Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Baranowska-Rataj, Anna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR).
    Elekes, Zoltán
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography. Agglomeration and Social Networks Research Lab, Centre for Economic and Regional Studies, Budepest, Hungary.
    Eriksson, Rikard
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography.
    Escaping from low-wage employment: the role of co-worker networks2022In: Research in Social Stratification and Mobility, ISSN 0276-5624, E-ISSN 1878-5654, Vol. 83, article id 100747Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Low-wage jobs are often regarded as dead-ends in the labour market careers of young people. Previous research focused on disentangling to what degree the association between a low-wage job at the start of working life and limited chances of transitioning to better-paid employment is causal or spurious. Less attention has been paid to the channels that may facilitate the upward wage mobility of low-wage workers. We focus on such mechanisms, and we scrutinize the impact of social ties to higher-educated co-workers. Due to knowledge spillovers, job referrals, as well as firm-level productivity gains, having higher-educated co-workers may improve an individual's chances of transitioning to a better-paid job. We use linked employer-employee data from longitudinal Swedish registers and panel data models that incorporate measures of low-wage workers' social ties to higher-educated co-workers. Our results confirm that having social ties to higher-educated co-workers increases individual chances of transitioning to better-paid employment.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Elekes, Zoltan
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography. Agglomeration and Social Networks Research Lab, Centre for Economic and Regional Studies, Budapest, Hungary.
    Eriksson, Rikard
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Smarta diversifieringsmöjligheter i Värmland, Dalarna och Gävleborg2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har utifrån nuvarande forskning om smart specialisering identifierat Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs näringslivsstruktur och hur verksamheterna i respektive region är kopplade till varandra ur ett kompetensperspektiv. Detta är en central utgångspunkt för att utifrån nuvarande situation kunna förstå framtida utvecklingsmöjligheter utifrån de möjligheter regionernas arbetskraft har att kunna använda sina kompetenser i nya verksamheter. Vi har kunnat visa att alla tre regioner utgörs av tydliga och relativt övriga riket väldigt koherenta kunskapskluster där Dalarna sticker ut som en region med en tydligt sammansatt kompetensstruktur (bara Stockholm har i genomsnitt högre grad av inbäddade specialiseringar). Dock är komplexiteten i alla dessa tre regioner, framförallt i Dalarna och Gävleborg, relativt låg vilket indikerar att många av regionernas specialiseringar är relativt generiska och återfinns i många andra regioner.  Detta speglar också regionernas diversifieringspotential. Regionerna delar till stor del befintliga specialiseringar, och därmed också potentiella diversifieringsmöjligheter. Det är i huvudsak byggverksamheter, tillverkning av konstfiber och betong som utgör diversifieringsmöjligheter utifrån existerande strukturer. Några tydliga undantag är tekniskt konsultverksamhet och arkitekter samt arkiv i Dalarna och teknisk analys i Värmland som alla är något mer kunskapsintensiva verksamheter som också delar kompetenser med många av de redan befintliga specialiseringarna i regionerna.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Elekes, Zoltán
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography. Agglomeration and Social Networks Research Lab, ELKH Centre for Economic and Regional Studies, Budapest, Hungary.
    Baranowska-Rataj, Anna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
    Eriksson, Rikard
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Regional diversification and labour market upgrading: local access to skill-related high-income jobs helps workers escaping low-wage employment2023In: Cambridge Journal of Regions, Economy and Society, ISSN 1752-1378, E-ISSN 1752-1386, Vol. 16, no 3, p. 417-430Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article investigates how the evolution of local labour market structure enables or constrains workers as regards escaping low-wage jobs. Drawing on the network-based approach of evolutionary economic geography, we employ a detailed individual-level panel dataset to construct skill-relatedness networks for 72 functional labour market regions in Sweden. Subsequent fixed-effect panel regressions indicate that increasing density of skill-related high-income jobs within a region is conducive to low-wage workers moving to better-paid jobs, hence facilitating labour market upgrading through diversification. While metropolitan regions offer a premium for this relationship, it also holds for smaller regions, and across various worker characteristics.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Elekes, Zoltán
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM). Agglomeration and Social Networks Research Lab, Centre for Economic and Regional Studies, Budapest, Hungary.
    Eriksson, Rikard
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Analys av specialiseringar och diversifieringsmöjligheter i Kvarkenområdet (Västernorrland, Västerbotten och Österbotten)2021Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har utifrån nuvarande forskning om smart specialisering identifierat ”Kvarkenregionens” (Västernorrlands, Västerbottens och Österbottens) näringslivsstruktur gemensamt och var för sig, och hur verksamheterna i respektive region är kopplade till varandra ur ett kompetensperspektiv. Detta är en central utgångspunkt för att utifrån nuvarande situation kunna förstå framtida utvecklingsmöjligheter utifrån de möjligheter regionernas arbetskraft har att kunna använda sina kompetenser i nya verksamheter. Vi har kunnat visa att alla tre regioner relativt övriga riket har lågt inbäddade specialiseringar. Även komplexiteten är relativt låg även om Österbotten (om placerat i Sverige) har en hög komplexitet på sina specialiseringar vilket indikerar att många av regionernas specialiseringar är relativt unika och inte återfinns i så många andra regioner.  

    Nuvarande specialiseringar speglar också i hög grad regionernas diversifieringspotential. De tre regionerna har gemensamt ett diversifierat näringsliv men studerat var för sig är det tydligt att både Västernorrland och Österbotten har en mer utpräglad industriell bas samt associerade tekniska konsultverksamheter medan Västerbotten starkt präglas av högre utbildning.  Utifrån hur näringslivsstrukturen förändrats de senaste tio åren har tendensen i framför allt Västernorrland och Österbotten varit att mer inbäddade sektorer har vuxit relativt mycket medan mindre inbäddade verksamheter fastas ut. Västerbotten går dock mot denna generella trend då relativt många inbäddade och komplexa aktiviteter fasats ut. Detta präglar i sin tur framtida diversifieringsmöjligheter då Österbotten och Västernorrland har högre ”naturlig” potential för nya specialiseringar inom tillverkning men också anläggning medan Västerbotten har stor potential inom utbildningsrelaterade verksamheter där avancerade jobb inom samhällsvetenskap och humaniora framstår särskilt tydligt. Dock finns det tydliga variationer där Västernorrlands tydliga närvaro av finans och försäkringsverksamheter skapar potential för fondförvaltning samtidigt som Österbotten har många industriella vänner till huvudkontor och motorfordon. Det senare delas med Västerbotten vars närvaro av karosstillverkning och tillverkning av skogsmaskiner också ger en hög potential för tillverkning av motorfordon. Vi har också kunnat visa att dessa datadrivna diversifieringskandidater i olika grad gynnas av samordning eller att låta olika regioner utveckla sina egna specialiseringar. I all enkelhet visar resultaten att samordningsvinster skulle kunna finnas få inbäddningen generellt ökar om vi skulle se på denna region som en gemensam ”Kvarkenregion”.

    Som nämndes ovan är detta nödvändigtvis inte eftersträvansvärda diversifieringsvägar då det kan skilja sig från både politiska ambitioner och regional identitet. Dock speglar det de nuvarande förutsättningarna att få till stånd en framtida regional förnyelse. Regionerna kan exempelvis fundera på att istället fokusera på verksamheter i någon av de andra delarna av respektive smart specialiseringsmatris och inte enbart på kraftigt inbäddade och komplexitetshöjande verksamheter. Till exempel den övre vänstra delen med mer komplexa verksamheter som återfinns i få andra regioner men som också skiljer sig från regionens nuvarande struktur. Den typen av långväga diversifiering (s.k., ”unrelated diversification”) kan visserligen öppna upp nya tillväxtvägar i regionerna, men det utgör också längre avsteg från den befintliga näringslivsstrukturen vilket kan kräva mer resurser att koordinera och planera. Framförallt kan det i mindre och glesare regioner med relativt låg inflyttning vara svårt att rekrytera personal till den typen av verksamheter då det inte är i linje med de kompetenser som befintlig arbetskraft i regionerna redan har. Då måste tydliga kompetenshöjande insatser genomföras för att framgångsrikt få till stånd en mer långväga diversifiering. Det kan då behöva ta längre tid samtidigt som överbryggande sektorer kan behöva etableras (se Elekes & Eriksson 2019b för detaljerade system för Västernorrlands styrkeområden). Givet att få av de redan nu existerande specialiseringarna i respektive region återfinns i den övre vänstra delen så ter det sig ännu svårare. Det är också en högre sannolikhet att lågt inbäddade specialiseringar på den vänstra halvan av matrisen över tid försvagas på grund av dålig match med den regionala kompetensstrukturen och svårighet med kompetensförsörjning (se Neffke m.fl 2011; Elekes & Eriksson 2019a). Då är generellt verksamheter på matrisens högra sida mer i linje med regionens befintliga struktur. Ett annat, kanske mer säkert alternativ, är att istället strikt fokusera på den horisontella dimensionen av matrisen och försöka stimulera tillväxt i kraftigt inbäddade men kanske inte nödvändigtvis så komplexa verksamheter. Som vi sett under den senaste tioårsperioden har detta hög sannolikhet att vara framgångsrikt men kan också konservera redan befintliga regionala styrkor och identiteter. Det kan riskera bidra till en ökad regional divergens om mer komplexa verksamheter koncentreras i storstadsregioner och mer generiska i övriga regioner.   

    Den initiala kartläggning som genomförts i denna rapport behöver så klart kompletteras med välavvägda regionala näringslivsstrategier utifrån mer kvalitativ och kontextuell information för att stödja båda etablerandet av nya verksamheter som kompletterar nuvarande näringsliv och stötta växande sektorer att kunna bli mer inbäddade i regionen. Det innebär att det kanske inte alltid är en given nyckelindustri, eller styrkeområde, där fokus ska ligga, utan istället att försöka bygga upp relaterade sektorer för att öka inbäddningen och stärka hela det industriella systemet. Elekes & Eriksson (2019b) visar exempelvis att en given regions styrkeområden har olika tillväxtförutsättningar vilket också ger vid handen att olika former av interventioner kan vara nödvändiga för att utveckla olika delar av näringslivet beroende på inbäddningen av fokusområden. När det gäller gemensamma möjligheter till samordning eller förstärkning av regional specialisering vore det också önskvärt att istället för att utgå från existerande strukturer kunna ta hänsyn till faktiska mål. Var ser respektive region möjligheter, var skulle samordning vara relevant och i vilka fall ska nuvarande regionala styrkor fortsätta utvecklas regionalt och inte vara gränsöverskridande?  

    Den definition av relaterade verksamheter som använts i denna rapport bygger på resurser inneboende i den regionala arbetskraften i form av kompetenser och erfarenheter och hur dessa kan användas i nya kombinationer. Det speglar alltså kompetensförsörjningspotentialen i den framtida näringslivsutvecklingen. Dock finns det så klart andra relationer som också är av betydelse. Exempelvis kan interaktioner mellan företag främjas för att nya företag ska kunna bli mer socialt inbäddade i regionen men också information om regionala köp/säljrelationer skulle kunna komplettera dessa analyser. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Elekes, Zoltán
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography.
    Eriksson, Rikard
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography.
    Västernorrlands styrkeområden: Detaljstudie av de funktionella arbetsmarknaderna i Örnsköldsvik, Sollefteå, Kramfors och Sundsvall2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Alla lokala arbetsmarknader i Västernorrland har jämfört med Sverige i övrigt tydliga specialiseringar inom offentligt finansierad service (skola, vård och omsorg samt till viss del offentlig service och tjänster i alla arbetsmarknader förutom Örnsköldsvik). Två andra gemensamma karaktärsdrag är koncentrationer i skogsnäringarna även om det finns viss variation i vilka skogsnäringar respektive region är specialiserad inom (tex massa och papper i Kramfors, Örnsköldsvik och Sundsvall, sågning/hyvling i Kramfors och drivning och skogsskötsel i framförallt Sollefteå). Utöver detta delar alla av regionens lokala arbetsmarknader en tydlig profil kring maskinindustriell tillverkning. Här bör det noteras att dessa tydliga regionala specialiseringar också är märkbart könsuppdelade då de offentligt finansierade verksamheterna (framförallt vård och omsorg) domineras av kvinnor medan tillverkningsindustri och skogsnäringarna i högre utsträckning domineras av män. Denna könsfördelning är också sammankopplad med skillnader i inkomstnivåer då de mer kvinnodominerande verksamheterna har avsevärt lägre lönenivåer än de mansdominerande tillverkningssektorerna.

    Utöver dessa gemensamma karaktärsdrag finns också tydliga lokala specialiseringar som inom mer funktionella gränser kanske bättre speglar regionens näringsliv än vad den övergripande regionala strukturen gör. Örnsköldsvik är föga förvånande relativt specialiserad inom fordonstillverkning och teknisk konsultverksamhet, men har inte lika tydlig närvaro av exempelvis offentlig förvaltning, finans och försäkring eller IKT. Sollefteå å andra sidan har inte lika tydliga specialiseringar och det är framförallt offentligt finansierade verksamheter som dominerar liksom besöksnäringar, transport samt kraftförsörjning. I Kramfors och framförallt i Sundsvall återfinns de tydligaste koncentrationerna av finans och försäkring. I Kramfors återfinns också tydliga koncentrationer av offentliga tjänster samt sågning/hyvling och tillverkning av kablar och maskiner liksom besöksnäringar. Sundsvall speglar å andra sidan en mer servicebetonad del av näringslivet där förutom ett tydligt kompetensknippe kring finans och försäkring återfinns specialiseringar inom IKT och media, teknisk konsultverksamhet, detaljhandel och offentlig förvaltning.

    Den övergripande slutsatsen vi kan dra av detta fokus på de funktionella arbetsmarknaderna är att en generell regional utvecklingsstrategi för hela regionen också måste ta hänsyn till de lokala variationerna då respektive arbetsmarknad består av olika kompetensresurser och därmed också har olika förutsättningar för framtida specialiseringar. Utöver skogsnäringarna återfinns inte någon av regionens identifierade styrkeområden i alla fyra av regionens arbetsmarknader. Istället är det mer lokala specialiseringar som karaktäriserar sammansättningen av regionens näringsliv. Det innebär i princip två olika vägar för framtida regionala utvecklingsstrategier. Antingen kan dessa skillnader bejakas och utveckla respektive delarbetsmarknad utifrån vad som finns där idag då det kan gynna hela regionens utveckling, eller verka för att regionens styrkeområden bättre ska representeras i hela regionen. För en mer hållbar utveckling som bygger på befintliga lokala resurser bör dessa lokala särdrag bejakas då det underlättar bildandet av nya framtida specialiseringar (Elekes & Eriksson 2019a). Det är också främst inom den funktionella arbetsmarknaden där den lokala kompetensstrukturen reproduceras genom att det möjliggör jobbyten utan att nödvändigtvis behöva byta bostadsort.

    Slutligen bör framtida strategier tydligt verka för att öka mångfalden inom respektive del av arbetsmarknaden. En tydlig utmaning ligger i att exempelvis öka andelen kvinnor i de mer tillverkningsorienterade specialiseringarna. Framtida studier bör därför särskilt betona hur strukturomvandlingen (skapandet av nya och försvinnandet av gamla specialiseringar) påverkar män respektive kvinnor. Ytterligare studier på yrkesstrukturers förändring kan också tydligare fånga förändrade kompetensbehov inom sektorer, huruvida det påverkar könsfördelningen i näringslivet, och om det skiljer sig mellan de lokala arbetsmarknaderna

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Elekes, Zoltán
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography.
    Eriksson, Rikard
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Västernorrlands styrkeområden: Detaljstudie av skogsnäringarna, fordonsindustrin, IKT, bank/försäkring samt teknisk konsultverksamhet ur ett kompetensperspektiv2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport analyserar några av Region Västernorrlands styrkeområden (skogsnäringarna, fordonsindustrin, IKT, bank/finans och teknisk konsultverksamhet) genom att lyfta fram det industriella system de tillhör utifrån de kompetenser de delar, och sätta det i relation till specialiseringsgrad och inkomstnivåer.

    Rapporten visar att styrkeområdena i stort tillhör både de mest inbäddade och högavlönade sektorerna i regionen. De olika styrkeområdena skiljer sig dock i avseende med vilka sektorer de är kopplade till ur ett kompetensperspektiv. Skogsnäringarna är generellt väl inbäddade, men i huvudsak med andra skogs- och jordbruksrelaterade verksamheter. Fordonsindustrin är visserligen starkt inbäddade, men endast med ett fåtal sektorer som alla har avsevärt lägre inkomstnivåer. Det pekar dels mot ett tydligt fordonsindustriellt system, men att det är väldigt beroende av Militära fordon. IKT och Finans har relativt hög inbäddning, men samtidigt en relativt låg specialiseringsgrad. Mest noterbart är dessa styrkeområdens ömsesidiga kompetensstrukturer. Då graden av relaterade verksamheter kan härledas till kompetensförsörjningsfrågor (många relaterade sektorer ökar sannolikheten att kunna rekrytera kompetent arbetskraft) bör fokus också riktas mot dessa typer av verksamheter i strävan att diversifiera näringslivet genom att skapa nya specialiseringar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Elekes, Zoltán
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography.
    Eriksson, Rikard
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Västernorrlands styrkeområden: översikt av näringslivets styrkeområden och relationer till varandra ur ett kompetensperspektiv2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i perspektivet att ekonomisk utveckling i grund och botten är betingat på de kompetenser som används i produktionen av varor och tjänster, har föreliggande rapport gjort en översiktlig analys av Västernorrlands näringslivsstruktur. Detta gjordes genom att teckna ett så kallat industry-spacesom visar vilka sektorer som är starkt närvarande i regionen, men också i vilken utsträckning sektorerna är kopplade till varandra genom att vara beroende av liknande kompetenser. 

     

    I korthet pekar rapporten på att av de 15 sektorer med högst specialiseringsgrad i regionen så utgör endast pappers och massatillverkning (2,7%) samt försäkring (1,7)% någon av de 15 sysselsättningsrikaste sektorerna. De 15 mest specialiserade sektorerna utgör sammanlagt endast 12% av regionens totala sysselsättning 2016 vilket går att jämföra med de 15 största sektorerna som tillsammans utgör nästan hälften av den totala sysselsättningen. Med andra ord ligger regionens ekonomiska tyngdpunkt på andra ställen i näringslivet än i de relativt sett mest närvarande sektorerna. Det kan i sin tur medföra att en regionalpolitik som fokuserar på existerande starkt regionalt koncentrerade sektorer riskerar att exkludera stora delar av den regionala ekonomin. Exempelvis kan skillnader i mans- respektive kvinnodominerande yrken förstärkas. 

     

    När det kommer till etableringen av nya specialiseringar (och försvinnandet av existerande) finner vi en tydlig korrelation till hur inbäddad sektorn är i regionens kompetensstruktur. Kraftigt inbäddade sektorer (som delar liknande humankapital som många andra sektorer i regionen) har högre sannolikhet att etablera nya specialiseringar (eller öka sin relativa närvaro) medan mindre inbäddade sektorer har högre sannolikhet att minska sin relativa regionala närvaro. Då detta kan härledas till kompetensförsörjningsfrågor (många relaterade sektorer ökar sannolikheten att kunna rekrytera kompetent arbetskraft) bör fokus också riktas mot dessa typer av verksamheter i strävan att diversifiera näringslivet genom att skapa nya specialiseringar. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Elekes, Zoltán
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography. Agglomeration and Social Networks Lendület Research Group, Centre for Economic and Regional Studies, Budapest, Hungary; Institute of Economics and Economic Development, Faculty of Economics and Business Administration, University of Szeged, Szeged, Hungary.
    Lengyel, Balazs
    Related trade variety, foreign-domestic spillovers and regional employment in Hungary2020In: Acta Oeconomica, ISSN 0001-6373, E-ISSN 1588-2659, Vol. 70, no 4, p. 551-570Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper investigates the role of extra-regional capabilities in regional economic development in a Central and Eastern European context. This is done by analysing the association between the related variety of manufacturing import and export of domestic- and foreign-owned firms on the one hand, and regional employment in manufacturing export on the other. By means of a panel regression framework applied to the Hungarian microregions between 2000 and 2011, we find that domestic firms, in particular, benefit from the related variety of export activities in the regions, while import related to existing export activities is beneficial amongst both foreign and domestic firms. Furthermore, bridging the technological gap between foreign companies and the host economy requires stronger technological relatedness, unless domestic firms have experience in importing.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Elekes, Zoltán
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM). ANETI Lab, HUN-REN Centre for Economic and Regional Studies, Budapest, Hungary.
    Tóth, Gergő
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM). ANETI Lab, HUN-REN Centre for Economic and Regional Studies, Budapest, Hungary.
    Eriksson, Rikard
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Regional resilience and the network structure of inter-industry labour flows2024In: Regional studies, ISSN 0034-3404, E-ISSN 1360-0591Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper explores how the network structure of local inter-industry labour flows relates to regional economic resilience across 72 local labour markets in Sweden. Drawing on recent advancements in network science, we stress test these networks against the sequential elimination of their nodes, finding substantial heterogeneity in network robustness across regions. Regression analysis with least absolute shrinkage and selection operator (LASSO) in the context of the 2008 financial crisis indicates that labour flow network robustness is a prominent structural predictor of employment change during crisis. These findings elaborate on how variation in the self-organisation of regional economies as complex systems makes for more or less resilient regions.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10. Kano, Izabella Szakalne
    et al.
    Lengyel, Balazs
    Elekes, Zoltán
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography. Faculty of Economics and Business Administration, University of Szeged, Szeged, Hungary; Agglomeration and Social Networks Lendület Research Group, Centre for Economic and Regional Studies, Hungarian Academy of Sciences, Budapest, Hungary.
    Lengyel, Imre
    Agglomeration, foreign firms and firm exit in regions under transition: the increasing importance of related variety in Hungary2019In: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 27, no 11, p. 2099-2122Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Related variety of economic activities is widely recognized to induce regional development; however, it is not clear how this mechanism takes place in regions that go through major structural and institutional transformation. Furthermore, foreign direct investment (FDI) is typically a major source of structural change in these areas; and we still need a better understanding on how foreign-owned (foreign) firms affect the dynamics of domestic-owned (domestic) companies. For these reasons we analyse firm-level exit in Hungarian city regions between 1996 and 2011, over the late post-socialist transition in manufacturing industries, focusing on the difference between foreign and domestic firms. Introducing ownership into the related variety calculation, we estimate the probability of firm exit with the region-level related variety calculated separately for foreign and domestic firms. Our results suggest that related variety of foreign firms decreases the probability of domestic firm exit earlier during the economic transition compared to the related variety of domestic firms. This finding supports the idea that FDI plays a formative role in regions under transition, and shows that domestic firms benefit from being in agglomerations where foreign firms are technologically related to each other.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Tóth, Gergő
    et al.
    Spatial Dynamics Lab, University College Dublin, Dublin, Ireland; Agglomeration and Social Networks, Lendület Research Group, Centre for Economic and Regional Studies, Budapest, Hungary.
    Elekes, Zoltán
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM). Agglomeration and Social Networks, Lendület Research Group, Centre for Economic and Regional Studies, Budapest, Hungary.
    Whittle, Adam
    Spatial Dynamics Lab, University College Dublin, Dublin, Ireland.
    Lee, Changjun
    Spatial Dynamics Lab, University College Dublin, Dublin, Ireland; Department of Media and Social Informatics, Hanyang University, Ansan, South Korea.
    Kogler, Dieter F.
    Spatial Dynamics Lab, University College Dublin, Dublin, Ireland; Insight Centre for Data Analytics, University College Dublin, Dublin, Ireland .
    Technology network structure conditions the economic resilience of regions2022In: Economic Geography, ISSN 0013-0095, E-ISSN 1944-8287, Vol. 98, no 4, p. 355-378Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article assesses the network robustness of the technological capability base of 269 European metropolitan areas against the potential elimination of some of their capabilities. By doing so, it provides systematic evidence on how network robustness conditioned the economic resilience of these regions in the context of the 2008 economic crisis. The analysis concerns calls in the relevant literature for more in-depth analysis on the link between regional economic network structures and the resilience of regions to economic shocks. By adopting a network science approach that is novel to economic geographic inquiry, the objective is to stress test the technological resilience of regions by utilizing information on the coclassification of CPC (Cooperative Patent Classification) classes listed on European Patent Office patent documents. We find that European metropolitan areas show heterogeneous levels of technology network robustness. Further findings from regression analysis indicate that metropolitan regions with a more robust technological knowledge network structure exhibit higher levels of resilience with respect to changes in employment rates. This finding is robust to various random and targeted elimination strategies concerning the most frequently combined technological capabilities. Regions with high levels of employment in industry but with a vulnerable technological capacity base are particularly challenged by this aspect of regional economic resilience.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Tóth, Gergő
    et al.
    Spatial Dynamics Lab, University College Dublin, Belfield, Ireland; Agglomeration and Social Networks Lendület Research Group, Centre for Economic and Regional Studies, Budapest, Hungary.
    Juhász, Sándor
    Laboratory for Networks, Technology Innovation, Corvinus University of Budapest, Budapest, Hungary.
    Elekes, Zoltán
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM). Agglomeration and Social Networks Lendület Research Group, Centre for Economic and Regional Studies, Budapest, Hungary.
    Lengyel, Balázs
    Agglomeration and Social Networks Lendület Research Group, Centre for Economic and Regional Studies, Budapest, Hungary; Laboratory for Networks, Technology Innovation, Corvinus University of Budapest, Budapest, Hungary; International Business School Budapest, Budapest, Hungary.
    Repeated collaboration of inventors across European regions2021In: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 29, no 12, p. 2252-2272Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper explores the spatial patterns and underlying determinants of repeated inventor collaboration across European NUTS 3 regions. It is found that only a small fraction of co-inventor linkages across regions are repeated, while community detection reveals that these collaborations are clustered in geographical space more intensively compared with collaboration in general. Additional results from gravity modelling indicate that links in the inter-regional co-inventor network emerge mainly through the triadic collaboration of regions, while geographical proximity becomes the most influential factor for repeating co-inventor ties. In addition to that, the combination of technological similarity and shared third partner regions offer a premium for the likelihood of repeating a collaboration, but only when geographical proximity is present as an enabler. Hence, repeated inter-regional co-inventor collaborations are more likely to revert to spatial clustering, contributing to the fragmentation of the European Research Area.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf