umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Allard, Christina
    et al.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Cocq, Coppélie
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Hjortfors, Lis-Mari
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Jacobsson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap.
    Ledman, Anna-Lill
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Löf, Annette
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Johansson Lönn, Eva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Moen, Jon
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Nilsson, Lena Maria
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Nordin, Gabriella
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Norlin, Björn
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Outakoski, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Reimerson, Elsa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Moa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Storm Mienna, Christina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Svonni, Charlotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Vinka, Mikael
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby2015Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.

  • 2.
    Ledman, Anna-Lill
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Löf, Annette
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sandström, Moa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sehlin Macneil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Åsa, Össbo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Vänd på perspektiven Umeå20142013Ingår i: Västerbottens Kuriren, ISSN 1104-0246Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Ledman, Anna-Lill
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sehlin Macneil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Saba Persson, Jenny
    Rättighetscentrum Västerbotten, Umeå, Sweden.
    Samiskt fokus en viktig markering för öppenhet2014Ingår i: Västerbottens Kuriren, ISSN 1104-0246Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Löf, Annette
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Andersson, Tore
    Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet.
    Horstkotte, Tim
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Ledman, Anna-Lill
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sehlin Macneil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nilsson, Lena Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Näringsforskning.
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Okunskap om samisk kultur grogrund för strukturell diskriminering2013Ingår i: Västerbottens-Kuriren, ISSN 1104-0246Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Extractive Violence on Indigenous Country: sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Konflikter och maktrelationer mellan utvinningsindustrier och urfolksgrupper får ofta förödande konsekvenser för urfolken. På grund av assymetriska maktförhållanden mellan urfolk och majoritetssamhällen som råder på de flesta ställen i världen utsätts många urfolk systematiskt för rättighetskränkningar. Många urfolksgrupper kämpar idag för att bevara sina marker eftersom urfolks perspektiv och kopplingar till marken ofta förminskas eller ignoreras när de står i motsättning till extraktiva ideologier. Även om extraktivism och påverkan på urfolk och urfolksgrupper varit fokus för tidigare studier saknas forskning som utgår från urfolkens perspektiv.

    Denna avhandling är en internationell jämförelse med syfte att, från nya synvinklar, belysa konfliktsituationer och asymmetriska maktrelationer som orsakats av extraktivism på urfolks marker. Avhandlingen jämför och kontrasterar två fallstudier som utförts med Laevas č earru (sameby) i norra Sverige och Adnyamathanha-folket i delstaten South Australia. I fallstudien som utförts tillsammans med Laevas č earru ingår en grupp av totalt sex forskningsdeltagare, fyra män och två kvinnor. Det var dock framför allt två forskningsdeltagare som intervjuades med anledning av den konfliktsituation mellan Laevas č earru och gruvbolaget LKAB, som står i fokus för artikel I i avhandlingen. I den australiska fallstudien, som utförts tillsammans med Adnyamathanha-folket, ingår en grupp av sju forskningsdeltagare bestående av fyra kvinnor och tre män. Denna studie, artikel II, behandlar Adnyamathanhafolkets kamp mot de australiska och sydaustraliska regeringarnas förslag om att inrätta kärnavfallsdepåer på Adnyamathanhas marker. För att inhämta material användes yarning (en typ av intervjumetod) och för att återge forskningsdeltagarnas ord så rättvisande möjligt inkluderades ett antal direktcitat i texterna. För att möjliggöra en mer djupgående analys av forskningsdeltagarnas upplevelser av konflikter med utvinningsindustrier och förespråkare för extraktivism, inklusive regeringar och stater, användes Johan Galtungs modell, känd som Galtungs våldstriangel, som analysverktyg. Galtungs modell innefattar strukturellt, kulturellt och direkt våld. Direkt våld definieras som fysiskt våld eller hot om fysiskt våld, strukturellt våld utgörs av orättvisa och diskriminerande samhällsstrukturer och kulturellt våld är de attityder som får det strukturella och således även det direkta våldet att te sig legitimt. Föreliggande avhandling introducerar även konceptet extraktivt våld som ett komplement till Galtungs modell där xvi det ersätter direkt våld. Jag definierar extraktivt våld som en typ av direkt våld mot människor och/eller djur och natur orsakat av extraktivism som framför allt påverkar människor med starka kopplingar till sina marker. Extraktivism förstås här som alla typer av aktiviteter som extraherar stora mängder av resurser från marker och människor, exempelvis gruvdrift, skogsbruk, fiske, lantbruk och turism. I forskningsdeltagarnas utsagor identifierades ett antal nyckelteman. Dessa teman uppvisade både likheter och skillnader beroende på deltagarnas olika situationer och förutsättningar. Det mest framträdande temat på båda kontinenterna var dock ”connection to Country” eller kopplingar till marken. Båda grupperna beskrev hur marken och deras förhållande till den innefattade historia, kunskap, traditioner och kultur. För Adnyamathanhagruppen var det mest centrala att rädda och bevara heliga platser som hotas av extraktivism och för Laevas č earru sågs renskötseln och bevarandet av markerna för renarnas skull som det mest väsentliga.

    Avhandlingens resultat visar att även om de former av kulturellt, strukturellt och extraktivt våld som forskningsdeltagarna upplevde varierade, var effekterna av våldet slående lika. Båda grupperna identifierade extraktivt våld, understött av strukturellt och kulturellt våld, som hot mot fortlevnaden av deras samhällen och kulturer. Resultaten pekar även på vikten av att urfolkens perspektiv inkluderas och blir hörda om konflikttransformering mellan utvinningsindustrier och urfolk ska kunna uppnås.

  • 6.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Forskning, utredning och medling: Frågan om medling i marktvister mellan renskötare och markägare i Sverige2006Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I början av 2006 utkom Gränsdragningskommissionen för renskötselområdets betänkande, Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14). I utredningen inkluderades ett förslag om inrättandet av ett utrednings- och medlingsinstitut som skulle verka för att lösa marktvister mellan renskötare och markägare i Sverige. Mot bakgrund av detta förslag har Centrum för Samisk forskning vid Umeå universitet tagit fram en rapport kring frågorna om utredning och medling i marktvister.

  • 7.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Förtryck leder till lateralt våld2017Ingår i: Samefolket, ISSN 0346-0320, nr 7Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Let's name it: identifying cultural, structural and extractive violence in Indigenous and extractive industry relations2018Ingår i: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, Vol. 12, nr 2, s. 81-103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article on conflict and power relations between extractive industries and Indigenous groups in Sweden and Australia draws on two case studies to compare situations for Laevas reindeer herding Sami community in Northern Sweden and Adnyamathanha Traditional Owners in South Australia. In this international comparison the analysis, based on the research participants’ narratives, employs Johan Galtung’s concepts of cultural and structural violence as analytical tools to further explore and contrast the participants’ experiences of interactions with extractive industries and industrial proponents. In addition, this study introduces extractive violence – defined as a form of direct violence but relating specifically to extractivism and Indigenous peoples – as a complement to Galtung’s model, known as the violence triangle. The results show that although the expressions of cultural, structural and extractive violence experienced by the two Indigenous communities varied, the impacts were strikingly similar. Both communities identified extractive violence, supported by structural and cultural violence, as threats to the continuation of their entire cultures. The study also shows that in order to address violence against Indigenous peoples, Indigenous and decolonising perspectives must be taken into account.

  • 9.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Människan och marken: Om extraktivt våld på urfolks marker2018Ingår i: Tidskriften Ord&Bild, ISSN 0030-4492, nr 2-3, s. 34-39Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    On Equal Terms?: exploring Traditional Owners' Views Regarding Radioactive Waste Dumps on Adnyamathanha Country2016Ingår i: Journal of Australian Indigenous Issues, ISSN 1440-5202, Vol. 19, nr 3, s. 95-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores Adnyamathanha Traditional Owners’ experiences of the South Australian Nuclear Fuel Cycle Royal Commission consultation process and the Australian Government’s nomination process for nuclear repository sites. The study investigates how structural and cultural violence is manifested in the relations between the Australian and South Australian Governments and members of the Adnyamathanha community. Structural violence includes power inequality, injustices and corruption built into social systems. Cultural violence means discriminatory attitudes and beliefs that justify and legitimise structural violence. The results show that structural violence is manifested in several ways including lack of information and language services as well as government representatives approaching individuals rather than the community. Cultural violence is demonstrated as discriminatory, colonial and racist attitudes and actions resulting in flawed consultation processes. The study concludes that in order to address structural and cultural violence Indigenous experiences and opinions must be heard and taken seriously.

  • 11.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Shafted: a case of cultural and structural violence in the power relations between a Sami community and a mining company in northern Sweden2015Ingår i: Ethnologia Scandinavica, ISSN 0348-9698, E-ISSN 0348-9698, Vol. 45, s. 73-88Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the summer of 2013 a conflict between a mining company and a group of protesters took place in Gállok (Kallak) in northern Sweden. The conflict brought a long-standing debate to the surface about the so-called Swedish mining boom and its impact on both natural environments and the traditional Sami livelihood, reindeer herding. This article explores the power relations and structural and cultural violence experienced by members of a sameby (a Sami reindeer herding community) in its relations with the Swedish government-owned mining company LKAB. The study centres around the events that took place before and during the creation of an opinion piece, published in a Swedish national tabloid, involving both parties. The analysis uses two of the sameby members’ narratives to describe their experiences in order to investigate the power relations, which are then analysed using peace researcher Johan Galtung’s theories on structural and cultural violence. 

  • 12.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Undermining the resource ground: Extractive violence on Laevas and Adnyamathanha land2019Ingår i: Natural resource conflicts and sustainable development / [ed] E. Gunilla Almered Olsson and Pernille Gooch, Routledge, 2019, s. 99-113Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Asymmetric natural resource conflicts between extractive industries and Indigenous groups often have devastating consequences for Indigenous peoples. Due to colonial societal structures, where Indigenous perspectives on land management are frequently trivialised or ignored in favour of extractivist ideologies, many Indigenous groups are struggling to maintain their lands. This chapter draws on two case studies to compare situations of conflicts connected to natural resource exploitation, experienced by Laevas reindeer herding Sami community in northern Sweden and Adnyamathanha Traditional Owners in South Australia. The chapter builds on my PhD research where I introduced the concept of extractive violence as a complement to Galtung's violence triangle. Through building an analysis on concepts including connection to country, asymmetric conflict and extractive violence, deeper understandings of conflicts between extractive industries and Indigenous communities can be created. The chapter concludes that in order to achieve conflict transformation and address the violent structures many Indigenous groups are subjected to, the asymmetric power relations must be altered through the inclusion of Indigenous perspectives.

  • 13.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Vad är urfolksmetodologier?2014Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 23, nr 1, s. 50-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Inga, Niila
    Laevas čearru .
    Extraktivt våld och urfolks koppling till mark2019Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 1-2, s. 42-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Extractive violence on Indigenous peoples’ lands is not only a violation against nature but also a violation against Indigenous peoples who experience close connection to land. This paper explores how Australian Aboriginal people and reindeer herding Sámi in Sweden connect with their lands and how these connections are threatened by extractivism. Extractive activities cause destruction of reindeer grazing lands and interrupts reindeer migratory patterns. The reindeer is the backbone of Sámi history, culture and society and is the foundation for language and traditional Sámi livelihoods. Reindeer herding Sámi communities in Sweden depend on the reindeer to exercise their rights to land, as the rights are connected to reindeer grazing. In Australia, where Indigenous peoples can be awarded certain land rights through Native Title, they are nonetheless still fighting to become recognized in the Australian constitution. Many Indigenous Australians also desperately work to save sacred sites from destruction due to extractivism. This creates complex dynamics between connection to land, rights and extractivism on Indigenous lands.

  • 15.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Inga, Niila
    Laevas čearru .
    Extraktivt våld och urfolks koppling till mark2019Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 28, nr 1-2, s. 42-51Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna artikel är en omarbetad version av en presentation som hölls av författarna vid konferensen La Responsabilité de Protéger. Écologie et Dignité (The responsibility to protect. Ecology and dignity) vid Université Laval i Quebec i början av oktober 2017. Kristina Sehlin MacNeil och Niila Inga lärde känna varandra som forskare och forskningsdeltagare under Kristinas avhandlingsarbete, vilket avslutades i februari 2017. De har sedan dess inbjudits att tala tillsammans vid en rad olika konferenser. Detta är deras första gemensamma publikation, samt den första artikeln på svenska som behandlar Sehlin MacNeils resultat från hennes avhandling Extractive Violence on Indigeneous Country (2017), där hon med utgång i begreppet ”Extraktivt våld” diskuterar om urfolks perspektiv på marken och på kopplingen mellan människa och mark.

  • 16.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Lawrence, Rebecca
    Stockholms universitet.
    Samiska frågor i gruvdebatten 2013: nya utrymmen för ohörda diskurser?2017Ingår i: Samisk kamp: kulturförmedling och rättviserörelse / [ed] Marianne Liliequist och Coppélie Cocq, Umeå: Bokförlaget h:ström - Text & Kultur, 2017, s. 140-161Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sommaren 2013 präglades Sápmi av den pågående gruvdebatten. Den svenska regeringens mineralstrategi hade lett till att gruvbolaget Jokkmokk Iron Mines AB (Jimab) fått tillstånd att bryta järnmalm i Gállok utanför Jokkmokk, något som delar av lokalbefolkningen, miljöaktivister, renskötare och andra samer ville bestrida. Resultatet blev en långdragen konflikt. Trots att konflikten i Gállok nådde långt utanför Sveriges gränser genom uppmärksammande i utländska medier, möttes den med ett relativt svalt intresse i de nationella medierna. Syftet med kapitlet är att, med utgångspunkt i de artiklar som publicerats i de fyra största nationella pressmedierna, Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet (AB) och Expressen belysa och analysera gruvdebatten och riksmediernas intresse i gruvfrågan.

  • 17.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Marsh, Jillian
    University of South Australia.
    Indigenous research across continents: a comparison of ethically and culturally sound approaches to research in Australia and Sweden2015Ingår i: Finding the common ground: narratives, provocations and reflections from the 40 year celebration of batchelor institute / [ed] Henk Huijser, Robyn Ober, Sandy O’Sullivan, Eva McRae-Williams, Ruth Elvin, Batchelor NT: Batchelor Press , 2015, s. 119-126Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the context of opposition to, or absence of, ethical engagement in Indigenous research, researchers aremorally obligated to make a stand that ensures their engagement strategy and implementation plan uses an approach based on positionality, participation, mutual respect, and partnership. Whilst this may involve new challenges for the researcher, such an initiative maximises the likelihood of an empowering and culturally safe process for vulnerable participants, including inexperienced researchers. As two early career researchers, we reflect on our experiences amidst some of the challenges within Indigenous research. These challenges include ethical, methodological and structural issues. The main aims of this chapter are to advocate for practical and philosophical reform of Indigenous research ethics particularly in the context of decolonisation; ultimately to maximise the benefits of research primarily for community research participants, service providers, and policy makers as opposed to primarily for the academy. The authors' experiential and theoretical knowledge enables a critical understanding of the philosophical underpinnings of a decolonising research approach and how this guides the development of an appropriate ethics protocol. We acknowledge that research impacts on Indigenous peoples' lives, often in a negative or unintended manner, and its governance varies dramatically according to individual as well as institutional values that are steeped in Western thought including colonialism. This paper draws on scholarly theoretical knowledge of cultural protocols and the governance of ethical processes from international and local sources, as well as our own experiences in cross-cultural communication to articulate what we call a Decolonising Standpoint. We regard this as a necessary addition to the implementation of an Indigenous Standpoint in the context of research, which has provided a highly credible philosophy and practice for Indigenous researchers. We aim to create an additional and quite distinct position that non-Indigenous researchers can add to their repertoire of skills and knowledge in the context of Indigenous research.

  • 18.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Svonni, Charlotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå Universitet.
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Nyansera debatten om makten2018Ingår i: NSDArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf