umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Forsberg, Bertil
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Oudin Åström, Daniel
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Pettersson-Strömbäck, Anita
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Åström, Christofer
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Med värme ihågkommen2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt har varit att med hjälp av en intervjustudie och kunskapsgenomgång redovisahur utomhusmiljö, gemensamhetslokaler och bostäder kan utformas för att minska risken för att äldreoch personer med nedsatt funktionsförmåga blir medtagna eller dör i förtid under värmeböljor. Måletär att öka medvetenheten och intresset för anpassning av miljö och byggnader hos personer ansvarigaför samhällsplanering, bostadsbestånd, trygghets-, vård- och omsorgsboenden.

    Städer är normalt varmare och mindre blåsiga än det omgivande landskapet. Städernas ”varmareklimat” beror främst på den större värmelagring som kan ske i byggnader, gator, trottoarer mm,begränsat med vegetation som kan skugga och avge fukt samt aktiviteter som trafik och eldning vilketgenererar värme. Under värmeböljor ökar dödligheten mer i städer. Att leva ensam, vara sängbundenoch bo på översta våningen har visats vara riskfaktorer.

    Åtgärderna för att minska stadens värmeö och värmeböljornas effekter på människor brukar iblanddelas in i ”mjuka åtgärder” (information, varningssystem för värmeböljor, insatser för känsligagrupper), ”gröna åtgärder” (göra staden till en grönare miljö) och ”tekniska åtgärder” (skuggandekonstruktioner, modifiering av väggar, kylning/luftkonditionering inomhus etc.), vilka kompletterarvarandra. I vissa länder, bl. a. England, ska äldreboenden ha ett samlingsrum som kan hållas svaltäven under värmeböljor, men det är oklart vilken juridisk status som bestämmelserna har.

    Intervjustudien syftade till att belysa hur problemen uppfattas av personal inom äldreomsorgen iSverige. Som datainsamlingsmetod genomfördes 20 semistrukturerade intervjuer medomvårdnadspersonal i Botkyrka kommun under oktober 2011. Urvalet baserades påtillgänglighetsprincipen. Innehållsanalyser gjordes på transkriberad intervjudata och kategorier ochunderkategorier skapades utifrån återkommande teman som återfanns i texten. Slutsatserna frånstudien pekar på att de utbildnings- och informationsinsatser angående värmeböljors effekter påkänsliga grupper som riktas till personal inom äldreomsorgen borde intensifieras, samt attpersonalens kunskap om verksamheten och vårdtagarnas behov borde tas tillvara redan iplaneringsstadiet för äldreboenden.

  • 2.
    Eriksson, Jeanette
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Wahlström, Jens
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Nordin, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Hofverberg, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Pettersson-Strömbäck, Anita
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Längre arbetsliv: om samverkan mellan företagshälsovård och personalavdelningar inom norrländska kommuner och landsting2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Holm, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Edström, Örjan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Mannelqvist, Ruth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska institutionen.
    Pettersson-Strömbäck, Anita
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Arbetsgivaren och den organisatoriska arbetsmiljön: Arbetsbelastning, juridiskt ansvar och upplevda problem2019Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 25, nr 1, s. 49-67Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Arbetsgivares juridiska ansvar för arbetsmiljö och ett hållbart arbete återfinns i en mängd olika bestämmelser av varierande karaktär, samt i domar och beslut från Arbetsmiljöverket, vilket inte underlättar vare sig överskådlighet och förståelse av regelverkets innebörd. Avsikten är att i den här artikeln dels analysera arbetsgivares juridiska ansvar för arbetstagares arbetsbelastning inom arbetsmiljörätten, dels undersöka hur problem med arbetsbelastning upplevs samt om, och i så fall hur, dessa problem hanteras inom såväl manligt och kvinnligt dominerade arbetsplatser som inom privat och offentlig verksamhet.

  • 4. Liljedahl, Birgitta
    et al.
    Pettersson-Strömbäck, Anita
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Prochazka, Helena
    Martinsson, Emil
    Martinsson, Erik
    Waleij, Annica
    Soldaters riskuppfattning i internationella insatser: pilotstudie FS202011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Liljelind, IE
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Strömbäck, AE
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Järvholm, BG
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Levin, JO
    Strangert, BL
    Sunesson, A-LK
    Self-assessment of exposure: a pilot study of assessment of exposure to benzene in tank truck drivers2000Ingår i: Applied occupational and environmental hygiene, ISSN 1047-322X, Vol. 15, nr 2, s. 195-202Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 6.
    Liljelind, Ingrid E
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkesmedicin.
    Rappaport, Stephen M
    School of Public Health, University of North Carolina, Chapel Hill, North Carolina, United States.
    Levin, Jan-Olof
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkesmedicin. National Institute for Working Life, Programme for Chemical Exposure Assessment, Umeå.
    Pettersson-Strömbäck, Anita E
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkesmedicin.
    Sunesson, Anna-Lena
    National Institute for Working Life, Programme for Chemical Exposure Assessment, Umeå.
    Järvholm, Bengt G
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkesmedicin.
    Comparison of self-assessment and expert assessment of occupational exposure to chemicals2001Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, ISSN 0355-3140, E-ISSN 1795-990X, Vol. 27, nr 5, s. 311-317Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: Occupational assessments of chemical exposure are often inadequate because of difficulties in obtaining sufficient numbers of measurements by trained professionals (experts). The objective of this study was to determine whether workers can provide unbiased data via self-assessments of exposure facilitated by the use of simple passive monitors for personal sampling.

    METHODS: Untrained workers obtained personal measurements of their exposures to gaseous contaminants (terpenes in sawmills and styrene in reinforced plastics factories) with passive monitors and written instructions. To study the validity of the self-assessments, an occupational hygienist performed exposure measurements on the same occupational groups after the workers had obtained two or more measurements independently. The potential bias of the self-assessments was evaluated by comparing the self-assessments with the expert assessments in mixed-effects statistical models.

    RESULTS: A total of 153 terpene (97 self and 56 expert) and 216 styrene (159 self and 57 expert) measurements were obtained from four sawmills and six reinforced plastics factories, respectively. No significant differences in the geometric mean exposures were observed between the self-assessments and the expert assessments in 3 of 4 sawmills and 5 of 6 reinforced plastics factories (P > 0.10). The potential bias of the self-assessments of exposure ranged from less than 0.1% to 102% and was less than 17% in 9 of the 10 groups investigated.

    CONCLUSIONS: The results indicate that untrained, unsupervised workers are able to collect consistently unbiased exposure data by employing currently available passive monitors.

  • 7.
    Nordin, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Pettersson-Strömbäck, Anita
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Projekt Norräng 2.0 Arbetsmiljö i skolan efter införande av klassmentorer: Delrapport I: Resultat från baslinjemätning, ettårsuppföljning och fokusgruppsintervjuer.2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Pettersson-Strömbäck, Anita
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Chemical exposure in the work place: mental models of workers and experts2008Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Many workers are daily exposed to chemical risks in their work place that has to be assessed and controlled. Due to exposure variability, repeated and random measurements should be conducted for valid estimates of the average exposure. Traditionally, experts such as safety engineers, work environment inspectors, and occupational hygienists, have performed the measurements. In self assessment of exposure (SAE), the workers perform unsupervised exposure measurements of chemical agents.

    This thesis studies a prerequisite for SAE, i.e. the workers’ mental models of chemical exposure. Further, the workers’ mental models are contrasted with experts’ reasons and decision criteria for measurement.

    Both qualitative and quantitative data generated from three studies (Paper I, II, and III) were used to describe the workers’ mental model of chemical exposure. SAE was introduced to workers in three different industries; transports (benzene), sawmill industry (monoterpenes), and reinforced plastic industry (styrene). By interviews, qualitative data were collected on the workers’ interpretation of measurement results and preventive actions. To evaluate the validity of worker measurement, the measurements were compared with expert measurements. The association between each worker’s number of performed measurement and mean level and variability in exposure concentrations was calculated. Mean absolute percent/forecast error (MAPE) was used to assess whether the workers’ decision models were in accordance with a coherence or correspondence model. In Paper IV, experts (safety engineers, work environment inspectors, and occupational hygienists) were interviewed to elucidate their mental models about the triggers and decision criteria for exposure measurements.

    The results indicate that the workers’ measurement results were in agreement with experts’. However, the measurement results were not a strong enough signal to induce workers to take preventive actions and sustained exposure measurements even if the measurement result were close to the occupational exposure limit. The fit was best for the median model, indicating that the workers’ mental models for interpretation of measurement data can best be described by the coherence theory rather than by the correspondence theory. The workers seemed to mentally reduce the variation in the exposure to a measure of central tendency (the median), and underestimated the average exposure level. The experts were found to directly take preventive actions instead of performing exposure measurements. When they performed exposure measurements, a worst case sampling strategy was most common. An important trigger for measurement for the experts was “request from the employer” (safety engineers), “legal demands” (work environment inspectors), and “symptoms among workers” (occupational hygienists). When there was a trigger, all experts mentioned expectations of high exposure level as a decision criterion for measurements.

    In conclusion, the studies suggest that workers’ mental interpretation model is best described in terms of a coherence model rather than a model of correspondence. The workers reduced the variation mentally in favor of an estimate of average exposure (median), which may imply that they underestimate short-term, high exposure health risks. A consequence is that interpretation of measurements such as SAE cannot be given to the individual worker without some support, e.g. from an expert. However, experts often chose to directly take preventive actions, without measuring the exposure. The results indicate that also the experts need support e.g. from the legal system if exposure measurements are to be done.

  • 9.
    Pettersson-Strömbäck, Anita
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Gender transition in the Swedish mining industry: challenges and opportunities2016Ingår i: International Journal of Circumpolar Health, ISSN 1239-9736, E-ISSN 2242-3982, Vol. 75, s. 17-17, artikel-id 33200Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 10.
    Pettersson-Strömbäck, Anita
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Psychosocial factors: an exposure difficult to measure2014Ingår i: Barents Newsletter on Occupational Health and Safety, ISSN 1458-5952, Vol. 17, nr 2, s. 38-40s. 38-40Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Pettersson-Strömbäck, Anita
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Bodin Danielsson, Christina
    Nordin, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Öhrn, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Harder, Mette
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
    Olsson, Tommy
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Wahlström, Viktoria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Slunga-Järvholm, Lisbeth
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Slutrapport från AKTIKON-PROJEKTET i Örnsköldsviks kommun: Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö – en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Projektet Aktivitetsbaserat Kontor (AktiKon) har följt och utvärderat en förändringsprocess i Örnsköldsviks kommun där tjänstemännen i kommunen flyttade från cellkontor till antingen ett aktivitetsbaserat kontor (AB-kontor) eller ett cellkontor. Syftet med forskningsprojektet var att studera effekter på arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö och kunna jämföra med fortsatt arbete i cellkontor. Mätningar med enkäter, fokusgruppsintervjuer, gåturer och observationer utfördes 6 mån före flytt och 6 respektive 18 månader efter flytt. Individuella intervjuer av personer med upplevd funktionsnedsättning utfördes ca 10 månader efter flytt. Rörelsemätningar utfördes vid fem olika tillfällen under flyttprocessen.

    I denna rapport har vi valt att redovisa enkätresultat från anställda som vi har kunnat följa över tid, d.v.s. individer där vi har resultat från enkät besvarad före flytt och från minst ett tillfälle efter flytt. Den ursprungliga studiepopulationen som studerades med denna metod bestod från början av 374 anställda och vid den sista uppföljningen, 18 månader efter flytt, av 152 anställda i AB-kontoret och 63 i cellkontoret. De två grupperna som flyttade till olika kontorsmiljöer var inte helt jämförbara. Exempelvis var det fler män och chefer som flyttade till AB-kontoret och yrkesgrupperna var inte heller lika, men alla som ingick i projektet var tjänstemän inom samma kommun.

    De som flyttade till AB-kontoret upplevde den nya kontorsmiljön som estetiskt tilltalande och luftkvaliteten god. De som flyttade till nya cellkontor hade utifrån kvalitativa intervjuer inte en lika positiv uppfattning vad gäller kontorets design och inredning.

    Arbetsbelastningen och olika typer av krav såg lika ut över tid för respektive grupp. Det var vid 18 månader efter flytt ingen skillnad jämfört med före flytt i hälsofrämjande arbetsfaktorer undersökta med WEMS-instrumentet (Work Experience Measurement Scale) för de som flyttat till AB-kontor. Det var inte heller någon skillnad över tid i jämförelse med de som flyttat till cellkontor. Datorstödet upplevdes mycket positivt av de som flyttade till AB-kontoret och de blev något mer nöjda än de som flyttade till cellkontor. Det fanns i AB-kontoret inte någon säker skillnad i upplevelse av samarbete mellan olika arbetsgrupper eller inom hela organisationen vid 18 månader efter flytt jämfört med utgångsläget och inte heller någon säker skillnad över tid jämfört med cellkontoret. De som flyttade till AB-kontor rapporterade efter flytten en ökad störning av ljud och besvär av bristande avskildhet. Man upplevde i genomsnitt en lägre produktivitet i AB-kontoret efter flytt och det fanns en skillnad mellan de två kontorstyperna över tid.

    Cheferna var generellt nöjda med att arbeta i AB-kontor och de upplevde inte någon minskad produktivitet vid övergång till AB-kontor. I genomsnitt blev det emellertid en minskad nöjdhet med kontorets utformning i gruppen som flyttade till AB-kontor. Nöjdheten med AB-kontoret varierade beroende på yrke och typ av arbetsuppgifter. De som hade mycket enskilt och koncentrationskrävande datorarbete upplevde mindre nöjdhet efter flytt och angav att de helst ville arbeta i cellkontor om de fick välja. De som arbetade mycket i grupp, behövde vara idérika och ofta diskuterade med kollegor föredrog att arbeta i AB-kontor. Bland dem som helst ville arbeta i cellkontor fanns det en ökad förekomst av problem med stress, långvarig utmattning och psykiska besvär.

    Det framkom ökade problem med koncentrationen hos de som flyttade till AB-kontor. Det fanns däremot inga säkra skillnader över tid mellan grupperna vad gäller skattning av allmän hälsa och förekomst av andra typer av besvär.

    Redan före flytten hade båda grupperna tillgång till höj- och sänkbara bord och det var vanligt att arbeta stående under en rätt stor del av arbetsdagen. Efter flytten ökade tiden i gående och antal steg något i AB-kontoret jämfört med cellkontoret. I AB-kontoret fanns tillgång till gå-band, men dessa användes endast av ett fåtal anställda. Den centralt belägna öppna trappan var omtyckt och användes mycket.

    Sammanfattningsvis visar studien att nöjdhet, preferens och produktivitet i AB-kontor varierar mycket beroende på vilka arbetsuppgifter man har. AB-kontoret fungerar särskilt bra för personer med ledningsuppdrag. För att AB-kontoret ska kunna fungera bra även för personer med funktionsnedsättning måste det finnas system för att fånga upp individuella problem och möjliggöra anpassningar vid behov. Detta gäller särskilt vid psykiska besvär och kognitiva svårigheter. Det är angeläget att det i AB-kontoret finns tillgång till stödytor och resurser i tillräcklig omfattning för alla de olika arbetsuppgifter som ska utföras.

    En viktig erfarenhet i projektet är betydelsen av att kunna beskriva den kontext som förändringen sker i. Genom att göra en processutvärdering har det funnits möjlighet att på ett adekvat sätt tolka och förstå de effekter som framkom vid övergång till AB-kontor.

    Framgångsfaktorer vid övergång till AB-kontor är noggrann kartläggning och analys före flytt, samverkan, delaktighet, överenskomna regler och förhållningssätt, och övergripande rutiner som inkluderar hela kontoret för det fortsatta arbetsmiljöarbetet.

  • 12.
    Pettersson-Strömbäck, Anita E
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Bergdahl, Ingvar A
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Järvholm, Bengt G
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Nordin, Steven
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    When and why do experts perform exposure measurements?: An exploratory study of safety engineers, work environment inspectors, and occupational hygienists.2006Ingår i: Journal of Occupational and Environmental Hygiene, ISSN 1545-9624, E-ISSN 1545-9632, Vol. 3, nr 12, s. 713-717Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe experts' decision processes leading to measurements of occupational chemical exposure. Safety engineers, clinical occupational hygienists, and work environment inspectors (four from each group) were interviewed according to a semistructured scheme. We analyzed: (i) perceived triggers for measurements, (ii) the experts' decision criteria for performing measurements when there was a trigger, and (iii) sampling strategy. Regarding triggers, all safety engineers reported a “request” from, for example, an employer; all work environment inspectors reported “legal demands;” and all clinical occupational hygienists reported “symptoms among workers.” As a decision criterion, all the interviewees reported that they measured only if they expected sufficiently high levels. The results of the present study highlight factors that trigger measurements and are of importance in determining whether measurements will be performed. These factors appear to be related to the expert's professional role and may bias the assessment of exposure. Thus, when using data from routine measurements done by experts, the possibility of a bias needs to be considered.

  • 13.
    Pettersson-Strömbäck, Anita Elisabeth
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Liljelind, Ingrid Elisabeth
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Nordin, Steven
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Järvholm, Bengt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Workers’ mental models of chemical exposure in the workplace2010Ingår i: Risk Analysis, ISSN 0272-4332, E-ISSN 1539-6924, Vol. 30, nr 3, s. 488-500Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this study was to examine workers’ mental interpretation models developed in response to occupational chemical exposure. The study was performed in six companies within the reinforced plastics industry in northern Sweden, in which styrene was used; 32 workers participated in the study. Each worker performed between four and seven exposure measurements. Before receiving each result of the second to seventh measurements, the workers were asked to predict the level of their next exposure measurement. Their predictions were evaluated with respect to two judgmental principles: coherence (that the predictions are based on logical decision rules, that is, the mean value of the prior exposure levels); and correspondence (the predictions have high empirical accuracy) by calculating the mean absolute percent forcast error (MAPE). The coherence principle was tested by comparing each of the workers’ predictions with the mean, median, and last exposure level (last value) of the prior measurements. The correspondence principle was tested by comparing the worker’s prediction with the outcome of the measurement. The coherence principle was found to be the best descriptor of the workers’ predictions and the median model had the best fit. The mean model had a similar but significantly poorer fit (MAPE values of 29 and 31, respectively). The correspondence model had a poor fit with a MAPE of 54. The workers’ predictions were generally lower than their average exposures. We conclude that the workers’ interpretation model can be best described by a coherence model rather than by a correspondence model.

  • 14.
    Pettersson-Strömbäck, Anita
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Liljelind, Ingrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Neely, Greg
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Järvholm, Bengt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Workers' interpretation of self-assessment of exposure2008Ingår i: The Annals of occupational hygiene, ISSN 1475-3162, Vol. 52, nr 7, s. 663-671Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The aim was to investigate how workers interpret and act upon results from self-assessment of exposure (SAE). METHODS: Workers in four sawmills in Sweden were supplied with diffusive samplers for measurement of terpenes. Workers received both oral and written instructions about terpenes, their medical effects and how to handle the samplers. Responsibility for sampling was left to the individual worker; written feedback about terpene levels was provided after each measurement. The number of measurements was registered. The workers and supervisors were interviewed about their attitudes, perceived control of their work environment, need for preventive actions and future surveillance of the workplace. RESULTS: In total, 28 workers performed 100 terpene measurements. At one sawmill, there was a significant association between exposure levels and the number of measurements performed by each worker (rho = 0.79, P = 0.03). Contrary to instructions, supervisors played an important role in spontaneous organization of the measurements at each mill. Four measurements revealed terpene concentrations that exceeded the occupational exposure limits, and one preventive action was taken as a consequence of high levels. Seventy percent of the workers could not identify any reason for more measurements. Only 15% considered the measurements as their 'own' project, and the rest stated that they participated in order to satisfy the researchers. CONCLUSIONS: Previous studies have shown that workers can perform valid measurements, both select a day and technically perform measurements. This study indicates that this ability is not sufficient to ensure that measurements will be done or that implementing measurements will result in preventive actions. Workers need additional support to take preventive actions and use SAE for ongoing surveillance.

  • 15.
    Pettersson-Strömbäck, Anita
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Meister, Kadri
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Forsberg, Bertil
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Rapport om upplevd hälsa och miljöstörning i Gällivare - Malmberget - Koskullskulle: rapport till Miljödomstolen2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Pettersson-Strömbäck, Anita
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Meister, Kadri
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Mossberg Sonnek, Karin
    Hur individen uppfattar negativaeffekter av klimatförändringarna: Resultat från en enkätstudie2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Pettersson-Strömbäck, Anita
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Nordin, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Slunga-Järvholm, Lisbeth
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Managers and coworkes perceptions of activity based work: a sub study of the aktikon project2016Ingår i: International Journal of Behavioral Medicine, ISSN 1070-5503, E-ISSN 1532-7558, Vol. 23, s. S149-S149Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Sunesson, Anna-Lena
    et al.
    National Institute for Working Life, Umeå.
    Liljelind, Ingrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkesmedicin.
    Sundgren, Margit
    National Institute for Working Life, Umeå.
    Pettersson-Strömbäck, Anita
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Levin, Jan-Olof
    National Institute for Working Life, Umeå.
    Passive sampling in combination with thermal desorption and gas chromatography as a tool for self-assessment of chemical exposure2002Ingår i: Journal of Environmental Monitoring, ISSN 1464-0325, E-ISSN 1464-0333, Vol. 4, nr 5, s. 706-710Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Diffusive samplers for monitoring of air quality are user-friendly devices that can normally be operated by the user himself. Hence these samplers are suitable for self-assessment. Practical and work organisational aspects of self-assessment of chemical exposure were studied in different occupational settings. It was found that the diffusive sampler used in these studies, the Perkin-Elmer tube in combination with thermal desorption, worked well for the purpose and could be correctly handled by the individuals using it. The results from self-assessments agreed well with expert measurements carried out by an occupational hygienist. However, in order to obtain a sustainable system of self-assessment strong organizational support is needed.

1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf