umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Dennhag, Inga
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Learning psychotherapy: An effectiveness study of clients and therapists2012Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Det finns en hel del forskning om psykoterapiträning men få studier har undersökt effekterna av träning på en grundläggande psykoterapi-utbildningsnivå och i reguljär verksamhet på ett psykologprogram. Terapeuterna karaktäriseras här ofta av att vara unga, oerfarna och otränade. Studenterna i denna studie går på ett femårigt psykologprogram vid Umeå Universitet, i Sverige, och övar psykoterapi under fjärde och femte året. Ett fåtal av dem har praktiserat psykoterapi före utbildningen. Resultatet av studien kan intressera klienter, studenter och utbildningsanordnare. Klienter vill kunna välja en beprövad och effektiv metod och studenter och utbildningsanordnare vill få en så bra utbildning som möjligt. Inom forskningen finns det ett intresse av att få veta mer om resultat av träningsterapier i reguljär verksamhet och om hur olika faktorer bidrar till resultatet som t.ex. träningsförhållanden och klientvariabler. Det finns även ett behov av att veta mer om hur terapeuter utvecklas i sina professionella karaktäristika och hur denna utveckling sker. Mer kunskap kan leda till en större förståelse för hur man på bästa sätt organiserar en psykoterapiutbildning.

    Syften Huvudfrågan i denna avhandling är huruvida klienter som träffar en psykoterapeut på grundläggande psykoterapiutbildning förbättras och vilka träningsfaktorer som samvarierar med klienteffekterna. Den här avhandlingen undersöker frågor som: Hur effektiva är studenterna på psykologprogrammet? Kan klientens självbild påverka klienternas symtomminskning? Kan träningstid och terapimetod påverka terapiresultatet? Hur utvecklas terapeuterna i deras professionella karaktäristika och arbetsstil?

    Metoder Den här studien har använt data från forskningsprojektet Effekter av utbildningsterapier (EUT), vid Umeå Universitet, i Sverige. Effekter av utbildningsterapier är ett naturalistiskt forskningsprojekt som har samlat in data från 2003 till 2012. Den här studien omfattar data från 2003 till 2010 och vi har inkluderat totalt 235 klienter i två studier. Medelåldern på

    klienterna var 31 år (SD = 9.66) och 69% var kvinnor. Klienterna hade en differentierad problematik men i huvudsak ångest-, depressions- och relationsproblem. Klienterna hade milda till moderata psykologiska symtom och de var välfungerande, ofta studenter. Psykologiska symptom mättes med självskattnings formuläret Symptom Check List 90 (SCL-90; Derogatis et al., 1973). Klienternas självbild undersöktes med formuläret Structural Analysis of Social Behavior (SASB) introject formulär (Benjamin, 1974). Terapeuterna i Studie III (N = 76) hade en medelålder på 28 år (SD = 5.55) och 71% var kvinnor. Terapeuternas karaktäristika studerades med hjälp av instrumentet Development of Psychotherapists’ Common Core Questionnaire (DPCCQ; Orlinsky et al., 1999).

    Resultat Fyra huvudfrågeställningar undersöktes i den här avhandlingen. Den första frågeställningen om outcome besvarades i studie I och II, och resultatet visade att klienterna i träningsterapierna hade en moderat symtomminskning och en moderat förbättring av den affektiva självbilden. I studie I beräknades att före behandlingen befann sig 67% av klienterna i en dysfunktionell domän och efter behandlingen, var det endast 34% av klienterna som uppskattades befinna sig i den dysfunktionella domänen. Klinisk signifikant förändring beräknat i studie I, visade att 42% av klienterna blev friska eller reliabelt bättre, de flesta klienterna förblev oförändrade (55%) och några få procent blev försämrade (3%). Detta är ett moderat resultat och ett något sämre resultat än vad fältstudier med professionella psykoterapeuter har erhållit.

    Den andra frågeställningen undersökte om klienternas självbildsmönster (positiv och negativ självbild, själv-kontroll och själv-autonomi) kunde predicera förändring i psykologiska symtom (GSI: global severity index) och relationssymtom (PSI: personality symptom index). Klienter med en mer negativ självbild fick det bästa utfallet och förklarade 8% i PSI och 10% i GSI. Klientvariabeln själv-kontroll förklarade ytterligare 3% i GSI och 4% i PSI, samt själv-autonomi predicerade 1% i både GSI och PSI. Resultatet indikerade att klienter med en mer negativ självbild, med högre nivåer av själv-kontroll, och med lägre nivåer av själv-autonomi före terapin förbättrades mer i både psykologiska symtom och personlighetssymtom, än klienter med en mindre negativ självbild, lägre själv-kontroll och en högre grad av själv-autonomi.

    Den tredje frågeställningen undersökte om behandlingslängd (en eller två terminer) och behandlingsmetod (kognitiv eller psykodynamisk terapi) kunde påverka resultatet i träningsterapierna. Studie II visade att det fanns skillnader mellan träningsförhållanden när man tog hänsyn till längd och metod i behandlingen. Det framkom att alla träningsförhållandena, kognitiv terapi två terminer (CT2), psykodynamisk terapi en (PDT1) och två terminer (PDT2), fick signifikanta resultat av träningsterapier, men inte kognitiv terapi en termin (CT1). Klinisk signifikant förändring beräknades för de olika grupperna och färre klienter i CT1 gruppen var friska och reliabelt förbättrade efter behandling än i de andra grupperna CT1: 20- 23%, i PDT1: 27- 43%, i CT2: 49- 54% och i PDT2: 35- 41%. Två hierarkiska regressions-analyser användes för att utforska om behandlingslängd och behandlingsmetoder kunde påverka resultatet. Båda regressionsanalyserna visade att klienternas initiala självbildsmönster och initiala symtom förklarade 34% av symtomen efter behandlingen. Detta stämmer med andra psykoterapistudier (t.ex. Lambert & Ogles, 2004) som visar att klientfaktorer spelar en stor roll för psykoterapiresultat. Behandlingslängd och behandlingsmetoder förklarade inte i sig själva något resultat men interaktionen mellan dem förklarade 2% av resultatet. Regressions-analyserna visade att klienterna som behandlades i PDT1 och CT2 fick en mer positiv självbild och minskade mer i symtom än vad klienterna i CT1 och PDT2 gjorde. Genom en Ancova beräknades att klienterna i CT2 hade signifikant bättre resultat i den affektiva självbilden än klienterna i alla de andra träningsförhållandena. När det gäller psykologiska symtom beräknades att CT2 klienter hade färre symtom efter behandlingen än vad klienter i CT1 hade, men det var ingen signifikant skillnad mot PDT1 eller PDT2.

    Den fjärde frågeställningen tog reda på hur studenter på den grundläggande psykoterapiutbildningen utvecklades i sin professionella karaktäristika och arbetsstil (läkande eller stressande arbetsstil). Detta undersöktes i studie III. Data från terapeuter samlades in vid session 2, 8, 16, 22 och vid avslut av terapin. Multilevel analys modeller användes för att räkna ut hur och om terapeuterna utvecklades. Resultaten från DPCCQ visade att terapeuterna ökar sin läkande arbetsstil och minskar sin stressande arbetsstil under träningen. De utvecklades dock inte i ångest och uttråkningskänslor som de kände under terapisessionerna. Ett delresultat var att terapeuterna förbättrades mest i sin tekniska skicklighet och mindre i relationssförmågor. Resultatet indikerar också att terapeuterna utvecklas linjärt men ändå något mer under första delen av träningen om man jämför med den andra delen, dock är denna skillnad inte signifikant.

    Slutsatser Det verkar som klienterna på psykologprogrammet i Umeå, Sverige, får moderata resultat i terapin och detta ligger i linje med en norsk liknande studie på psykologprogrammet i Norge (Ryum et al., 2007). Resultatet är dock något lägre än vad som framkommit i större effectiveness studier med professionella terapeuter (t.ex. Hunsley & Lee, 2007). Detta kan ändå ses som relativt goda resultat då klienterna inte var så sjuka innan terapin och därmed inte hade potential att förändras så mycket. En styrka med studien är att vi mätte både symtom och självbild eftersom olika perspektiv på förändring är viktigt. Självbildsförändringar kan ses som en viktig intern förändring som bidrar till att klienten känner mening och ökar sitt positiva handlande gentemot sig själv och andra. Självbildsförändringar och symtomförändringarna verkar i stort sett efterlikna varandra i förändringsmönster och forskning har visat att en mer negativ självbild också är relaterad till mer psykopatologi.

    Studie I visade att klienter med en mer negativ självbild, högre nivåer av själv-kontroll och mindre nivåer av själv-autonomi är relaterad till ett bättre resultat i utbildningsterapier. En mer negativ självbild är relaterad till psykologiskt lidande och kan motivera klienten att göra något åt sina problem. En mer kontrollerande självbild kan hjälpa klienten att slutföra terapin, göra hemuppgifter och vara noggrann med hur terapin implementeras. Våra klienter hade milda till moderata symtom och var relativt välfungerande, det är inte säkert att vi skulle få dessa resultat om klienterna hade haft mer psykologiska symtom.

    När vi undersökte effekten av behandlingslängd och träningsmetod visade det sig att CT2 och PDT1 fick större effekter än CT1 och PDT2. Dessa effekter kan tolkas på många sätt och en förklaring kan vara att teknikträning är ett viktigt inslag i kognitiva terapier t.ex. agenda, hemarbete, konceptualisering och övningar. Terapeuterna i CT1 var kanske alltför upptagna av teknikträning och fick därmed ett sämre resultat än i CT2 där det fanns mer tid till både teknikträning och fokus på klienten. Det är svårare att förklara varför PDT1 klienterna fick ett likartat resultat som klienterna i PDT2, men en förklaring kan vara att det beror på att terapeuterna i PDT1 bedriver en terapi där "common factors" t.ex. den terapeutiska relationen får stort utrymme och att klienterna där kände sig förstådda och därmed utvecklades positivt. Detta förhållningssätt tror vi inte räckte till i PDT2 då längre terapier ofta kräver mer av terapeuten, och möjligtvis fattades det mer specifik träning på specifika metoder, vilket traditionellt sett inte har praktiserats så ofta på grundläggande psykoterapiutbildningar. En annan förklaring kan vara att vi mäter en terapeuteffekt, terapeuterna i PDT1 kommer sen att tränas i CT2, så dessa terapeuter är kanske mer skickliga och/eller mer motiverade än terapeuterna i CT1 och PDT2. En motivationsfaktor skulle kunna varit att kognitiv beteende terapi, för tiden vid studien, var en eftertraktad terapiform pga. att det då efterfrågades evidensbaserade metoder i samhället och kognitiv terapi var mer förknippad med detta än vad psykodynamisk terapi var.

    I studie III kom vi fram till att studentterapeuterna utvecklar sig positivt i både sitt läkande och i sitt stressande arbetssätt, men inte i ångest och uttråkningskänslor under terapin. De upplever sig mer stödjande och effektiva och använder mer konstruktiva coping strategier efter terapiträningen. Dessutom känner de ett större självförtroende att de gör någon nytta för klienten. Det kan vara bekymmersamt att de få studenter som känner ångest och uttråkning, inte utvecklas i träningen. Negativa känslor från terapeuten har visat sig vara relaterade till en sämre allians mellan terapeut och klient och kan i förlängningen leda till ett sämre terapi- resultat. Här föreslår vi att utbildningar ska bli bättre på att ta upp dessa känslor tidigt i handledningen så att studenterna när det sen behövs, kan bearbeta och förhoppningsvis förändra dessa känslor. Resultatet visade också att terapeuterna utvecklades mest i sin tekniska skicklighet och lite mindre i sina relationsförmågor. Troligtvis var det lättare att utvecklas i tekniker än i relationsförmågor därför att studenterna upplevde sig ha lägre metodkunskaper före träningen, medan de skattade sig högre på relationsförmågor. I resultatet framkom även att terapeuterna utvecklades linjärt över tid, vilket motstrider de få teorier som beskriver en terapeuts utveckling i stadier eller faser. Dock kan utvecklingsfaser ha ett annat tidsintervall än vad som uppmätts i denna studie och mer forskning behövs på området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    kappan
  • 2.
    Dennhag, Inga
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Makt och psykoterapi2017Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Status och makt påverkar hur vi pratar och förhåller oss till varandra. Några kända makthierarkier handlar om kön, klass, etnicitet, ålder och funktionsnedsättning. Dessa utspelar sig i alla relationella sammanhang – även i psykoterapi.

    Relationen mellan klient och terapeut är inte jämlik. Terapeuten har mer makt utifrån sin utbildning och anställning, medan klienten ofta är i kris eller har svårigheter och är i behov av den hjälp som terapeuten kan erbjuda. Vilka former av makt kan gestalta sig i samtalet och hur kan makten påverka psykoterapin?

    Den här boken vill bidra till ökad förståelse för vad makt är, hur den yttrar sig i psykoterapi och hur makt kan utjämnas. Vinsterna med maktutjämning är många. Det kan stärka alliansen och samarbetet mellan klient och terapeut, göra terapeuten mer träffsäker i sina bedömningar, vara en hjälp i att anpassa behandlingsupplägget – och därmed bidra till färre avhopp och ett bättre utfall av terapin.

    Författaren undersöker och ger kunskap om jämställdhet, mångfald, fördomar och normer. Här finns också fördjupande kapitel om genus/kön, sexualitet, allians, språk och kommunikation, samt fallexempel med maktanalyser. De teoretiska verktyg som genomsyrar innehållet är kulturpsykologi, intersektionalitet och normkritik. Författaren visar också hur dessa perspektiv kan införlivas i en fallkonceptualisering i KBT med maktperspektiv. Till varje kapitel finns reflektionsfrågor och övningar som hjälper läsaren att öka sin medvetenhet om makt och att omsätta kunskapen i praktisk handling.

    Boken vänder sig till psykolog- och psykoterapistuderande samt till yrkesverksamma psykologer, psykoterapeuter, psykiatri- och vårdpersonal.

  • 3.
    Dennhag, Inga
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Armelius, Bengt-Åke
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Baseline training in cognitive and psychodynamic psychotherapy during a psychologist training program: Exploring client outcomes in therapies of one or two semesters2012Ingår i: Psychotherapy Research, ISSN 1050-3307, E-ISSN 1468-4381, Vol. 22, nr 5, s. 515-526Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This effectiveness study explored the outcomes of 187 clients seen by 187 students undergoing baseline training in psychotherapy. Clients reduced their symptoms (SCL-90) and increased their positive self-image (SASB introject) during the therapy. Multiple regression analyses showed no differences between the cognitive and the psychodynamic training approaches and no differences between one and two semesters duration of the therapies. However, 2 - 3% of variance in end states was accounted for by the interaction between the variables, indicating a moderating effect of duration in the two approaches. Outcomes for clients in the cognitive training approach were significantly better with two semesters than with one semester, while there was no such difference in the psychodynamic approach. Consequences for baseline training are discussed.

  • 4.
    Dennhag, Inga
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Connolly Gibbons, Mary Beth
    Center for Psychotherapy Research, Department of Psyhiatry, University of Pennsylvania, Philadelphuia, USA.
    Barber, Jacques P.
    Center for Psychotherapy Research, Department of Psyhiatry, University of Pennsylvania, Philadelphuia, USA.
    Gallop, Robert
    Statistics and Applied Mrthematics, West Chester University, West Chester, USA.
    Crits-Christoph, Paul
    Center for Psychotherapy Research, Department of Psyhiatry, University of Pennsylvania, Philadelphuia, USA.
    How many treatment sessions and patients are needed to create a stable score of adherence and competence in the treatment of cocaine dependence?2012Ingår i: Psychotherapy Research, ISSN 1050-3307, E-ISSN 1468-4381, Vol. 22, nr 4, s. 475-488Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The study utilized a generalizability theory analysis of adherence and competence ratings to evaluate the number of sessions and patients needed to yield dependable scores at the patient and therapist levels. Independent judges' ratings of supportive expressive therapy (n = 94), cognitive therapy (n = 103), and individual drug counseling (n = 98) were obtained on tapes of sessions from the NIDA Collaborative Cocaine Treatment Study. Generalizability coefficients revealed that, for all three treatments, ratings made on approximately five to 10 sessions per patient are needed to achieve sufficient dependability at the patient level. At the therapist level, four to 14 patients need to be evaluated (depending on the modality), to yield dependable scores. Many studies today use fewer numbers.

  • 5.
    Dennhag, Inga
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Connolly Gibson, Mary Beth
    Center for Psychotherapy research, University of Pennsylvania, Philadelphia, USA.
    Barber, Jacques P.
    Center for Psychotherapy research, University of Pennsylvania, Philadelphia, USA.
    Gallop, Robert
    Statistics and Applied Mathematics, West Chester University, West Chester, USA.
    Crits-Christoph, Paul
    Center for Psychotherapy research, University of Pennsylvania, Philadelphia, USA.
    Do supervisors and independent judges agree on evaluations of therapist adherence and competence in the treatment of cocaine dependence?2012Ingår i: Psychotherapy Research, ISSN 1050-3307, E-ISSN 1468-4381, Vol. 22, nr 6, s. 720-730Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 6.
    Dennhag, Inga
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Henje, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Nilsson, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Parental caregiver burden and recovery of adolescent anorexia nervosa after multi-family therapy2019Ingår i: Eating Disorders, ISSN 1064-0266, E-ISSN 1532-530X, s. 1-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigated whether parental caregiving burden changed during adjunct multi-family therapy of adolescent anorexia nervosa and eating disorders not otherwise specified (EDNOS) and whether caregiver burden at baseline and changes in caregiver burden during treatment were associated with treatment outcome.

    Twenty-four females, 13 to 16 years old, and their parents, participated in the study. Caregiver burden was measured with the Eating Disorders Symptom Impact Scale, by mothers (n = 23) and fathers (n = 22). Treatment outcome was measured by adolescent body mass index, level of global functioning and self-rated eating disorder symptoms by the Eating Disorders Examination Questionnaire 4.0.

    All patient outcomes improved and overall caregiver burden decreased significantly during treatment. When broken down in aspects of caregiver burden the decrease in parental perceived isolation, was found to be associated with improvement of BMI and Children's Global Assessment Scale. When analyzing fathers and mothers separately, we found that maternal feelings of guilt and paternal perceived burden of dysregulated behaviors at base-line were correlated to treatment outcome. Future studies are needed to clarify the role of caregiver burden as a potential mediator of treatment results.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Dennhag, Inga
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Steinvall, Anders
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Hakelind, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Deutschmann, Mats
    School of Humanities, Education and Social Sciences, Örebro University, Sweden.
    Exploring gender stereotypes about interpersonal behavior and personality factors using digital matched-guise techniques2019Ingår i: Social behavior and personality, ISSN 0301-2212, E-ISSN 1179-6391, Vol. 47, nr 8, artikel-id e8150Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The current study explores gender stereotypes among Swedish university students (n=101) studying a course in psychology, using a matched-guise experimental design. The gender identity of a speaker in a dialogue, manifested by voice, was digitally manipulated to sound male or female. Responses to the recordings indicated that an actor with a male voice was rated significantly less conscientious, agreeable, extraverted, and open to experience than the same actor with a female voice. On social behavior, there was a tendency for the actor with a male voice to be rated as more hostile than the same actor with a female voice. The study suggests that stereotype effects rather than real behavioral differences may have an impact on perceived gender differences.

  • 8.
    Dennhag, Inga
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Ybrandt, Helene
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Novice psychotherapists’ development in professional characteristics and work involvement styles in trainingManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Information about how psychotherapists develop their professional characteristics and work involvement styles during training is scant; in addition, awareness of the need to find answers to how psychotherapy training can best be organized is increasing. This study investigated novice therapists’ development of healing and stressful work involvement in baseline psychotherapy education in Sweden. Undergraduate students (n = 76) provided information longitudinally by responding to the Development of Psychotherapists Common Core Questionnaire (DPCCQ). The results demonstrated that therapists’ healing and stressful work involvement, current therapeutic skills, perceived difficulties, and constructive coping strategies changed positively and linearly. Technical expertise changed the most, having a large effect, and relational skills developed moderately. Surprisingly, in-session feelings of anxiety and boredom did not change. The process of positive and linear development of in-session feelings is important in psychotherapy education. The question becomes how the training should address trainees’ personal issues or countertransference that might affect in-session feelings.

  • 9.
    Dennhag, Inga
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Ybrandt, Helene
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Trainee Psychotherapists' Development in Self-Rated Professional Qualities in Training2013Ingår i: Psychotherapy, ISSN 0033-3204, E-ISSN 1939-1536, Vol. 50, nr 2, s. 158-166Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigated changes in trainees’ self-rated experience as a therapist over the course of one practicum treatment case in basic psychotherapy education in Sweden. Undergraduate students (n = 76) provided longitudinal information on their healing involvement and stressful work involvement. The results of the Development of Psychotherapists Common Core Questionnaire (DPCCQ) demonstrated that trainees’ basic relational skills, technical skills, perceived difficulties, and constructive coping strategies changed linearly, with an increasing slope. Technical expertise changed the most, and relational skills developed moderately. In-session feelings of anxiety and boredom did not change. The individualized reliable change scores show that the process during training is different for different students. Most students did not change at all, and some students even changed negatively. Investigation of how pedagogic variables affect therapists’ development is necessary to support the professional growth of trainees in their involvement with different types of psychotherapy.

  • 10.
    Dennhag, Inga
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Ybrandt, Helene
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Utbildningsterapeuters utveckling av allians och terapeutförmågor: en longitudinell studie2015Ingår i: Tidskriften psykoterapi, ISSN 2001-5836, nr 3, s. 38-41Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Dennhag, Inga
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Ybrandt, Helene
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Armelius, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Self-image pattern as predictors of change and outcome of trainee-led psychotherapy2011Ingår i: Psychotherapy Research, ISSN 1050-3307, E-ISSN 1468-4381, Vol. 21, nr 2, s. 201-209Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigated the outcome of undergraduate trainee-led psychotherapy and how different self-image patterns explain symptom change. Pre- and post-treatment data from 235 Swedish outpatients were used. Clients were assessed with Symptom Checklist-90 (SCL-90) and the Structural Analysis of Social Behavior (SASB). Outcome effect size was moderate and in line with earlier studies on trainees. Clinical significant change showed that 42% of all clients were recovered or improved after 18 sessions in either training condition PDT or CBT. Regression analysis showed that a more negative self-image and higher levels of self-control before treatment predicted improvement in both psychiatric symptoms and personality factors. A negative self-image, when observed before treatment, can be understood as an increased motivation for change.

  • 12.
    Dennhag, Inga
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Ybrandt, Helene
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    The relationship between clients' personality traits, working alliance and therapy2017Ingår i: Current Issues in Personality Psychology, ISSN 2353-4192, Vol. 5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: This study investigated the relationships between client personality traits, and changes in those traits after cognitive behavioral or psychodynamic short-term therapy, and clients' perceived working alliances with their therapists and their clinical outcomes at a university training clinic in Sweden.

    Design: This was a longitudinal study, with the measures collected at pre- and post-therapy.

    Methods: The sample consisted of 138 clients with moderate psychological symptoms. Personality traits were measured using the Health-Relevant Personality Inventory, a health-relevant instrument that measures five factors.

    Results: The results showed that Antagonism, Impulsivity, Hedonic Capacity, and Negative Affectivity improved significantly during therapy, while Alexithymia did not. Pre-therapy personality traits were not related to perceived working alliances (as measured by the Working Alliance Inventory) or therapeutic outcomes (as measured by the Clinical Outcomes in Routine Evaluation Outcome Measure). Post-therapy personality traits negative affectivity, hedonic capacity and alexithymia were related to working alliance, and changes in personality traits were predictive of therapy outcome. The change in Hedonic Capacity and Negative Affectivity explained about 20% of the variance in post-therapy symptoms after controlling for pre-therapy symptoms.

    Conclusions: The results suggest that therapeutic foci on hedonism (extraversion) and negative affectivity (neuroticism) could be important for working alliance formation and symptom reduction in therapy. Future research should examine whether changes in clients' negative affectivity or hedonic capacity mediates the relation between perceived working alliance quality and clinical outcome in training and other psychotherapeutic contexts.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Svartvatten, Natalie
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Segerlund, Mattias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Dennhag, Inga
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Andersson, Gerhard
    Carlbring, Per
    A content analysis of client e-mails in guided internet-based cognitive behavior therapy for depression2015Ingår i: Internet Interventions, ISSN 2214-7829, Vol. 2, nr 2, s. 121-127Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The relationship between what a client writes when communicating with an online therapist and treatment outcome in internet-based cognitive behavior therapy (ICBT) is largely unknown. The aim of this study was to address if written correspondence from the client to the therapist correlates with outcome and treatment completion. A total of 29 participants with mild to moderate depression were included from an ongoing randomized controlled trial targeting depression. Content analysis involving ten categories was performed on all emails and module responses sent by the participants to their internet therapist. A total of 3756 meaning units were identified and coded. Significant positive correlations were found between change in depression and statements in the two categories “observing positive consequences” (r = .49) and “alliance” (r = .42). Treatment module completion correlated with seven categories. The result suggests that text dealing with alliance and observing positive consequences can be used as indicators of how the treatment is progressing. This study suggests that written correspondence from an online client can be divided into ten categories and the frequency of those can be used by internet therapists to individualize treatment and perhaps make ICBT more effective.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf