umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Barman, Linda
    et al.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Högberg, Ulla
    Oldsjö, Fredrik
    Stockholms universitet, Universitetspedagogiskt centrum.
    Kvalitetsutveckling av högskolepedagogiska enheter: fortsatt arbete kring syfte, kriterier och former2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Arbetet har varit fokuserat på att vidareutveckla modeller för både kvalitetsutveckling och extern kvalitetsgranskning. Erfarenheterna som gjorts pekar mot att i första hand gå vidare med formerna för kvalitetsutveckling med peer review-förfarande i form av kritiska vänner. Frågorna varför, vad, för vem, av vem, hur och när måste besvaras gemensamt av de inblandade i en kollegial dialog. Syftet är framåtriktad förändring. Bedömningsområden och kriterier måste anpassas till verksamhetens förutsättningar. Arbetsgruppen bör i första hand sträva efter att ta fram några allmänna bedömningsområden och en allmän ram för utvärderingsprocessen som sedan anpassas vid varje utvärdering. Den tidigare gruppens arbete är en mycket bra utgångspunkt (se bilagorna).

    Den senaste utvecklingen med kvalitetspropositionen och framför allt autonomipropositionen bedöms inte ha ökat behovet av en modell för extern granskning. Utvecklingen de närmaste månaderna behöver noga följas och en beredskap hållas för att hantera avregleringarna bl a av kravet på högskolepedagogisk utbildning inklusive forskarhandledarutbildning. En gemensam ram för utveckling av högskolepedagogisk verksamhet kan främja kommande diskussioner lokalt på lärosätena och också tjäna som grund för kvalitetsdrivande utvärderingar.

  • 2.
    Chalmers, Denise
    et al.
    University of Western Australia.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Benchmarking Performance of Academic Development Units: Local adaptation with Global Opportunities.2012In: 9th ICED Conference 2012: Across the Globe Higher Education Learning and Teaching 23-25 July 2012 Bangkok, Thailand / [ed] Sudaporn Luksaneeyanawin, Boonsri Ongpipatanakul Suchada Suthummaraksa, Sakolkarn Insai, Bangkok: Chulalongkorn University Printing House , 2012, p. 217-Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The Council of Australian Directors of Academic Development (CADAD) has developed and endorsed national performance benchmarks for academic development units.  These have been developed around eight key domains of academic development practice. These are

    1. Strategy, policy and governance
    2. Quality of learning and teaching
    3. Scholarship of teaching and learning
    4. Professional development
    5. Credit-bearing programs in higher education
    6. Curriculum development
    7. Engagement
    8. Academic Development Unit Effectiveness

     

    Each domain is further described by sub-domains - each described by an overview, good practice descriptions at three levels of practice; and advice about sources of data. They are designed for an academic development unit to carry out an initial self-assessment, followed by a process of external comparison with other university partners. Templates and codes of practice for benchmarking have been developed to support the self-review and benchmarking activities. In recognition that the mission and core business of academic development units varies, as does their level of maturity of the unit, the guidelines to benchmarking encourages each unit to select only the domains and subdomains relevant to the unit.

     

    The performance benchmarks have been used in Australia and Sweden to carry out self-reviews and benchmarking with other university partners. In Australia, all universities have endorsed the benchmarks and several have carried out self-reviews, followed by benchmarking meetings with a self-selected university partner.  In Sweden, two universities (Umeå and Stockholm) have used the CADAD benchmarks to guide their self-review, benchmarking discussions and have sought further complementary and advice from an external peer reviewer.

     

    This symposium briefly presents the performance benchmarks for the eight dimensions and accompanying resources. The experience of each of the three presenters from Australian and Swedish universities in trialling the benchmarks will then be presented. The symposium concludes with a discussion with the presenters and the delegates on the extent that the Australian benchmarking model and domains are relevant in an international context.

  • 3.
    Erhardsson, Margareta
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Lärande i praktik: en balans mellan vetenskap och beprövad erfarenhet2005In: Utvecklingskonferensen för högre utbildning Proceedings 2005: den professionella läraren i mötet mellan tradition, produktion och vision / [ed] Ingrid Järnefelt, Lund: Center for Educational Development , 2005, p. 44-45Conference paper (Refereed)
  • 4.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    A Learner-Focused Evaluation Strategy: Developing Medical Education through a Deliberative Dialogue with Stakeholders2008In: Evaluation, ISSN 1356-3890, E-ISSN 1461-7153, Vol. 14, no 1, p. 91-106Article in journal (Refereed)
  • 5.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Democracy and transparency in higher education: Dialogue for learning as means for change2004In: Governance, democracy and evaluation, Berlin: University of Applied Sciences , 2004, p. 97-Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Evaluation as dialogue between stakeholders - a tool for learning and content development of medical education

    One important basis for content development of professional study programmes is the reception of graduated student qualifications. Normally there is no feed back from the field until years after student graduation. This presentation describes an evaluation strategy designed to support an ongoing reconstruction of a medical education programme trough continuous dialogue with stakeholders about the criteria of excellent medical education.

    Since the premises of medical education are influenced by several stakeholders (not only faculty, physicians and students) the evaluation strategy includes ten different stakeholders. Initially we asked the stakeholders what they wanted to know about the medical training.

    We received 117 challenging and sometimes unexpected questions. Receiving those questions generated a platform of learning. We realized that there were aspects to consider that we hadn’t thought of. The stakeholders were informed about the questions received and also the multi-method strategy that was decided for answering the crucial ones.

    So far the question bank has been used in workshops with faculty, in focus group evaluation with senior students and in course and stage evaluations with both faculty and students. New information is communicated to the stakeholders and new questions for learning and educational development are generated.

  • 6.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Developing education – in a innovative dialogue with stakeholders2013In: ECER Creativity and Innovation in Educational Research 2013: European Conference on Educational Research 2013, 2013, p. 152-153Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to point out what could be lost in a culture of higher education (HE) development characterised by a quality discourse (Fjellström, 2007; Segerholm, 2012). In a long term case study of a locally initiated participative stakeholder evaluation (supporting a curriculum change) three research questions has been explored. [1] What are the participants’ experiences of participation? [2] How does the evaluation strategy enable participation in the developmental work and [3] what are the benefits of the participation?

  • 7.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Erfarenheter från ett lärdomskollegium: Tankar om scholarship of teaching and learning(SoTL) på en tvärvetenskaplig enhet2010In: Nu2010: Dialog för lärande / [ed] Fredrik Oldsjö, Stockholm: Sveriges Universitets- och högskoleförbund , 2010, p. 170-171Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Presentationen beskriver utgångspunkter, genomförande och erfarenheter från Lärdomskollegiet på Universitetspedagogiskt centrum (UPC). Huvudsyftet med Lärdomskollegiet är att stötta utvecklingen av en prövande, verksamhetsspecifik och forskningsförankrad SoTL-kultur på centret. Målet är att erbjuda ett aktivt stöd för högskolepedagogiska utvecklingsprojekt och forskning vid Umeå universitet (Umu). UPC skall stötta den högskolepedagogiska utvecklingen vid Umu. Det innebär ansvar för den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen av lärare, att erbjuda relevant stöd till enskilda lärare, institutions-, fakultetsledningar och universitetsledning, samt att proaktivt och vetenskapligt grundat aktualisera högskolepedagogiska frågor. Pedagogutvecklarna (PU) är lärare från olika discipliner inom universitetet och personal med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt mediateknik.

    En grundläggande förutsättning för verksamheten är att PU kontinuerligt utvecklar en gemensam och verksamhetsintegrerad kultur av SoTL. Kreber (2005) beskriver SoTL som ….. the intellectual, practical and critical work done by college and university teachers; that is, aimed at pursuing educational goals. (Kreber, 2005, s 393)Utgångspunkten är att SoTL skall ge utrymme för kritisk granskning och kunskapsutveckling i praktiskt undervisningsarbete.

    Sedan hösten 2007 har vi bedrivit Lärdomskollegiet med siktet att:

    • Utifrån ett prövande förhållningssätt se på universitetspedagogiken och vår stödjande roll i pedagogiskt arbete
    • Formulera utvecklings- och forskningsprojekt
    • Se vilka metoder som skulle kunna vara tillämpliga i olika projekt
    • Genomföra pedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt, samt att
    • Dokumentera och presentera projekt vi initierar eller medverkar i.

     

    Initialt inbjöds samtliga PU att delta utifrån eget intresse men sedan ett år tillbaka genomförs kollegiet som en gemensam aktivitet omfattande två veckor kompetensutveckling per person. Totalt genomförs fyra till fem seminarier per termin. Ansvar för innehåll och genomförande av Lärdomskollegiet roterar mellan centrets PU.

     

    Så här långt har många olika texter lästs och diskuteras. Utvecklingen inom området högskolepedagogik har diskuterats och ett aktuellt forskningsprojekt har presenterats. Ett IKT-pedagogiskt utvärderingsprojekt har genomförts och presenterats på Högskoleverkets Kvalitetskonferens. Vi har diskuterat forskningsmetodik utifrån bidrag presenterade vid den Universitetspedagogiska konferensen 2009, genomfört peer-processer för PU:s arbete med pedagogisk meritportfölj och vi har diskuterat innebörden av SoTL för oss och vår verksamhet.

     

    I utvärderingen våren 2009 ansåg deltagarna att Lärdomskollegiet gör hela verksamheten och olika rollers bidrag synliga. Att det skapas ett öppet klimat för åsikter och kompetenser, en bred gemensam kunskapsbas samt ett gemensamt språk. Kollegiet höjer kvaliteten i det egna arbetet genom breddning och fördjupning samt ger inspiration och lust till skrivande/projekt. Responsen visar på många möjligheter men också viktiga förutsättningar att beakta vid stöttande av SoTL inom högre utbildning. 

  • 8.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Evaluation as dialogue between stakeholders: a tool for learning and content development of medical education2003In: AMEE 2003 Relevance in Medical Education, 2003Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Evaluation as dialogue between stakeholders - a tool for learning and content development of medical education

    One important basis for content development of professional study programmes is the reception of graduated student qualifications. Normally there is no feed back from the field until years after student graduation. This presentation describes an evaluation strategy designed to support an ongoing reconstruction of a medical education programme trough continuous dialogue with stakeholders about the criteria of excellent medical education.

    Since the premises of medical education are influenced by several stakeholders (not only faculty, physicians and students) the evaluation strategy includes ten different stakeholders. Initially we asked the stakeholders what they wanted to know about the medical training.

    We received 117 challenging and sometimes unexpected questions. Receiving those questions generated a platform of learning. We realized that there were aspects to consider that we hadn’t thought of. The stakeholders were informed about the questions received and also the multi-method strategy that was decided for answering the crucial ones.

    So far the question bank has been used in workshops with faculty, in focus group evaluation with senior students and in course and stage evaluations with both faculty and students. New information is communicated to the stakeholders and new questions for learning and educational development are generated.

     

  • 9.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Evaluation as support for a changing higher education: curriculum development through a deliberative responsive dialogue with stakeholders2007In: 2007 AES International Conference: doing evaluation better, 2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The influence of evaluation in higher education – curriculum development through a deliberative responsive dialogue with stakeholders.

    The increasingly ritualized and instrumental evaluation of higher education, initiated mainly from above, has resulted in little consideration of what is needed if evaluation is to truly support the development of higher education. Strategies for quality enhancement and accountability rarely consider the distinctive features of higher education development. This paper describes the influence of an evaluation strategy that was locally initiated and that deliberately involved stakeholders in the process. The evaluation was designed to support the development of an undergraduate medical education in Sweden. Based on experiences from the case, I argue that evaluations should, in the context of higher education, be made the responsibility of the teachers. Making the teachers responsible should develop both their ability to work with educational development and to a greater extent enable definitions of educational quality specific to education.

    The evaluation strategy distinctly emanated from the need for knowledge by those responsible for the development of an undergraduate medical education programme in Sweden. The programme board established a dialogue with ten of the stakeholders. The core aim was to learn more about the stakeholders’ expectations and views about the programme, but also to identify important areas for programme development. The dialogue with the stakeholders contributed to the creation of a qualified and nuanced development process and illuminated an evaluation process more associated with learning than quality enhancement. The commitment to cooperation, dialogue and enlightenment was, however, constantly threatened by a higher education culture that is increasingly characterized by productivity and efficiency.  

  • 10.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Involving stakeholders in higher education change: Experiences of participation and moments of deliberation2013Manuscript (preprint) (Other academic)
  • 11.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Kursutvärderingar: stöd för lärande och utveckling2002Report (Other academic)
  • 12.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Kursvärderingsetik?2000In: Forskning på gott och ont: en antologi om samhällsvetenskaplig forskningsetik. / [ed] Nygren, Lennart, Olofsson, Inger, & Ågren, Per-Olof., Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete , 2000, p. 148-156Chapter in book (Other academic)
  • 13.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Lärare lär av sin undervisning2004In: Kursvärdering för studentinflytande och kvalitetsutveckling: en antologi med exempel från elva lärosäten / [ed] Heldt-Cassel Susanna & Palestro Joakim, Stockholm: Högskoleverket , 2004, p. 81-87Chapter in book (Other academic)
  • 14.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Lärares upplevelser av könsproblematik i undervisningen: hur kan högskolepedagogisk utbildning stötta?2003In: Utvecklingskonferensen för högre utbildning Proceedings 2003: den professionella universitetsläraren - praktik och teori / [ed] Ingrid Järnefelt, Stockholm: Rådet för högre utbildning/Högskoleverket , 2003, p. 56-60Conference paper (Refereed)
  • 15.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    The Influence of Evaluation in Higher Education: Curriculum Development through a Deliberative Responsive Dialogue with Stakeholders2008In: Evaluation Journal of Australasia, ISSN 1035-719X, Vol. 7, no 2, p. 25-30Article in journal (Refereed)
  • 16.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Utvärdering för utveckling av utbildning: Med sikte på delaktighet och deliberation2013Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis is to explore how evaluation can support higher education development. The thesis addresses the current use of evaluation machines (Dahler-Larsen, 2012b) in relation to the distinctive features of higher education development. Evaluation and educational change are discussed from a social constructivist perspective. Key concepts are: evaluation as a context sensitive process with the purpose of understanding and assessing the value of education (Elliott & Kushner, 2007), participation (Whitmore, 1998) and deliberation (Gutman & Thompson, 2004). The thesis rests on a collection of four articles, three of them based on data originating from a longitudinal case study. This case study explores a participative stakeholder evaluation that was employed as a strategy to support the development of an undergraduate medical programme at a Swedish university. Empirical data were gathered through a literature review, interviews with ten stakeholders, logbook notes from the evaluation and development process and lastly evaluations conducted of the study programme.

    By highlighting the complexity of educational work and the expectations of the medical profession, the evaluation strategy studied contributed to the creation of a qualified and nuanced development process. It also illuminated an evaluation process that is more associated with learning than with quality enhancement. The practice-near and language sensitive process supported the creation of a community of practice promoting dialogue, critical enquiry, educational conversations and enlightenment. The commitment to cooperation, dialogue and enlightenment was, however, constantly threatened by a higher education culture that is increasingly characterized by productivity and efficiency.

    The analysis suggests that the complex context of higher education calls for more varied evaluation strategies characterized by holistic perspectives, enlightenment and local ownership. Evaluations that provide answers to crucial questions are a prerequisite for change in higher education. Giving teachers responsibility for the process should develop both their ability to conduct educational evaluations, to work with educational development and ultimately facilitate definitions of educational quality specific to education.

  • 17.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Utvärdering som stöd för förändring av högre utbildning: produktkontroll eller stöd för lärande2007In: Studies in Educational Policy and Educational Philosophy: Läsrum, Artikel 2007:1, ISSN 1652-2729, no 1, p. 1-17Article in journal (Other academic)
  • 18.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Utvärdering som stöd för utvecklingav högre utbildning: erfarenheter från en intressentutvärdering - inventering av intresset för nya samarbetsprojekt2007In: Utsikter, insikter, avsikter: universitetspedagogisk konferens i Umeå 27 – 28 februari 2007 / [ed] Mohammad Fazlhashemi och Thomas Fritz, Umeå: Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet , 2007, p. 107-107Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att utvärdering skall kunna bidra till förändring av högre utbildning måste ett flertal faktorer tas i beaktande. Några av dessa är: sammanhanget för den specifika utbildningen, den akademiska frihete natt ”själv” utforma och bedriva utbildning samt behovet av kontroll över såväl utvärdering som tolkning av resultat. Under perioden 2000-2005 har jag medverkat i en utvärderingsinsats som utformats för att stödja dels en pågående programförändring, dels programansvarigas/lärares förmåga att arbeta med utbildningsutveckling. Utvärderingen som genomfördes som en dialog med ett flertal intressenter till utbildningen har bidragit med intressanta erfarenheter kring såväl identifieringen av kvalitetskriterier som arbete med utvärdering och utbildning inom högre utbildning. Utvärderingsinsatsen, som kommer att presenteras i en avhandling i pedagogik under hösten 2007, har dock också visat på behovet av ytterligare kunskap. Rundabordssamtalet, som syftar till att fånga upp intresset förkommande samarbete kring programutvärdering, inleds med en kortpresentation av den genomförda utvärderingsinsatsen och dess resultat.

  • 19.
    Fjellström, Mona
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Kirchhoff, Magnus
    Teaterhögskolan.
    Academic development from Floor to Ceiling: mission impossible?2010In: ICED Conference 2010: Enhancing Strategies for Global Quality Learning in HIgher Education, Barcelona, 2010Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Filtering our joint experience of more than 20 years of academic development (AD) in HE through recent quality assurance processes, we will discuss how academic developers, hired in an era of individual perspective on AD, can tackle the demands raised in today’s context of organisational and strategic AD. What does “the quality discourse” mean in regard to work with academic development, who is to be involved in these processes and what is its importance for achieving sustainable educational change?

     

    Our presentation is aimed at people who are responsible for initiating, running and supporting teaching and learning in higher education at their own institutions or within higher education in general. The purpose of the contribution is to:

    • raise questions concerning prerequisites for strategic academic development,
    • to discuss the views of higher education institutions on how this can be carried out and
    • the role of academic development units (or their equivalent) in this.

    Together we represent more than twenty years of experience in working with academic development in higher education, Magnus with experience from both a large university (Stockholm) and a small college of arts (Stockholm Academy of Dramatic Arts), Mona with experience from Umeå University. Together and independently we have also been involved in different national development contexts and have experience from international development projects.

    We were both employed in the past century (!) because we were considered to be “good” teachers with the primary task of being “wise colleagues”. We worked at the level of the individual and in small groups. That picture of academic development units still lives on despite the fact that reality is drastically different today. Now teaching and learning for higher education is a requirement for teachers and doctoral students who teach, the Bologna Process has stirred up the pedagogical workday at the same time as quality assurance and assessments have become catchwords of the day. Today we are involved in activities such as: building up a system for the recognition of pedagogical qualifications that encompasses all of the institutions of higher learning, courses that give pedagogical qualifications, tailor-made consultancy work, production of teaching material, research, development of learning platforms, development of educational action plans etc. These tasks demand that we are more than just “wise colleagues” (Fjellström, Mårtensson & Roxå, 2008). The future we see before us with increased competition, increased demands on performativity and a stringent financial reality will probably also increase the demands on those working with (strategic) academic development (Blackmore, 2009; Di Challis m fl, 2009; Gosling, 2009). The question is how are the institutions of higher learning going to tackle this continuing challenge?

    We want to problematise a situation where academic development units, often placed peripherally in the university organisation and with an imbalance between responsibility  and authority, are more and more involved in processes that are labelled quality assurance or quality development (see Havnes & Stensaker, 2006). What does “the quality discourse” mean in regard to work with academic development, who is to be involved in these processes and what is its importance for achieving sustainable educational development? During the presentation we will raise a number of questions that can be commented on directly by people responsible for development to take back to their own institutions of higher learning for continued work.

  • 20.
    Fjellström, Mona
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Mårtensson, Katarina
    Lunds Universitet, CED.
    Roxå, Torgny
    Lunds Tekniska högskola, Genombrottet.
    Stöd för pedagogisk utveckling av högre utbildning: kompetensutveckling för pedagogiska utvecklare2008In: NU2008 Proceedings: Lärande i en ny tid - samtal om undervisning i högre utbildning / [ed] Anders Sonesson & Maria Hedberg, Lund: Centre for Educational Development, Lunds universitet , 2008, p. 219-222Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna workshop är att initiera ett lärosätesövergripande samtal om kompetensbehov och angelägna utvecklingsaktiviteter för pedagogiska utvecklare (pedagogiska konsulter/motsv) i högre utbildning. Till workshopen inbjuds alla som har erfarenhet av, eller synpunkter på, stödet för pedagogisk utveckling vid våra lärosäten. Målet för workshopen är att samla in ett första diskussionsunderlag samt att skapa ett nätverk av personer/lärosäten som är intresserade av att utveckla och genomföra kompetensutvecklingsaktiviteter. Ambitionen är att kunna skapa en långsiktig kompetensutvecklingsmodell där nätburna aktiviteter kopplas samman med kompetensspecifika ”moduler” genomförda på olika lärosäten.

    Sedan 1960-talet har det funnits pedagogiska utvecklare vid svenska lärosäten. Från att ha varit en handfull personer spridda över de större universiteten ser vi idag framväxten av allt större pedagogiska utvecklingsenheter vid flertalet lärosäten. Uppdraget för de pedagogiska utvecklarna var inledningsvis framförallt att inspirera och stödja pedagogisk utveckling av lärare på individnivå. Under 1990-talet har uppdraget kommit att utvidgas till att också omfatta behörighetsgivande högskolepedagogiska kurser, skräddarsydda konsultinsatser för fakulteter/institutioner/lärargrupper samt universitetsövergripande strategiskt arbete. De som idag arbetar med stöd för pedagogisk utveckling har olika ämnesbakgrunder, organisatorisk placering, uppdrag och resurser. Gemensamt för dem alla är dock ett behov av uppdragsspecifik kompetensutveckling.

    I början av 2000 möjliggjorde Rådet för högre utbildning, senare Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU), genom utlysta projektmedel en första specifik kompetensutvecklingsinsats. 2004 och 2005 genomfördes kursen Strategisk pedagogisk utveckling som ett samarbete mellan myndigheten, Lunds och Uppsala universitet. Kursen genomfördes med en action learning-metodik med syftet att både stödja strategisk pedagogisk utveckling och kunskapsbildningen inom området. Totalt 40 av 75 sökande kunde antas till kurserna. Erfarenheterna från kurserna visar på ett starkt behov av ett ”inomprofessionellt” samtal och kunskap om pedagogisk utveckling (Roxå & Mårtensson, 2007).

    Några utmaningar för pedagogiska utvecklare som framkom under kurserna var:

    • en komplicerad roll i universitetsorganisationen (ibland ledningens förlängda arm, ibland ”fotfolkets”/lärarnas försvarare)
    • den stora variationen i uppgifter (kurser, konsultinsatser, mentorskap, diskussionspartner på olika nivåer, medverkan i lärosätesövergripande strategiskt utvecklingsarbete, bedömaruppdrag, utvärderaruppdrag, materialframställning och forskning samt utvecklingsarbete)
    • avsaknaden av en specifik lärandegemenskap (learning community) och
    • bristande möjligheter till professionell utveckling (scholarship).

    I dessa utmaningar finns behov av såväl teori som praktiska färdigheter och förhållningssätt. Utbildningsinsatser skulle behöva omfatta insatser för såväl tanke/huvud som göra/hand och känna/hjärta. Några tänkbara teman ”tolkade” ur utmaningarna ovan är pedagogiskt utvecklingsarbete, organisationsteori, strategiskt ledarskap, kommunikationskunskap, konflikthantering, mentorskap, professionellt förhållningssätt, mångfald i högskolan, etik, konsultarbete, ekonomi och högskolejuridik.

    Mot bakgrund av varierade lokala förutsättningar och uppdrag borde en kompetensutvecklingsinsats vara uppbyggd i valbara moduler genomförda med grundprinciperna att stödja utvecklingen av en ’learning community’ och professionell utveckling (scholarship). De senare skulle utgöra tråden som pärlorna (modulerna) är trädda på.

    Workshopen kommer att genomföras med hög grad av deltagaraktivitet i smågrupper varvat med plenardiskussioner där sammanfattningar och förslag konkretiseras.

  • 21.
    Fjellström, Mona
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Naredi, Silvana
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Surgical and Perioperative Sciences.
    Sawert, Bertil
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Johnson, Owe
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine.
    En bro mellan högre utbildning och profession: Utbildning för kliniska handledare i läkarutbildning2012In: Nu 2012 Göteborg 17-19 oktober 2012: Gränslöst lärande, Göteborg, 2012, p. 131-132Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I samband med att läkarutbildningen vid Umeå universitet skulle regionaliseras togs beslut om att samtliga kliniska handledare, varav flertalet är landstingsanställda läkare, i regionen (Västerbotten, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland) skulle erbjudas handledarutbildning. Utbildningen skulle stärka kopplingen mellan de högskoleförlagda och de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen samt stödja en handledarroll starkt utmanad av sjukvårdens verksamhetskrav.  Läkarutbildningen har utökats kraftigt de senaste femton åren samtidigt som kraven ökat på produktivitet inom hälso- och sjukvården. Resultatet har blivit många studenter ute i klinisk verksamhet med kliniska handledare som ofta varken har en tydlig rolldefinition som handledare, aktuell kunskap om vilka mål som skall uppnås eller redskap för hur handledning skall genomföras i en splittrad och tidspressad vardag. För studenterna har problemen yttrat sig i form av brist på tid med, eller avsaknad av, handledare och sämre möjligheter att fullfölja praktiska utbildningsmoment (Läkartidningen, 2008:38; MSF Handledningsenkät 2011). Socialstyrelsen har också uppmärksammat behovet av handledarutbildning genom att ställa krav på handledarutbildning för handledare i specialiseringstjänstgöring (ST) för läkare (SOSFS 2008:17, 3 kap).

    Fokus för handledarutbildningen blev att utveckla de kliniska handledarnas kunskaper om och förmåga att handleda i kliniska situationer samt att stimulera ett reflekterande och prövande förhållningssätt till studenternas lärande och den egna handledarrollen. Teman som ingår är: Mål och regelverk för läkarprogrammet, planering av klinisk handledning, att stödja ett reflekterat och handlingsinriktat lärande, att handleda, samtal, feedback och bedömning samt den professionella handledaren. Utbildningen, som genomförs som ett samarbete mellan universitetet och de fyra landstingen, omfattar tre dagar med ett eget arbete som genomförs av deltagarna mellan kursdag 2 och 3. Sedan 2009 har 177 kliniska handledare utbildats. Utvärderingar genomförda i samband med kursens genomförande har visat att de kliniska handledarna genomgående är mycket positiva till utbildningen. Det som särskilt lyfts fram är möjligheten till egen reflektion, praktisk problemlösning tillsammans med andra handledare samt en starkare koppling till utbildningsuppdraget genom den ökade kunskapen om lärande och högskolans regelverk.

    Under den period som handledarutbildningen genomförts har intresset väckts för att handledarutbildning för kliniska handledare skall genomföras i två steg. Ett inledande steg fokuserat på grundläggande handledarkunskap och handledning inom läkarprogrammet som skulle genomföras under läkares specialiseringstjänstgöring. Dessutom ett senare steg, riktat till färdiga specialistkompetenta läkare, som fokuserar på den mer långsiktiga och individnära handledning som genomförs under specialisttjänstgöringen. Idag för läkarprogrammet vid Umeå universitet samtal med två landsting i regionen om möjligheten att bedriva den grundläggande handledarutbildningen.

  • 22.
    Fjellström, Mona
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Oldsjö, Fredrik
    Stockholms universitet.
    Benchmarking – för dialog, lärande och kvalitetsutveckling2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    2006 tillsatte Swednet en arbetsgrupp, Ackrediteringsgruppen, som skulle utveckla en modell för ackreditering av högskolepedagogiska enheter. Två år senare fortsatte arbetet inom ramen för projektet Arbetsgruppen för kvalitetsutveckling. Fokus i projektet försköts från ackreditering till kvalitetsutveckling. Målet var att under perioden 2008 till 2011 utforma samt pröva kriterier och arbetsformer för intern kvalitetsutveckling med peer review enligt en critical friend-modell samt utveckla förslag på kriterier för extern kvalitetsgranskning av Högskoleverket (HSV) eller motsvarande. Projektet avrapporterades våren 2010 och med en viss fördröjning har målet nu uppnåtts.

    Den benchmarkingmodell som nu testats presenterades av Denise Chalmers, University of Western Australia, vid ICED-konferensen i Barcelona 2010. Modellen syftar till att ge ett verktyg för enheterna, dess chefer och universitetsledningar att analysera hur väl enheterna bidrar till verksamhetens olika strategiska behov. I samband med konferensen kom föreståndarna vid de högskolepedagogiska enheterna vid Stockholms, Umeå och Uppsala universitet överens om att anpassa och testa modellen i Sverige.  De tre enheterna är jämförbara vad avser budget, organisation och verksamhet och lämpar sig väl för benchmarking.

    Modellen beskriver åtta övergripande verksamhetsområden (domains). Varje område beskrivs genom kriterier (good practice descriptors) på lärosätesnivå, fakultetsnivå och institutionsnivå. Enhetens verksamhet bedöms utifrån en femgradig skala inom varje område och nivå. Analysen omfattar en beskrivning av nuvarande verksamhet och ska stödjas av olika typer av underlag. Modellen utgår från ett utvecklings- snarare än ett granskningsperspektiv. Varje enhet ska själv – genom interna diskussioner och genom dialog med verksamhetsföreträdare och ledning vid lärosätet – ta ställning till vilka verksamhetsområden som ska vara föremål för benchmarking. Därefter sker en självvärdering, som inbegriper dokumentinsamling samt inhämtning av underlag från olika intressenter. När självvärderingen är genomförd och dokumenterad är nästa steg en peer review med samverkande partners.

    Denise Chalmers medverkade i uppstarten av processen i samband med ett besök i Sverige i juni 2011. Vid detta tillfälle beslutade medarbetare från Stockholms (SU), Umeå (UmU) och Uppsala universitet (UU) gemensamt vilka områden som skulle ingå i granskningen. Under hösten 2011 avbröt UU sin medverkan i projektet på grund av föreståndarbyte, och SU har på grund av hög arbetsbelastning inte kunnat fullfölja sin självvärdering. Detta innebär att UmU slutfört sin självvärderingsrapport först, utan input från något annat lärosäte, och att det genomförts en extern granskning av Björn Stensaker, Oslo universitet, före peer review. SU skall granska och kommentera UmU självvärdering under försommaren 2012.

    Den största poängen med benchmarking är att lära tillsammans genom att granska sin egen verksamhet och under konstruktiva former spegla sin verksamhet mot utvalda andra. På grund av att två verksamheter inte kunnat fullfölja processen har vi gått miste om den speglande dimensionen i processen. Det vi däremot uppnått är en ordentlig genomgång av vår egen verksamhet och våra egna ”bilder” av vad som är viktigt i verksamheten, hur vi arbetar med den, hur den uppfattas av våra intressenter samt vad vi behöver arbeta vidare med. Under arbetets gång har vi upptäckt både styrkor och svagheter i vår egen verksamhet och i modellen vi använt. Vi har dessutom fått värdefulla synpunkter från Björn Stensaker och inväntar med förväntan responsen från SU.

    Det är vår förhoppning att fler enheter i Sverige är intresserade av att genomföra en benchmarking enligt denna modell och att vi skall kunna medverka som benchmarkingpartner till någon annan enhet.

  • 23.
    Ivarsson, Jörgen
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Utvärdering av Podcast Producer ur ett lärandeperspektiv2009In: Kvalitetskonferensen 2009: presentationer på Kvalitetskonferensen 2009, Stockholm: Högskoleverket , 2009, p. 49-Conference paper (Refereed)
  • 24.
    Kirchhoff, Magnus
    et al.
    Teaterhögskolan, Stockholm.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Pedagogisk utveckling från golv till tak: Mission impossible?2009In: Kvalitetskonferensen 2009: presentationer på Kvalitetskonferensen 2009, Stockholm: Högskoleverket , 2009, p. 10-Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vårt rundabords-samtal riktar sig till dem som har ansvar för att initiera, driva och stötta högskolepedagogisk utveckling på eget lärosäte eller inom högskolan generellt. Syftet med bidraget är att väcka frågor kring förutsättningarna för strategisk pedagogisk utveckling, lärosätenas syn på hur detta kan bedrivas samt pedagogiska utvecklingsenheters (eller motsvarandes) roll i detta.

    Tillsammans representerar vi drygt 20 års erfarenheter av att arbeta med högskolepedagogisk utveckling. Magnus med erfarenheter från både ett stort universitet (Stockholm) och en mindre konstnärlig högskola (Teaterhögskolan), Mona med erfarenheter från Umeå universitet. Tillsammans och var för sig har vi också varit engagerade i olika nationella pedagogiska utvecklingssammanhang och har även erfarenhet av internationella pedagogiska utvecklingsprojekt.

    Vi anställdes båda under förra århundradet (!) för att vi betraktades som "goda" lärare med det huvudsakliga uppdraget att vara "kloka kollegor". Vi arbetade på individnivå och i små grupper. Denna bild av de pedagogiska utvecklingsenheterna lever kvar trots att verkligheten förändrats drastiskt. Det har tillkommit krav om högskolepedagogisk utbildning för lärare och undervisande doktorander, Bolognaprocessen har rört om i den pedagogiska vardagen samtidigt som kvalitetsutveckling och granskningar blivit orden för dagen. Idag är vi involverade i aktiviteter som; uppbyggnad av lärosätesövergripande system för pedagogisk meritering, behörighetsgivande kurser, skräddarsydda konsultinsatser, läromedelsframställning, forskning, nätresursutveckling, utvecklandet av ett pedagogiskt handlingsprogram etc. Uppdrag som kräver att vi är mycket mer än "kloka kollegor" (Fjellström, Mårtensson & Roxå, 2008). Den framtid vi ser framför oss med ökad konkurrens, ökade krav på performativitet och en allt tightare ekonomisk verklighet kommer sannolikt dessutom att öka kraven på dem som arbetar med (strategisk) pedagogisk utveckling. Frågan är hur lärosätena kommer att tackla denna fortgående utmaning?

    Vi vill problematisera en situation där pedagogiska utvecklingsenheter, ofta perifert placerade i universitetsorganisationen och med en obalans mellan ansvar och befogenheter, alltmer engageras i processer som etiketteras som kvalitetssäkring eller kvalitetsutveckling (se Havnes & Stensaker, 2006). Vad innebär "kvalitetsdiskursen" för arbetet med pedagogisk utveckling, vilka är det som engageras i dessa processer och vad får det för betydelse för möjligheten att åstadkomma en hållbar pedagogisk utveckling? Under rundabordssamtalet kommer vi tillsammans med auditoriet diskutera ett antal frågor som de utvecklingsansvariga kan ta med hem till sina lärosäten för att arbeta vidare med.

  • 25.
    Pettersson, Anna
    et al.
    Sjukgymnastförbundet, Stockholm.
    Bolander Laksov, Klara
    Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet.
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Portfolio: Ett verktyg för lärande och synliggörande av kompetens2013In: Fysioterapi, ISSN 1653-5804, no 02, p. 32-37Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Begreppet portfolio kan ha olika innebörder och användas för olika syften. I vissa sammanhang innebär det en systematisk beskrivning av en persons samlade professionella kompetens. I andra sammanhang innebär det ett verktyg för lärande och utveckling. En sådan portfolio kan benämnas lärande portfolio eller pedagogisk portfolio. I den här kunskapsöversikten förklaras och diskuteras portfolio som verktyg för att främja lärande och synliggöra kompetens i en hälso- och sjukvårdskontext. En portfolio som används för lärande i en professionell kontext bygger på erfarenhetsbaserat lärande samt på principer om hur vuxna lär. Stor vikt läggs på reflektion kopplat till gjorda erfarenheter. Studier och utvärderingar har visat att portfolioanvändning främjar kopplingen mellan teori och praktik och att det också bidragit till ökad självkännedom och bättre självförtroende samt utvecklat användarens kapacitet att lära. Användarens tillgång till vägledning och stöd har stor betydelse för att portfolion ska kännas meningsfull och användbar.

  • 26. Pettersson, Anna F.
    et al.
    Laksov, Klara Bolander
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Physiotherapists' stories about professional development2015In: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, Vol. 31, no 6, p. 396-402Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: A professional career may extend over a period of 40 years. Although learning is a feature of professional competence, little is known about learning and development after professional entry education. Methods: Narrative inquiry was used to understand how physiotherapists learned and developed over time, and stories from a purposeful sample of 12 physiotherapists were collected. Stories were thematically analyzed with regard to key elements related to learning and development, and common themes were identified across stories. Findings: Four themes emerged from the analysis where physiotherapists learned and developed in working life: (1) facing challenges; (2) contrasting perspectives; (3) drawing on hundreds of educators; and' (4) building on personal experience. Conclusion: Non-formal ways of learning in working life may help physiotherapists learn and develop confidence, communication strategies and different approaches to treatment. Besides reflection on personal experience and patient encounters, learning and development may be promoted and supported by taking on challenges and changing settings.

  • 27.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Strategiska satsningar på kvalificerad högre utbildning: Hög pedagogisk kompetens vid Umeå universitet2011In: Att leda högre utbildning 14-15 nov 2011, Stockholm: Sveriges Universitets- och högskoleförbund , 2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    With more students, less government resources and increasing demands for quality and efficiency control in academia, the need for educational leadership and change management is substantial. A fundamental part of an educational leadership is to create conditions for a creative and dynamic university culture. The Umeå University management has over the past 5 years allocated 7.3 million SEK to implement a number of projects in higher education. The premise is that high quality education requires high quality teachers. In this paper, we would like to highlight some approaches to educational leadership and quality enhancement at the university level.

1 - 27 of 27
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf