Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Per
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Digital portfölj för dokumentation av pedagogiska meriter2014Conference paper (Other academic)
  • 2.
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    IKT och lärande2001Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Cd:n IKT och lärande ger dig en bred kunskap om hur du kan använda datorer och Internet. Materialet på cd:n består av ett multimediaprogram som innehåller instruktionsfilmer, texter samt förslag på övningar. Texterna kan också skrivas ut på en skrivare. De fyra författarna har många års erfarenhet av att ge kurser om IKT och lärande inom Lärarutbildningarna vid Umeå universitet. Materialet har utvecklats för att användas i distanskurser och passar därför bra för självstudier.

  • 3.
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Lärare vid Umeå universitets användning av Adobe Connect2013In: Universitetspedgogisk konferens Umeå univeristet 2013, Umeå: Umeå universitet , 2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    En central fråga inom all utbildning är kvalitetsfrågan och gäller i hög grad även IKT-stödd utbildning. Olika former av IKT-stöd används men det finns igen generell lösning på vilken teknik som ska användas. Det är upp till varje lärosäte att välja den teknik lärosätet anser bäst. (Rathsman et al., 2003). Umeå universitet anger att IKT-stödet ska förbättra och effektivisera utbildningen samt ge bättre förutsättningar till studenternas lärande.

    Kommunikation är en central del i all undervisning. Många lärare och studenter har behov av direktkommunikation, så kallad synkron kommunikation, vid både campus- och nätbaserade utbildningar. SUNET (Svenska universitetsnätverket) utsåg 2008 e-mötessystemet Adobe Connect som ny standard och ersättare för det tidigare systemet Marratech. Lärarna vid Umeå universitet fick då även tillgång till systemet. I SUNET:s beslut att ersätta tidigare e-mötessystemet Marratech med Adobe Connect anges:

    ”En viktig egenskap hos systemet Adobe Connect Pro är att det inte kräver speciell programvara hos användarna utan körs i webbläsaren. Adobe Connect Pro:s användaradministration kan integreras med identitetshanteringssystem som utvecklats inom högskolesektorn. Sammantaget bedöms Adobe Connect Pro vara en e-mötes­produkt som tillgodoser de viktigaste behoven av e-möten vid SUNET-anslutna organisationer.” (SUNET, 2009).

    Det är ofta tekniska och organisatoriska aspekter som lyfts fram vid val av nya system, de pedagogiska frågorna hamnar i bakgrunden. Tekniken är viktig men om system ska användas i undervisning bör även pedagogiska perspektiv synliggöras.

    2011 genomfördes en enkätstudie vars syfte var att kartlägga användningen av Adobe Connect vid Umeå universitet ur ett pedagogiskt perspektiv. För att för analysera svaren ur ett pedagogiskt perspektiv har Diana Laurillards modell ”Conversational Framework” använts (Laurillard, 2002). Resultatet av studien visar att lärarnas syfte med att använda Adobe Connect var att öka kommunikationen i kurserna och att lärarnas faktiska användning låg i linje med detta syfte. De pedagogiska fördelar lärarna lyfte fram var möjligheterna till förbättrad kommunikation och interaktion i kurserna. I enkätsvaren har flera lärare gjort kopplingar till studenternas lärande och att Adobe Connect skapade pedagogiska möjligheter utifrån en sociokulturell syn på lärande. Citat frän lärare:

    ”Verktyget i sig skapar möjligheter för en interaktion som är viktig vid nätundervisning för att skapa gemenskap, ett i sig viktigt inslag i lärandet. Multifunktioner bidrar även till ett brett användningsområde.”

    ”Diskussionsseminarium, stimulera till diskussioner och kunskapsutbyte”

    Ytterligare en pedagogisk möjlighet lärarna angav var att Adobe Connect kunde överbrygga avstånd, både det geografiska och sociala, och öka gruppkänslan i kursen. Denna bild stämmer överens med tidigare forskning inom området där studenter fört fram liknade synpunkter (Fallon, 2011, Hratsinski, 2008).

    De pedagogiska problem lärarna angav var till stor del kopplade till tekniska problem. När  ekniken krånglade fick man inte igång någon fungerande kommunikation och på detta sätt drabbades undervisningen. Krånglar tekniken blir det ingen kommunikation och därmed kan man säga att en icke fungerande teknik är ett pedagogiskt problem. Ytterligare ett pedagogiskt problem lärarna angav var en ovana att använda Adobe Connect. Lärarna kunde inte använda alla funktioner och en lärare sammanfattade det med att bristande kunskap blir ett pedagogiskt problem. Citat från lärare:

    ”Just nu tycker jag att de pedagogiska problemen är att jag inte lärt mig att använda de redskap som finns för att använda A.C. på ett bra och pedagogiskt sätt. Min okunskap blir därför ett pedagogiskt problem.”

    ”Arbetsgivaren måste ansvara för att vi lärare får tid och möjlighet att lära oss nya arbetsredskap!! Viktig arbetsmiljöfråga för oss och kvalitetsfråga för våra studenter.”

    Detta stämmer in med tidigare forskning där studier visat att trots tekniken ger möjligheter är det inte säkert att lärarna har kunskap att utnyttja dessa fördelar (Carmichael, 2001).

    Ser man slutligen på lärarnas användning av Adobe Connect kopplat till studiens analysmodell ”Conversational framework” visar det att den största delen av användningen ryms under konstruktionistisk och sociokulturell syn på lärande. En annan intressant del är att Laurillards modell ”Conversational framework” mycket väl kan fungera som modell för att pedagogiskt studera och analysera ett system för IKT-stöd.

  • 4.
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Lärares vid Umeå universitets användningav Adobe Connect2013In: Ett universitet i tiden: universitetspedagogiska konferensen 2013 : konferensrapport, Umeå: Universitetspedagogiskt centrum (UPC), Umeå universitet , 2013, p. 47-49Conference paper (Other academic)
  • 5.
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Nordic knowledge on the web2013In: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv : konferensrapport / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Universitetspedagogiskt centrum (UPC), Umeå universitet , 2013, p. 173-173Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Nordic Knowledge on the Web (NKW) är ett samarbetsprojekt mellan högskolorna i Vasa, Umeå och Bodö. Målsättningen är att utveckla en gemensam webbaserad lärresurs innehållande pedagogiskt material i olika former. Projektets målsättning är att skapa en kanal för forskare och utbildare att sprida sin kunskap och marknadsföra sig internationellt. Samtidigt kommer högskolepersonal och organisationer att kunna, på ett smidigt sätt, ta del av den spetskunskap som finns på de universitet och högskolor som deltar i projektet. Under projekttiden kommer NKW även att titta på möjligheterna att utveckla näthelheter med större och mångsidigare interaktiva dimensioner. Deltagande universitet och högskolor är Vasa universitet, Umeå universitet, Högskolan i Bodö, SLU Umeå, Vasa yrkeshögskola, Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia och Svenska Handelshögskolan i Vasa.

  • 6.
    Andersson, Per
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Pedagogisk digital hinderbana och tunnelbana för ökad PDK2017In: Universitetspedagogiska konferensen 2017: undervisning i praktiken – föreläsning, flexibelt eller mitt emellan?, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2017, p. 8-9Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Pedagogisk Digital Kompetens, PDK, växer fram som en viktig del på många lärosäten, så även på Umeå universitet. I Umeå universitets policy för e-lärande anges i mål 3 att alla lärare har pedagogisk kompetens. För att uppnå detta mål ska lärare erbjudas kompetensutveckling grundad i teori, aktuell forskning och beprövad erfarenhet.

    I begreppet PDK ligger fokuset på lärares förmåga att använda digitala verktyg för attfrämja lärandet, kunskap om både pedagogik och teknik (From 2017).

    Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) vid Umeå universitet (Umu) har som uppdrag att främja högskolepedagogisk utveckling, bl.a. via utbildningsinsatser för lärarna på Umu i PDK. Utbildningsinsatserna inom PDK-området är en del i att uppnå mål 3 i e-lärandepolicyn.

    Ett problem i UPL:s utbildningsinsatser inom PDK-området är variationen av pedagogisk och teknisk kompetens hos deltagande lärare. Ytterligare en parameter är lärarnas tillgång till digitala verktyg och erfarenheter använda dessa. På Umu finns bl.a. lärplattformarna Moodle och Cambro, molntjänsterna Gapps och o365 samt videotjänsten Umu-Play. Många lärare har inte kännedom att verktygen finns och vilka möjligheter verktygen erbjuder. Dessutom är det en stor variation av undervisningsupplägg och undervisningsmetoder inom olika ämnesområden vilket gör att lärares behov kan se väldigt olika ut.

    För att möta dessa både tekniska och pedagogiska problem skapas en pedagogisk digital modelstrukur. Den bestod av en Pedagogisk Digital Hinderbana (PDH) med hinder samt en Pedagogisk Digital Tunnelbana (PDT) med olika linjer och slutstationer, både pedagogiska och tekniska. Till både PDH och PDT fanns en webbresurs medinstruktioner samt möjlighet att redovisa resultaten från de olika banorna.

    De pedagogiska utgångspunkterna bygger på modellen "Conversational Framework" och det modellen beskriver som kollaborativt lärande, en kombination av instruktionism, konstruktionsism samt sociokulturellt lärande (Laurillard 2002). En annan pedagogisk utgångspunkt är "Productive Failure" (Kapur 2015) där deltagarnas "misslyckanden" utnyttjas som pedagogiskt verktyg.

    Ett problembaserat upplägg utformades som började i lärarnas egna pedagogiskt / didaktiska problem och utmaningar. Första steget i både PDH och PDP var att lärarna skulle definiera vad de ville uppnå pedagogiskt. Andra steget var att se på möjligheter lösa utmaningen med hjälp av de digitala verktyg som finns tillgängliga vid Umu.

    Metodens konkreta upplägg var problembaserat och bygger på deltagarnas pedagogiska och tekniska förkunskaper. Deltagarna skulle vara aktiva, inte sitta och lyssna på långa presentationer utan själva hitta lösningar i de problem de hade, med hjälp av UPL-lärare, övriga deltagare och den webbresurs som fanns.

    Modellen har använts under 2016 och 2017 bl.a. på UPL-kurser, en större utbildingsinsats på Medicinska fakulteten och på Polisutbildningen med innehållen"molntjänster för samarbete" och "digital examination".

  • 7.
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Virtuella case: Stimuleras reflektion?2004In: Netlearning Ronneby 2004, 2004Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Virtuella case: Stimuleras reflektion?

    Presentatörer: Tor Söderström, Per Andersson, Johan Lundberg, Jonas Mikaels och Conny Tärneklev

    SyfteProjektets huvudsyfte är att tydligare förena teori och praktik. Genom att använda verkliga situationer får studenterna möjligheter till reflektion och diskussion kring praktiska situationer och på sätt möjligheter att fördjupa lärandet.

    MetodProjektet handlar om att idrottslärarstudenter filmar varandra i olika lärar/ undervisningssituationer. Varje student producerar filmsekvenser som illustrerar olika lärar/ undervisningssituationer som att starta upp en lektion, tillhandahålla feedback, förmedla instruktioner, etc. De färdiga filmerna läggs in i den virtuella miljön och studenterna kan sedan via den virtuella miljön analysera och reflektera kring egna och andra studenters filmer. Dessa korta video “case” är basen för uppföljande reflekterande seminarier som kan genomföras i klassrum och via distansöverbryggande teknik. De virtuella casen kan också användas av andra studerandegrupper för olika ändamål. Under projekttiden har två grupper av studenter utvärderats fem gånger.

    ResultatResultaten från utvärderingarna visar att möjligheten att se sig själv och andra studenter agera bidrar till att studenterna reflekterar kring deras egen undervisning och roll som lärare.

    SlutsatsEn slutsats vi drar från projektet är att filmuppgifter kan bidra till och stimulera ett reflekterat lärande men att det finns ett behov av kontinuerlig teknisk support och klara och distinkta instruktioner för att bibehålla fokus på kursuppgifter och lärande.

  • 8.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Dafgård, Lena
    Webbaserad pedagogisk portfölj: För- och nackdelar?2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetet med införandet av modeller av pedagogisk portfölj för dokumentation av pedagogisk skicklighet pågår vid flera lärosäten i Sverige. Vid bl.a Umeå och Göteborgs universitet finns idag möjlighet att lämna in en webbaserad pedagogisk portfölj. Fördelarna med webbaserad portfölj kan vara; att skapa mer överskådlig portfölj, att enkelt tillgängliggöra portföljen, att göra portföljen estetiskt tilltalande och möjliggöra andra medier än text (Winka & Ryegård, 2013). Vid universiteten i Umeå, UPL (Universitetspedagogik och lärandestöd) och Göteborg, PIL (Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande) har ett samarbete påbörjats för att studera för- och nackdelar med införandet av nätbaserad portfölj med syfte att underlätta för lärare att skapa sin portfölj och för sakkunniga att bedöma portföljerna. Vid respektive lärosäte skapades pilotprojekt där verktyg för webbaserad pedagogisk portfölj valdes och ett pedagogiskt upplägg utformades för att introducera lärare i att skapa sin pedagogiska portfölj i webbformat. Samarbetet var inriktat mot både tekniska och pedagogiska aspekter; såsom val av verktyg, modeller hur lärare kunde skapa struktur i verktyget och hur lärares meriter kan tydliggöras genom olika medier. Vid båda lärosätena valdes verktyget Mahara, som fått goda utvärderingar i ett antal studier (Himpsl & Baumgartner, 2009; Balaban & Bubas, 2010). Vid Umeå och Göteborgs universitet har en studie genomförts med syfte att undersöka för- och nackdelar med webbbaserad portfölj. Problemställning: Vilka för- och nackdelar ser lärare och sakkunnigbedömare med webbaserad pedagogisk portfölj? Resultat: De första preliminära resultaten från en enkätutvärdering från hösten 2015 visar ett antal lärare intresse för att använda Mahara. Mahara motsvarar deras förväntningar och är ett system de kan tänka sig att använda. Men tidsbrist hindrade många lärare från att komma igång med skapandet av sina pedagogiska portföljer. Totalt fyra webbaserade pedagogiska portföljer vid Umeå och Göteborgs universitet lämnades in för bedömning. Dessa fyra webbportföljer kommer utvärderas under våren 2016 ur lärar- och bedömarperspektiv. Under pilotprojektet är känslan att en webbaserad pedagogisk portfölj ligger rätt i tiden. Många lärare arbetar idag mer eller mindre nätbaserat och är vana vid s.k. molntjänster. I projektet tycker vi oss se att införandet av webbaserad pedagogisk

    portfölj är fullt möjligt att genomföra inom ramarna för lärosätens befintliga upplägg för pedagogisk portfölj med smärre modifieringar. De problem som uppstått tycks mer bero på tidsbrist hos lärarna och är inte kopplade till tekniken och den webbaserade portföljen. Vi räknar också med att utvärderingarna av de inlämnande webbaserade portföljerna som kommer analyseras under våren kommer bidra med mer underlag.

    Ett tydligt resultat av pilotprojekten är att samarbetet mellan UPL och PIL har varit givande och bidragit till att nya perspektiv och lösningar har synliggjorts. 

  • 9.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Idberger, Karl
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    OER för förändrad studerandeaktivitet2015In: NGL 2015, Next Generation Learning Conference: Book of Abstract, 2015, p. 14-14Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Begreppet OER (Open Educational Resources) har dykt upp inom utbildningsområdet. Med OER menas lärresurser som är fritt tillgängliga, oftast via internet, som ofta fritt får användas, kopieras och spridas, samt i många fall även bearbetas och sedan spridas igen i sin bearbetade form. En OER har ofta en upphovsrättslicens, som visar under vilka villkor den får användas, kopieras, bearbetas och spridas. Creative Commons är den vanligaste licenstypen.

    Internationellt ser OER-rörelsen ut att fortsätta växa (Horizion Report, 2015). Det händer även saker i Sverige, bl.a. med ett samarbetsprojekt där ett flertal lärosäten, med Karlstad i spetsen, finns med (OER Sverige - öppna digitala lärresurser. 2015)

    En möjlighet med OER är att lärare och studenter kan ta del av de fria resurser som finns och använda dessa i olika undervisnings- och lärsituationer. En annan möjlighet är att låta studenter och kursdeltagare själva skapa OER som en del i undervisningen. Detta kan innebära en förändrad studerandeaktivitet, från konsument till producent, och ge pedagogiska fördelar (Borelius et al, 2012).

    Det finns även andra fördelar, kurser och institutioner kan visa upp sig genom att bra utbildningsmaterial finns synligt vilket kan ge ett gott rykte och locka till sig nya studenter (Ossiannilsson, & Creelman, 2012).

    På UPL (Universitetspedagogik och lärandestöd) vid Umeå universitet ville vi se om det var möjligt att låta deltagarna på en kurs, Pedagogisk Digital Kompetens (PDK), skapa OER som skulle vara tillgänglig på nätet. Vi ville skapa och utvärdera ett upplägg där kursdeltagarna skulle lösa och redovisa en av PDK-kursens uppgifter i form av en OER.

    Syfte: Syftet är tvåfald, dels öka studerandeaktiviteten samt dels öka tillgängligheten på kunskap inom området PDK (Pedagogisk Digital Kompetens)

    Mål: Skapa en OER inom PDK-området som andra kan ha nytta av.

    Metod: Vi utformade ett pedagogiskt upplägg och skapade en teknisk lösning för deltagarna att lösa en uppgift i form av en OER som testades och utvärderades.

    Frågor att hitta svar på var bl.a. - Hur utformas ett pedagogiskt upplägg för kursdeltagare att skapa OER? - Hur löser man de tekniska problem som finns och som gör det enkelt att skapa och publicera resultaten?

    I denna presentation redovisas resultaten från denna pågående studie av hur OER kan användas och hur lärare och kursdeltagare upplevde arbetet. I studien har främst kvantitativa data samlats in samt observationer av arbetet med OER under två kurser vid UPL.

    Referenser

    Bourelius, Lars, Brenner, Mats, Bryant, Keith, Creelman, Alastair,Forsberg, Åsa, Hellström, Margareta, . . . Wennerström, Karin. (2012). Öppna digitala resurser (OER). Nyheter &Amp; Debatt, (3), 4.

    Johnson L, Adams Becker S, Estrada V, Freeman A. NMC horizon report: 2015 higher education edition. Austin, Texas: The New Media Consortium. http://www.nmc.org/publication/nmc-horizon-report-2015-highereducation-edition/. 2015.

    OER Sverige - öppna digitala lärresurser. (2015) Hämtad 1 sept, 1015 från http://oersverige.se.

    Ossiannilsson, Ebba, & Creelman, Alastair. (2012). OER, Resources for learning – Experiences from an OER Project in Sweden. European Journal Of Open And Distance Learning, (1), European Journal of Open and Distance Learning, 2012(1).

  • 10.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Käck, Annika
    Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.
    E-portfölj för dokumentation av pedagogiska meriter?2014In: NU2014: Abstracts, 2014, p. 217-217, article id 206Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Olsson, Johanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Byholm, Maria
    Vasa universitet, Finland.
    KVOOC istället för MOOC för att höja den Pedagogiska Digitala Kompetensen (PDK)2014Conference paper (Refereed)
  • 12.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Olsson, Johanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    From, Jörgen
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Utbildningsinsats för att höja den pedagogiska digitala kompetensen2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under 2015 genomförde Medicinska fakulteten vid Umeå universitet en satsning för att höja den Pedagogiska Digitala Kompetensen (PDK) bland sina medarbetare i syfte att öka de digitala inslagen i undervisningen. En del i satsningen var att genomföra en utbildningsinsats. Uppdraget gavs till Pedagogiska institutionen som i samarbete med Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) genomförde ett antal seminarier under 2015. Deltagarna hade möjlighet att delta på plats i Umeå eller via nätet. Målsättningen var att varje seminarium skulle innehålla både teoretiska och praktiska inslag och en progression från inledande förmedlande information till allt fler deltagaraktiva inslag. Under hösten 2015 genomfördes även en workshop, som utgjorde en fördjupning där deltagarna med utgångspunkt i en fiktiv kursplan samt metoden flipped classroom utarbetade egna förslag till kursdesign och undervisningsaktiviteter med stöd av digital teknik. Exempel på digital teknik som deltagarna har fått ta del av eller själva arbeta med under utbildningsinsatsen är Moodle, Googleapps, Adobe connect, Socrative, Screen cast-o-matic och Prezi. En webbresurs har funnits tillgänglig som komplement till seminarieserien. Där har deltagarna haft tillgång till instruktioner, frågeställningar, föreläsningsfilmer samt de digitala presentationerna som hållits under seminarierna. Utöver detta har även ett s.k. bonusmaterial i form av länkar och frivilliga uppgifter tillhandahållits för de som varit intresserade att fördjupa sig inom exempelvis e-lärande i relation till pedagogisk meritering. Totalt medverkade ca 100 deltagare, som representerade 20 utbildningsprogram på fakulteten, i utbildningsinsatsen. Utvärderingen av insatsen visar att majoriteten av deltagare upplever att de höjt sin pedagogiska digitala kompetens i hög eller mycket hög utsträckning. De uttrycker även att de tillägnat sig generella kunskaper, vilket ses som en viktig grund för det egna arbetet med att öka de digitala inslagen i undervisningen. En annan framträdande synpunkt är att de praktiska och exemplifierande inslagen har uppfattats som betydligt mer värdefulla från ett lärandeperspektiv än de inledande teoretiskt inriktade inslagen. Resultatet visar också att majoriteten anser att de ökat sina kunskaper om digitala resurser och verktyg som kan användas i undervisningen. Även webbresursen har använts flitigt. Utvärderingen visar att majoriteten anser att webbresursen varit ett bra komplement till seminarieserien. Detta återspeglas också i de loggdata som visar på relativt omfattande besöksfrekvenser. Att seminariematerialet fanns samlat på ett ställe och tillgängligt för deltagarna före och efter seminarierna har haft stor betydelse för deltagarna. Därmed underlättades deras förberedelser inför seminarierna och möjligheten gavs att i efterhand repetera och ytterligare fördjupa sina kunskaper.Sammanfattningsvis visar resultaten från utvärderingen att målen med utbildningsinsatsen uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, och att satsningen sålunda fallit väl ut. En aspekt som inte framkommit ovan men som är värd att lyftas fram är det faktum att ett flertal kommentarer i utvärderingarna handlar om ett ökande intresse för, och en ökande nyfikenhet på, att integrera digitala inslag i sin egen undervisningspraktik i större utsträckning än tidigare. Den samlade bedömningen är att Medicinsk fakultet vid Umeå universitet i och med denna satsning lagt en mycket god grund för fortsatta utvecklingsarbeten avseende PDK.

  • 13.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Olsson, Johanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    From, Jörgen
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Utbildningsinsats för att höja den pedagogiskt digitala kompetensen2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2015 genomförde Medicinska fakulteten vid Umeå universitet en satsning för att höja den Pedagogiska Digitala Kompetensen (PDK) bland sina medarbetare i syfte att öka de digitala inslagen i undervisningen. En del i satsningen var att genomföra en utbildningsinsats. Uppdraget gavs till Pedagogiska institutionen som i samarbete med Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) genomförde ett antal seminarier under 2015. Deltagarna hade möjlighet att delta på plats i Umeå eller via nätet. Målsättningen var att varje seminarium skulle innehålla både teoretiska och praktiska inslag och en progression från inledande förmedlande information till allt fler deltagaraktiva inslag. Under hösten 2015 genomfördes även en workshop, som utgjorde en fördjupning där deltagarna med utgångspunkt i en fiktiv kursplan samt metoden flipped classroom utarbetade egna förslag till kursdesign och undervisningsaktiviteter med stöd av digital teknik. Exempel på digital teknik som deltagarna har fått ta del av eller själva arbeta med under utbildningsinsatsen är Moodle, Googleapps, Adobe connect, Socrative, Screen cast-o-matic och Prezi.

    En webbresurs har funnits tillgänglig som komplement till seminarieserien. Där har deltagarna haft tillgång till instruktioner, frågeställningar, föreläsningsfilmer samt de digitala presentationerna som hållits under seminarierna. Utöver detta har även ett s.k. bonusmaterial i form av länkar och frivilliga uppgifter tillhandahållits för de som varit intresserade att fördjupa sig inom exempelvis e-lärande i relation till pedagogisk meritering.

    Totalt medverkade ca 100 deltagare, som representerade 20 utbildningsprogram på fakulteten, i utbildningsinsatsen. Utvärderingen av insatsen visar att majoriteten av deltagare upplever att de höjt sin pedagogiska digitala kompetens i hög eller mycket hög utsträckning. De uttrycker även att de tillägnat sig generella kunskaper, vilket ses som en viktig grund för det egna arbetet med att öka de digitala inslagen i undervisningen. En annan framträdande synpunkt är att de praktiska och exemplifierande inslagen har uppfattats som betydligt mer värdefulla från ett lärandeperspektiv än de inledande teoretiskt inriktade inslagen. Resultatet visar också att majoriteten anser att de ökat sina kunskaper om digitala resurser och verktyg som kan användas i undervisningen.

    Även webbresursen har använts flitigt. Utvärderingen visar att majoriteten anser att webbresursen varit ett bra komplement till seminarieserien. Detta återspeglas också i de loggdata som visar på relativt omfattande besöksfrekvenser. Att seminariematerialet fanns samlat på ett ställe och tillgängligt för deltagarna före och efter seminarierna har haft stor betydelse för deltagarna. Därmed underlättades deras förberedelser inför seminarierna och möjligheten gavs att i efterhand repetera och ytterligare fördjupa sina kunskaper.

    Sammanfattningsvis visar resultaten från utvärderingen att målen med utbildningsinsatsen uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, och att satsningen sålunda fallit väl ut. En aspekt som inte framkommit ovan men som är värd att lyftas fram är det faktum att ett flertal kommentarer i utvärderingarna handlar om ett ökande intresse för, och en ökande nyfikenhet på, att integrera digitala inslag i sin egen undervisningspraktik i större utsträckning än tidigare. Den samlade bedömningen är att Medicinsk fakultet vid Umeå universitet i och med denna satsning lagt en mycket god grund för fortsatta utvecklingsarbeten avseende PDK. 

  • 14.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Stödberg, Ulf
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Söderström, Tor
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Virtuell utbildning på distans: erfarenheter från ledarskaps- och coachingprogrammet2006Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Pedagogik betraktas som en nyckelfaktor för hur kommunikation utvecklas i online utbildning. Det är emellertid inte bara pedagogik som är av betydelse för interaktions- och kommunikationsmönster. IT-systemen, t.ex. lärplattformar, strukturerar informationen på olika sätt (se t.ex. Kear 2001; Lövheim, 2002) och flera kommunikationskanaler kan också upprätthålla och öka kommunikationen bland studenter (Haythornthwaite et al., 2000). Utgångspunkt för pedagogiska institutionens utveckling av IT-stöd i utbildning bygger på en kombination av ett pedagogiskt förhållningssätt och nya moderna tekniska lösningar. Utifrån den utgångspunkten utvecklas modeller för IT-stöd, som kombinerar och pedagogiska och tekniska aspekter, i både campus- och distansutbildning.

    Institutionens senaste projekt är ledarskaps- och coachingprogrammet som är en 80-poängs distansutbildning under 3,5 år. Programmet sker i samarbete med flera idrottsförbund. En av ambitionerna med programmet är att försöka utveckla former för IKT-stödd undervisning mot idrottsområdet. T.ex. inom områden som av tradition starkt varit knutna till campus som t.ex. metodikundervisning. En viktig del i projektet är att skapa modeller och riktlinjer för utveckling av flexibla studentanpassade IKT-baserade lärmiljöer, där t.ex teknik som streaming, podcasting, synkrona möten, nätbaserad examination mm. byggs in som, naturliga kursverktyg. Utgångspunkten för den IT-pedagogiska basen i programmet bygger vidare på resultat från tidigare projekt inom pedagogiska institutionen. Dessa projekt är videoanvändning inom VFU för reflektion och diskussion (se t.ex. Söderström et al, 2004) och United Network for Educational Technology (UniNet). I samband med att utbildningen genomförs pågår ett forskningsprojekt om det IT-stödda lärandet inom ledarskaps- och coachingprogrammet.

    Utgångspunkten för ledarskaps och coachingprogrammet har handlat om att (se t.ex. Davies, 2002; Tolmie & Boyle, 2000):

    • Ge stöd och support (guider, webbaserade instruktioner mm)

    • Skapa meningsfulla och stimulerande uppgifter

    • Som lärare vara synlig

    • Stimulera samarbete och kollaboration

    Utbildningens virtuella lärmiljö (Open Source plattform) underlättar för att praktiskt, reflektivt och i interaktion med lärare och andra studenter förena teori och praktik. Miljön stödjer olika typer av digitalt material. T.ex. via synkrona (direkta) möten streamade föreläsningar, ljudfiler, forum för återkoppling och diskussion. Lärmiljön som används bygger på forskning runt lärgemenskaper där ljud och video har stor betydelse och textkommunikationen medvetet tonats ner. Utbildningen är åtkomlig via olika teknologier som mobiltelefoni (wap) och via www och stödjer ljud, bild och text. Programmets ca 60 studenter är för närvarande inne på sitt tredje moment. Vi kan konstatera att vi haft minimala teknikproblem vilket borgar för att vi kan fokusera resurserna mot pedagogiska och innehållsliga frågor. De data som samlats in inom ramen för forskningen om gemenskaper kommer att analyseras under 2006.

    Download full text (pdf)
    Virtuell utbildning på distans – erfarenheter från ledarskaps- och coachingprogrammet.
  • 15.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Wester, Maria
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    “One day, one problem”: applying SOTL on a course about teaching in higher education2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    At the Centre for Teaching and Learning at Umeå University, we are responsible for the development of university teachers’ pedagogical competence. One of the main purposes of our courses is to help teachers develop an array of teaching methods – including a sound basis for their decisions about which method to use. We work with teaching methods for student active learning that develop sustainable knowledge (Hattie, 2009), for example Problem Based Learning, PBL. Our problem is that this usually takes a lot of time on our short courses. So we asked ourselves: How can we use SoTL to describe, develop and evaluate a method that gives key transitions in the university teachers’ journey towards pedagogical competence, both theoretically and practically (Dietz-Uhler and Bishop-Clark, 2012)? We wanted a group of teachers on one of our courses to learn more about PBL and to be active while doing this. We also wanted a meta-didactic discussion about it afterwards. We found a method called “One day, one problem” (O’Grady, 2012) that we wanted to try. We had to redesign the method slightly to fit our context, by writing a relevant scenario in line with our expected learning outcomes. Apart from this we followed the suggested process in the article. We carried out formative and summative evaluations, and we as teachers documented the activity. Our preliminary analysis shows that this method gave us what we wanted since the learners were positive towards working this way, and the self- evaluated learning process and product was given high grades. Our preliminary results and conclusion is that this method is a useful way to both teach about the PBL process and to work with course content. We also saw that SoTL, systematically searching, finding, developing and evaluating a new teaching method is a good way to develop both our own and our students’ pedagogical competence. 

  • 16.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Wester, Maria
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    "One day, one problem": endags PBL-undervisning2015In: Universitetspedagogiska konferensen 2015: gränslös kunskap / [ed] Katarina Winka, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2015, p. 10-11Conference paper (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Wester, Maria
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Pedagogical development in higher education with a focus on teaching methods2017In: : The 2nd EuroSoTL conference, June 8-9 2017, Lund, Sweden, 2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Pedagogical development in higher education with a focus on teaching methods

    P. Andersson and M. Wester, Umeå University, Sweden

    ABSTRACT

    The theme of the presentation is teaching methods and how the educational developer’s choice of teaching methods can affect the development of teaching and learning in higher education. The starting point is a study and survey of the teaching methods used at one university teaching development unit, and how and why these methods were chosen. The survey consisted of a systematic review of teaching methods used on fourteen courses, in various fields and levels in teacher professional development  in higher education. Both a description of how the survey was conducted and the results will be presented.

    The survey also included information on the background and reasons why these methods were chosen. Another aim  of the study was to find ways for systematic method development and two concrete examples will be presented. We will also discuss the role and importance the choice of teaching methods has for university teaching development, both at the individual and unit level.[1] Another aspect addresses the role of the educational developer as a role model with a wide range of teaching methods and an ambition for constant development.[2]

    In the study we also address responses to the development initiative. We proposed to our colleagues that the whole unit should work systematically with the development of teaching methods. In general, the responses were positive, but we do not yet know what the result of this will be for the unit as a whole.[3]

    References

    Arnold-Garza, Sara (2014), The Flipped Classroom Teaching Model and Its Use for Information Literacy Instruction, in Communications in Information Literacy

    Baume, David & Popovic, Celia (red) (2016), Advancing Practice in Academic Development. Routledge, New York

    Entwistle, Noel (2009), Teaching for understanding at university, Houndmills, Basingstoke: Palgrave Macmillan

    Timmermans, Julie A. (2014), Identifying threshold concepts in the careers of educational Developers, International Journal for Academic Development, Vol 19, No 4, pp 305-317

    [1] Arnold-Garza, 2014; Entwistle, 2009

    [2] Timmermans, 2014

    [3] Baume et al (red), 2016

     

  • 18.
    Englund, Claire
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    ICT-coaches: an example of a strategic network for the development of technology enhanced teaching and learning2010In: ICED Conference 2010: enhancing strategies for global quality learning in higher education, 2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    A network of ICT coaches has been formed at Umeå University, Sweden, with the aim of creating a grass-roots ICT support to inspire, support and assist staff within their own institutions in planning, developing and implementing technology enhanced teaching and learning. This presentation will describe the reasoning behind their creation and their strategic importance for professional development.

    The objective of this seminar is to describe the purpose and role of ICT (interactive communications technology) -coaches AT Umeå University, Sweden, and also to discuss their strategic importance for the development of technology-enhanced teaching and learning at the university.

  • 19.
    Mikaels, Jonas
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Lundberg, Johan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Tärnklev, Conny
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Söderström, Tor
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Can video cases stimulate in-depth learning in PE teacher education?2003In: Proceedings of Society for Information Technology and Teacher Education International Conference 2003, 2003, p. 2329-2332Conference paper (Refereed)
  • 20. Rejnö, Åsa
    et al.
    Andersson, Per
    Wester, Per
    "StrokeSverige" lär i webbaserad kompetensutbildning2018In: VILÄR Abstraktbok, Trollhättan: Högskolan Väst , 2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Verksamhetsintegrerat lärande omfattar lärande som sker integrerat mellan akademi och arbetsliv. Ofta är integrationen sådan att arbetslivet integreras i akademin. Det omvända är inte lika vanligt. Strokeenhetsvård är sedan 1980-talet ett internationellt evidensbaserat vårdkoncept som minskar mortalitet, institutionsboende och beroende i ADL efter stroke. För att en verksamhet ska få kalla sig strokeenhet ingår att vården ska bedrivas av ett multidisciplinärt team med expertkunnande inom stroke och rehabilitering. Strokekompetensutbildning med både teoretiska och praktiska moment som ger detta expertkunnande ges sedan av STROKE Riksförbundet och drivs lokalt. Antalet som genomgår utbildningen minskar på grund av vårdens pressadef örhållanden vilket gett svårigheter att organisera och driva utbildningen lokalt. Från centralt håll har oro uttryckts då strokekompetensen genom detta minskar vilket potentiellt leder till sämre vård. Syftet med presentationen är att visa hur lokalt drivna utbildningar i arbetslivet kan webbaseras i samarbete med akademin för att möjliggöra personalgruppers möjlighet till kompetenshöjning

    Metod: Utbildningen har digitaliserats för att ge förutsättningar för jämlik vård. Alla teoretiska moment har gjorts som filmade föreläsningar av personer med spetskompetens inom sitt område och en tredelad examination har tagits fram som säkerställer att utbildningen ger jämn och hög kvalitet.

    Resultat: Utbildningen som använder det flippade klassrummet som teoretisk modell är nu en poänggivande högskoleutbildning som ges av Umeå universitet där teambased learning och constructive alignment varit ledord för uppbyggnaden. Utbildningen omfattar filmade föreläsningar, quiz och webbaserad examination som genomförs via lärplattformen, samt material för träffar där praktiska moment ingår som ordnas lokalt av respektive verksamhet, liksom material för såväl individuell examination som gruppexamination. Utöver detta finns länkar till referensmaterial samt fördjupningsmaterial.

    Diskussion: Med noggrann planering, förankring och tydliga pedagogiska utgångspunkter kan utbildning utvecklas i samarbete mellan offentlig sektor och universitet/högskolor. Utbildningen är exempel på ett initiativ från arbetslivet där akademin är tydligt integrerad för att möjliggöra lärande för personer i arbetslivet. Genom digitaliseringen ges möjlighet för verksamheter att erbjuda personal utbildning inommer flexibla ramar och på tider som passar dem jämfört med traditionella kurser inom högre utbildning. Konceptet kan potentiellt användas för många verksamheter och visar på möjligheterna med digitalisering av högre utbildning för att nå ut till arbetslivet

  • 21.
    Söderström, Mikael
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Police Education Unit at Umeå University. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Police Education Unit at Umeå University.
    Bergh, Pontus
    Pedagogisk utveckling i teori och praktik – Polisutbildningen Umeå2020In: NU2020 - Hålbart lärande: Abstracts, 2020, p. 203-204Conference paper (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Söderström, Tor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Tärnklev, Conny
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Mikaels, Jonas
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lundberg, Johan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Video Cases. An Instrument for reflective learning in PE Teacher Education?2003In: What´s going on in the gym conference, Odense, 20-23 november 2003, 2003Conference paper (Other academic)
  • 23.
    Söderström, Tor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Tärnklev, Conny
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Mikaels, Jonas
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lundberg, Johan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Video Cases. An Instrument for reflective learning in PE Teacher Education?2004In: What´s going on in the gym, Institute of Sport Science & Clinical Biomechanics, University of Southern Denmark, Odense , 2004, p. 139-148Chapter in book (Other academic)
  • 24.
    Söderström, Tor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Tärnklev, Conny
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Mikaels, Jonas
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lundberg, Johan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Virtual Cases. Linking Theory and Practice in PE Teacher Education2003In: What´s going on in the gym conference, Odense 20-23 november 2003, 2003Conference paper (Other academic)
  • 25.
    Söderström, Tor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Tärnklev, Conny
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Mikaels, Jonas
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Lundberg, Johan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Virtual Cases: Linking Theory and Practice in PE Teacher Education2004In: What´s going on in the gym, Institute of Sport Science & Clinical Biomechanics, University of Southern Denmark, Odense , 2004, p. 149-153Chapter in book (Other academic)
  • 26.
    Tärnklev, Conny
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Lundberg, Johan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Mikaels, Jonas
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Söderström, Tor
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Education.
    Virtual Video Cases in PE Teacher Education2003In: Proceedings of Society for Information Technology and Teacher Education International Conference 2003, 2003, p. 2333-2334Conference paper (Refereed)
  • 27.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Elisasson, Britt-Marie
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Police Education Unit at Umeå University. Umeå University, Umeå School of Education (USE).
    Åström, Elisabeth
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Police Education Unit at Umeå University.
    Strategisk utveckling av Polisutbildningen2013In: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv : konferensrapport / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Universitetspedagogiskt centrum (UPC), Umeå universitet , 2013, p. 163-164Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2010 utvärderades Polisutbildningen i Umeå av en extern utvärderingsgrupp bestående av Christine Brulin (professor i omvårdnad vid Umeå universitet), Nils Eriksson (utbildningsledare, Umeå universitet), Anton Ridderstad (utredare vid KTH samt sekreterare i polisutbildningsutredningen 2006) och Rick Sarre (professor i juridik, University of South Australia).

    Något som lyftes fram i utvärderingen var behovet av en tydligare högskolemässighet/inriktning. Bland annat var det de många examinationerna som fångade bedömarnas uppmärksamhet. Även studenter och lärare framförde synpunkter på det stora antalet examinationer och bristen på tid för eftertanke och reflektion i utbildningen.

    En utvecklingsgrupp bildades med representanter från flertalet ämnen inom utbildningen. Uppdraget för gruppen var att under 2009 – 2012 föreslå och genomföra åtgärder för ökad kvalitet inom Polisutbildningen. Inga ytterligare resurser tillfördes utan målsättningen blev att öka kvaliteten genom att omfördela de befintliga resurserna.

    Under hösten 2010 inleddes ett samarbete mellan utvecklingsgruppen och IKT coachen vid Polisutbildningen samt UPC. Att införa mer nätstöd i utbildningen identifierades som en väg att uppnå målsättningen för utvecklingsarbetet. Strategin innebar att minska mängden schemalagda timmar och se över antal och form för examinationer för att på så sätt frigöra tid för kunskapsinhämtning och reflektionstid för studenterna. Detta tillsammans med kompetensutveckling av lärare och kursutveckling bidrar till att höja kvalitén i Polisutbildningen.

    En rad olika insatser och aktiviteter genomfördes hösten 2010. Bland annat förankrades strategin i utvecklingsgruppen samt hos de lärare som var involverade i utbildningen, stöd och utbildning erbjöds för lärare och IKT coach, och flera olika nätbaserade resurser utvecklades.

    Under presentationen kommer konkreta resultat och exempel från detta strategiska utvecklingsarbete att presenteras och diskuteras.

1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf