umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Det åsidosatta folket: Samerna, renskötseln och de första planerna på en storskalig utbyggnad av vattenkraften i Sverige2011Ingår i: Oknytt, ISSN 0349-1706, Vol. 32, nr 1-2, s. 61-87Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Ledman, Anna-Lill
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Löf, Annette
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sandström, Moa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sehlin Macneil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Åsa, Össbo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Vänd på perspektiven Umeå20142013Ingår i: Västerbottens Kuriren, ISSN 1104-0246Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3. Lundström, Kjell-Åke
    et al.
    Silversparf, Agneta
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Samiska skatteland2016Ingår i: Samiska rötter: släktforska i svenska Sápmi / [ed] Axelsson, Per; Engberg, Elisabeth; Lantto, Patrik & Wisselgren, Maria J., Solna: Sveriges Släktforskarförbund , 2016, s. 75-88Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Löf, Annette
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Andersson, Tore
    Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet.
    Horstkotte, Tim
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Ledman, Anna-Lill
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sehlin Macneil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nilsson, Lena Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Näringsforskning.
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Okunskap om samisk kultur grogrund för strukturell diskriminering2013Ingår i: Västerbottens-Kuriren, ISSN 1104-0246Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Svonni, Charlotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå Universitet.
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Nyansera debatten om makten2018Ingår i: Norrländska Socialdemokraten, ISSN 1103-9787Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    En vattendelare i samisk historia: renbeteslagen 18862017Ingår i: Historielärarnas förenings årsskrift, ISSN 0439-2434, s. 91-106Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Industrialisering och kolonialisering: reflektioner kring vattenkraftutbyggnad på svensk sida Sápmi2015Ingår i: Sápmi i ord och bild: en antologi. 1 / [ed] Kajsa Andersson, Västra Frölunda: On Line , 2015, 1, s. 162-179Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Lokalsamhällen spelas ut till vattenkraftutövarens fördel2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Nya vatten, dunkla speglingar: Industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910-19682014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Hydropower development was one of the first systematic large-scale exploitations in the reindeer herding areas within Swedish borders. Therefore, this thesis departs from postcolonial approaches wherein the Swedish state policy and practice towards Sami, reindeer herders and Sápmi, the Sami homeland, is analysed as colonialism in relation to hydropower development.

    The study spans over the first large-scale hydropower projects in the reindeer herding area during the 1910’s and 1920’s, continuing with the decreased legal security during the second world war, and finally the opposition and opinion in the 1950’s and 1960’s, enabled by the establishment of a national association for Swedish Sami, SSR.

         The industrialisation of watercourses in the reindeer herding areas were brought about by the works of an institutional framework consisting of the Water Act and the Reindeer Grazing Act together with the tutelage of a Lapp Administration. These institutions made invisible both reindeer herding as an industry and the herders rights. Authorities as well as hydropower companies acted and argued within an industrial colonial discourse. One technique was the re-writing of history and of the herders’ rights in favour of power developers. The Swedish hydropower system was built up based on cheap energy from the North, at the expense of stakeholders’ rights. This was made possible by arguing that exploitation was for the sake of ”the common good”. When reindeer herders eventually were noted in the process, reindeer herding was regarded as a vested interest and reindeer herding rights as a privilege given to the Sami by the state. In this system reindeer herders were given a more vulnerable legal position than farmers, in addition non-reindeer herding Sami were in some aspects even more affected by discriminating structures. By damming the watercourses, the grazing lands were reduced which affected the amount of herders that could practice reindeer husbandry and thereby also the amount of individuals holding Sami rights.

         During the 1950’s and 1960’s the self-evidenced hydropower development was questioned by a Sami struggle for justice. With regards to Sami rights, the situation was more stagnant due to the state avoiding official investigation of certain legal issues that were object for trial. However, the industrial colonial discourse and the governing of hydropower politics were challenged and the authorities changed some of their notions of reindeer herders. Nevertheless, the Sami were denied representation and involvement in governing the finances that were aimed at alleviation of the consequences of various interferences in the herding area.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
  • 10.
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Recurring Colonial Ignorance: A Genealogy of the Swedish Energy System2018Ingår i: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, Vol. 12, nr 2, s. 63-80Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter sketches a genealogy of the backbone of the Swedish energy system—hydroelectricity, starting with the recent state investigation on Water Activities and its version of history that stands in contrast to research showing the historical as well as present-day colonialism manifested in Swedish policy on hydropower development in Sápmi and the apparent exclusionary practice of only inviting certain stakeholders to participate in the investigation, none of whom represented Sami organisations or institutions. In order to trace the formation of this practice, a lineage is established through a study of the uncharted judicial and political impacts of an exemption act facilitating hydroelectric power extraction during the Second World War, an act that eventually became conventional law. After the war, Swedish hydropower expansion was mainly pursued in the northern parts of the country, which coincide with Sápmi—the traditional land of the Indigenous Sami people. Sweden’s environmental policies of today are focused on what is perceived as renewable and sustainable energy sources. While leaning heavily on hydropower, these policies rarely acknowledge the consequences of hydropower extraction in Sápmi. Nor are the traces of water rights left in the terrain recognised, traces that make possible a recurring colonial practice of ignorance among present-day Swedish decision makers.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Össbo, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Colonial Tutelage and Industrial Colonialism: Reindeer husbandry and early 20th-century hydroelectric development in Sweden2011Ingår i: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 36, nr 3, s. 324-348Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The incentives for large-scale hydropower development in Sweden are usually explained in terms of the early 20th-century belief in progress and the need for energy to fuel industrialization and modernization. For reindeer husbandry, the consequences and cumulative effects of this large-scale landscape conversion, and the societal changes it entailed are still largely a story to be told as impacts and effects constantly evolve in the socio-ecological system of the reindeer grazing lands. The present article investigates hydropower development in the northern parts of Sweden, and how the reindeer husbandry of the indigenous Sami people was involved, through a case study of three hydropower projects in the early 20th century. An additional perspective is illuminated: how early hydroelectric development in the reindeer grazing areas was made possible through an immersed colonialism

1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf