Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 44 of 44
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Eriksson, Sven B.
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Att leda pedagogisk utveckling: reflektioner kring det pedagogiska ledarskapet2006In: Tänk efter, tänk nytt, tänk om: Den sjunde universitetspedagogiska konferensen 2-3 mars 2005 / [ed] Margareta Erhardsson; Katarina Winka, 2006, p. 313-326Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med det pedagogiska handlingsprogrammet som Umeå universitet fastslog 2003 har vi fått ett begrepp och en arbetsfunktion som inte är självklar till innehållet: den pedagogiskt ansvarige. Benämningen pedagogiskt ansvarig är relativt ny. Ansvaret för en institutions grundutbildning har alltid funnits, men ansvaret för en institutions pedagogik? Vad betyder det? Utifrån den frågan beslöt Universitetspedagogiskt centrum att uppdra åt författarna att initiera en verksamhet som kan stödja pedagogiskt ansvariga i sitt arbete. Under 2004 arrangerades två seminarieserier för pedagogiskt ansvariga. Denna skrift utgör våra reflektioner från dessa seminarieserier. Reflektionerna rör främst pedagogiskt ansvarigas arbetsinnehåll, genomförande av pedagogiska utvecklingssamtal, hur man kan påverka lärare i en viss pedagogisk riktning och vilka möjligheter som finns för att utöva pedagogiskt ledarskap.

  • 2.
    Eriksson, Sven B
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics. Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Den professionella pedagogiska ledaren: erfarenheter från en kurs i pedagogiskt ledarskap2013In: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv : konferensrapport / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Universitetspedagogiskt centrum (UPC), Umeå universitet , 2013, p. 107-121Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Universitetspedagogiskt centrum (UPC) organiserade under vårterminen 2010 för första gången en kurs för pedagogiskt ansvariga som kallas Pedagogiskt ledarskap. Detta konferensbidrag formulerar ett antal erfarenheter från nämnda kurs. Kursdeltagarna beskrev sin uppgift som pedagogisk ledare som exempelvis att vara kvalitetsansvarig för grundutbildningen, att få med hela lärarkollegiet i det kollegiala samtalet kring pedagogik och pedagogisk utveckling, att organisera för pedagogiskt erfarenhetsutbyte, att arbeta med pedagogisk uppföljning av utbildning och att synliggöra och uppmärksamma pedagogiska framgångar. Deltagarna menar att pedagogiska utvecklingssamtal blir tillfällen att djupare lära känna lärarkollegiet på individnivå, bättre förstå vilka kompetenser och viljeyttringar som finns och att få bättre förutsättningar att stödja lärares pedagogiska utveckling, samt att läraren ges tillfälle att bli sedd i sin profession av någon annan. Deltagarna menar att en viktig förutsättning för att en pedagogisk handlingsplan på den egna institutionen ska kunna skapas och tillämpas är att arbetet med denna måste medvetandegöras och förankras tydligt i lärarkollegiet liksom tilldelas resurser. De individuella uppgifterna uttrycktes som en start på en process och de visade ett stort engagemang och en öppenhet att dela med sig av tankar, erfarenheter och känslor till varandra under kursen. Mötet över institutions- och fakultetsgränser för erfarenhetsutbyte går inte att överskatta.

  • 3.
    Eriksson, Sven B.
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Den stärkande SPA-lunchen2008In: Utsikter, insikter, avsikter: universitetspedagogisk konferens i Umeå 27 – 28 februari 2007 : konferensrapport / [ed] Mohammad Fazlhashemi; Thomas Fritz, Umeå: Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet , 2008, p. 81-93Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Våren 2004 tog Universitetspedagogiskt centrum initiativ till ett kollegium för pedagogiskt ansvariga som kallades för "Seminarieserien för pedagogiskt ansvariga", SPA. Personer med ett högt deltagande under de år som SPA arrangerats bjöds hösten 2006 in till en lunch och ett kollegialt samtal kring frågan om varför de deltar i SPA-seminarier och 12 personer kom att delta i dessa samtal. Resultatet av samtalen visar att SPA ger en social funktion som inte återfinns någon annanstans; SPA genererar nätverk över både institutions- och fakultetsgränser; SPA utvecklar den egna, något diffusa professionen genom erfarenhetsutbyte och identitetsförstärkning; SPA fungerar som inspiratör vid diskussioner kring pedagogisk utveckling vid hemmainstitutionen. Samtalen visar också att vissa villkor i organiseringen av SPA-seminarier är viktiga för att uppfylla ovanstående kvaliteter.

  • 4.
    Eriksson, Sven B
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under tio års tid har Universitetspedagogik och lärandestöd (tidigare Universitetspedagogiskt centrum) aktivt bidragit till att stödja studierektorer, programansvariga och motsvarande i deras utövande av uppdraget som pedagogiskt ansvariga. Detta har gjorts dels genom ett nätverk benämnt SPA (seminarieserien för pedagogiskt ansvariga), dels genom en kurs för pedagogiskt ansvariga. Båda aktiviteterna har också ambitionen att leda till en ökad professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitetet. På denna poster presenteras dessa båda aktiviteter. 

  • 5.
    Eriksson, Sven B
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet2013In: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 1, p. 23-35Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Det pedagogiska ledarskapet inom högre utbildning fokuseras allt mer. Det understryksgenom att flera lärosäten föreskriver såväl att pedagogiska ledare ska finnas på olika nivåersom vilka övergripande uppgifter dessa ska ha. Denna artikel är ett resultat av en fallstudieav hur de tillägnade kunskaperna och färdigheterna från kursen Pedagogiskt ledarskap, enkurs för målgruppen studierektorer/pedagogiskt ansvariga eller motsvarande arrangerad avUniversitetspedagogiskt centrum, har bidragit till deltagarnas professionalisering av det pedagogiskaledarskapet ett år efter kursens slut. Fallstudien genomfördes genom gruppintervjuer.Respondenterna uttryckte att de fått ett stärkt självförtroende i rollen som pedagogiska ledaresamt att kursen bidrog till en professionalisering av rollen som pedagogiska ledare genomatt stärka identiteten, att skapa en början till en handlingsetik bestående av delvis deladevärderingar kring det pedagogiska ansvaret samt ge utbildning och träning i färdighetersom har sin grund i teoretisk kunskap. Kursen Pedagogiskt ledarskap ger därmed ett stöd i en process mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet.

  • 6.
    Eriksson, Sven B.
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet2013In: Ett universitet i tiden: universitetspedagogiska konferensen 2013 : konferensrapport, Umeå: Universitetspedagogiskt centrum (UPC), Umeå universitet , 2013, p. 61-64Conference paper (Other academic)
  • 7.
    Eriksson, Sven
    et al.
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics. Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Henriksson, Ann-Sofie
    Uppsala universitet, Universitetsförvaltningen.
    Elmgren, Maja
    Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Kemiska sektionen, Institutionen för fysikalisk och analytisk kemi, Fysikalisk kemi.
    Supporting pedagogical leaders2010Conference paper (Refereed)
  • 8.
    Fjellström, Mona
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Larsson, Malin
    Planeringsenheten, Umeå universitet.
    Edlund, Ann-Catrine
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of language studies.
    Kjellsson Lind, Annika
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Science and Mathematics Education. Planeringsenheten, Umeå universitet.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Eriksson, Nils
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
    Arnqvist, Anna
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Medical Biochemistry and Biophysics.
    Arvidsson, Erik
    Umeå Studentkår.
    Fakultetsaudit: Intern bedömning av kvalitetsarbete för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet hösten 20162017Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Henriksson, Ann-Sofie
    et al.
    Uppsala universitet, Universitetsförvaltningen.
    Elmgren, Maja
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Kemiska sektionen, Institutionen för fysikalisk och analytisk kemi.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics. Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Eriksson, Sven
    Umeå University, Faculty of Arts, Centre for Teaching and Learning (UPC).
    Vilket stöd behövs i rollen som pedagogisk ledare?2010Conference paper (Other academic)
  • 10.
    Nilsson, Kenneth
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Ågren, Per-Olof (Editor)
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Routovaara, Fanny (Editor)
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Informatiks historia: att etablera ett nytt akademiskt examensämne2017Book (Other academic)
  • 11.
    Nygren, Lennart
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Olofsson, Inger
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Forskning på gott och ont: En antologi om samhällsvetenskaplig forskningsetik2000Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12. Svensson, Patrik
    et al.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Automater, bricoleurer och virtuella bröllop: Tre paradigm för informationsteknik i undervisning1999In: Human IT, ISSN 1402-1501, E-ISSN 1402-151X, no 3, p. 167-184Article in journal (Other academic)
  • 13.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Bränberg, Agneta
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Applied Physics and Electronics. Umeå University, Umeå University Library, Centre for teaching and learning (UPL).
    Bek, Anders
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Broman, Karolina
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Science and Mathematics Education.
    Holmström, Stefan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Mattsson, Sofia
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Integrative Medical Biology (IMB).
    Mejtoft, Thomas
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Applied Physics and Electronics.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Pedagogiskt mentorskap för hållbart lärarskap2020In: nu2020: Abstractbok, 2020, p. 207-208, article id 117Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Mentorskap bygger på att en erfaren yrkesutövare (mentor) hjälper någon annan (adept) att bli mer kompetent i sitt yrke. Den grundläggande idén är att ta vara på och sprida erfarenhetsbaserad kunskap inom organisationen. Genom att bidra till en kollegas professionella utveckling kan mentorn utveckla sina egna kunskaper, förmågor och förhållningssätt. För adepten är det en möjlighet att utveckla sig och sin egen roll som lärare inom akademin (Mathisen, 2009; Eastcott, 2016).

    Syftet med denna presentation är att delge erfarenheter från ett pedagogiskt mentorskapsprogram som utvecklats, genomförts och utvärderats vid Umeå universitet. Mentorskapsprogrammet är ett komplement till det högskolepedagogiska utbildningsutbudet och samtidigt ett sätt att tillvara ta de pedagogiskt meriterade lärarnas kompetens och vilja att bidra till hållbar pedagogisk utveckling.

    Umeå universitet har en pedagogisk meriteringsmodell där lärare kan ansöka om prövning mot kriterier för utnämning till meriterad eller excellent lärare. Modellen har haft stort genomslag och det finns över 200 utnämnda lärare. En fråga som uppstått är hur lärosätet kan ta tillvara dessa lärares erfarenhet, engagemang och kompetens. I en undersökning av de utnämnda lärarnas förväntningar och önskemål framkom en stark vilja att dela med sig av sin kunskap och inspirera andra till pedagogisk utveckling. Detta ledde till att ett pedagogiskt mentorsprogram initierades 2019 med syftet att främja erfarenhetsutbyte och kollegial samverkan inom lärosätet.

    Mentorskapsprogrammet består av en utbildning för mentorerna och ett pedagogiskt mentorstöd för adepterna. Ett intyg motsvarande en veckas högskolepedagogisk kurs utfärdas för de som genomför mentorsutbildningen och agerar mentorer. Vid antagning till mentorsplatserna prioriteras sökande med lång undervisningserfarenhet och ett reflekterande förhållningssätt till lärarrollen. Med andra ord: utnämning i Umeå universitetets pedagogiska meriteringsmodell är meriterande. För adepterna gäller inga speciella urvalskriterier förutom intresse att utveckla sin pedagogiska kompetens.

    I matchningen av mentorer och adepter lades särskild vikt vid fakultets- och ämnesöverskridande konstellationer. Potentiella ämnesmässiga kopplingar undveks med argumentet att den akademiska lärarrollen och den pedagogiska verksamheten ska vara i fokus. I pilotomgången ingick sju mentor/adeptpar varav sex slutförde programmet.

    Utvärderingen bekräftade vikten av att programmet är universitetsövergripande och att mentorer och adepter matchas över fakultets- och ämnesgränser. Det utgör även ett exempel på hur de meriterade och excellenta lärarnas engagemang och drivkraft för pedagogisk utveckling kan tas tillvara. Som helhet representerar det pedagogiska mentorskapsprogrammet en win-win-situation, där både adepter och mentorer växer i sin identitet och professionella roll.

    Målgruppen för presentationen inkluderar alla som är nyfikna på undervisning/utbildning/högskolepedagogik, pedagogiska utvecklare samt personer med pedagogiska ledarskapsuppdrag.

     

    Referenser

    Mathisen, P. 2009. Mentor: i teori och praktik. Studentlitteratur: Lund

    Eastcott, D. (2016). Coaching and mentoring in academic development (pp. 86–102). In: Popovic, C., & Baume, D. (2016). Advancing practice in academic development. Taylor and Francis Inc.

  • 14.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    69 teknikfilosofiska fragment: aforismer i informationsåldern2018Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    69 teknikfilosofiska fragment är en samling kortfattade, rent av fragmentariska utsagor som alla uttrycker något teknikfilosofiskt som Per-Olof Ågren finner väsentligt att reflektera över.

    I denna samling av teknikfilosofiska fragment söker Per-Olof Ågren ett format där aforismer formas dels med utgångspunkt i klassiska teknikfilosofer som exempelvis Martin Heidegger och Paul Virilio, mediefilosofer som exempelvis Jean Baudrillard och Vilém Flusser liksom andra tänkare som på olika sätt har berört teknikfilosofi, dels med utgångspunkt i Per-Olof Ågrens egna teknikfilosofiska tänkande.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    69 teser om internet2011Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    9 moralfilosofiska frågor i informationsåldern2015Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    9 moralfilosofiska frågor i informationsåldern är en essäsamling där Per-Olof Ågren söker initiera samtal kring nödvändiga moralfilosofiska frågor i en tid av informationsteknisk utveckling.

    Ju mer utvecklad syn, hörsel och känsel våra digitala applikationer utformas med, desto viktigare är det att de moralfilosofiska frågorna väcks och diskuteras.

    I denna essäsamling ställer Per-Olof Ågren bland annat följande moralfilosofiska frågor: Bör den personliga integriteten skyddas? Bör robotar bli mänskliga? Bör självkörande bilar understundom döda? Bör kapitalismen överleva i informationsåldern?

    Bokens bidrag är inte att ge de rätta svaren, utan att inspirera läsaren till att formulera både svar till frågorna och argument för sina svar.

    Download full text (pdf)
    9 moralfilosofiska frågor i informationsåldern
  • 17.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Att förstå virtualisering1998Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Den tredje AI-vågen: essäer om AI, samhället och individen2019Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den tredje AI-vågen är en samling essäer där Per-Olof Ågren gör ett antal nedslag i AI-landskapet från dels ett samhällsperspektiv, dels ett individperspektiv. AI-teknikens effekter och påverkan på demokratiska processer, medial utveckling och behov av förändrad utbildning är exempel på samhällsperspektiv på AI. Människans relation till AI-teknik i form av en utveckling av förmågan att uppfatta varandra och varandras intelligens samt samarbetsförmåga är exempel på individperspektiv på AI.

    Download full text (pdf)
    Den tredje AI-vågen
  • 19.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Digital drift: essäer om samhällets digitalisering2012Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den samtida informationstekniken, särskilt internet, driver åt många håll. Internet flätar sig in närmast varje område av våra dagliga liv. Allt fler saker i vår omgivning får internetuppkoppling, vi konstruerar sociala robotar, samhället spotifieras.

    Digital drift innehåller fjorton essäer som var för sig söker fånga teknikens drift, internets förändring och hur det allestädes närvarande internet påverkar vår tillvaro. Vilket inflytande har vi över våra nätjag? Hur förändras vårt beteende i en tid när övervakningen av oss medborgare ökar?

    Internet förändras ständigt, samtidigt som vi överför beteenden från internet till våra liv utanför nätet. Om det fortfarande är möjligt att särskilja en tillvaro utan internet från en tillvaro med internet, vill säga. Digital drift pekar snarare på en sammansmältning.

    Download full text (pdf)
    Digital drift
  • 20.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Digitala transformationer2014Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Digitala transformationer innehåller ett antal essäer som tidigare publicerats på Västerbottens-Kurirens kultursida. Essäerna spänner över flera fält: normer på internet, arbetets spelifiering, utbildningens massifiering, robotisering av arbetet, vårt deltagande i sociala medier.

    Beröringspunkten är de ständigt pågående digitala trans­formationer. Det är om dessa transformationer boken handlar. Arbete, privatliv, forskning, prat, politik, spel och utbildning är några framträdande samhällsområden där digitala transformationer sker.

    Download full text (pdf)
    Digitala transformationer
  • 21.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Domesticering genom virtualisering: Att ta sig till tekni­ken till skillnad från att ta tekniken till sig2001In: Från siffror till surfning: Könsperspektiv på informations­teknik / [ed] Kallin, Lena & Palmquist, Lena, Lund: Studentlitteratur , 2001Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 22.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    En analys av avhandlingen Designarbetets dolda rationalitet med avseende på kvalitativ metod1996Report (Other academic)
  • 23.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    En utsträckning i varken tid eller rum: En recension av Undo -- The web novel1998In: Human IT, ISSN 1402-1501, E-ISSN 1402-151X, no 1Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 24.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Formbar framtid: essäer i skärningspunkten mellan nutid och framtid2017Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I denna essäsamling söker Per-Olof Ågren syntesen mellan ett empiriskt nu och framtidsscenarier. Vad kan nutidens analytiska och experimentella forskning om och utveckling av informationsteknik säga om en framtida samhällsutveckling?

    Det är i skärningspunkten mellan nutid och framtid som de viktigaste övervägandena om samhällsutvecklingen måste göras. Bokens bidrag är synliggöra sådan forskning och utveckling av informationsteknik och undersöka hur den i olika avseenden har möjlighet att forma framtidens samhälle.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Forskningsetik i cyberrymden2000In: Human IT, ISSN 1402-1501, E-ISSN 1402-151X, no 1, p. 139-156Article in journal (Other academic)
  • 26.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Hur sker samverkan i utbildning?2017In: Universitetspedagogiska konferensen 2017: Undervisning i praktiken – föreläsning, flexibelt eller mitt emellan?, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2017, p. 82-83Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med detta rundabordssamtal är att ta del av lärares erfarenheter om hur samverkansaktiviteter i utbildning planeras och genomförs, med målet att deltagarna i samtalet kan inspireras ytterligare beträffande samverkan i utbildning. Rundabordssamtalet genomförs i form av en inledande presentation av samverkansaktiviteter vid institutionen för informatik, och fortsätter med ett öppet samtal kring temat.

    Vid institutionen för informatik formulerades i den pedagogiska handlingsplanen för 2017 aktiviteten Kartlägga samverkansinslag på kurser och analysera mervärdet. Vi vet att många lärare har samverkansinslag på de kurser som ges i olika utbildningsprogram. Vad vi inte visste innan denna kartläggning var vilka samverkansformer som är mer framträdande än andra, vilket pedagogiskt mervärde lärarna upplever att samverkan ger och i vilken utsträckning samverkan är ett nödvändigt lärandestöd för att uppnå kursplanernas förväntade studieresultat.

    Genomförande: Kartläggningen avser kalenderåret 2016 genom att alla kursansvariga besvarade ett antal frågor i en enkät. Det sammanlagda antalet kurser som genomfördes vid institutionen på både kandidatnivå och avancerad nivå var 72 stycken. Av dessa innehöll 35 någon form av samverkansinslag. 34 av dessa 35 kurser gavs inom ramen för något utbildningsprogram. Endast en fristående kurs innehöll ett samverkansinslag. (Här ska sägas att i stort sett alla fristående kurser ges som nätkurser utan sammankomster, vilket påverkar möjligheten att organisera samverkansinslag.)

    Resultat 1: Samverkansformer som tillämpades: Bland lärarnas svar går det att urskilja tre former av samverkan som förekommer på institutionens kurser. Under vissa kurser förekommer fler än en samverkansform.

    1. Gästföreläsningar/gästhandledning/gästfeedback. Detta innebär att någon eller några personer från omgivande samhälle föreläser eller handleder studentgrupper eller ger återkoppling på studenters examinerande arbeten. Det innebär inte att dessa personer är problemägare eller delar av något studieobjekt som studenterna studerar. Dessa inslag förekommer på 16 av institutionens kurser.
    2. Problemägare i projektarbeten. Detta innebär att en organisation har ett uttalat problem eller en problemsituation som studenterna arbetar med under en kurs, där de förväntas leverera någon form av lösning på ett problem till organisationen i fråga. Dessa inslag förekommer på 14 av institutionens kurser.
    3. Empiriska studieobjekt/fallstudier. Detta innebär att studenterna söker upp lämpliga organisationer att genomföra datainsamling i form av intervjuer, enkäter eller 83 observationer för en uppgift som läraren har konstruerat. Organisationer i detta fall är inte problemägare, utan studieobjekt där inte någon specifik problemlösning förväntas av organisationen. Dessa inslag förekommer på 13 av institutionens kurser.

    Resultat 2: Pedagogiska mervärden: Ett flertal pedagogiska mervärden anges i lärarnas svar. Vissa kurser ger fler än ett pedagogiskt mervärde. Lärarnas utsagor har kategoriserats i tio olika pedagogiska mervärden. De presenteras i fallande ordning utifrån hur ofta de förekommer bland lärarnas svar.

    1. Motivation. Studenters motivation för sina studier ökar genom att arbeta med autentiska fall.
    2. Kunskap om praktik. Samverkan genererar jämförelser med praktik, praktisk konkretisering av kunskap samt praktisk tillämpning.
    3. Möte med arbetsliv. Genom att möta autentiska aktörer, lär sig studenter hur dessa resonerar i en arbetslivskontext.
    4. Forskarrollen. Genom samverkan med aktörer utanför akademin ges studenter möjligheter att reflektera över forskarrollen, särskilt vid examensarbeten på avancerad nivå.
    5. Förståelse för komplexitet. Genom att studera problemsituationer i organisationer ökar komplexitetsgraden jämfört med teoretiska studier.
    6. Bekräftelse av färdigheter. Samverkan ger studenter bekräftelse på färdigheter, genom att externa aktörer ger återkoppling på studentprojekt.
    7. Omsätta teoretisk kunskap. Genom samverkan tränas studenter i att omsätta teoretisk kunskap till praktisk nytta. Studenter blir därmed varse om värdet av teoretisk kunskap.
    8. Skarpt läge. Genom att presentera en skarp, autentisk situation upplever studenter ett behov av att skärpa sina prestationer.
    9. Bekräftelse av utbildningen. När externa aktörer bekräftar studenters arbete sker en direkt eller indirekt bekräftelse av utbildningens relevans.
    10. Utbyta kunskaper. Genom samverkan ges studenter träning i att utbyta kunskaper med människor utan specialistkunskaper. Problemägare i form av externa aktörer har ibland en annan utbildning än studenterna, vilket medför att studenterna måste anpassa sig till andra människors förkunskaper.
  • 27.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Is online democracy in the EU for professionals only?2001In: Communications of the ACM, ISSN 0001-0782, E-ISSN 1557-7317, Vol. 44, no 1, p. 36-38Article in journal (Other academic)
  • 28.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    IT i högre utbildning: rationalisering eller pedagogik?1997In: Utbildning i förändring, Umeå: Enheten för personalutveckling, Umeå universitet , 1997, p. 187-199Conference paper (Other academic)
  • 29. Ågren, Per-Olof
    IT i universitetsundervisningen: erfarenheter från Datavetenskap, Informatik och Pedagogik1997Collection (editor) (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 30.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Kill your darlings1995In: Kvalitéer i stu­dier och utbildning, Umeå: Personalutvecklingsenheten och Undervisningscentret, Umeå universitet , 1995, p. 149-159Conference paper (Other academic)
  • 31.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Mervärdet av virtuella gemenskaper: socialt kapital1999In: Human IT, ISSN 1402-1501, E-ISSN 1402-151X, no 4, p. 147-177Article in journal (Other academic)
  • 32.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Min tredje uppgift: Nätet, politiken, akademin2009Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Universitetets tredje uppgift innebär att samverka med det omgivande samhället. Detta kan göras på många olika sätt. Samverkansprojekt med företag och andra organisationer, enskilda forskare som håller offentliga föredrag, författande av populärvetenskaplig litteratur är bara några exempel. P O Ågren har valt att fullgöra den tredje uppgiften genom att vara delaktig i det offentliga samtalet som kritiker på kultursidor i dagspressen. Min tredje uppgift utgör ett urval av artiklar av P O Ågren som tidigare publicerats på kultursidan i Västerbottens-Kuriren mellan 1994 och 2008, kategoriserade under tre teman: nätet, politiken och akademin

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Om kritiken mot virtualisering1998In: Human IT, ISSN 1402-1501, E-ISSN 1402-151X, no 4, p. 159-177Article in journal (Other academic)
  • 34.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Om virtualiseringens bidrag till globalisering1999In: En globaliserad värld: elva uppsatser om globala processer / [ed] Ronny Ambjörnsson, Stefan Gelfgren, Gunilla Jonsson, Umeå: Institutionen för historiska studier, Umeå universitet , 1999Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 35.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    On the Creation of Social Capital in a Virtual Commu­nity: A Case Study1999In: Proceedings of IRIS 22 : ”Enterprise Architectures for Virtual Organisations” / [ed] Käkölä, Timo, Jyväskylä: Univ. of Jyväskylä, Dept. of Computer Science and Information Systems , 1999, p. 49-58Conference paper (Refereed)
  • 36.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    On the Ongoing Work of Metaphor-killing: Introducing the Savage: Studies on cultural feasibility in systems design and imple­mentation1994In: Precedings of the 17th Information systems Research seminar In Scandinavia (IRIS 17),, Oulu: Department of Information Processing Science, University of Oulu , 1994, p. 397-407Conference paper (Refereed)
  • 37.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Postmodern design: Implications on Information Sys­tems Design1993In: Proceedings of the 16th Informa­tion Systems Research seminar in Scandinavia (IRIS), / [ed] Bansler, Jørgen P, Copenhagen: Department of Computer Science, University of Copenhagen , 1993, p. 960-969Conference paper (Other academic)
  • 38.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Studierektorns ansvar – inför vem?1996In: Stu­dierektor: Om arbetet som studie­rektor / [ed] Brännström, Lauritz, Dahlgren, Ethel & Ågren, Per-Olof,, Umeå: Personalutvecklingsenheten, Umeå universitet , 1996, p. 1-10Chapter in book (Other academic)
  • 39.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Virtual Community Life: A Disappearance to Third Pla­ces for So­cial Capital1997In: Pro­ceedings of IRIS 20 ”Social Informatics” / [ed] Braa, K. & Monteiro, E., Oslo: Dept. of Informatics, University of Oslo , 1997, p. 683-694Conference paper (Refereed)
  • 40.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Virtualitetens historia: Tekniker för virtualitet 1200-19002010 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad är virtuell verklighet? Det gängse svaret är datorgenererade miljöer där användaren kan agera och interagera. De effekter dessa datorgenererade miljöer kan skapa har emellertid en betydligt längre historia än datorn. Virtualitet är ett fenomen som har växt fram under mänsklighetens historia och först under de senaste decennierna implementerats i datorer och nätverk.

    I Virtualitetens historia söker Per-Olof Ågren sig till virtualitetens rötter och visar hur människan med hjälp av olika tekniker har skapat sådana effekter som i dag kan upplevas i en datorgenererad virtuell verklighet. Virtualitetens historia öppnar en historisk horisont för att visa att även den mest hypermoderna tekniken har en lång historia.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Ågren, Per-Olof
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Visualization Technique in City Planning: An Explor­ative Study1998In: Proceedings of IRIS 21 ”Information Systems Research in Collaboration with Industry” / [ed] Buch, Niels Jakob, Aalborg: Dept. of Computer Science, Aalborg University , 1998, p. 967-979Conference paper (Refereed)
  • 42.
    Ågren, Per-Olof
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    H. Westergren, Ulrika
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Hur skapar vi samsyn i handledning och examination av examensarbeten?2017In: Universitetspedagogiska konferensen 2017: Undervisning i praktiken – föreläsning, flexibelt eller mitt emellan?, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2017, p. 79-81Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med detta rundabordssamtal är att ta del av lärares erfarenheter om hur vi kan öka samsynen i handledning och examination av examensarbeten, med målet att deltagarna i samtalet kan inspireras ytterligare beträffande skapandet av samsyn. Rundabordssamtalet genomförs i form av en inledande presentation av tre pedagogiska projekt vid institutionen för informatik för att öka samsyn inom lärarkollegiet, och fortsätter med ett öppet samtal kring temat.

    Det finns flera skäl att ha en god samsyn mellan olika examinatorer för examensarbeten. UKÄ betonar detta med önskvärd tydlighet.

    ”När en handledare har gett klartecken till en uppsats bör det inte förekomma att examinatorn kräver mycket omfattande förändringar för att uppsatsen ska kunna godkännas. Tydliga kriterier för bedömningen och en kontinuerlig dialog mellan handledaren och examinatorn är exempel på åtgärder för att förhindra att sådana situationer uppkommer. En examinator är dock inte skyldig att sätta ett godkänt betyg bara för att handledaren har gett klartecken för uppsatsen.” (Rättssäker examination, tredje upplagan, 2017, sid 91).

    Även om handledare av examensarbeten inte deltar i betygsättning av de examensarbeten man är handledare till, är de värdefullt att det råder samsyn även bland handledare beträffande kvalitet i examensarbeten, tolkning av bedömningskriterier och hur handledarstödet bäst utförs.

    Vid institutionen för informatik har Ulrika H. Westergren i rollen som kursansvarig för examensarbeten på avancerad nivå och studierektor och P O Ågren i rollen som kursansvarig för examensarbeten på kandidatnivå och pedagogiskt ansvarig, initierat och genomfört tre projekt som syftar till att öka samsynen mellan dels examinatorer, dels handledare.

    Tre projek: Det första projektet innebar att öka samsynen bland examinatorer genom att inrätta betygsnämnder för examinatorerna. Detta projekt inleddes 2012 införa ett system där alla examensarbeten behandlas i en betygsnämnd bestående av 6-8 examinatorer. Varje examinator läser ca fem uppsatser, formulerar betygsmotiveringar utifrån explicita bedömningskriterier på en särskild bedömningsblankett och föredrar dessa inför betygsnämnden. Efter diskussion i betygsnämnden fattar respektive examinator sitt betygsbeslut. De övriga ledamöterna i betygsnämnden är inte delaktiga i själva beslutsfattandet, utan enbart under beredningen av betygsärendet. När betygsbeslut är fattat, skickas denna blankett till studenter och handledare, så att de informeras om både 80 betygsbeslut och motivering till betyget utifrån bedömningskriterierna. Betygsnämnder och deras arbetsformer är numera väl etablerat på såväl kandidatnivå som avancerad nivå.

    Det andra projektet innebar att öka samsynen bland handledarna. I institutionens pedagogiska handlingsplan för 2016 formulerades följande aktivitet: ”Under vårterminen 2016 utses ett lämpligt antal frivilliga handledare för examensarbeten på kandidatnivå som medges lite extra handledningsresurser för att pröva denna modell, dokumentera erfarenheterna och föra erfarenheterna vidare till hela kollegiet.” Modellen innebar att handledare parade ihop sig två och två och schemalade vissa handledningsmöten gemensamt med sina respektive studenter. Övriga handledningsmöten schemalades individuellt med studenterna. Projektet ledde till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan handledare och till att studenterna fick återkoppling på sina texter löpande från både andra studenter och från ytterligare en handledare. Denna handledningsform har än så länge inte beslutats gälla generellt, utan baseras på frivilliga handledare.

    Det tredje projektet innebar en utveckling av att öka samsynen bland handledare. Utöver gemensam handledning med en annan handledare i föregående projekt, initierades vårterminen 2017 ett projekt som syftar till erfarenhetsutbyte mellan handledare för examensarbeten på kandidatnivå. Handledarna träffades parvis minst tre gånger under vårterminen för att utbyta erfarenheter kring handledning. Handledarna planerade innehållet i träffarna självständigt utifrån de behov de själva uppfattade. I en uppföljning av detta projekt framgår att samtalen rörde sig främst kring tre teman: strategier för handledning i olika situationer, beredskap inför handledningsprocessen och avstämning i form av att handledarna diskuterar studenternas arbeten under olika skeden av kursen.

    Resultat: Det första projektet, samsyn mellan examinatorer, har inte utvärderats systematiskt, men erfarenheterna från oss som är och har varit kursansvariga lärare och har deltagit i betygsnämnder, är att rättssäkerheten i de betygsbeslut som fattas efter en kollektiv diskussion är högre än helt individuella betygsbeslut. Vår erfarenhet är att bedömningsprocessen sker med stor respekt inför uppdraget. Examinatorerna är lyhörda inför betygsnämndens tolkningar av bedömningskriterier, och betygsnämnden är lyhörd inför den enskilde examinatorns läsning av examensarbeten. Flera examinatorer har muntligen uttryckt att de känner sig tryggare i sina betygsbeslut, när de fått tillfälle att diskutera sina bedömningar i betygsnämnden.

    Det andra projektet, parhandledning, utvärderades av såväl studenter som de handledare som deltog. Studenterna framställde olika kvaliteter: att det var värdefullt att få fler ögon på sitt material än den egna handledaren, att parhandledningsmötena var motiverande, att de fått värdefulla kommentarer vid parhandledning och att förväntningarna på examensarbetena tydliggjordes. Handledarna framställde andra kvaliteter: att det är ett bra sätt att skola in nya handledare, att det är värdefullt att kunna diskutera mer generella frågor vid parhandledning och mer specifika frågor vid individuell handledning och att det är värdefullt för studenterna att diskutera sina arbeten med andra än handledaren.

    Från det tredje projektet, erfarenhetsutbyte, uttrycker handledarna olika pedagogiska mervärden i den uppföljning som genomfördes. Bland annat att de får bekräftelse på den egna handledningen genom att man får inblick i en annan handledares process, de upplever en ökad trygghet att få samtala kring handledning med en kollega, de upplever att de får inspiration att förändra sin egen handledning i positiv riktning. Dessutom upplever främst de mindre erfarna handledare en ökad kunskap kring handledning genom att diskutera med en erfarnare kollega och de mer erfarna handledare upplever ett mervärde i att få tillfälle att utgöra ett stöd till en kollega.

  • 43.
    Ågren, Per-Olof
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Nyberg, Annakarin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Hur avslutar vi kandidatprogram?2017In: Universitetspedagogiska konferensen 2017: Undervisning i praktiken – föreläsning, flexibelt eller mitt emellan?, Umeå: Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet , 2017, p. 76-78Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med detta rundabordssamtal är att ta del av lärares erfarenheter om hur utbildningar bäst kan avslutas, med målet att deltagarna i samtalet kan inspireras ytterligare beträffande hur utbildningsprogram kan avslutas. Rundabordssamtalet genomförs i form av en inledande presentation av en nyligen genomförd förändring av ett utbildningsprograms avslutning, och fortsätter med ett öppet samtal kring temat.

    Under första halvan av 10-talet växte idén om att flytta kursen Examensarbete i informatik, 15 hp, från att vara den sista kursen studenterna genomför, till att vara den näst sista kursen. Denna idé dryftades med såväl lärarkollegor och med studenter.

    Det visade sig att idén föll i god jord. Genom att tidigarelägga examensarbetet fem veckor under den sista vårterminen på kandidatprogrammen, minskade tidspressen för handledare, examinatorer och inte minst studenter, genom att allt arbete som krävs efter avslutat examensarbete inte behöver utföras efter terminsslut. Det blev dessutom ett utmärkt utrymme att organisera ett andra examinationstillfälle inom ramen för vårterminen, vilket är en stor fördel för studenter.

    Denna förändring gav även möjligheten att ställa oss frågan: Hurska en kurs som avslutar ett utbildningsprogram vara organiserad, när det inte är den traditionsenliga uppsatskursen som utgör programmets avslutning?

    Kursutveckling: I stället för att enbart flytta om existerande kurser under vårterminen, fick Annakarin Nyberg och P O Ågren uppdraget att utveckla en ny kurs på det beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer (BIT-programmet), som skulle ge studenterna en bra avslutning på deras kandidatutbildning.

    Relativt snabbt utkristalliserades två huvudteman för kursen. Våra antaganden var att vad studenter främst gör i slutet av en utbildning är att blicka framåt och att detta framåtblickande handlar om hur de ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Kursen fick namnet Framtidens IT-miljöeroch har genomförts två gånger, vårterminen 2016 och 2017.

    Det ena temat handlar om att ge studenterna beredskap att möta framtidens IT-miljöer, vilket görs genom att studera och tillämpa framtidsstudiemetoder, såväl för att själva bedriva framtidsstudier, som för att bättre kunna kritiskt granska andras scenarier kring IT-utvecklingen i samhället.

    Det andra temat, som främst är i fokus för detta rundabordssamtal, handlar om att ge studenterna en individuell beredskap för att etablera sig på arbetsmarknaden. Det görs genom att studenterna får i uppgift att skapa en reflektionsportfölj som beskriver deras kunskaper, färdigheter och värderingsförmågor som de har tillägnat sig under sin utbildning.

    För att få återkoppling på sina portföljer, presenterar varje student sina portföljer för aktörer i näringsliv och offentlig sektor som arbetar med att anställa nyutexaminerade studenter. Därmed får studenterna akademisk återkoppling från kursens lärare och arbetslivsanknuten återkoppling från inbjudna personalrekryterare från olika företag och organisationer.

    Genomförande: En reflektionsportfölj har, till skillnad från produktportföljens fokus på arbetsprover, som fokus att föra ett resonemang kring den enskildes kunskaper, färdigheter och förmågor i ett dokument. Under kursens två första veckor arbetar studenterna med att formulera sina portföljer och ges stöd i form av föreläsningar och seminarier.

    Under ett föreläsningspass presenteras och diskuteras artikeln ”Erfarenheter av portfoliometodiken inom nätutbildning –kritiska reflektioner och ”halleluja moments” skriven av Elinor Adenling och Johanna Olsson (2011). Passet syftar till att tillsammans börja reflektera över kunskaper, färdigheter och förmågor för att därefter kunna ta steget att skriva sina egna och mer personliga motsvarigheter.

    Senare möter studenterna en personalchef med lång erfarenhet av rekrytering. Syftet är att få en förståelse för vad en arbetsgivare värdesätter i en intervjusituation, få exempel på hur sådana konkret kangå till. Gästföreläsningen ger studenterna en inblick i hur de rekryterare de senare ska möta kan tänkas agera och resonera.

    Efter två veckor presenterar studenterna sina kunskaper och färdigheter inför tre inbjudna personalrekryterare inom IT-branschen iUmeå. Presentationerna är korta, endast sex minuter långa, så studenterna måste göra ett kvalificerat urval från sina portföljer. Efter varje presentation fick respektive student återkoppling från de tre rekryterarna på sina framföranden och hur de har gjort sina urval av kunskaper och färdigheter.

    När kursen gavs för första gången våren 2016 bjöds rekryterare som vi antog hade viss kännedom om programmet. Våren 2017 bjöds även rekryterare in som vi antog inte hade någon närmare kännedom om utbildningen. Syftet var att öka kunskapen om utbildningen i IT-branschen samt att ge studenterna tillgång till andra perspektiv. Vi formade paneler bestående av tre personer varav minst en man eller kvinna. Inför presentationen instruerades panelen om att det var viktigt att studenterna skulle lämna tillfället stärkta, att de frågor som ställdes och den återkoppling som gavs skulle syfta till att på ett positivt, uppmuntrande och konstruktivt vis, utveckla studenten.

    Resultat: Studenternas reaktioner har under de två kurstillfällen som organiserats varit synnerligen positiva till kursens innehåll och genomförande. Kvaliteter som nämns i kursutvärderingarna är att de får sätta ord på sina kunskaper och färdigheter, att de fick en bra överblick över sin utbildning, att de fick en god inblick i vad personalrekryterare tycker är viktigt att höra från en arbetssökande, att de fick en god känsla för hur de har utvecklats som människor under utbildningen samt, sist men kanske allra viktigast, träna förmågan att framställa sig själv och sina styrkor inför andra.

    I kursutvärderingarna framgår även att de flesta studenter skulle ha omarbetat sina presentationer efter att ha fått återkoppling från personalrekryterarna. Det tyder på att återkopplingen har mottagits väl av studenterna.

  • 44.
    Ågren, Per-Olof
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Informatics.
    Svensson, Patrik
    Från automat till arena: Undervis­ning i virtu­ella miljöer1999In: Lära, lärande, lärare, Umeå: Enheten för personalutveckling, Umeå universitet , 1999, p. 119-129Conference paper (Other academic)
1 - 44 of 44
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf