umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Liljeström, Monica
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Gu, Limin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Holmgren, Robert
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Holmgren, Tomas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Paulin, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Håkansson Lindqvist, Marcia
    Mid Sweden University.
    How will they react if we make them talk?: Students’ experiences from learner-created video tasks in online university education in Sweden2017Ingår i: ICICTE 2017 Proceedings: The International Conference on Information Communication Technologies in Education 2017 / [ed] Linda Morris and Costas Tsolakidis, Rhodes, Greece: ICICTE 2017 , 2017, s. 318-328Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In focus in this paper are students’ views on their experiences of an educational design with oral assessment tasks supported by video technology in online university education in Sweden. Questions targeted how the students perceived the impact of oral tasks on their learning. The data were gathered through questionnaires, qualitative interviews and students’ self-reflection documents. Results indicate most students appreciated the oral assessments, and their descriptions of this learning experience indicate that the studied video-based task-design may enhance online students’ learning experiences.

  • 2.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Akademisk och yrkesinriktad tradition i kursplanerna för lärarutbildningens examensarbete2010Ingår i: Didaktisk tidskrift (nätversion), Vol. 19, nr 2, s. 133-150Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Syftet med denna studie har varit att studera vilken påverkan som två traditioner, den akademiska och den yrkesinriktade, har på kursplanetexterna för examensarbetet för samtliga 26 lärosäten som bedriver lärarutbildning.

    Underlaget för studien är de kursplaner för examensarbetet som lärosätena publicerade på sina hemsidor under våren 2005, och då i första hand för de arbeten som genomfördes inom det Allmänna Utbildningsområdet, (AUO). En första analys fokuserades på förekomsten av fem typiska ord för respektive tradition. En andra mer kvalitativ analys innebar att det mest frekventa typiska ordet för varje tradition valdes ut.  Därefter genomfördes en djupläsning av texterna där sammanhang och mening för detta ord ytterligare klargjordes.

    Den första analysen visar att de båda traditionernas mest typiska ord har ett tydligt genomslag i kursplanetexterna. Dock har den akademiska traditionen en viss dominans, då t.ex. alla lärosäten har med det mest typiska ordet ”Vetenskap”. Det mest frekventa typiska ordet för den yrkesinriktade traditionen ”Yrke/lärare” saknas hos ca en femtedel (19 %) av lärosätena.

    Den andra analysen gav ett mönster med fem olika betydelser för  det akademiska ordet ”Vetenskap”, och där betydelsen ”Att uppsatsen är vetenskaplig i sig” dominerade. För det yrkesinriktade ordet ”Yrke/lärare” blev mönstret fyra olika betydelser och där betydelsen ”Koppling till lärares arbete” dominerade.

    I diskussionen behandlas validitetsproblematiken i denna studie. Vidare diskuteras resultatet när det gäller den akademiska traditionens dominans och den något svagare yrkesrelevansen. Avslutningsvis riktas resonemanget framåt och olika utvecklingsmöjligheter förslås för lärarutbildnings examensarbete där en förening av de bägge traditionerna förordas. Dock läggs ett förbehåll om att vissa hinder kan ligga i vägen för detta.

  • 3.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Bachelor thesis in teacher education with teaching professional orientation: A case study from Sweden2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is an ongoing discussion in professional academic education about the relationship between theory and practice. This is also the case in teacher education and some studies have shown an increase in the theorization of this education in the last three decades. But there is also an opposing strand defending a more practical approach in this education system and advocating collaboration with schoolteachers. In Sweden the final thesis of teacher education programs has given academic appearance considerably more weight and importance. Is it then possible to accomplish the bachelor thesis in teacher education with a focus on the students` practical teaching skills in collaboration with practitioners? This paper aims to study the occurrence of professional-oriented bachelor thesis in teacher education and to analyze them out of academic criteria. As theoretical premises, a division in two orientations in teacher education will be used: the academic orientation and the teaching professional orientation.

  • 4.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Ett examensarbete för både yrke och akademi: en utmaning för lärarutbildningen2014Ingår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, nr 1, s. 19-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Lärarutbildningens examensarbete kan studeras utifrån två delvis olika förhållningssätt. Ett yrkesorienterat, med fokus på yrkeskunskap, och ett akademiskt orienterat, med fokus på vetenskaplig kunskap. Den akademiska orienteringen har en stark ställning inom lärarutbildningen, och en frågeställning är om detta försvårar möjligheten att genomföra yrkesorienterade examensarbeten. Syftet med denna studie är att studera yrkesorienterade examensarbeten inom lärarutbildningen och hur dessa förhåller sig till den akademiska orienteringens vetenskapliga krav. 84 yrkesorienterade examensarbeten omfattande 15 hp, från lärarutbildningen, granskades utifrån sex aspekter på vetenskaplig kvalitet. För två aspekter, problemformulering och metod, hade en liten del av arbetena brister. För två aspekter, genomförande och slutsatser samt forskningsanknytning, hade en stor del av arbetena brister. Inom aspekten genomförande och slutsatser hade bristerna tre olika karaktärer: bristfällig empirisk prövning, där produktinriktade arbeten dominerade; separata delar, där gestaltande arbeten dominerade; och ologiska delsyften, där enbart undervisningsförsök förekom. Avslutningsvis diskuteras hur examensarbetet kan utvecklas till att bli både yrkesorienterat och akademiskt orienterat.

  • 5.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Final assessment in European teacher education and its orientation towards the academy and the teaching profession2015Ingår i: PROCEEDINGS 4th ATEE Winter Conference: Professional development of teacher educators: Bringing together policy, practice and research / [ed] Piedad Vaz-Rebelo, Anja Swennen, Michal Golan, Marcel van der Klink, Corinne van Velzen, Margarida Pedroso de Lima, Jean Vermel, Carlos Barreira, Teresa Pessoa and Celeste Gomes, Brussels, Belgium: ATEE (Association for Teacher Educationin Europe) , 2015, s. 197-212Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper deals with final assessment in teacher education and relates to the issue of the relationship between theory and practice in academic professional programs. European research in international journals about final assessment has been reviewed regarding its orientation towards the academic and the teaching profession. Earlier studies indicate a scarcity in this area and some studies reveals a dominance of the academic orientation. The research question is: What kind of knowledge is the final assessment in teacher education in Europe about and how is it done, in relationship to the academic and the teaching professional orientation? Fifty-nine articles were found in 37 journals from 17 countries. Twenty (34%) articles were mainly focused on research skills and categorized as academic-oriented. Two models were found, the thesis- and the action research- model.  Thirty-nine (66%) articles were mainly focused on teaching skills and categorized as teaching profession-oriented, and here three models were found, the portfolio-, certification- and product- model. The findings indicate a dominance of the teaching profession orientation and that final assessment can be a boundary object integrating different orientations and models. The findings are uncertain because of the limited number of articles, vocabulary problems etc.

  • 6.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Final thesis models in European teacher education and their orientation towards the academy and the teaching profession2014Ingår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928, Vol. 37, nr 2, s. 144-155Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study concerns different final thesis models in the research on teacher education in Europe and their orientation towards the academy and the teaching profession. In scientific journals, 33 articles support the occurrence of three models: the portfolio model, with a mainly teaching-professional orientation; the thesis model, with a mainly academic orientation; and the action research model, related to both orientations. All models had some relationship with both orientations. The study discusses these findings, the different models' possibilities to integrate both major orientations as well as how a final thesis can be used to integrate theory and practice in higher education programmes.

  • 7.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Fågel, fisk eller mittemellan?: handledares uppfattningar om lärarutbildningens examensarbeten2016Ingår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 6, nr 2, s. 139-155Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kärnan för en akademisk professionsutbildning, som lärarutbildningen, är att den omfattaroch kan integrera både vetenskapliga och professionella mål, vilket även bör avspeglas i utbildningensexamensarbeten. Dock innebär denna integrering vissa svårigheter eftersom denkan skapa spänningar mellan det som kan benämnas traditionellt vetenskaplig bildningsidealoch ett mer nyttoinriktat professionsideal. Denna studie syftar till att belysa handledaresuppfattningar om dels vilka vetenskapliga och professionella mål examensarbetet bör uppnå,dels om möjligheter och svårigheter med integreringen av vetenskapliga och professionella målför examensarbeten inom lärarutbildningen. 24 intervjuer har genomförts med disputeradehandledare för examensarbeten inom ordinarie lärarutbildning. Resultatet visar å ena sidanatt examensarbetet ofta kännetecknas av att innefatta både vetenskapliga och professionellamål, att integreringen av målen ses som något positivt och att konkreta integreringsmöjligheterlyfts fram. Resultatet visar å andra sidan att vissa handledare värderar de vetenskapliga måleni högre grad, att integrering av målen ses med viss tveksamhet och att det finns konkretasvårigheter för integrering av de två målområdena.

  • 8.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Lärarutbildning som påverkar professionen: blivande förskollärares uppfattningar om examensarbetets professionella och vetenskapliga mål2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syfte/mål: Syftet med detta paper är att belysa hur förskollärarstudenter efter genomfört examensarbete uppfattar arbetets professionella och vetenskapliga mål.

    Metod: I den sista kursen på Förskollärarprogrammet vid Umeå universitet, ”Profession och vetenskap, 7,5 Hp”, skriver studenterna en essä-uppgift om det genomförda examensarbetet. Efter medgivande från studenterna har dessa uppgifter, under 2015 till 2017, samlats in som data-underlag. En tematisk innehållsanalys har sedan genomförts på dessa texter för att identifiera mönster för hur de professionella och vetenskapliga målen uppfattats av studenterna.

    Teoretisk inramning: Studien använder sig utav Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs där de vetenskapliga målen främst hör till den vertikala diskursen och de professionella målen främst hör till den horisontella diskursen. De två diskurserna betraktas som delvis överlappande som gör att de kan integreras med varandra. Dock är det viktigt att beakta att de två diskurserna har en viss polarisering som gör att de kan ha en negativ påverkan på varandra.

    Förväntade slutsatser: En ambition är att kunna belysa hur examensarbetet kan vara en förberedelse för det framtida professionella utövandet. Studien ämnar ge empiriska belägg för betydelsen av att ha med och kunna integrera vetenskapliga och professionella mål i en akademisk professionsutbildning. Detta torde också vara kärnan i denna form av högre utbildning och en av de främsta anledningarna till att professionsutbildningar akademiserats.

    Relevans för pedagogiskt arbete: Eftersom denna studie berör lärarutbildningens betydelse för förskollärarprofessionen så är den i högsta grad relevant för pedagogiskt arbete som vetenskaplig disciplin.

  • 9.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Masterpiece or Nightmare?: The degree project in teacher education in Sweden2005Ingår i: the European Conference on Educational Research, University College Dublin, 7-10 September 2005, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 10.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Mellan akademi och lärarprofession: integrering av vetenskapliga och professionella mål för lärarutbildningens examensarbeten2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to study the relationship between the overall academic and profession-oriented goals for the degree project in Swedish teacher education. The methodology includes analyses of 26 syllabi, reviews of 33 scientific papers, interviews with 24 supervisors and analyses of 84 published degree projects.  The introduction of a degree project in teacher education in many European countries, as well as in academic professional programs in general, can be understood as being a part of a trend towards academization of teacher education programs.  At the same time, however, there is another trend in higher education, a “practical” trend, which upholds the importance of profession-oriented goals. While it is a main ambition in higher education to bring these two types of goals closer together and, if possible, integrate them, these two trends can interfere with each other. The interference can be seen as a new version of the long-running issue of theory versus practice in academic professional education. This study of the purposes, implementation and outcomes of the degree project shows that there are both possibilities and hindrances when it comes to integrating the academic and the profession-oriented goals. Firstly, the three degree project models in European teacher education, i.e. the traditional thesis, the portfolio and the action research model, all allow for the integration of the two kinds of goals. Secondly, five of the goals are conducive to an integration, namely those involving subject knowledge, data collection methods, documentation skills, analysis skills and distancing skills. However, as was mentioned above, the thesis also points to certain factors that may hamper such an integration. Firstly, the academic goals often tend to be seen as more important than the profession-oriented ones in a degree project. Secondly, there are eight goals that may make the integration difficult. Three of these are academic, namely academic level, priority of supervisors’ academic qualifications over their professional qualifications and academic writing, while five are profession-oriented, namely broad knowledge, experience-based knowledge, artistic knowledge, didactic skills and normativity. This thesis analyses the possibilities and difficulties involved in an integration using Bernstein’s concepts of vertical and horizontal discourse. As the academic goals belong to the vertical discourse, they can give teacher students an understanding of why professional activities are done in a particular way, and enable them to critically assess teaching situations, while the profession-oriented goals, which belong to the horizontal discourse, can give them an understanding of how to perform professional activities and introduce them to the practical aspects of teaching. A final conclusion of this thesis is that there are many ways in which academic and profession-oriented goals can be integrated in the teacher education degree project. A successful integration would result in a degree project that incorporates two different perspectives, an academic bird’s-eye-view and a narrower, more profession-oriented one with a closeness to the teaching practice.

  • 11.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Mentoring and assessment of students in teams during practicum periods in ECEC education2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim is to explore mentoring and assessment of students in teams during practicum periods in ECEC education, Sweden. Several researchers have studied mentoring in practicum periods in teacher education (Gray et al., 2018; Hodge & Smith, 2018; Lawson et al., 2015). Some studies have also scrutinized the assessment in connection with practicum periods in teacher education (Goodwin & Oyler, 2008; Hegender, 2007, 2010; Holland, 2005). However, few studies have investigated mentoring in ECEC education (Juul Jensen, 2015; Soni, 2019) and even fewer have studied mentoring in teams (John, 2012). Studies indicates that mentoring is both important and complex (Izadinia, 2017; Mena et al., 2017). It is proposed that traditional mentoring ought to be challenged by alternative and more collaborative ways (Sorenssen, 2014). It is also vital that the assessment develops when the mentoring changes (Hegender, 2010). Practicum periods in the ECEC education are important parts as they connects theoretical and practical parts of the education. This project will use Bernsteins (1999) concepts of vertical and horizontal discourses to understand the theory-practice relationship. The project will have a sociological perspective on education. With an action-research methodology alternative models to mentor/assess students will be tested. Students and mentors will be interviewed at the end of the project. The EECERA ethical code will be followed concerning informed consent, confidentality, non-discriminatory, feedback and respecting the wellbeing of the participants as subjects with human rights. No findings yet. Possible implication is to develop new models to mentor/assess students during practicum periods.

  • 12.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Professional formation and the final thesis in European teacher education: a fusion of academic and professional orientation2019Ingår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 10, nr 3, s. 226-242Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper deals with possibilities and difficulties involved in the integration of academic and professional goals in two final thesis models in European teacher education, the thesis model and the portfolio model. The methodology used is a review of relevant research articles. The thesis model was identified in 19 articles and the portfolio model in 41 articles. Five dimensions were found to promote the integration of the two kinds of goals while four hamper this integration. The dimensions identified are similar in the two models. The implications of this result for future teachers are discussed using the concepts of vertical and horizontal discourses. One such implication is that teacher education should use the adaptive function of the final thesis in a more developed way in order to strengthen the fusion of academic and professional orientation in the education.

  • 13.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    "The Democratic Parent" in early childhood institutions in Australia and Sweden2018Ingår i: Abstract book: Early childhood education, families and communities, 2018, s. 121-122Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim is to explore the involvement of parents in Early Childhood Institutions (ECI) in Australia and Sweden. The relationship to parents is of great importance in ECI and have developed from a view focusing the parents will, a view focusing the will of the staff, to today’s democratic view with mutuality between staff and parents (Kampman, 2004). This trend of parents as equal partners to the staff in the ECI is strong in many countries (De Cavallho, 2002; Markström, 2011). However, earlier studies has found problems in different willingness and competencies among the parents (Gleichman, 2004; Karlsson, 2006). Some studies has shown challenges and contradictions with “The Democratic Parent” in school-situations (Ravn, 2002). A problem can be if the methods used for parental involvement facilitates the equal relationship between parents and staff. With a grounded theory orientation, this study will explore how a democratic relationship to parents in ECI can be facilitated 122by different methods proposed by policies. With a qualitative approach, an analysis is done of policies concerning parents inECI in Australia and Sweden. Four preschool teachers in each country are interviewed for a deeper understanding of the parental relationship. The policy analysis concerns no individuals, which entails no ethical considerations. However, the interviews, as they deals with individuals will fulfil relevant ethical considerations. No findings yet. The possible implications of this study are that both similarities as differences between the two countries in the parental relationship in ECI can bring some new insights to this field.

  • 14.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    The final thesis as an integrator of academic and professional goals in European teacher education2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper has a focus on the possibilities and difficulties for the integration of academic and professional goals in the final thesis in European teacher education. The theoretical basis is Bernstein’s concepts of vertical and horizontal discourses. The academic goals, belonging mainly to the vertical discourse, can give teacher students an understanding of why professional activities are done in a particular way, and enable them to critically analyze teaching situations. The professional goals, belonging mainly to the horizontal discourse, can give the students an understanding of how to perform in the profession and introduce them to the practical aspects of teaching. One postulation in this study is that the two discourses have similarities and that they in some ways can be integrated with each other. The data in this paper is published research about the final thesis in European teacher education collected using a systematic literature-review method. The data is categorized in two aspects if they are in support of or can been seen as hindrances for the integration of academic and professional goals for the final thesis. Furthermore, the aspects of hindrances are divided into one subcategory for aspects related to academic goals and one subcategory for aspects related to professional goals. The result is illustrated by a model, used in earlier research in this area, showing the different aspects relationship to the vertical and horizontal discourse. Finally, the meanings of these different aspects for the future teachers are discussed with the help of the two discourses.

  • 15.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    The use of vertical and horizontal discourse to analyse the theory and practice relationship in Teacher Education2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to scrutinize the use of vertical and horizontal discourse to analyse the relationship between theoretical and practical parts in initial Teacher education (TE). The relationship between theory and practice is a basic and complex issue in TE, as for all academic professional educations (Westbury et al., 2005). Studies have highlighted that students in TE have problems with the connection of theory and practice and that teacher educators needs to support this connection (Eriksson, 2009). Researchers have distinguished two different kinds of discourses that reflects a dichotomy between theoretical and practical knowledge (Beach, 2011; Bernstein, 1999). The horizontal discourse is connected with everyday language and common-sense knowledge related to the practical area and is often oral and contextual (Beach, 2011). The vertical discourse is often developed within academic disciplines and consists of hierarchically organised knowledge with special concepts and language (Bernstein, 1999). As the horizontal discourse is more bound to a practical context, it provides a poor basis for developing a reflective professional practice (Bernstein, 1999). The vertical discourse with its robust system of concepts that can be used by students and help them to describe and theorise from empirical situations that gives them a broader understanding of the teaching situation (Beach, 2011). However, a disadvantage of the vertical discourse is that TE can get too theoretical, making it difficult for the students to see how such knowledge relates to the professional work (Meeus et al., 2004). Ideally, a balance between the discourses is desirable and studies have revealed that they can be integrated to some extent (Maaranen & Krokfors, 2008). This study will be a systematic review of international research concerning the use vertical and horizontal discourse about the theory-practice relationship in TE. The expectations of this review is to highlight the possibilities and problems connected with the use of these concepts in this kind of research. The findings will be transferable in several aspects to other academic professional educations as there are many similarities between these kinds of educations.

  • 16.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Vad är ”tanken” med examensarbetet i lärarutbildningen?2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Vilka kompetenser beskriver förskollärarstudenter att de erhåller genom examensarbetet?2019Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 18, nr 1, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie analyseras och diskuteras vilka kompetenser som förskollärarstudenter i Sverige beskriver att examensarbetet har givit dem. Analysen av 114 studentessäer visar sex vetenskapliga och fem professionella kompetenser som studenterna erhållit via examensarbetet. De mest framträdande kompetenserna är färdigheter i vetenskapligt skrivande, ämneskunskaper och professionell insikt. Flertalet kompetenser som beskrivs uppvisar likheter mellan vetenskapliga och professionella kompetenser, som till exempel ett ifrågasättande förhållningssätt. De vetenskapliga kompetenserna möjliggör en analys och förståelse av professionen, en form av ”veta varför”-diskurs. De professionella kompetenserna ger praktiska färdigheter för professionen, en form av ”veta hur”-diskurs. En utvecklingspotential för examensarbetet finns i de likheter som identifierats mellan de vetenskapliga och professionella kompetenserna.

1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf