umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 73
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aalberg, Carmen
    et al.
    Wageningen UR.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Governance patterns and performance of regional strategies in peri-urban areas: comparative analysis of seven cases in Europe and Chine2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report examines how different regional and local governance patterns and specific spatial planning strategies impact on peri-urban land use in Rural Urban regions. It draws from seven regional case studies, presenting a diverse mix of strategies ranging from protecting biodiversity and agricultural land, creating recreation and tourism opportunities to reducing pressure from building and infrastructure development. To study the means of influence or power an analytical framework of ‘policy arrangement’ was employed (Tatenhove et al, 2000): specifying rules of the game, resources, coalitions and discourses. Both government and nongovernment actors such as environmental groups or developers can form coalitions, adopt rules, employ resources and develop discourses to influence policies and developments in urban regions. The analytical and assessment frameworks defined by regional researchers and practitioners helped to organize the case study data and to evaluate both processes and outcomes of governance in peri-urban areas. The outcomes are represented in a summarized way for each strategy and region.

    The report provides examples of unsustainable developments in peri-urban regions and how certain strategies helped to counteract these, and emphasizes the importance of recognizing peri-urban areas as a policy field in its own right.

    A sustainable spread of land use over the Rural Urban region requires regional authorities whose jurisdiction covers the Rural Urban region and who have the appropriate mix of policy means of influence and relative power over lower level authorities. Under the current predominant discourse of ‘sustainable’ development largely being equal to economic development, the outcome of sustainability concerns depends on urban areas taking financial responsibility for the inclusion of common good interests such as ecosystem services, cultural heritage and social and environmental justice into the periurban areas. Recommendations for policy makers at different levels conclude the report.

  • 2. Aalbers, C
    et al.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Governance of peri-urban areas and sustainability: A comparative analysis of thePLUREL case studies’2012Inngår i: Peri-urbanfutures: Scenarios and models for land use change in Europe / [ed] K Nilsson, S Pauleit, S Bell, C Aalbers & T.S. Nielsen, Heidelberg: Springer Verlag , 2012, s. 330-356Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Adman, Per
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Öhlander, Magnus
    91 forskare: I dag bör vi alla klimatprotestera: ”Vi vuxna har en skyldighet att engagera oss”2019Inngår i: Aftonbladet, ISSN 1103-9000, , s. 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Runt om världen skolstrejkas det mot att alltför lite görs för att stoppa klimatförändringarna. Hundratusentals ungdomar i över hundra länder har engagerat sig i vad som blivit till en global rörelse.

    I dag planeras för de mest omfattande protesterna hittills.

    Budskapet är det samma som klimatforskarnas, alltså att rådande klimatpolitik och utsläppsnivåer måste läggas om radikalt snarast, annars hotar en global katastrof. Tusentals belgiska och engelska forskare har i öppna brev bekräftat att budskapet stämmer. Därför har alla vi vuxna medborgare en skyldighet att engagera oss. I slutändan krävs politiskt ledarskap. De folkvalda måste axla sitt ansvar, erkänna situationens allvar, diskutera och besluta om nödvändiga policyer och se till att dessa genomförs; det är vår skyldighet som demokratiska medborgare att pressa dem till detta, så länge de inte gör det på eget initiativ.

  • 4.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet.
    Danielsson, Marianne
    Uppsala universitet.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Edman, Stefan
    Friman, Eva
    Uppsala universitet.
    Gren, Ing-Marie
    SLU.
    Gustafsson, Bengt
    Uppsala universitet.
    Gustavsson, Sverker
    Uppsala universitet.
    Havnevik, Kjell
    Nordiska Afrikainstitutet.
    Holmgren, Pär
    Uppsala universitet.
    Hornborg, Alf
    Lunds universitet.
    Liljenström, Hans
    SLU.
    Lindberg, Carl
    Uppsala universitet.
    Molander, Sverker
    Chalmers.
    Robért, Carl-Henrik
    Blekinge tekniska högskola.
    Rockström, Johan
    Stockholms universitet.
    Rydén, Lars
    Uppsala universitet.
    Sanne, Christer
    KTH.
    Silveira, Semida
    KTH.
    Svanström, Magdalena
    Chalmers.
    Swain, Ashok
    Uppsala universitet.
    Sörlin, Sverker
    KTH.
    Wijkman, Anders
    Linköpings universitet.
    Bannlys alla politiska beslut som ger mer klimatutsläpp2014Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Baker, Susan
    et al.
    Cardiff School of Social Sciences/Sustainable Places Institute, Cardiff University.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    A policy analysis perspective on ecological restoration2013Inngår i: Ecology and Society, ISSN 1708-3087, Vol. 18, nr 2, artikkel-id 17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Using a simple stages model of the policy process, we explore the politics of ecological restoration using an array of examples drawn across sector, different size and scale, and from different countries. A policy analysis perspective reveals how, at both the program and project levels, ecological restoration operates within a complex and dynamic interplay between technical decision making, ideologies, and interest politics. Viewed through the stages model, restoration policy involves negotiating nature across stages in the policy making process, including agenda setting, policy formulation, implementation, and evaluation. The stages model is a useful heuristic devise; however, this linear model assumes that policy makers approach the issue rationally. In practice, ecological restoration policy takes place in the context of different distributions of power between the various public and private actors involved at the different stages of restoration policy making. This allows us to reiterate the point that ecological restoration is best seen not only as a technical task but as a social and political project.

  • 6. Baker, Susan
    et al.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Combining old and new governance in pursuit of sustainable development2008Inngår i: Pursuit of sustainable development: New governance practices at the sub-national level in Europe, New York: Routledge, Taylor & Francis Group , 2008, s. 208-211Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7. Baker, Susan
    et al.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Comparing Central Government Funding Initiatives in the EU aimed at the Promotion of Sustainable Development2005Inngår i: ECPR, Joint Session of Workshops, Workshop 17, Initiating Sustainable Development: Patterns of Sub-National Engagement and their Significance. Granada April 2005, 2005Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Baker, Susan
    et al.
    Cardiff University, Cardiff, Wales U.K..
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Ecological restoration success: a policy analysis understanding2016Inngår i: Restoration Ecology, ISSN 1061-2971, E-ISSN 1526-100X, Vol. 24, nr 3, s. 284-290Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article discusses how ecological restoration success can be understood and evaluated using a policy analysis lens. First, this article details a conceptual tool that helps to develop a more encompassing set of criteria to assess restoration activities that provide socioeconomic benefits. Second, by broadening the understanding of restoration success and how it can be evaluated, it allows a more critical view of evaluation itself and its uses as a policy tool. A table is presented that can help practitioners reveal preferences and clarify the aims and objectives of particular initiatives. The table also sensitizes practitioners to the complexity of the links between restoration rationales and evaluation criteria, which in turn may open up much needed discussion and dialogue between restoration participants about the underlying values an actor may wish to promote. It heightens awareness of the fact that evaluation methods need to recognize that restoration is driven by multiple rationales often in the same project, both process driven and output oriented, which in turn can change over time. Adding process and output criteria together may also raise issues of priority. Evaluation criteria thus need to be assigned in ways that reflect these multiplicities, while at the same time recognizing that some restoration values might be conflictual and that there may be winners and losers. Furthermore, judgement about "failure" of a project can change as new goals emerge in delivery and implementation. Ecological restoration evaluation should therefore be ongoing, contextual, and not a one-off event.

  • 9. Baker, Susan
    et al.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Economic instruments and the promotion of sustainable development: Governance experiences I key European states2008Inngår i: In Pursuit of Sustainable Development: New governance practices at the sub-national level in Europe, Routledge (Taylor & Francis Group) , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Baker, Susan
    et al.
    Cardiff School of the Social Sciences, Cardiff University, Cardiff, UK.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Governance for sustainable development in Sweden: the experience of the local investment programme2007Inngår i: Local Environment: the International Journal of Justice and Sustainability, ISSN 1354-9839, E-ISSN 1469-6711, Vol. 12, nr 4, s. 325-342Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines the role of central government in enhancing local capacity for promoting sustainable development. Building upon a series of evaluation studies, it examines a major central government funding initiative in Sweden, called the Local Investment Programme for Ecological Sustainability (LIP). The Programme formed part of a new governance approach towards the promotion of sustainable development. It was designed to promote both ecological sustainable development and create new 'green jobs', while at the same time stimulating innovative ways of thinking among local actors about the relationship between economy, ecology and society. Substantial material environmental effects were achieved and 'green jobs' created by LIP. However, allocation was skewed towards environmental leader municipalities and LIP was never fully integrated into other sustainable development initiatives. Further, few public/private partnerships were developed. Hence, despite the magnitude of the Programme, we question whether it produced lasting capacity-building effects at the local level.

  • 11. Baker, Susan
    et al.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    In pursuit of sustainable development at the sub-national level: the 'new' governance agenda2008Inngår i: In pursuit of sustainable development: New governance practices at the sub-national level in Europe, New York: Routledge, Taylor & Francis Group , 2008, s. 1-26Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 12. Baker, Susan
    et al.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sustainable Development within the European Union2012Inngår i: Wales' Central Organising Principle: Legislating for Sustainable Development / [ed] Anna Nicholl & John Osmond, IWA -Institute of Welsh Affairs , 2012, s. 62-69Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Baker, Susan
    et al.
    Cardiff University, Storbritannien.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    The Role of the State in the Governance of Sustainable Development: subnational practices in European states2014Inngår i: State and Environment: The Comparative Study of Environmental Governance / [ed] Andreas Duit, Cambridge MA /London: MIT Press, 2014, s. 179-202Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter investigates the role of the state in the governance of sustainable development at the sub-national, regional and local levels in Europe, including 1) the scope of state involvement, 2) the function of the state in sustainable development policy making. The state is shown to be a key player in initiating and co-ordinating the sustainable development planning processes in the four key themes across European states: (1) multi-level governance; (2) networks and public / private partnerships; (3) participation and (4) the use of marked based instruments.

    The main function of the state in the analyzed policy areas is, on the one hand to act as coordinator between different interests, and on the other to act as stimulator for initiating new policy initiatives. The state both initiates and co-ordinates policy networks and retains a great deal of power over the nature and functioning of network forms of governance. Evidence also points out how the use of new environmental policy tools can strengthen the hand of the state by supporting hierarchical governance. Thus, far from being a simple one, the relationship between market and network governance and the state has been shown to be complex and dense.

  • 14.
    Baker, Susan
    et al.
    Cardiff School of Social Sciences, Cardiff University, Wales, UK.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Zachrisson, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Political science and ecological restoration2014Inngår i: Environmental Politics, ISSN 0964-4016, E-ISSN 1743-8934, Vol. 23, nr 3, s. 509-524Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ecological restoration has taken on a new significance in the face of climate change and biodiversity loss. Despite its growing policy salience, however, the social and political sciences have paid limited attention to the study of ecological restoration policy and practice. By drawing upon the political science study of multilevel governance, institutions, power elations, and place-based politics, a flavour is given of what a political science engagement might contribute to the rich tapestry of analysis that has already been produced by other disciplines on ecological restoration. As the use of restoration grows, it is increasingly likely that it will give rise to social dispute and be brought into conflict with a variety of environmental, cultural, economic, and community interests. Restoration policy and projects encounter professional and institutional norms as well as place-specific interests and values. There is urgent need to investigate how and in what ways some interests become winners and others losers in these activities, and how this in turn can influence ecological restoration outcomes. A political science lens could help build new criteria for evaluating the success of ecological restoration, ones that combine both process- and product-driven considerations.

  • 15. Benediktsson, Karl
    et al.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Lein, Haakon
    Wanted and Unwanted Nature: Invasive Plants and the Alien-Native Dichotomy2014Inngår i: Norsk Geografisk Tidsskrift, ISSN 0029-1951, E-ISSN 1502-5292, Vol. 68, nr 1, s. 59-60Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Miljöpolitik: bilden av Sverige som föregångare i ett komplext politikområde2016Inngår i: Svensk politik och EU: hur svensk politik har förändrats av medlemskapet i EU / [ed] Daniel Silander & Mats Öhlén, Stockholm: Santérus Förlag, 2016, 1, s. 79-100Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Zachrisson, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Lokal samverkan i fjällens miljö- och naturresursförvaltning: var, när och hur behovet av lokal samverkan uppstår – samt om lokalt deltagande bidrar till hållbar utveckling i fjällen?2016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Bjärstig, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Zachrisson, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Lokal samverkan i fjällen: strategier för att minska konflikter inom miljö- och naturresursförvaltning2015Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 19. Bonde, Ingrid
    et al.
    Kuylenstierna, Johan
    Stockholms universitet.
    Bäckstrand, Karin
    Stockholms universitet.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Kåberger, Tomas
    Chalmers.
    Löfgren, Åsa
    Göteborgs universitet.
    Rummukainen, Markku
    Lunds universitet.
    Sörlin, Sverker
    KTH.
    Klimatpolitiska rådets rapport 20192019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 som en del av Sveriges klimatpolitiska ramverk. Ramverket antogs året innan av en mycket bred majoritet i riksdagen.Rådets uppdrag är att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Arbetet ska redovisas i en årlig rapport. Denna första granskningsrapport är en genomlysning av den samlade politikens utformning i förhållande till klimatmålen. Den innehåller också våra kommentarer till regeringens första klimatredovisning i 2019 års budgetproposition. Utifrån detta presenterar vi ett antal övergripande observationer och rekommen-dationer. Därutöver har rådet i denna rapport valt att ytterligare fördjupa utvärderingen av politikens påverkan på klimatmålet för inrikes transporter.Klimatpolitiska rådet har fått ett brett och komplext uppdrag. Det finns inga beprövade metoder för att utvärdera hela regeringens politik mot ett långsiktigt mål. Det första årets arbete har delvis handlat om att utveckla arbetssätt och metoder samt att skapa dialog med andra myndigheter och aktörer. Vår ambition är att presentera en rapport som är vetenskapligt grundad och praktiskt användbar för regeringen och riksda-gen. Utifrån det första årets erfarenheter kommer sedan rådets arbete och rapporter att fortsätta utvecklas. Vi vill framföra vårt tack till alla de organisationer, forskare, experter och praktiker som har bidragit till den här rapporten genom att skicka in skriftliga underlag samt delta i seminarier och dialoger skriftliga underlag, seminarier och dialoger. Utöver att ge rekommendationer till regering och riksdag hoppas vi att rapporten ska bidra till en framåtsyftande diskussion mellan alla de aktörer som berörs av Sveriges klimatmål och som behövs för att de ska uppnås.

  • 20. Bonde, Ingrid
    et al.
    Kuylenstierna, Johan
    Stockholms universitet.
    Bäckstrand, Karin
    Stockholms universitet.
    Löfgren, Åsa
    Göteborgs universitet.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Kåberger, Tomas
    Göteborgs universitet.
    Rummukainen, Markku
    Lunds universitet.
    Sörlin, Sverker
    KTH.
    Det klimatpolitiska ramverket: rapport 20182018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 med uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Detta är rådets första rapport. Här presenteras rådets ledamöter och vårt uppdrag, som en del av Sveriges klimatpolitiska ramverk och dess internationella sammanhang i EU och FN.

    I Paris i december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal under klimatkonventionen. Parisavtalet är historiskt då det är det första klimatavtalet som nästan alla världens länder står bakom. Processen bakom avtalet involverade också en lång rad andra viktiga aktörer inom näringsliv, forskning, civilsamhälle, städer och regioner.

    Efter Parisavtalet har ramverken för att hantera klimatproblemet förstärkts även på europeisk och nationell nivå. I juni 2017 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med stöd av en mycket bred majoritet av riksdagens partier. Ramverket innehåller tre delar: långsiktiga mål, ett planerings- och uppföljningssystem samt ett klimatpolitiskt råd. Delar av ramverket är reglerat i en klimatlag.

    Det övergripande målet i det klimatpolitiska ramverket är att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ramverket innehåller även etappmål på vägen mot det långsiktiga målet.

    Som en del av den parlamentariska överenskommelsen och det klimatpolitiska ramverket har regeringen inrättat det Klimatpolitiska rådet. Rådets huvuduppdrag är att ”utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering har beslutat”.

    Uppdraget att granska regeringens samlade politik understryker klimatfrågans breda och tvärsektoriella karaktär. Att nå målen om ett fossilfritt samhälle utan några nettoutsläpp av växthusgaser inom 25 år innebär en omfattande samhällsförändring i ett komplext samspel mellan mängder av olika faktorer, aktörer och drivkrafter. Klimatfrågan spänner därmed också över i princip samtliga vetenskapliga fält. Det klimatpolitiska rådet består av personer med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och teknikvetenskap. Till sitt förfogande har rådet ett kansli med tre heltidsanställda.

    Under första halvan av 2018 kommer rådet att forma inriktning och planer för arbetet. Klimatpolitiska rådet kommer att koncentrera sitt arbete till hur Sverige ska nå klimatmålen genom utsläppsminskningar och kompletterande åtgärder. Klimatanpassningsfrågor ingår inte i rådets arbetsområde.

    Sverige är inte det första landet som instiftar ett klimatpolitiskt råd. I bland annat Storbritannien, Danmark och Finland finns sedan flera år tillbaka liknande organ. I Sverige bidrar redan många andra myndigheter och organisationer på olika sätt med analys och kunskapsunderlag kring klimatpolitiken. Klimatpolitiska rådet har en unik roll bland myndigheter genom sitt fokus på den samhälleliga klimatomställningen, sitt oberoende och sitt breda mandat att utvärdera regeringens samlade politik.

  • 21.
    Borgström, Sara
    et al.
    Stockholm Resilience Centre, Stockholm University, SE 10691 Stockholm, Sweden.
    Zachrisson, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Funding ecological restoration policy in practice: patterns of short-termism and regional biases2016Inngår i: Land use policy, ISSN 0264-8377, E-ISSN 1873-5754, Vol. 52, s. 439-453Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    With continuous degradation of ecosystems combined with the recognition of human dependence on functioning ecosystems, global interest in ecological restoration (ER) has intensified. From being merely a nature conservation measure, it is today advanced as a way to improve ecosystem functions, mitigate biodiversity loss and climate change, as well as renew human–nature relationships. However, ER is a contested and diversified term used in research, policy and practice. Substantive public funding is allocated towards this end worldwide, but little is known about its concrete purpose and coverage, as well as what decides its allocation. With inspiration from environmental funding literature we analyze the case of Sweden to provide the first national overview of public ER funding. The understudied political context of ER is thus addressed but also regional variation in funding allocation. A database of all national government funding programs between 1995 and 2011 that included projects and sub-programs aiming at practical ER measures was created. Results show that ER activities counted for 11% (130 million USD) of the total government nature conservation funding. Water environments were highly prioritized, which can be explained by economic and recreational motives behind ER. The ER funding was unevenly distributed geographically, not related to either environmental need or population size, but rather to regional administrative capacity. It was also found to be small scale and short term, and hence part of a general trend of "project proliferation" of public administration which runs contrary to ecosystem based management. As ER is not yet a long-term investment in Sweden, commonly seen as an environmental lead state, we expect even less and more short-term ER funding in other countries.

  • 22. Dahlgren, Katrin
    et al.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Gerger Swartling, Åsa
    Lärande i lokala naturvårdsprojekt (LONA)2008Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Dahlgren, Katrin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Mineur, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Effekter av delaktighet i Lokala naturvårdsprojekt (LONA)2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Duit, Andreas
    et al.
    Stockholm Resilience Centre, Stockholm University, Sweden.
    Galaz, Victor
    Department of Political Science, Stockholm University, Sweden.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Ebbesson, Jonas
    Faculty of Law, Stockholm University, Sweden.
    Governance, complexity, and resilience2010Inngår i: Global Environmental Change, ISSN 0959-3780, E-ISSN 1872-9495, Vol. 20, nr 3, s. 363-368Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This special issue brings together prominent scholars to explore novel multilevel governance challenges posed by the behavior of dynamic and complex social-ecological systems. Here we expand and investigate the emerging notion of “resilience” as a perspective for understanding how societies can cope with, and develop from, disturbances and change. As the contributions to the special issue illustrate, resilience thinking in its current form contains substantial normative and conceptual difficulties for the analysis of social systems. However, a resilience approach to governance issues also shows a great deal of promise as it enables a more refined understanding of the dynamics of rapid, interlinked and multiscale change. This potential should not be underestimated as institutions and decision-makers try to deal with converging trends of global interconnectedness and increasing pressure on social-ecological systems.

  • 25.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Enfald och mångfald i naturvården2010Inngår i: Biodiverse, ISSN 1401-5064, Vol. 15, nr 4, s. 3-4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Idag börjar de senaste decenniernas sanningar om naturvård ifrågasättas och omprövas. Det är inget nytt fenomen, utan naturvården har tagit vindlande vägar ända sedan 1800-talet.

  • 26.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Environmental protection in Swedish forestry: a study of the implementation process1987Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    According to the Swedish Forestry Act, environmental protection is required within forest operations regardless of forest ownership. This thesis examines the extent to which regulations issued by the National Board of Forestry are implemented in clearcuttings. Different factors contributing to the outcome of environmental protection are analyzed both from a top-down and a bottom-up perspec­tive. Empirically, the study combines field investigation of clearcuts, interviews with implementing actors, and evaluation of written prescriptions and advice on environ­mental protection. The Swedish forest-environmental legislation and implementation process is also compared to that of the U.S. and, especially, to the state of Cali­fornia .

    Conflicting goals within the Forestry Act and vague environmental guidelines leave the implementing agency officers with great discretion. Steering attempts by the Forestry Agency are in terms of friendly advice and information. No breaches of the regulations were taken to court during 1980-1986 although this is formally possible.

    There is an average compliance of approximately fifty per cent of the required environmental measures. Aesthetic values are taken into account to a greater extent than pure floristic and faunistic ones. Economic considerations and harvest technology contribute to a low degree of environmental protection. Forest machines are inadequately suited for protecting single, environmentally valuable trees and they frequently cause deep tracks.

    Inadequate environmental knowledge and insufficient pre-harvest environmental planning also affect environ­mental performance negatively. Generally, economic considerations contribute to the low priority to environ­mental protection given by the implementing actors compared to timber production. Economic inducements counteract environmental protection.

    It is generally rare that environmentalists and other public interests affected by forest operations are consulted. Environmentalists however influence indirectly through political pressure to legislate, participation in the consultation process before legislation is enacted, and mass-media attention.

  • 27.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Future Forest Governance: Multiple Challenges, Diverging Responses2015Inngår i: Forest Futures: Rethinking Global Trends – Implications for boreal regions / [ed] Westholm, E., Beland Lindahl, K. och F. Kraxner, Springer, 2015, s. 83-97Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter analyzes the implications of current global trends in forest governance, with increased complexity leading to the emergence of new conflicts over common-good values between various interests, and the emergence of new policy instruments and alliances. Still however, with such multilevel and policycentric policy-making developing in parallel with growing neoliberal economic agendas worldwide, the degree of sustainable management outcomes in forest governance remains highly dependent on strong states and leadership not least through the European Union to ensure civil-society accountability and counteract asymmetric power relationships.

  • 28.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Local participation and learning in nature protection: A Swedish success story2012Inngår i: Democracy, governance and sustainable development: Moving beyond the impasse / [ed] James Meadowcroft, Oluf Langhelle, Audun Ruud, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2012, s. 55-74Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 29.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Nationell och lokal klimatpolitik: låsning eller lösning?2010Inngår i: Sverige i nytt klimat - våtvarm utmaning / [ed] Birgitta Johansson, Stockholm: Formas , 2010, s. 377-388Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Nordic Environmental Policy in Perspective2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Science and Politics of Foreign Aid: Swedish Environmental Support to the Baltic States2004Inngår i: Political Studies ReviewArtikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Tillväxt när miljön är med2006Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Vad kan ett naturvetenskaplig perspektiv bidra med i studiet av miljöpolitik?: Om samarbete och konkurrens i miljöforskningen2010Inngår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 112, nr 5, s. 269-279Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 34.
    Eckerberg, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Vägen vi vandrat2004Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Baker, Susan
    Marell, A
    Dahlgren, Katrin
    Morley, A
    Wahlström, N
    Understanding LIP in Context: Central Government, Business and Comparative Perspectives2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Learning through on-going evaluation of EIP-Agri in Sweden2017Inngår i: Proceedings of the XXVII Congress. Uneven processes of Rural Change: On Diversity, Knowledge and Justice / [ed] Kristina Svels, Krakow, 2017, s. 186-188Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Miljand, Matilda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Mancheva, Irina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Tio års erfarenheter med LONA – lokala naturvårdssatsningen: Intresse, deltagande och lärande inom naturvård och friluftsliv2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    LONA har nu pågått i över tio år, och den stora majoriteten av kommunerna i Sverige har sökt och även fått bidrag. Därmed utgör LONA den största nationella satsningen hittills för att åstadkomma ett breddat intresse och ökat lokalt initiativtagande i arbetet med lokal naturvård och friluftsliv – helt i linje med regeringens intention och i enlighet med internationella åtaganden. Syftet att involvera fler olika lokala aktörer i naturvårdsarbetet har nåtts genom att mer än hälften av kommunerna gjort detta i stor utsträckning eller helt och hållet i sina beviljade LONA-projekt.

    De LONA-åtgärder som beviljats berör de flesta nationella miljömålen, men som förväntat dominerar Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö. De flesta åtgärderna är relativt små, den typiska åtgärden har en total budget, inklusive egenfinansiering, om cirka 56 000 kr. Omkring en tredjedel av projekten inkluderar ideella föreningar, vilka möjliggjorts genom att ideellt arbete får räknas som medfinansiering. Både projektens storlek och andelen projekt med ideella samarbetspartners har varit relativt stabilt över åren.

    De flesta LONA-projekten handlar om framtagande av underlag, informationsspridning eller kunskapsuppbyggnad medan en tredjedel rör restaurering, skydd och förvaltning. Under perioden 2010-2016 har en viss minskning av insatser riktade mot människa/friluftsliv skett till förmån för insatser riktade mot naturvärden – trots den ökade politiska prioriteringen av lokalt friluftsliv. Åtgärder riktade mot kulturvärden liksom områdesskydd utgör en marginell andel. Betydligt fler än hälften av LONAprojekten berör tätortsnära områden i linje med regeringens ambitioner, men vi ser också att mindre kommuner i glesbygden lyckats väl att stå sig i konkurrensen om LONA-medel. Av de projekt som beviljats medel drivs majoriteten av en kommun, följt av kommun och förening i samverkan och därefter av en ideell förening.

    Inriktningen på LONA-projekten varierar endast marginellt beroende på vem som driver projektet. Även om samtliga län har kommuner som beviljats medel utmärker sig Skåne, Västra Götalands och Stockholms län med både flest LONA-projekt och beviljade medel.

    LONA-stödet är mycket uppskattat bland kommunerna, där åtta av tio kommuner anser att LONA i stor utsträckning eller helt och hållet stämmer överens med den egna kommunens behov av stöd vad gäller naturvård. Motsvarande siffra för friluftsliv är sju av tio kommuner. För många större kommuner är LONA visserligen ett välkommet tillskott, men utgör inte en förutsättning för kommunens arbete med naturvård och friluftsliv. I många mindre kommuner är LONA helt avgörande för att de ska kunna satsa på lokalt naturvårds- och friluftsarbete. Fördelningen av medel har skett så att dessa kommuner också beviljats mest bidrag räknat per invånare. Flertalet kommuner uppger att LONA utgör en väsentlig del av kommunens budget för naturvård, medan budgetandelen är något mindre för friluftsliv. Särskilt i kommuner som har förmånen att ha en kommunekolog har LONA starkt bidragit till att fler insatser inom naturvård och friluftsliv blir genomförda. LONA-programmet tillåter att ett och samma projekt finansieras med olika stödformer såsom Landsbygdsprogrammet och LIFE, så länge som enskilda åtgärder som har fått LONA-bidrag inte medfinansieras av dessa anslag. Genom möjligheten att kombinera olika stödformer har LONA fått ytterligare mervärde. Majoriteten av kommunerna framhåller fördelen med LONA är att det är relativt enkelt att söka, särskilt i jämförelse med EU-stöd.

    Deltagandet av externa aktörer i lokala naturvårds- och friluftslivsprojekt har ökat genom LONA, men vi ser också att det finns en skillnad mellan större och mindre kommuner i detta avseende. Mindre kommuner har ofta begränsade egna resurser vilket gör att de gärna tar hjälp av ideella föreningar, medan många större kommuner har möjlighet att driva projekten helt själva. Vissa kommuner väljer därför medvetet att inte involvera externa aktörer. Vår undersökning tyder på att när det gäller involvering av ideella organisationer är det kanske snarare skilda arbetssätt än regler som påverkar. Regelverket har dock viss påverkan på involveringen av privata företag, som också mer sällan finns med i projekten, eftersom vissa frågetecken kring hur vinstdrivande företag kan driva respektive medverka i LONA-projekt fortsatt återstår att reda ut.

    Kommunekologer, och då särskilt i större kommuner, är starkt drivande inom LONAarbetet, följt av andra kommunala tjänstemän och ideella organisationer inom miljö och naturvård, fiskevård, byalag m.m. I mindre kommuner finns en starkare tendens att ideella föreningar tar initiativ till och engagerar sig både i naturvårds- och friluftslivsprojekten jämfört med stora kommuner. Inom naturvården finns redan etablerade nätverk att vända sig till, medan det inom friluftslivet i högre grad handlar om att skapa nya nätverk för att skapa och genomföra LONA-projekt. Kommunal samordning och samarbete via kommunförbund lyfts fram som värdefullt av flera kommuner, och en generell trend är att samverkan och kunskapsutbyte mellan kommuner har ökat över tid. Även kommunernas kontakter med olika lokala nätverk har ökat.

    Det finns ett fortsatt stort upplevt behov av att skydda fler tätortsnära områden, och LONA ses som mycket viktigt för det långsiktiga arbetet både för naturvård och friluftsliv. LONA upplevs särskilt viktigt för det långsiktiga arbetet för friluftsliv, medan det inom naturvården också finns en del andra stödformer att tillgå. Särskilt de mindre kommunerna har fått möjlighet genom LONA att arbeta med tätortsnära natur, och där kan LONA-stödet vara helt avgörande. En stor mängd naturområden har gjorts tillgängliga och blivit populära besöksmål. Uppmärksamhet i lokala media ger mersmak både bland tjänstemän och politiker, vilket gör att frågorna hamnat på kommunens agenda. Lärandet har ökat, och då särskilt i naturvårdsfrågor. Många kommuner har upprättat naturvårdsprogram och friluftsplaner baserade på kunskapsunderlag framtagna inom ramen för olika typer av LONA-projekt, vilket bidrar till långsiktighet. LONA har även bidragit till att en mängd naturskolor och naturpedagogik i förskolor fått resurser, vilket även det har potentialen att långsiktigt påverka barnens förståelse och upplevelser av naturen. Bilden av LONAs effekter på lite längre sikt är dock splittrad, där särskilt intresset för att inrätta fler lokala naturreservat inte verkar ha ökat särskilt mycket generellt sett, och endast en tredjedel av kommunerna uppger att tillgängligheten i skyddade naturområden har ökat. Likaså finns en risk att mer kontinuerlig skötsel och återkommande åtgärder för naturvård och friluftsliv inte blir av, särskilt i mindre kommuner där kommunens budget har svårt att räcka till. Vi bör komma ihåg att LONA-projekten generellt är små och att man inte kan förvänta sig att de löser alla prioriteringsproblem hos kommuner med knapp ekonomi.

    Samtidigt pekar allt på att LONA har haft en positiv inverkan på intresset för naturvård och friluftsliv hos kommunala politiker och ännu mer hos allmänheten. Detta har resulterat i ökade resurser för lokalt naturvårdsarbete, medan friluftslivsbudgeten stärkts i mindre grad. Det ökade intresset har också gjort att naturvård respektive friluftsliv nu upplevs integrerats bättre i kommunernas översiktsplanering än tidigare. Dessutom har skolornas och förskolornas nyttjande av tätortsnära naturområden ökat genom att kommunerna satsar mer än tidigare på projekt kopplade till lärande. Slutligen ser vi att LONA har stimulerat till att skapa projekt som riktar sig till nyanlända svenskar, även om det fortfarande bara är vissa kommuner som nyttjat LONA för detta ändamål är det möjligt att vi får se mer av detta framöver.

    Det har varit en stark betoning inom LONA på lärande och erfarenhetsutbyte, och Naturvårdsverket och länsstyrelserna har bidragit till informationsspridning och vägledning med flera olika metoder. I vår utvärdering ingick att analysera hur dessa fungerat. En allmän bild är att det funnits ett aktivt stöd under hela programtiden som uppskattats stort, och att kommunerna därmed haft tillgång till information om både tidigare projekt, goda exempel, relevant expertis och arenor för erfarenhetsutbyte. De olika vägledningsmetoderna kompletterar varandra och riktar sig till olika målgrupper.

    Sammantaget har både länsstyrelsernas LONA-handläggare och kommunernas kontaktpersoner upplevt Naturvårdsverkets metoder som ändamålsenliga och viktiga för att skapa delaktighet, kunskap och förståelse för vad LONA kan och bör åstadkomma.

  • 38.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bjärstig, Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Zachrisson, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Incentives for collaborative governance: top-down and bottom-up initiatives in the Swedish mountain region2015Inngår i: Mountain Research and Development Journal, ISSN 0276-4741, E-ISSN 1994-7151, Vol. 35, nr 3, s. 289-298Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Governance collaborations between public and private partners are increasingly used to promote sustainable mountain development, yet information is limited on their nature and precise extent. This article analyzes collaboration on environment and natural resource management in Swedish mountain communities to critically assess the kinds of issues these efforts address, how they evolve, who leads them, and what functional patterns they exhibit based on Margerum's (2008) typology of action, organizational, and policy collaboration. Based on official documents, interviews, and the records of 245 collaborative projects, we explore the role of the state, how perceptions of policy failure may inspire collaboration, and the opportunities that European Union funds have created. Bottom-up collaborations, most of which are relatively recent, usually have an action and sometimes an organizational function. Top-down collaborations, however, are usually organizational or policy oriented. Our findings suggest that top-down and bottom-up collaborations are complementary in situations with considerable conflict over time and where public policies have partly failed, such as for nature protection and reindeer grazing. In less contested areas, such as rural development, improving tracks and access, recreation, and fishing, there is more bottom-up, action-oriented collaboration. State support, especially in the form of funding, is central to explaining the emergence of bottom-up action collaboration. Our findings show that the state both initiates and coordinates policy networks and retains a great deal of power over the nature and functioning of collaborative governance. A practical consequence is that there is great overlap—aggravated by sectorized approaches—that creates a heavy workload for some regional partners.

  • 39.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Buizer, Marleen
    Fires, forests and conflict in times of rapid environmental change in Sweden and Australia2014Inngår i: International forestry review, ISSN 1465-5489, E-ISSN 2053-7778, Vol. 16, nr 5, s. 53-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Environmental problems seem to be increasingly complex, hard to solve by instrumental rationality, and laden with conflict when they demand human interventions in nature. The use of fire is one such contested intervention. This paper examines the role of conflict and deliberation in forest fire management practices in Sweden and Australia whose landscapes have historically been shaped by fire. In Sweden, burning is gradually emerging on foresters' and nature conservationists' agendas for nature conservation purposes. In Australia, prescribed burning has been practiced on a relatively broad scale, chiefly to prevent larger fires and also for nature conservation purposes. Touching on a wide range of values, including biological diversity, human safety, traditional heritage and professional identity, fire management is often the topic of fierce debate. Contemporary politics places high expectations on collaborative governance, drawing attention to the twin concepts of conflict management and deliberation. How does collaborative governance manifest itself relating to fire management? And what are its chances considering the Swedish and Australian contexts with their strong reliance on technical scientific expertise? We conclude that forms of local, collaborative governance in which confl icts and difference have a place, rather than generalized knowledge, are promising but rare processes to move forward.

  • 40.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Buizer, Marleen
    Land Use Planning Group, Wageningen University, The Netherlands.
    Promises and dilemmas in forest fire management decision-making: exploring conditions for community engagement in Australia and Sweden2017Inngår i: Forest Policy and Economics, ISSN 1389-9341, E-ISSN 1872-7050, Vol. 80, s. 133-140Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Prescribed burning, to prevent larger fires or to encourage ecological restoration, is a highly contested practice, raising both complex practical questions relating to safety and techniques, and deep philosophical questions about the relationship between people and nature. Previous research either analyses conflict in forest fire management, or argues for social learning but does not discuss how this might happen. We explore what community engagement in fire management might contribute, and how policy conditions enable or constrain deliberative practices in fire management in two very different countries, Sweden and Australia. In Sweden, burning is gradually emerging on foresters' and nature conservationists' agendas, whereas in Australia, prescribed burning has been practiced and debated on a relatively broad scale for some time. Both countries rely much on technical expertise, while merging this with local knowledge in transformative processes in which conflicts and difference have a place could enhance the quality of the debates.

  • 41.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Dahlgren, Katrin
    Erfarenheter av lokala naturvårdsbidrag (LONA) i processperspektiv2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Dahlgren, Katrin
    Project or Process?: Fifteen years' experience with Local Agenda 21 in Sweden2007Inngår i: Desarrollo sostenibilie y Agenda 21 Local, Economiaz: Revista Vasca de Economia, nr 64, s. 124-141Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 43.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Dahlgren, Katrin
    ¿Proyecto o proceso?: Quince años de experiencia de la Agenda 21 Local en Suecia2007Inngår i: Ekonomiaz 64 - Desarrollo sostenible y Agenda 21 Local, s. 130-149Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 44.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Dahlgren, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Status för Lokal Agenda 21: en enkätundersökning 20042005Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Ersson, Svante
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Bergman, Torbjörn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Aylott, Nicholas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Statsvetenskapen i Umeå håller måttet också internationellt2005Inngår i: Västerbottens-Kuriren 10/3Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Friman, Eva
    Uppsala universitet.
    Gren, Ing-Mari
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Gustafsson, Bengt
    Uppsala universitet.
    Havnevik, Kjell
    Afrikainstitutet.
    Holmgren, Pär
    Uppsala universitet.
    Hornborg, Alf
    Lunds universitet.
    Holmgren, Karin
    Stockholms universitet.
    Ihse, Margareta
    Stockholms universitet.
    Liljenström, Hans
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Molander, Sverker
    Chalmers.
    Olsson, lennart
    Lunds universitet.
    Robèrt, Karl-Henrik
    Rydén, Lars
    Uppsala universitet.
    Sanne, Christer
    KTH.
    Silveira, Semida
    KTH.
    Svanström, Magdalena
    Chalmers.
    Ashok, Swain
    Uppsala universitet.
    Sörlin, Sverker
    KTH.
    Varför brister politikerna när det gäller miljömålen?2012Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 47.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Hosli, Madeleine
    University of Leiden.
    Aalberts, Tanja
    Vrije Universiteit Amsterdam.
    Bartolini, Stefano
    The European University Institute .
    Palan, Ronen
    City University of London.
    Aart Scholte, Jan
    University of Gothenburg.
    Skaaning, Svend-Erik
    Aarhus University.
    Stoker, Gerry
    University of Southampton.
    Winter, Søren
    The Danish National Centre for Social Research.
    Evaluation of the Social Sciences in Norway: Report from Panel 3 – Political Science2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Panel 3 evaluated 53 units in all, 22 institutional units and 31 research groups. The evaluation included university departments of political science, political scientists working in interdisciplinary units at universities and university colleges, and political scientists working at interdisciplinary research institutes.

    Broadly speaking, Norwegian Political Science is doing well. Our assessments of the scientific output across institutes and research groups show that the impact varies between fair and excellent, even though we underline the limitations of such an oversimplified classification scheme. The panel observes variation in the scientific quality impact of institutions, especially within the Oslo region compared with most other parts of Norway. The majority of subdisciplines are well covered. A substantial number of studies focus on conflict, peace and policy studies (food, climate, energy etc.). Much of the research focuses on Norway and is directly relevant to Norwegian society. Some of the work makes significant theoretical contributions, but most of it mainly offers a strong empirical dimension.

    However, some areas receive relatively little attention, such as classical and modern political theory, political economy and political history. The range of comparative work could also be broader. Given the available human capital, funding and other resources, the panel finds that Political Science in Norway is not realising its full potential. There is a tendency – at both the research institutes and universities – to rely too much on policy-oriented research funding, which might be an obstacle to pursuing more innovative and ground-breaking conceptual work. Likewise, the recruitment of a new generation of political scientists in the form of PhD students and postdocs is largely driven by project funding, thereby limiting their scope to develop their own topics or ideas. A few institutions have accessed international (mainly EU) funding, but the many smaller units lack the scale and resources required to compete for such funds. These researchers would do well to develop (counter-) strategies that enable them to participate in larger projects, including H2020 proposals. Diversification of funding is a general recommendation for the majority of evaluated units.

    The panel’s assessment of research groups revealed considerable variation between the institutes with regard to their purpose and ‘social life’. The panel considers a constructive and enabling research environment to be the most valuable function of a research group, while at the same time ensuring that individual researchers have autonomy to develop their own research agendas. The panel notes that many of the high-scoring research groups have a good support structure within their departments or institutions, whereas some of the weaker ones lack such support. Joint activities aimed at raising scientific quality, such as regular work-in-progress seminars, article or book manuscript review sessions, mock research grant interviews, staff retreats, and (international) guest speakers, are ways of going forward. More could also be done to target high-profile international journals and publishers, while maintaining a broader perspective on modes of scientific output beyond peer-reviewed articles.

    In light of the considerable organisational fragmentation of Political Science in Norway, and corresponding problems of scale, more collaboration across institutions within the country is generally desirable. Researcher mobility within Norway and internationally could also be expanded. This could to help to bring political science environments closer together, both in their research and in PhD and postdoc training, thereby strengthening Political Science as a discipline.

  • 48.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Joas, M
    Multi-level Environmental Governance: concept under stress?2004Inngår i: Local Environment: Special issue, Vol. 9, nr 5, s. 405-412Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Larsson, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Miljand, Matilda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Knowledge, policy, and expertise: the UK Royal Commission on Environmental Pollution 1970-2011, by Susan Owens, Oxford, Oxford University Press, 20152016Inngår i: Environmental Politics, ISSN 0964-4016, E-ISSN 1743-8934, Vol. 25, nr 4, s. 761-763Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 50.
    Eckerberg, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Mertz, Ole
    University of Copenhagen.
    Liljeblom, Eva
    Hanken School of Economics.
    Helmersson-Bergmark, Karin
    Stockholms universitet.
    Mitchell, Jon
    University of Sussex.
    Vestergaard, Niels
    University of Southern Denmark.
    Evaluation of the Social Sciences in Norway: Report from the Principal Evaluation Committee2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of the evaluation of Social Science research in Norway (SAMEVAL) was to review the present state of social science research in Norway as a basis for recommendations on the future development of research. The evaluation covered six research areas: geography, economics, political science, sociology, social anthropology and the economic-administrative research area. It included 3005 social scientists in total and 42 institutions, both 27 faculties/departments at universities and university colleges, and 15 publicly financed social science research institutes. The evaluation further comprised 136 research groups within those institutions.

    Based on the six disciplinary evaluation reports, the principal committee finds that a large number of institutions and research groups are performing well across the social sciences, above the Nordic and OECD averages in terms of the bibliometric analysis (Damvad 2017). A high proportion of the research groups evaluated are performing very well. The distribution of scientific grades is rather even among the six evaluated disciplines, and centred around the two grades good and very good, but with Social Anthropology and Economics performing particularly well compared to international standards. Still, there is an opportunity to get much more out of the social science research, to make further international impact, advance theoretical debates and develop critical thinking. The principal committee therefore calls for striking a better balance between basic and applied research. For institutions with high levels of core funding, this might involve directly allocating core funding to basic research. Elsewhere, more funding might be allocated to ‘free research’ in pursuit of more theoretically driven research as formulated by the researchers themselves rather than steered by programmatic topics.

    All of the panels were struck by the large number of institutions pursuing social science research, spread extensively over the country, with many research units separated even within a particular region. Creating critical mass of disciplinary research in rather small research groups and/or multidisciplinary environments therefore constitutes a considerable challenge. Various forms of national as well as international networking and collaboration within the disciplines is therefore imperative. The situation also calls for more strategic thought both by the Government and by the respective institutions as to who should do what, and how this might be sufficiently funded. In addition, the principal committee suggests that the PhD education could be strengthened by national coordination given the small numbers of disciplinary PhD students in almost all environments except the Oslo region.

    Interdisciplinary research is a strong feature of the Norwegian research landscape as compared with many other countries. Partly, this could be a reaction to the stronger emphasis on strategic and/or thematic research but it is also likely a response to resolving the issue of many small social science environments. While the strong interdisciplinary research is a considerable asset, there are also associated risks in how to assure sufficient disciplinary depth and methodological innovation in such research.

    The SAMEVAL evaluation called for assessing societal relevance and impact of social science research. However, a majority of institutions reported largely their dissemination activities, rather than the relevance and impact for different societal actors, suggesting that the methods and application of such assessments need to be further discussed and developed. Overall, however, there is no doubt that Norwegian social science has considerable relevance for a large range of public and private societal actors and activities, and that a large number of ‘good practice’ research impact cases were displayed by the social science institutions.

12 1 - 50 of 73
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf