umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Maja
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Kinberg, Emelie
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    A one year follow-up of children and adolescents treated for ADHD in a clinical setting2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en vanlig utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning med risk för en negativ utveckling. Syftet med denna retrospektiva studie var att utvärdera utfallet av ett års behandling och analysera effekterna av ADHD-medicinering, psykoedukation för föräldrar, komorbiditet och andra potentiellt predicerande faktorer på ADHD-symtom och funktion. Metod: En konsekutiv kohort av 5-17 år gamla öppenvårdspatienter med ADHD, n = 289 (69% pojkar) fick symtombelastning och funktion skattade av föräldrar. Detta samlades in rutinmässigt innan nybesök och efter ett år med Brief Child Family Phone Interview (BCFPI). BCFPI-faktorer, kliniska och demografiska faktorer analyserades i multipla regressioner. Resultat: Patienter förbättrades i symtom (d = .45) och funktion (d = 0,62), 57,4% fick mediciner och 38,8% deltog i psykoedukation för föräldrar. Patienter med komorbid ångest, depression eller autism förbättrades inte i symtom i motsats till de med beteendestörningar. Symtom vid uppföljning predicerades negativt av behandling med medicinering (β = -.18) och positivt av familjekonflikter/ ångest (β = .18) och separationsångest (β = .123). Effektstorleken på symtom med medicinering var d = .65 mot utan d = .21. Funktionsnedsättningen vid uppföljningen predicerades positivt av totala psykiatriska symtom (β = .396), autismdiagnos (β = .129) samt negativt av ADHD-symtom vid baslinjen (β = -144) och psykoedukation för föräldrar (β = -132). Effektstorlek på funktion för psykoedukation för föräldrar var d = ,80 kontra utan d = .51. Slutsatser: Komorbiditet och familjekonflikter/ ångest måste utvärderas vid behandlingsplanering av ADHD. Medicin förbättrar ADHD symtom medan psykoedukation för föräldrar förbättrar funktionen.

1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf