingsprocess, öppenhet och insyn utvecklingsprocess. Samtidigt utmanade dock riktlinjerna om livsstilsinterventioner Socialstyrelsens utvecklingmodell p.g.a. deras förebyggande och icke sjukdomsspecifika fokus (I). En multipel fallstudie med nyckelpersoner ansvariga för implementeringen av riktlinjerna i sjukvårdsorganisationerna (n = 10) samt vårdpersonal och chefer (n = 340), visade på gynnsamma villkor för förändring i båda organisationerna rörande förändringsfokus (d.v.s. hälsoorientering) och den specifika interventionen (d.v.s. riktlinjer om metoder för att stödja förändring av ohälsosamma levnadsvanor). Stödet för förändring och lärande visade på något svagare resultat, likaså formen för förändringen d.v.s. nationella riktlinjer i allmänhet. Faktorer i den yttre kontexten visade sig kunna påverka prioritering av och optimalt val av tidpunkt för interventionen, likaså betydande skillnader i uppfattningar mellan yrkesgrupperna (II). En tvärsnittsstudie bland läkare och sjuksköterskor (n = 315) i primärvården visade att de har en positiv attityd och en god kunskapsnivå om metoder för livsstilsförändring. Både kunskapsnivå och i vilken utsträckning man arbetar med patienters livsstil skiljer sig mellan yrkesgrupper. Organisatoriskt stöd som nationella riktlinjer och utvecklandet av primärvårdens samarbete med intressenter i närområdet identifierades som viktigt för att förbättra arbetet med livsstil interventioner (III). En longitudinell undersökning bland vårdpersonal visade att användning av metoder för att förändra patientens vanor beträffande tobaksbruk och riskbruk av alkohol har ökat över tid, och att sjuksköterskorna arbetar i högre utsträckning med alla fyra levnadsvanorna än i tidigare. Implementeringen av de nationella riktlinjerna för levnadsvanor hade inte kommit så långt vid det andra mättillfället, och stora skillnader visade sig i hur läkare och sköterskor ser på riktlinjer och i vilken utsträckning de använder dem (IV).

    Slutsats: Hälsofrämjande och prevention skiljer sig på många sätt från mer traditionella fält inom medicinen. För att stärka implementeringen av det här viktiga (men ej akuta) fältet i hälso- och sjukvården, så måste det först av allt prioriteras på alla nivåer! Resultatet visar på ett svagt upptag av riktlinjerna för livsstilsinterventioner i klinisk praxis, och lämnar utrymme till förbättring. Aspekter av resultatet som presenteras i avhandlingen kan vägleda fortsatt utveckling och implementering av hälsoorientering och riktlinjer för livsstilsinterventioner inom primärvården, samt användas för att påverka policy, praxis och framtida forskning. Det gäller framför allt aspekter av utveckling av nationella riktlinjer på området; hälso- och sjukvårdsorganisationernas beredskap till förändring; hälsoprofessionernas attityder, kunskap och i vilken utsträckning de arbetar med livsstilsinterventioner och riktlinjer.

  • 2.
    Kardakis, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Medical Management Centre, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Jerdén, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Center for Clinical Research Dalarna, Falun, Sweden; School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Nyström, Monica E.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Medical Management Centre, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Weinehall, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Johansson, Helene
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Implementation of clinical practice guidelines on lifestyle interventions in Swedish primary healthcare: a two-year follow up2018Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 18, artikel-id 227Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Implementation of interventions concerning prevention and health promotion in health care has faced particular challenges resulting in a low frequency and quality of these services. In November 2011, the Swedish National Board of Health and Welfare released national clinical practice guidelines to counteract patients' unhealthy lifestyle habits. Drawing on the results of a previous study as a point of departure, the aim of this two-year follow up was to assess the progress of work with lifestyle interventions in primary healthcare as well as the uptake and usage of the new guidelines on lifestyle interventions in clinical practice. Methods: Longitudinal study among health professionals with survey at baseline and 2 years later. Development over time and differences between professional groups were calculated with Pearson chi-square test. Results: Eighteen percent of the physicians reported to use the clinical practice guidelines, compared to 58% of the nurses. Nurses were also more likely to consider them as a support in their work than physicians did. Over time, health professionals usage of methods to change patients' tobacco habits and hazardous use of alcohol had increased, and the nurses worked to a higher extent than before with all four lifestyles. Knowledge on methods for lifestyle change was generally high; however, there was room for improvement concerning methods on alcohol, unhealthy eating and counselling. Forty-one percent reported to possess thorough knowledge of counselling skills. Conclusions: Even if the uptake and usage of the CPGs on lifestyle interventions so far is low, the participants reported more frequent counselling on patients' lifestyle changes concerning use of tobacco and hazardous use of alcohol. However, these findings should be evaluated acknowledging the possibility of selection bias in favour of health promotion and lifestyle guidance, and the loss of one study site in the follow up. Furthermore, this study indicates important differences in physicians and nurses' attitudes to and use of the guidelines, where the nurses reported working to a higher extent with all four lifestyles compared to the first study. These findings suggest further investigations on the implementation process in clinical practice, and the physicians' uptake and use of the CPGs.

  • 3.
    Kardakis, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Jerdén, Lars
    Nyström, Monica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Weinehall, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Johansson, Helene
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Implementation of clinical guidelines on lifestyle in primary health care - a two-year follow upIngår i: Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 4.
    Kardakis, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Johansson, Helene
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Richter-Sundberg, Linda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Garvare, Rickard
    Weinehall, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Nyström, Monica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Assessing context and intervention specific organisational readiness for change: Preparing primary healthcare for clinical practice guidelines on lifestyle interventionsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Kardakis, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Sundberg, Linda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap.
    Nyström, Monica
    Medical Management Centre, Department of Learning, Informatics, Management & Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm Sweden .
    Garvare, Rickard
    Luleå tekniska universitet.
    Weinehall, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Utveckling och implementering av kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvården: en litteraturöversikt2011Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Clinical practice guidelines are frequently developed to enhance quality in health care. However implementation is complex and often only partially completed. Our aim was to investigate and to analyze factors that are important to the development and implementation of clinical practice guidelines. We systematically searched for relevant papers in Pubmed. The results indicate that successful development of guidelines often is characterized by its use of multidisciplinary development groups and systematic literature review methods. Implementation of guidelines requires a planned multifaceted strategy based on analysis of organizational and individual readiness, as well as on the availability of necessary resources and a supportive leadership.

  • 6.
    Kardakis, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Weinehall, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Jerdén, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Nyström, Monica E
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Johansson, Helene
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Lifestyle interventions in primary health care: professional and organizational challenges2014Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 24, nr 1, s. 79-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Interventions that support patient efforts at lifestyle changes that reduce tobacco use, hazardous use of alcohol, unhealthy eating habits and insufficient physical activity represent important areas of development for health care. Current research shows that it is challenging to reorient health care toward health promotion. The aim of this study was to explore the extent of health care professional work with lifestyle interventions in Swedish primary health care, and to describe professional knowledge, attitudes and perceived organizational support for lifestyle interventions.

    METHODS: The study is based on a cross-sectional Web-based survey directed at general practitioners, other physicians, residents, public health nurses and registered nurses (n = 315) in primary health care.

    RESULTS: Fifty-nine percent of the participants indicated that lifestyle interventions were a substantial part of their duties. A majority (77%) would like to work more with patient lifestyles. Health professionals generally reported a thorough knowledge of lifestyle intervention methods for disease prevention. Significant differences between professional groups were found with regard to specific knowledge and extent of work with lifestyle interventions. Alcohol was the least addressed lifestyle habit. Management was supportive, but structures to sustain work with lifestyle interventions were scarce, and a need for national guidelines was identified.

    CONCLUSIONS: Health professionals reported thorough knowledge and positive attitudes toward lifestyle interventions. When planning for further implementation of lifestyle interventions in primary health care, differences between professional groups in knowledge, extent of work with promotion of healthy lifestyles and lifestyle issues and provision of organizational support such as national guidelines should be considered.

  • 7.
    Richter-Sundberg, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Medical Management Centre, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Kardakis, Therese
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Medical Management Centre, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Weinehall, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Garvare, Rickard
    Nyström, Monica E
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Medical Management Centre, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Addressing implementation challenges during guideline development - A case study of Swedish national guidelines for methods of preventing disease.2015Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 15, nr 1, s. 19-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundMany of the world¿s life threatening diseases (e.g. cancer, heart disease, stroke) could be prevented by eliminating life-style habits such as tobacco use, unhealthy diet, physical inactivity and excessive alcohol use. Incorporating evidence-based research on methods to change unhealthy lifestyle habits in clinical practice would be equally valuable. However gaps between guideline development and implementation are well documented, with implications for health care quality, safety and effectiveness. The development phase of guidelines has been shown to be important both for the quality in guideline content and for the success of implementation. There are, however, indications that guidelines related to general disease prevention methods encounter specific barriers compared to guidelines that are diagnosis-specific. In 2011 the Swedish National board for Health and Welfare launched guidelines with a preventive scope. The aim of this study was to investigate how implementation challenges were addressed during the development process of these disease preventive guidelines.MethodsSeven semi-structured interviews were conducted with members of the guideline development management group. Archival data detailing the guideline development process were also collected and used in the analysis. Qualitative data were analysed using content analysis as the analytical framework.ResultsThe study identified several strategies and approaches that were used to address implementation challenges during guideline development. Four themes emerged from the analysis: broad agreements and consensus about scope and purpose; a formalized and structured development procedure; systematic and active involvement of stakeholders; and openness and transparency in the specific guideline development procedure. Additional factors concerning the scope of prevention and the work environment of guideline developers were perceived to influence the possibilities to address implementation issues.ConclusionsThis case study provides examples of how guideline developers perceive and approach the issue of implementation during the development and early launch of prevention guidelines. Models for guideline development could benefit from an initial assessment of how the guideline topic, its target context and stakeholders will affect the upcoming implementation.

  • 8.
    Weinehall, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Nyström, Monica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Karolinska Institutet.
    Garvare, Rickard
    Luleå tekniska universitet.
    Johansson, Helene
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Kardakis, Therese
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Sundberg, Linda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Höög, Elisabet
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Nyström, Berit
    Staben för verksamhetsutveckling, Västerbottens läns landsting.
    Nationella Riktlinjer för vårdens hälsofrämjande arbete: utmaningen att gå från evidens till klinisk tillämpning. Slutrapport från Vinnvårdsprojekt A2008-0252014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf