umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 16 of 16
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bränberg, Agneta
    et al.
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Applied Physics and Electronics.
    Winka, Katarina
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Tänk vad vi är bra: pedagogiska portföljer ger ringar på vattnet2013In: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Umeå universitet , 2013, p. 123-138Conference paper (Other academic)
  • 2.
    Erhardsson, Margareta
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Winka, KatarinaUmeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Tänk efter, tänk nytt, tänk om: den sjunde universitetspedagogiska konferensen 2-3 mars 20052006Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förord

    Den 7:e universitetspedagogiska konferensen lockade drygt 150 deltagare och vi slog rekord i antalet presenterade bidrag. Den här rapporten innehåller närmare 40 bidrag som du nu kan läsa och låta dig inspireras av. Konferensens tema var Tänk efter, Tänk nytt, Tänk om och vi låter detta förord innehålla tankar från er som var på konferensen och som så generöst bidrog med era synpunkter på den.

    Att locka deltagare och marknadsföra en konferens som denna kan vara svårt, det är svårt att få all information att sippra ut på gräsrotsnivå, som en deltagare uttryckte det. Trots detta ansåg de flesta att det hade fungerat väl med anslagen och särskilt uppskattat var att personliga inbjudningar gick ut till ca 500 e-postadresser. Vi tror att ett bra sätt att sprida information om konferensen är att vi alla hjälps åt att tala om den. Den som tycker konferensen är värdefull att delta i, är den bästa informationsspridaren.Det fanns några kritiska röster som menade att det var bristfällig information innan konferensen och att det endast låg ett preliminärt program på hemsidan. Tyvärr är det nog så att programmet får betraktas som preliminärt ända fram till att konferensen kör igång. Mycket händer i programmet och det sker ändringar ända fram till timmen innan start så vi får nog leva med den osäkerheten. I övrigt kommenteras konferensen som välorganiserad och med ett bra arrangemang där det är värdefullt att den är upplagd på två halvdagar, en eftermiddag och en förmiddag. Vi tror att det skulle vara möjligt att göra konferensen än mer tillgänglig om den utformades mer ”mingelbar”, dvs. att man som deltagare kunde komma och gå allt efter intresse och tid.

    Till alla er som bidrog med era uppsatser vill vi framföra att era åhörare upplevde att det var givande seminarier och sessionerna hade ett mycket bra innehåll med ett stort utbud att välja mellan. Några personer kommenterade dessutom att det fanns så många intressanta seminarier att det var svårt att välja! Det upplevdes dock positivt att själv få välja vilka seminarier man ville delta vid. Ibland skulle man önska att tiden kunde töjas, särskilt då diskussionens vågor går höga och tiden tyvärr tar slut för ett seminarium. Inför kommande år kan vi tänka på detta och kanske kan en lösning vara att förlänga pausen mellan sessionerna.

    Konferensen gick av stapeln i Beteendevetarhusets entréplan vilket upplevdes som mycket bra lokaler för detta ändamål. Den trivsamma ljusgården var perfekt att samlas i för mingel och prat i pauserna. Genom att salarna ligger samlade blir det dessutom lätt att hitta till sessionerna. För att främja rörligheten inom campus planerar vi att i framtiden ha olika hus som ”värdhus” för konferensen. Vi vill passa på att tacka Husservice och Café -personalen för jättefin service. Fika och buffémiddagen får grandiosa lovord av deltagarna och många uppskattar middagen som ett fint tillfälle att träffas under gemytliga former. En del av gemytligheten stod Kenneth Österlund, Rolf Lindh och John Ågren för genom att underhålla och spela skön jazz vid konferensmiddagen.

    Avslutningsvis vill vi tacka er alla som deltog genom att låta några röster från utvärderingarna få avrunda detta förord.

    ”Bra stämning” och ”mysigt”

    ”Sven B talade i slutet om prestigelöshet – helt fantastiskt”

    ”Har fått ansikte på personer som kan vara viktiga framtida kontakter”

    ”Fantastiskt givande att få träffa andra människor från alla möjliga institutionersom alla brinner för undervisning! BRA undervisning!”

    Därmed kan vi bara konstatera att konferensen uppfyller syftet att vara ett tillfälle med inspirerande möten och erfarenhetsutbyte mellan universitetets lärare och studenter. Tack alla ni som bidrog och välkommen tillbaka 2007!

  • 3.
    Grysell, Tomas
    et al.
    Uppsala universitet.
    Winka, Katarina
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Gestaltandets utmaningar: forumaktiviteter och lärande2010 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Stela strukturer och förtryck kan visa sig exempelvis vid handledning, möten, seminarier och konferenser. Olika former av forumspel utvecklar medarbetares och studenters förmåga att uppmärksamma vad som pågår och deras kapacitet att agera i situationen. Deltagarna får i spelet möta verkliga dilemman och ges utrymme att med hjälp av lek och fantasi lösa dem.

    Denna bok beskriver forumspel som pedagogisk metod i högskolan och som del av kompetensutveckling på olika arbetsplatser, till exempel skolor. Den ger bakgrunden till dramafomen och är en praktisk handbok om hur man går till väga. Här får du kunskapen som behövs för att bedriva forumspel i olika grupper. Författarna förmedlar övertygelsen: detta klarar du att arrangera och bedriva! På en webbplats finns ytterligare inspiration och hjälp till genomförande.

    Gestaltandets utmaningar är en bok och webbplats för dig som student, högskolelärare, pedagogisk utvecklare, HR-ansvarig eller pedagogiskt verksam - med nyfikenhet på vad dramatisering kan göra för lärandet.

  • 4. Hibbett, David S
    et al.
    Binder, Manfred
    Bischoff, Joseph F
    Blackwell, Meredith
    Cannon, Paul F
    Eriksson, Ove E
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Ecology and Environmental Science.
    Huhndorf, Sabine
    James, Timothy
    Kirk, Paul M
    Lücking, Robert
    Lumbsch, H Thorsten
    Lumbsch, Francois
    Matheny, P Brandon
    McLaughlin, David J
    Powell, Marthe J
    Redhead, Scott
    Schoch, Conrad L
    Spatafora, Joseph W
    Stalpers, Joost A
    Vilgalys, Rytas
    Aime, M Catherine
    Aptroot, André
    Bauer, Robert
    Begerow, Dominik
    Benny, Gerald L
    Castlebury, Lisa A
    Crous, Pedro W
    Dai, Yu-Cheng
    Gams, Walter
    Geiser, David M
    Griffith, Gareth W
    Gueidan, Cécile
    Hawksworth, David L
    Hestmark, Geir
    Hosaka, Kentaro
    Humber, Richard A
    Hyde, Kevin D
    Ironside, Joseph E
    Kõljalg, Urmas
    Kurtzman, Cletus P
    Larsson, Karl-Henrik
    Lichtwardt, Robert
    Longcore, Joyce
    Miądlikowska, Jolanta
    Miller, Andrew
    Moncalvo, Jean-Marc
    Mozley-Standridge, Sharon
    Oberwinkler, Franz
    Parmasto, Erast
    Reeb, Valérie
    Rogers, Jack D
    Roux, Claude
    Ryvarden, Leif
    Paulo Sampaio, Jose
    Schüßler, Arthur
    Sugiyama, Junta
    Thorn, R Greg
    Tibell, Leif
    Untereiner, Wendy A
    Walker, Christopher
    Wang, Zheng
    Weir, Alex
    Weiss, Michael
    White, Merlin M
    Winka, Katarina
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Ecology and Environmental Science.
    Yao, Yi-Jian
    Zhang, Ning
    A higher-level phylogenetic classification of the Fungi2007In: Mycological Research, Vol. 111, no 5, p. 509-547Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A comprehensive phylogenetic classification of the kingdom Fungi is proposed, with reference to recent molecular phylogenetic analyses, and with input from diverse members of the fungal taxonomic community. The classification includes 195 taxa, down to the level of order, of which 16 are described or validated here: Dikarya subkingdom nov.; Chytridiomycota, Neocallimastigomycota phyla nov.; Monoblepharidomycetes, Neocallimastigomycetes class. nov.; Eurotiomycetidae, Lecanoromycetidae, Mycocaliciomycetidae subclass. nov.; Acarosporales, Corticiales, Baeomycetales, Candelariales, Gloeophyllales, Melanosporales, Trechisporales, Umbilicariales ords. nov. The clade containing Ascomycota and Basidiomycota is classified as subkingdom Dikarya, reflecting the putative synapomorphy of dikaryotic hyphae. The most dramatic shifts in the classification relative to previous works concern the groups that have traditionally been included in the Chytridiomycota and Zygomycota. The Chytridiomycota is retained in a restricted sense, with Blastocladiomycota and Neocallimastigomycota representing segregate phyla of flagellated Fungi. Taxa traditionally placed in Zygomycota are distributed among Glomeromycota and several subphyla incertae sedis, including Mucoromycotina, Entomophthoromycotina, Kickxellomycotina, and Zoopagomycotina. Microsporidia are included in the Fungi, but no further subdivision of the group is proposed. Several genera of ‘basal’ Fungi of uncertain position are not placed in any higher taxa, including Basidiobolus, Caulochytrium, Olpidium, and Rozella.

  • 5.
    Olsson, Thomas
    et al.
    Lunds tekniska högskola.
    Winka, Katarina
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Ryegård, Åsa
    Oldsjö, Fredrik
    Stockholms dramatiska högskola.
    Apelgren, Karin
    Uppsala universitet.
    Assessment of teaching skills: experiences from a national course for prospective assessors of pedagogical qualifications2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Appointment and promotion of academic teachers in Sweden is regulated by the Higher Education Ordinance, together with local appointment rules at University level, and complementary instructions at Faculty level. Universities have local definitions of pedagogical qualifications and local assessment criteria. External experts are used more or less regularly in the assessment procedure but the routines, and therefore the prerequisites for assessment, vary considerably between universities.

    Similar to most European universities the autonomy of Swedish universities has increased considerably during recent years. During the process of writing new local appointment rules, quality assurance of the procedure for assessing pedagogical qualifications has been much debated. The role of external experts, and how teacher appointment committees use expert assessments, has been debated in a report from Uppsala University (Ris, Hartman & Levander, 2011). Education of external experts, especially assessors of pedagogical qualifications, is highlighted as a priority.

    We present a national course for assessors of pedagogical qualifications that has been given on two occasions at Uppsala University, with Umeå University as the course manager. The aim of the course is to enhance the potential to assess pedagogical qualifications at universities locally by offering support and education at a national level. Assessments by experts could potentially act as drivers for quality enhancement if they contain constructive developmental feedback. This aspect is a fundamental part of the course.

    The course was developed as cooperation between universities that previously have collaborated in a major project about the Scholarship of Teaching and Learning in Swedish Higher Education (Ryegård, Apelgren & Olsson, 2010). During the course, corresponding to one week of full-time work, each participant assesses five teaching portfolios and writes two assessments. The course work is both performed on an individual basis, and carried out in groups. Experienced assessors serve as mentors during the entire process. It is important to point out that completion of the course does not mean any authorisation as a potential external expert. This is a process entirely governed by each individual university.

    During the session we will discuss our experiences from local arenas and the national Swedish perspective, and also broaden our discussions, together with session participants, to an international level. Although local definitions and assessment criteria seem to differ a great deal, a common perspective based in the Scholarship of Teaching and Learning is evident.

  • 6.
    Winka, Katarina
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning.
    Att premiera pedagogisk excellens2007In: / [ed] Högskoleverket, Stockholm: Högskoleverket , 2007Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Universitet, fakulteter, studentkårer och många enskilda institutioner eller programföreningar uppmärksammar varje år uppskattade lärare genom att dela ut pedagogiska priser. Detta är i dag det vanligast förekommande sättet att premiera pedagogisk skicklighet. Om man istället tolkar "att premiera" som en möjlighet för lärare att göra karriär eller befordras baserat på denna skicklighet, så är fenomenet i stort sett okänt i Sverige.

    Trots befordringsreformen 1999 är det fortfarande ovanligt att en adjunkt befordras till lektor baserat på särskild pedagogisk skicklighet. Vid Lunds tekniska högskola (LTH) och Mälardalens högskola (MdH) har alternativa karriärvägar för pedagogiskt skickliga lärare införts. I Lund har man en pedagogisk akademi och vid MdH en pedagogisk karriärstege. Vid dessa högskolor kan lärare ansöka om att befordras till en högre nivå: Excellent Teaching Practitioner (LTH), eller meriterad /etablerad lärare (MdH) och därmed erhålla kompensation ekonomiskt. Underlaget för att kunna bedöma den pedagogiska skickligheten är en pedagogisk meritportfölj.

    Varför dessa alternativa karriärvägar införts kan tyckas uppenbart. Det ska löna sig att vara en bra lärare och att använda sin pedagogiska skicklighet. Men, för att lärare ska motiveras att lägga ned tid på att sammanställa en pedagogisk meritportfölj, måste de få något för det, till exempel befordran eller högre lön. En fara är dock att alternativa karriärvägar riskerar att inte accepteras fullt ut eftersom befordringsnivåerna inte är enkelt överförbara mellan lärosäten. Risken är också att de pedagogiskt skickliga lärarna snarare blir isolerade än integrerade.

    Under de kommande två åren kommer Umeå universitet att "... undersöka möjligheter att öka det pedagogiska meritvärdet genom premiering av pedagogisk excellens" inom ett av projekten i handlingsplanen (2007 - 2009) till Umeå universitets utvecklingsprogram. Om ambitionen vid Umeå universitet är att pedagogisk skicklighet har ett konkret meritvärde så finns det kanske andra vägar att gå än att skapa alternativa karriärvägar. En sådan idé, med parallella befordringsvägar, kommer att presenteras vid seminariet. Idén utgår från de regelverk som finns idag (högskolelag och högskoleförordning). Detta skulle kunna vara Umeå universitets väg till att höja meritvärdet för pedagogisk skicklighet.

  • 7.
    Winka, Katarina
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Komplexa situationer för en pedagogiskt sakkunnig2012Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Sakkunnigrollen och hanteringen av sakkunnigutlåtanden har nyligen problematiseras i rapporten "Darr på ribban" (Ris, Hartman & Levander, 2011). Där konstateras att sakkunniga inte ägnar samma omsorg åt de pedagogiska meriterna som åt de vetenskapliga och att utlåtandena har blivit allt kortare över den senaste tioårsperioden, trots att de sökandes beskrivningar av de pedagogiska meriterna förbättrats. Anledningarna till detta är flera, och tidsbrist samt en utbredd uppfattning att pedagogisk sakkunnigbedömning är extra svår att göra, anges som några orsaker. För de som anlitas som sakkunniga innebär ett sakkunniguppdrag olika saker beroende på vilket lärosäte som anlitat dem. Autonomireformen har främjat lokala definitioner av pedagogisk skicklighet och rutiner för sakkunnigbedömning. Sakkunnigutlåtanden har potential att fungera som kvalitetsdrivande återkoppling men denna aspekt lyfts sällan fram i lärosätenas instruktioner till sakkunniga. Utifrån dessa förutsättningar är det kanske inte så konstigt att sakkunniga inte alltid kunnat hantera de pedagogiska meriterna på ett likvärdigt sätt som de vetenskapliga och att utlåtandena varierat i både omfattning och kvalitet. I denna presentation kommer jag att utgå från ett antal komplexa situationer jag ställts inför som pedagogiskt sakkunnig, några korta exempel ges nedan. Ur dessa situationer väcks ett antal frågor som kommer att diskuteras tillsammans med deltagarna.

    • Var går gränsen mellan ”bristande dokumentation” och ”bristande skicklighet”?
    • Hur formuleras konstruktiv återkoppling?• Vilken bedömningsgrund väger tyngst?
    • Hur hantera dolda agendor?

    Exempel 1. Bland 12 sökande till en utlyst professur vid lärosäte X uppfyllde en person de pedagogiska kompetenskraven, enligt en första preliminär granskning. De övriga sökande kunde antingen ej bedömas pga bristande dokumentation (7 st) eller uppfyllde endast några av de pedagogiska kompetenskraven (4 st). När de preliminära pedagogiska och vetenskapliga granskningarna vägdes samman av anställningskommittén identifierades en toppgrupp som kallades till intervju. Denna toppgrupp bestod av 3 personer från den ej bedömbara gruppen samt 2 personer som inte uppfyllde alla pedagogiska kompetenskrav. Motiveringarna till detta urval var mycket intressanta och visade på vilken komplex situation ett rekryteringsärende är, där institutionens framtida forskningsutveckling, undervisningsuppdragets olika delar samt jämställdhetsaspekter behöver beaktas.

    Exempel 2. En lärare med lång undervisningserfarenhet i sitt ämne söker inplacering i ett lokalt karriärsystem baserat på pedagogiska meriter vid lärosäte Y. Dokumentationen är omfattande och består av en pedagogisk portfölj med välskriven pedagogisk grundsyn samt ett stort antal bilagor. Det som saknas är kopplingen mellan grundsynen och bilagorna, dvs reflektioner och beskrivningar kring hur grundsynen omsätts i praktiken. Två av tre sakkunniga rekommenderar en inplacering på nivå 2 (av 3) i karriärsystemet, med en motivering kring detta. I en förnyad ansökan skickar läraren in en ännu mer omfattande portfölj, där tilläggen består i ännu fler bilagor. Var de sakkunniga otydliga i sina motiveringar, eller har den sökande och sakkunniga tolkat lärosätets instruktioner olika?

  • 8.
    Winka, Katarina
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Noll är bättre än minus2010In: Program och abstracts från NU2010, 2010, p. 59-59Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    En väg att höja det pedagogiska meritvärdet är att lyfta fram undervisningsuppdraget så att det kan tillmätas högre vikt. Varför inte tänka tvärt om? Räkna bort undervisningstid vid ansökningar om forskningsanslag. Att ägna sig åt undervisning blir inte längre en last, utan undervisningsuppdraget kan genomföras utan att det skadar forskningskarriären.

    Under lång tid har jag funderat över olika vägar att höja det pedagogiska meritvärdet inom akademin. Utgångsläget har varit att forskning har högst status medan undervisning i många fall betraktas som ett ”nödvändigt ont”. Inom landet har flera olika satsningar gjorts för att överbrygga eller utjämna den rådande statusskillnaden. Gemensamt är att de på olika sätt lyft fram undervisningsuppdraget och strävat efter att det ska tillmätas den vikt det förtjänar. Men, kan det finnas andra vägar?

    För ett tag sedan deltog jag i en kurs för ”Kvinnor i forskarkarriären”. I pauserna diskuterades livligt kring den aktuella utlysningen av ”karriärbidrag” och ”excellensbidrag” för yngre forskare vid vårt lärosäte. Vid urvalet skulle antal publikationer och erhållna projektmedel (främst VR) användas för ranking av de sökande. Viktigt var även att ange antal år som gått sedan disputationen samt räkna bort barnledighet eller sjukdomstid från den totala tiden. Däremot fick inte aktiviteter som t ex omfattande undervisningsuppdrag räknas bort. Konsekvenserna av detta är att om man undervisat mycket, och inte hunnit producera så mycket forskningsresultat på den resterande forskningstiden, hamnar man efter i rankinglistorna. Indirekt bidrar detta till att vikta ned de som haft undervisning i sin tjänst. För att ge alla möjlighet att konkurrera på lika villkor bör rankingen göras utifrån de meriter som är relevanta (forskningsmeriter i detta fall) och skalas till den faktiska tid som man haft till forskning. Undervisningstiden borde alltså räknas bort eftersom undervisningsmeriterna inte bedöms. Att ägna sig åt undervisning blir då inte längre en last, utan undervisningsuppdraget kan genomföras utan att det skadar forskningskarriären. I praktiken innebär detta att det pedagogiska meritvärdet har höjts, från minus till noll. Den mest effektiva forskaren kan vara deltidsforskaren som producerar mer resultat i förhållande till den tid som finns tillgänglig. Genom att ranka denna forskare högt, och ge möjlighet till eventuellt mer forskningstid, kan ännu mer bra forskning göras! Detta resonemang bör enbart tillämpas i de sammanhang där det är forskningsmeriterna som utgör bedömningsmaterialet. Vid rekrytering och befordran gäller högskoleförordningen och den lokala anställningsordningen. Där anges att både vetenskaplig och pedagogisk skicklighet behövs och ska bedömas.

  • 9.
    Winka, Katarina
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Utsikter för pedagogiskt skickliga lärare2008In: Utsikter, insikter, avsikter: universitetspedagogisk konferens i Umeå 27 – 28 februari 2007 / [ed] Mohammad Fazlhashemi och Thomas Fritz, Umeå: Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet , 2008, p. 259-267Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid befordran och rekrytering av lärare ska ”lika stor omsorg ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av den vetenskapliga skickligheten” (HF kap 4). I praktiken är detta lättare sagt än gjort. Bristande dokumentation från lärarna och varierande kompetens hos bedömarna medverkar till att den pedagogiska skickligheten sällan kan identifieras och därmed inte heller granskas.

    Avsikten med denna presentation är att visa vilka steg som tagits för att möjliggöra rättvisa bedömningar av pedagogisk skicklighet, och att dela med mig av några insikter jag fått i egenskap av pedagogisk sakkunnig vid en svensk högskola.

  • 10.
    Winka, Katarina
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Vägar att öka det pedagogiska meritvärdet2010In: Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet / [ed] Åsa Ryegård, Karin Apelgren och Thomas Olsson, Uppsala: Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling (PU), Uppsala universitet , 2010, p. 127-133Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    ”Våra lärares kompetens ska vara den högsta tänkbara”. Så står det i Umeå universitets utbildnings- och forskningsstrategier avseende perioden 2009–2012. Vidare står att ”meritvärdet i pedagogisk kunskap ska öka”. Är detta bara fina ord, som det brukar finnas gott om i övergripande strategidokument, eller syns här en medvetenhet om betydelsen av kompetenta lärare och att denna kompetens har ett meritvärde? Jag kanske är en naiv optimist, men i dessa formuleringar ser jag effekterna av flera projekt som bedrivits vid Umeå universitet, med syfte att öka det pedagogiska meritvärdet och lärares pedagogiska kompetens. Hur denna medvetenhet har skapats kommer att vara i fokus i detta kapitel, tillsammans med reflektioner kring hur Umeå universitet hanterat de tre aspekter som varit i fokus i detta NSHU projekt: belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet.

  • 11.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Andersson, Per
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Elisasson, Britt-Marie
    Åström, Elisabeth
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Police Education Unit at Umeå University.
    Strategisk utveckling av Polisutbildningen2013In: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Umeå universitet , 2013, p. 163-164Conference paper (Other academic)
  • 12.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Englund, Claire
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Enhancing strategies for pedagogical development2010In: ICED 2010 Proposals, 2010, p. 138-138Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    We have recently finished two projects focusing on staff development and pedagogical innovations. The projects have had a major impact on the working culture of our unit, and also for the teaching staff directly involved in our teaching activities. However, when the project funding runs out, the emerging questions are ”are these initiatives sustainable or not?” and ”will the money invested in them yield long-term effects?”

     

    The objectives of this seminar are to describe strategies for pedagogical development and the impact of short-term initiatives for pedagogical change. During the last three years, the Center for Teaching and Learning at Umeå University, Sweden, has run two projects focusing on staff development and pedagogical innovations. The overarching purpose of these projects was to provide support for teaching staff and management at all levels in the acquisition of the skills necessary for excellent teaching and the pedagogical implementation of ICT in education.

     

    The projects have resulted in a well-developed and comprehensive range of training activities for staff in the form of courses, seminars and workshops on various aspects of teaching, for example the pedagogical use of ICT in education. To provide additional support, a Virtual Educational Resource (ViPER) has been established where university employees can obtain information and exchange experiences with colleagues concerning teaching and learning in higher education. The existing pedagogical action plan was evaluated and then revised to better fit the current university organization and the needs of teaching staff. A network of ICT coaches has been formed with the aim of creating a grass-roots ICT support to inspire, support and assist staff within their own institutions in planning, developing and implementing technology enhanced teaching and learning. Finally, work on strategic issues related to the value of excellence in teaching and environments for technology-enhanced education has identified the need for a clear vision and strategy for the implementation of these principles in higher education at Umeå University.

     

    These projects have had a major impact on the working culture of our unit, and also for the teaching staff directly involved in our teaching activities. In our own unit, there has in the past been a tendency to separate the “pedagogical” from the “technical” support and professional development offered to the university’s teaching staff, with personnel working mainly within their own field of technology-enhanced learning or campus-based teaching. However, one of the direct effects of working with the two projects has been to integrate the two fields resulting in an increase in the pedagogical implementation of ICT in the courses offered by the unit and a corresponding increase and blending in the competences of the unit’s staff.

     

    However, when the project funding runs out, the emerging questions are ”are these initiatives sustainable or not?” and ”will the money invested in them yield long-term effects?” We don’t have answers to these questions yet, but it is our hope that a discussion of these issues and any other questions raised during the seminar will provide a useful exchange of ideas and experiences. 

  • 13.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Fjellström, Mona
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Strategiska satsningar på kvalificerad högre utbildning: Hög pedagogisk kompetens vid Umeå universitet2011In: Att leda högre utbildning 14-15 nov 2011, Stockholm: Sveriges Universitets- och högskoleförbund , 2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    With more students, less government resources and increasing demands for quality and efficiency control in academia, the need for educational leadership and change management is substantial. A fundamental part of an educational leadership is to create conditions for a creative and dynamic university culture. The Umeå University management has over the past 5 years allocated 7.3 million SEK to implement a number of projects in higher education. The premise is that high quality education requires high quality teachers. In this paper, we would like to highlight some approaches to educational leadership and quality enhancement at the university level.

  • 14.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning.
    Grysell, Tomas
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning.
    Interactive teaching methods - drama for non-actors2006Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In our courses for university teachers we have tried different forms of drama and interpretations to illustrate, and to provide understanding complex issues in our context of teaching and learning. Engaging in performance can bring forward questions, experiences and issues that sometimes are difficult to express in words. With an inspiration in Augusto Boal’s work around forum theatre (Boal, 1992), we have developed a special method of understanding and solving complex problems in human relations, and in our context of teaching and learning.

    Boal developed a form of theatre from traditional monologues on stage into a form based on a dialogue between audience and stage. In our model, all course participants are engaged in a role play or a form of forum theatre. The choice of activity is based on the specified learning outcomes for each course. Common themes are gender, diversity, and balance of power.

    Our model becomes an extraordinary tool for transforming difficult questions and issues to a training ground for action and understanding of human behaviour in our specific environment as a University. We also become actively engaged with our participants, developing relationships and trust, and having a very good time. We want to discuss and share our model, the games and exercises, with other participants in a workshop.

    References

    • Boal, A. (1992). Games for Actors and Non-Actors, London: Routledge.
  • 15.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Olsson, Thomas
    Lunds tekniska högskola.
    Ryegård, Åsa
    Oldsjö, Fredrik
    Stockholms dramatiska högskola.
    Apelgren, Karin
    Uppsala universitet.
    Bedömning av pedagogisk skicklighet: erfarenheter från en utbildning för pedagogiskt sakkunniga2012In: Konferenskatalog: NU 2012: gränslöst lärande, 2012, p. 120-120Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    En diskussion som uppkommit i kölvattnet av de nya anställningsordningar som tagits fram rör bedömning och kvalitetssäkring av pedagogisk skicklighet. De flesta lärosäten har nu lokala definitioner av pedagogisk skicklighet och egna rutiner för sakkunnigbedömning av denna. För de som anlitas som sakkunniga innebär alltså uppdraget olika saker beroende på vem som anlitat dem.

    Sakkunnigrollen och hanteringen av sakkunnigutlåtanden har nyligen problematiseras i rapporten "Darr på ribban" (Ris, Hartman & Levander, 2011). Där lyfts bland annat vikten av utbildning kring dessa frågor fram. I denna föredragning presenteras en nationell kurs för pedagogiskt sakkunniga som hittills arrangerats två gånger. Syftet med kursen har varit att öka möjligheten att bedöma den pedagogiska skickligheten lokalt genom att erbjuda stöd och utbildning till pedagogiskt sakkunniga nationellt.

    I de flesta fall utses sakkunniga inte från det egna lärosätet, utan från andra. Det finns därmed inga incitament att arrangera lokala utbildningar för sakkunniga eftersom detta inte kommer det egna lärosätet till godo. Genom att utbilda nationellt ökar därmed möjligheten att bedöma den pedagogiska skickligheten lokalt. Det finns även en utbredd uppfattning att pedagogisk sakkunnigbedömning är extra svår att göra och därför har namn på potentiella pedagogiskt sakkunniga efterfrågats av flera lärosäten. Kursen är ett steg i att involvera fler personer i bedömningsuppdragen och att öka kompetensen bland de som redan är bedömare. Sakkunnigutlåtanden har en potential att vara kvalitetsdrivande om de innehåller konstruktiv återkoppling på utvecklingsbara delar. Denna aspekt har varit en central del i kursen.

    Sakkunnigkursen har genomförts som ett samarbete mellan 5-6 lärosäten som tidigare samarbetat i liknande frågor (Ryegård, Apelgren & Olsson, 2010). Detta innebär att den inte ägs av något enskilt lärosäte utan alla har bidragit med olika resurser. Under kurstiden, som motsvarar 1 veckas arbetstid, har varje deltagare bedömt fem pedagogiska meritportföljer och författat två pedagogiska utlåtanden var. Arbetet har skett både individuellt och i grupp med erfarna bedömare som mentorer för respektive grupp. Deltagande i kursen medför dock inte att man sedan är ”godkänd” som bedömare, varje person ansvarar själv för sina framtida prestationer som pedagogiskt sakkunnig.

    En röst bland de 40 personer som påbörjat kursen sammanfattar behovet av detta stöd: "Den synliggör varför det [pedagogisk skicklighet] är en kunskap som kan bedömas, hur och varför och att det finns ett lärande för den som blir bedömd. ... Vi kan hjälpas åt att lyfta den pedagogiska skickligheten på våra lärosäten."

    Ris, U., Hartman, T. & Levander, S. 2011. Darr på ribban? En uppföljning av 1999 års befordringsreform vid Uppsala universitet.  Uppsala Studies in Education, no 127.

    Ryegård, Å., Apelgren, K. & Olsson, T. 2010. Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet. Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling, Uppsala universitet.

  • 16.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Ryegård, Åsa
    Pedagogisk portfölj: för karriär och utveckling2013 (ed. 1:1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Pedagogisk portfölj – för karriär och utveckling ger fakta, råd och inspiration till dem som vill dokumentera sina pedagogiska meriter i en högkvalitativ pedagogisk portfölj. Genom sitt innehåll är den också lämpad för dem som ska bedöma pedagogisk skicklighet med hjälp av denna dokumentation. Boken består av teoretiska beskrivningar, autentiska exempel och tips på hur pedagogisk skicklighet kan beskrivas, dokumenteras och bedömas. Författarna är utförliga kring alla de perspektiv som är nödvändiga i en portfölj, oavsett syfte och portföljmodell: lärarens pedagogiska ställningstaganden, lärarens redogörelse för sin pedagogiska verksamhet och andras värderingar av dessa. Pedagogisk portfölj – för karriär och utveckling vänder sig till högskolans lärare och andra som vill utveckla en pedagogisk portfölj, antingen för framtida karriärsteg eller för egen pedagogisk utveckling. Den vänder sig även till blivande eller erfarna pedagogiskt sakkunniga som vill ha stöd vid sina bedömningar. Boken är väl lämpad som kurslitteratur i portföljutbildningar.

1 - 16 of 16
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf