umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Hedberg, Pia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Purpose in life among very old people2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripandet syftet med avhandlingen är att utforska livsmening hos de allra äldsta. Andelen äldre ökar i Sverige, och de allra äldsta över 85 år har under åren 1990-2007 ökat med 40 %. Att åldras har beskrivits från olika perspektiv som att ha hälsa, mogna till visdom samt att ha inre styrka. Att åldras kan också innebära en försämrad rörelse förmåga, kognitiva nedsättningar samt förlust av livsmening. En förlust av livsmening kan leda till psykisk ohälsa vilket kan leda till depression. Avhandlingen är en del av Umeå 85+ studien/GERDA vilken utgår från Umeå och startade år 2000. Hälften av alla 85 åringar, alla 90 åringar samt alla som var 95 år och äldre boende i Umeå kommun inbjöds till studien. Studien utvidgades år 2002 med att innefatta fem inlandskommuner i Västerbottens län med samma urvalskriterier. Umeå 85+ studien är ett samarbetes projekt mellan ett flertal institutioner vid Umeå Universitet. Urvalskriterierna för deltagarna i avhandlingen var att de skulle kunna svara på frågeformulär av Likert karaktär samt att de skulle orka delta i intervjuer. En uppföljning genomfördes år 2005 i Umeå kommun samt år 2007 i Västerbottens inland.

    Delarbete I är en tvärsnitts studie och innefattar 189 personer fördelat på 120 kvinnor och 69 män, alla deltagarna hade svarat på ett flertal frågeformulär varav ett av formulären var test för livsmening. Resultatet visar att kvinnor skattar livsmeningen signifikant lägre än män. Egna attityder mot åldrande var starkast associerat med livsmening för både kvinnor och män, för kvinnor var även muskeloskeletala besvär associerat med lägre livsmening. Delarbete II innefattar vid baslinjen de 189 personerna från studie I. Resultatet vid baslinjen visar att de 40 deltagarna av de 189 deltagarna som var diagnostiserade som deprimerade hade signifikant lägre livsmeningen. Kvinnor var diagnostiserade som deprimerade i högre utsträckning än män (32 kvinnor och 8 män). De 40 deltagarna med en depressions diagnos uteslöts och ingick inte i analysen 5 år senare. Efter 5 år fanns 78 personer av 149 deltagare tillgängliga, av dem hade 21 personer (26.9%) utvecklat depression, det var ingen skillnad mellan män och kvinnor i andelen som utvecklade depression. Det var ingen skillnad i medelvärdet på test för livsmening bland de som hade utvecklat depression efter 5 år jämfört med de som inte utvecklat depression. Det förefaller som att livsmening inte skyddar riktigt gamla människor från att utveckla depression. Delarbete III innefattar 51 personer vilka svarat på test för livsmening vid två tillfällen med 5 års mellanrum. Resultatet visar att livsmeningen minskar efter 5 år i högre grad bland kvinnorna jämfört med männen. Det var ingen skillnad i medelvärdet i livsmening vid baslinjen mellan de som hade en depression diagnos och de som inte hade en, men bland de med en depressionsdiagnos hade livsmeningen minskat signifikant efter 5 år. För att fördjupa kunskapen om livsmening analyserades intervjuer från 30 kvinnor med hjälp av innehållsanalys i delarbete IV. För att få en variation i berättelserna valdes 10 kvinnor som skattat livsmeningen som låg, 10 kvinnor som skattat livsmeningen som medel samt 10 kvinnor som skattat livsmeningen som hög. Kvinnornas berättelser om att åldras och vara gamla var positiva. De upplevde livsmening i både vardagen där sociala relationer var viktiga samt i kontakt på ett andligt plan. Det uttrycktes även i berättelserna att det inte fanns någon livsmening.

    I delarbete V ingår 23 män vilka alla hade svarat på en fråga om livsmening, svaren analyserades med hjälp av innehålls analys och resultatet visar att för männen var arbete en viktig del för livsmening. Alla utom en man hade en positiv syn på livet, männen berättade om livsmening främst i relation till minnen från när de var yngre. Sammanfattningsvis visar studierna att inte uppleva livsmening kan resultera i psykisk ohälsa vilket kan leda till depression. Livsmening måste beaktas både i samhället och i sjukvården för att förebygga psykisk ohälsa. Det är av stor betydelse att uppleva livsmening under hela livet samt att samhällets syn på äldre människor är sannolikt en viktig aspekt för att de allra äldsta ska uppleva livsmening.

  • 2.
    Hedberg, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Aléx, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Experiences of purpose in life when becoming and being a very old woman2009Ingår i: Journal of Women & Aging, ISSN 0895-2841, E-ISSN 1540-7322, Vol. 21, nr 2, s. 125-137Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to illuminate how very old women describe their experiences of purpose in life (PIL) in narratives about becoming and being very old. The participants comprised 30 women selected from 120 women who had answered the PIL test and had been interviewed about their experiences of being very old. The interviews were analyzed with qualitative content analysis, which revealed four themes: having a positive view of life, living in relation to God, having meaningful activities, and simply existing. Our findings show that very old women experience purpose in life both in their daily activities and in their contact with a spiritual world. It seems to be facilitated by a positive view of life. Although the results were dominated by a positive view of life, some of the participants saw their lives in terms of simply existing, and did not experience purpose in life.

  • 3.
    Hedberg, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Aléx, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Gustafson, Yngve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Purpose in life over a five-year period: a longitudinal study in a very old population2011Ingår i: International psychogeriatrics, ISSN 1041-6102, E-ISSN 1741-203X, Vol. 23, nr 5, s. 806-813Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Few studies have specifically examined purpose in life among very old people, and we know of none that has used a prospective approach. The aim of this study was to examine changes in pupose in life over five years in very old men and women and to investigate whether depressed mood, malnutrition, inactivity in daily life, or cognitive impairment increased the risk for developing low purpose in life.

    Methods: The study includes data from 51 participants (42 women and 9 men) living in Northern Sweden who completed the Purpose in Life Test once at baseline and again five years later.

    Results: Purpose in life decreased over five years and the decrease was significantly associated with being a woman (p<0.001) and having depressed mood (p=0.009) or depression (p=0.002) at baseline. There were no differences in baseline PIL scores between depressed and not depressed, but those who had depression had significantly decreased PIL scores after five years (p=0.001).

    Conclusion: A strong purpose in life does not seem to prevent very old people from developing depression, and being depressed at baseline and living with depression over five years is associated with a loss of purpose in life.

  • 4.
    Hedberg, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Eklund, Carolina
    Högqvist, Sandra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Identification of a Very High Cuff Pressure byManual Palpation of the External Cuff Balloonon an Endotracheal Tube2015Ingår i: Journal of american association of nurse anesthtists, ISSN 0094-6354, Vol. 83, nr 3, s. 179-182Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The most common complication due to intubation isa high cuff pressure. A high cuff pressure can causepostanesthetic tracheal mucosal injuries in patientsundergoing surgery. The aim of this cross-sectionalstudy was to describe whether anesthetic nurses andanesthesiologists identified a very high cuff pressureby manual palpation of the external cuff balloon onan endotracheal tube. An airway device was intubatedwith an endotracheal tube cuffed to 95 cm H2O. Eachparticipant palpated the external cuff balloon and thenfilled out a questionnaire, including estimation of thecuff pressure and user frequency of the cuff pressuremanometer. The results showed that 89.1% estimatedthat the cuff pressure was high. Among the participantswho rated the cuff pressure as high, 44.8% ratedthe pressure as quite high and 60.6% rated the pressureas very high. There was no significant relationshipbetween profession and skill in identifying a veryhigh cuff pressure (P = .843) or between work experienceand skill in terms of identifying a very high cuffpressure (P = .816). These findings indicate that 10%of patients are at risk of tracheal erosion because of ahigh cuff pressure.

  • 5.
    Hedberg, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Gustafson, Yngve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Alèx, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Depression in relation to purpose in life among a very old population: a five-year follow-up study2010Ingår i: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 14, nr 6, s. 757-763Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To investigate the relationship between purpose in life and depression and, in a five-year follow-up investigate whether purpose in life, adjusted for different background characteristics, can prevent very old men and women from developing depression. Methods: A cross-sectional study included 189 participants (120 women and 69 men) 85–103 years of age living in a county in northern Sweden. Those who had not been diagnosed as depressed at baseline were included in the five-year follow-up study (n=78). Depression was assessed using the Geriatric Depression Scale-15, the Organic Brain Syndrome scale, the Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale, and Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-IV criteria. Purpose in life was assessed with the Purpose in Life (PIL) scale. Results: In the cross-sectional study, 40 participants out of 189 (21.2%) were depressed, and those with depression had significantly lower PIL scores (mean score 107 vs. 99, p=0.014). In the follow-up study, 78 persons were available for the assessment of depression. Of those, 21 (26.9%) were diagnosed as depressed and their mean PIL score at baseline was 106 (SD=17.4) versus 108 (SD=16.0, p=0.750) among those not depressed. Using multivariate logistic regression analysis controlling for possible confounders, we found no association between purpose in life and the risk of developing depression after five years (OR=1.0, 95% CI 0.97–1.03). Conclusions: The results show a significant inverse relationship between purpose in life and depression in the cross-sectional study; however, a high PIL score does not seem to serve very old people as a protection against the risk of developing depression.

  • 6.
    Hedberg, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Gustafson, Yngve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Purpose in life among men and women aged 85 years and older2010Ingår i: The International Journal of Aging & Human Development, ISSN 0091-4150, E-ISSN 1541-3535, Vol. 70, nr 3, s. 213-229Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate purpose in life in relation to psychological well-being, social relations, and physical and psychological symptoms among very old women (n = 120) and men (n = 69). Their purpose in life was evaluated using the Purpose in Life (PIL) scale. Women scored lower on this PIL scale than men (102 vs.108 p = .0.013). Regression analysis was used to estimate influencing factors on the PIL score. Determinants for purpose in life did not differ between the men and women, except for musculoskeletal symptoms. Attitude toward own aging had the strongest relation to PIL scores for both men and women; to have family to talk to was also important, as were musculoskeletal symptoms, for women. Our study indicates that the very old people studied were feeling indecisive about their purpose in life and that feelings are linked with poorer psychological health. For this reason, the purpose in life must be discussed and taken into consideration in the care of the elderly.

  • 7.
    Hedberg, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Gustafson, Yngve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Aléx, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Purpose in life among very old men2013Ingår i: Advances in Aging Research, ISSN 2169-0499, Vol. 2, nr 3, s. 100-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to illuminate very old men’s experiences and reflections of purpose in life. The participants were 23 men who were interviewed and answered a specific question about purpose in life. The answers were analyzed according to qualitative content analysis, which revealed three content areas: the purpose of one’s life as a whole; purpose in everyday life; and reflections on purpose in life. Our findings showed that very old men experience purpose in life most strongly when remembering the past and when work is stressed as important. The analyzed text was dominated by positive experiences of PIL, although one man said that he had given up and that there was no purpose in his life at all.

  • 8.
    Hedberg, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lämås, Kristina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Effects of different types of feedback on cardiopulmonary resuscitation skills among nursing students: a pilot study2013Ingår i: Journal of Nursing Education and Practice, ISSN 1925-4040, E-ISSN 1925-4059, Vol. 3, nr 10, s. 84-90Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: During the last 20 years there have been different approaches to teaching nurse students cardiopulmonary resuscitation (CPR). Receiving CPR with compressions of adequate depth and frequency, and ventilations of adequate volume improves the chance of survival. The aim of this study was to evaluate effects of different types of feedback on CPR skills among nursing students.

    Methods: A pilot study with an explorative approach including 30 nurse students. Students was randomized in three groups; 1) instructor-led training followed by self-training without feedback, 2) self-training with visual graphic feedback, and 3) self-training with voice advisory manikin (VAM). Outcomes were correct compression deep, frequency, hand position and release, and correct ventilation volume and flow. If performance was correct to 70%, students were considered to have reached approved level. The students also answered questions about theoretical knowledge about CPR.

    Results: In technical skills, group 2 had significant higher level of correct ventilation volume compared with the other group. Both group 1 and 3 did not reach the level of 70% correct performance. Group 1 and 2 had significant higher level of correct deep of compressions compared with group 3 which did not reach the 70% level. There was no difference in performance between groups in other parameters.

    Conclusion: This pilot study suggests that visual graphic feedback is promising and seemed to be more effective than self-training with voice advisory manikin and instructor-led training with followed self-training without feedback.

1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf