umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 6318
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aas, Marit
    et al.
    Oslo universitet.
    Törnsen, Monika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för skolledarutveckling.
    Norske og svenske skolelederprogram: en sammenligning2016Inngår i: Bedre Skole, ISSN 0802-183X, nr 2, s. 56-61Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [no]

    De nasjonale lederprogrammene i Sverige og Norge blir sammenlignet ved hjelp av et forskningsbasert internasjonalt rammeverk for hva som kjennetegner god ledelse. Målet er å undersøke om og i hvilken grad de nordiske programmene er influert av internasjonal forskning om profesjonsutvikling av skoleledere. Noen områder for videreutvikling av de nordiske lederprogrammene blir foreslått.

  • 2.
    Aas, Marit
    et al.
    Oslo universitet.
    Törnsén, Monika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för skolledarutveckling.
    Examining Norwegian and Swedish Leadership training programs in light of international research2016Inngår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 36, nr 2, s. 173-187, artikkel-id 10.18261Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines and compares principal training programs in Sweden and Norway, the two Nordic countries with national leadership programs for already active school leaders. To investigate the knowledge base and design of the programs we draw on two research-derived tools about successful professional learning programs for school leaders. Based on the examinations, we suggest that the programs reflect international research both in terms of content and process factors. In addition, we identify topics and issues, such as balancing democratic participation with managerial decision-making, which can be characterized as making up a Nordic profile.

  • 3.
    Abdul Hamid, Alyssa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Dynamiskt Mindset i Förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar begreppen dynamiskt mindset, grit och motivation som nyligen varit fokuserade i forsknings- och undervisningssammanhang, och kunskaperna bland förskollärare kring dessa begrepp. Studiens avsikt var att undersöka vad ett dynamiskt mindset kan innebära för förskollärare och sedan i sin tur hur det kan påverka deras elever. Detta omfattar hur förskollärare och elever kan utveckla sitt dynamiska mindset. Studien bygger på en kvalitativ metod och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor. Resultaten visar att förskollärarna är positivt inställda till att utveckla ett arbetssätt med att lära ut dynamiskt mindset inom förskolan och en därmed få en tydligare pedagogik. Resultaten visar även att förskollärares pedagogiska kompetens skulle gynnas av en läroplan som visar tydligare riktlinjer kring hur barn ska motiveras, hur de ska arbeta med barns inspiration till ett dynamiskt mindset. Slutsatsen innefattar bland annat att mer forskning kring studiens begrepp behövs i samband med förskolans värld. Och att förskolepedagogiken i sam-band med begreppen dynamiskt mindset, grit och motivation behövs för en förbättring av läroplanen för förskolan. Detta kan göras ihop med förskollärarutbildning och en utökad återkoppling för examinerade förskollärare.

  • 4.
    Abrahamsson, Britt-Inger
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Norberg, Eva-Britt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Fischl, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Hur lärandekontraktet används som examination i olika kurser2015Inngår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015: Gränslös kunskap, Umeå: Umeå universitet , 2015, s. 4-5Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Abrahamsson, Mathilda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    LUSTFYLLT LÄRANDE MED LÄRPLATTA: En kvalitativ studie om lärplattan som digitalt läroverktyg i förskolan2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har haft som syfte att bidra med nya kunskaper om hur lärplattan används av barn och pedagoger i förskolan, samt att undersöka pedagogers syn på lärplattan. För att göra detta så har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Fyra pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats. Resultaten har analyserats med meningskoncentrering och visar på att lärplattan kan och används på flertalet olika sätt tillsammans med barn och kreativa pedagoger. Resultatet har också visat att pedagogerna har uttryckt farhågor och svårigheter med lärplattan som skärmtid och möten med skadligt innehåll. Slutligen har också pedagogens roll i barnets möte med lärplattan undersökts och där har det visat sig att pedagogerna kan och, i informanternas tycke, bör spela en stor roll.

  • 6.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolan årskurs 102012Inngår i: Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10, Stockholm: Skolverket , 2012, , s. 28-43s. 28-43Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 årskurs 9, 2013: Biologi, fysik och kemi, årskurs 9, vårterminen 20132013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesprovet i NO: biologi, fysik och kemi2013Inngår i: Ämnesproven 2012 i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 / [ed] Skolverket, Stockholm: Skolverket , 2013, , s. 32-44s. 32-44Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Abrahamsson, Terese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Specialpedagogiska insatser för förskolebarn som behöver extra stöd i sin sociala kompetens: En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningar om barns socialakompetens och betydelsen av anknytning och lek2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe and analyse nine pedagogues understandings and experiences of preschools work with early childhood interventions and special education for children in need of extra support in their social skills, from a special educational approach. Data was collected by qualitative interviews and the collected material was analysed with the phenomenological approach.The result was analysed through systems theory and three perspectives on special education. The major result showed that attachment is a concept that all respondents seemed to think were important in preschool and the foundation of every child's development. Attachment should permeate the entire preschool environment. The definition of social skills in children was for example requirements of various abilities where components such as turn-taking, consideration,communication and empathy where important. Interaction and collaboration was also important.The play of the children was a good activity and a good opportunity to train social skills, as playsituations clearly demonstrates the abilities required and the unique needs of each child. It was important that educators were present and even participating, in play by introducing, guiding,explaining and interpreting rules in playsituations. Special education is about a systematic approach by including time for teachers to reflect and adapting communication, relationships and indoorenvironments in preschools.

  • 10.
    Abramsson, Andreas
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Karlsson, David
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Pojkar som skriver: En kvalitativ studie om vad som utmärker mer avancerade skrivare2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad som utmärker mer avancerade manliga skrivare på mellanstadiet. Genom en enkätundersökning av pojkars attityder till skrivande samt observationer av pojkars skrivpraktiker före och under ett längre skrivprojekt studerades aspekter som utmärker dessa skrivare gentemot övriga elever. Studien fann att de mer avancerade manliga skrivarna kommer från högutbildade familjer samt att de avancerade skrivarnas positiva attityder till skrivandet var väl förankrade i hemmet. Studien fann också att dessa pojkar i högre uträckning anstränger sig för sin egen, lärarens och sina vårdnadshavares skull än deras klasskamrater. Slutsatsen är att vårdnadshavares värderingar samt att läraren har höga förväntningar på pojkarna avspeglar sig i en vilja att anstränga sig för att lära – vilket i studien visade sig vara nyckeln till att bli en mer avancerad skrivare

  • 11.
    Adamson, Frank
    et al.
    Stanford University.
    Åstrand, Björn
    Karlstads universitet.
    Privatization or public investment? A global question2016Inngår i: Global education reform: How privatization and public investment influence education outcomes / [ed] Adamson, F, Åstrand, B & Darling-Hammond, L, Routledge , 2016, 1, s. 1-15Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Adamson, Frank
    et al.
    Stanford University.
    Åstrand, BjörnKarlstads universitet.Darling-Hammond, LindaStanford University.
    Global education reform: How privatization and public investment influence education outcomes2016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13. Adelmann, Kenneth
    et al.
    Bergman, Lotta
    Dahlbeck, Per
    Hermansson, Carina
    Malmö högskola.
    Jönsson, Karin
    Nygård Larsson, Pia
    Olsson Jers, Cecilia
    Persson, Magnus
    Thavenius, Marie
    Widén, Pär
    Språkutveckling, medier och demokrati2014Inngår i: Medie- och informationskunnighet i Norden: en nyckel till demokrati och yttrandefrihet / [ed] Ulla Carlsson, Göteborg: Nordicom, 2014, s. 117-129Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Adenling, Elinor
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Att bli miljömedveten: Perspektiv på miljöhandbokens textvärld2007Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This dissertation is the study of environmental consciousness as a discursive educational project. The empirical material consist of 18 environmental handbooks that have been published in Sweden during the years 1976-2007 of which 13 appeared between 1988 and 1995. The research work uses the basic assumptions of discourse analysis, namely that language is an important factor in the construction and development of social norms and values. Three areas recieve close attention: questions relating to the form and content of the handbooks, questions relating to the social circumstances in which the handbooks were produced and questions relating to the overall educational significance of the handbooks. In the first instance, the handbooks are examined in the light of three different contextual stories. They can be read as part of wider discussions of environmentally-concsious life-styles, as a development of earlier Swedish discussions about domesticity, health, thrift and consumption, and, finally they can be read as an expression of a narrative about a dominant aspect of modernity – science. The second part of the research work comprises an examination of the handbooks in terms of their audience and educational purpose. What kind of individual is to be shaped by these handbooks? What is anticipated as the desired or ideal environmentalist? Discourse analysis suggests that, collectively, the handbooks project an image of somone who displays qualities of motivation, investigation and judgement. They should be motivated to begin a process of change in their lives, to encourage others to do the same, and to adopt the environmental problems as their own personal problems. The second quality pursued in the handbooks is of someone who should take an active stance towards the environment as a pervasive element in their way of life. They should, therefore, adopt an investigative attitude to the surrounding world, cultivate certain cognitive properties such as watchfulness, thoughtfulness and being suspicious, and constantly ask questions about their surroundings with a view to understanding how actions in their private world has an effect on the wider world. And thirdly, the ideal environmentalist citizen should be someone who demonstrates judgement in balancing polarities and resolving the claims of different standpoints. They should give attention to separating right from wrong, wisdom from madness and, above all, to finding a way of linking their own efforts to what is worth striving for and what is worth avoiding or neglecting. In summary, the subjects identified in the handbooks are expected to avoid extreme positions, to place their own expectations about sustainability on a suitable level, and to be prepared for failure and feelings of guilt. The final part of the investigation – interpreting the wider significance of the handbooks – uses a pluralistic model of analysis which takes its departure from three concepts – ecological modernisation, governmentality and the risk society. Using these orientations, the extent of the discursive educational project of the environmental handbooks is highlighted. If the handbooks are regarded as modernist prescriptions, they are texts which highlights slow and careful change taking place within the present power structure of society. If they are regarded as texts that offer a governmentality prescription, they can be read as texts which promote the transformation of everyday micropractices. And if they are regarded as prescriptions for a risk society, they are texts which enable readers to come to terms with confusion and powerlessness in a complex and risky social context. One main result is that the environmental handbooks display interesting similarities, worthy of futher exploration, supported by a broadened empirical base.

  • 15.
    Adenling, Elinor
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Liljeström, Monica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Studentpresentationer i pedagogik2018Inngår i: Digitalisering av högre utbildning / [ed] Stefan Hrastinski, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, s. 95-98Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Adenling, Elinor
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Olsson, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Att mötas utan att mötas: Portfolios som pedagogiskt verktyg i nätbaserad utbildning2010Inngår i: Undervisning på tvären, Student- och lärarerfarenheter / [ed] Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet, Umeå: Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet , 2010, s. 11-28Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Adenling, Elinor
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Olsson, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Erfarenheter av portfoliometodiken inom nätutbildning: Kritiska reflektioner och ”halleluja moments”2011Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, nr 2, s. 77-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har nätutbildningen expanderat kraftigt under de senaste två och ett halvt åren, då institutionen började ge fristående helfartskurser i pedagogik via Internet. Vårterminen 2008 läste cirka 60 studenter och inför varje termin har sedan studenttillströmningen ökat, för att under våren 2010 uppgå till 240 studenter. Hösten 2008 infördes, med stöd av interna utvecklingsmedel, examinerande portfoliouppgifter på samtliga nätbaserade kurser med målsättningen att möta de utmaningar som både formen (nätundervisning) och den utökade och heterogena studentgruppen innebar. Syftet var att stärka studenternas förmåga att synliggöra sitt eget lärande, samt att minska anonymiteten mellan lärare och student. Uppgifterna var av självreflekterande karaktär där studenterna uppmanades att relatera det egna lärandet till kursinnehållet och att exempelvis identifiera framtida tillämpningsområden inom studier och arbetsliv. Studenterna fick under terminen individuell återkoppling av en och samma lärare. Intentionen med återkopplingen var bland annat att guida och uppmuntra studenterna till att inta ett personligt förhållningssätt till kursinnehållet. I artikeln argumenteras det för att portfoliometodik i flera avseenden kan sägas harmoniera väl med ett rådande synsätt på examination där ett sociokulturellt synsätt på lärande dominerar och livslångt lärande och självständighet framhålls som eftersträvansvärt. Detta medför att, det både utifrån ett student- och ett lärarperspektiv, kan kännas naturlig och relevant att använda portfolio som examinationsform inom nätutbildning. Samtidigt är det viktigt att problematisera och kritiskt reflektera över portfoliometodik som examinationsform och de förhållningssätt och ideal som skapas, vilket görs i artikeln med hjälp av en Foucaultinspirerad tolkningsram. I artikeln presenteras alltså både ett kritiskt perspektiv, men även de många ”halleluja moments” som arbetet med portfoliouppgifter inneburit för medverkande lärare och institutionen i stort. Erfarenheterna visar att arbetet med portfolio som examinationsform är dubbelbottnat: Å ena sidan kan det exempelvis bidra till en stärkt språklig kompetens och personlig utveckling hos studenterna. Å andra sidan kan portfoliometodik sägas leda till en ökad kontroll och självdisciplinering som sträcker sig bortom själva examinationstillfället.

  • 18. Aderud, Johan
    Användbarhetsstudie av Nätuniversitetets webbportal: en uppföljning 20052006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Adolfsson, Johannes
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Lindström, Linda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Aktiv samverkan i Estetisk kommunikation: En undersökning av förhållningssätt till Skolverkets direktiv bland lärare på Estetiska programmet2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment – Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer. Frågeformulär har distribuerats till femton lärare och 293 elever. Därefter har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra lärare vid fyra av de sju skolorna. Dessa undersökningar har lett till en så kallad triangulering, vilken inringar resultatet på ett mer precist sätt. Resultatet, som framgår av studien, visar på att lärarna i större utsträckning upplever att de arbetar aktivt med samverkan mellan konstformer än vad eleverna upplever sker. I resultatet framträder hur de olika skolorna arbetar aktivt med samverkan mellan konstformer, i större eller mindre utsträckning. I huvudsak följer undervisningen, på de skolor som deltagit i studien, Skolverkets styrdokument som finns för kursen Estetisk kommunikation 1. Det framkommer också att samarbete mellan lärare med olika estetiska kompetenser förekommer i stor utsträckning på de skolor som ingår i studien.

  • 20.
    Adolfsson, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Attityder till naturvetenskap: Förändringar av flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 till 20072011Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här avhandlingen beskrivs hur hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi har förändrats från 1995 till 2007. Data från den svenska delen av TIMSS-studierna för årskurs 8 i Sverige används. För att definiera hög- och lågpresterande används resultatet på matematikprovet från TIMSS och attityderna undersöks med hjälp av fyra frågor från elevenkäterna. Resultatet diskuteras utifrån olika perspektiv som kan bidra till förståelsen av den komplexa bilden av olika faktorers betydelse för elevers attityder till naturvetenskap.

    Det första resultatet, pojkar är mer positiva till fysik och kemi och flickor till biologi, diskuteras utifrån ämnenas genuskodning. På ett symboliskt plan är fysik och kemi mer förknippade med maskulinitet än biologi.

    Det andra resultatet, högpresterande elever och särskilt pojkar, är mindre positiva till de tre ämnena 2007 än 1995. Det resultatet diskuteras mot bakgrund av ungdomars identitet och identitetskonstruktion. Det verkar som om unga människor i dag inte tycker att utbildningar och arbeten inom det naturvetenskapliga och tekniska området ger dem möjligheter att använda sina talanger, kreativitet och självförverkligande. Resultatet diskuteras också utifrån de förändringar av arbetsmetoder som har skett i svensk skola där det individuella arbetet har ökat och lärarledda genomgångar har minskat. Kan det ha påverkat de högpresterande eleverna så att de har blivit mindre stimulerade och fått färre utmaningar och på så sätt blivit mindre positiva till de naturvetenskapliga ämnena?

    Det tredje resultatet, en större andel hög- och lågpresterande pojkar tycker att de tre ämnena är tråkiga 2007 jämfört med 1995, diskuteras utifrån begreppen "antipluggkultur" och att vara "cool". Kan resultatet från denna studie indikera att det är viktigare för pojkar 2007 att ha en attityd att visa sig ”cool” och att inte plugga. Kan detta ha påverkat attityderna till de naturvetenskapliga ämnena negativt?

    Slutligen visar resultaten att lågpresterande flickor och pojkar tycker att de presterar bättre 2007 än 1995 och det diskuteras mot bakgrund av förändringarna av arbetsmetoder i den svenska skolan. Mer tid ägnas åt individuellt arbete vilket kan innebära att de lågpresterande eleverna väljer att inte arbeta med svårare uppgifter och att de därför upplever att de presterar bättre.

    Avhandlingen avslutas med mina egna reflektioner kring undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan, kring förändringarna av flickors och pojkars attityder till naturvetenskap utifrån resultaten från denna studie och kring mina erfarenheter som lärare i dessa ämnen.

  • 21.
    Adolfsson, Lena
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Flickor, pojkar, fysik och matematik: skillnader i inställning mellan hög- och lågpresterande i TIMSS 19952005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    This study uses results from TIMSS 1995 to examine the attitudes of Swedish girls and boys to physics and mathematics more closely. To be more precise, the attitude to mathematics and physics among girls and boys at different achievement levels are compared. At the time of testing the students were in the 7th grade. In TIMSS 1995 each student completed an achievement test and a questionnaire. In this study the results from the achievement test are used to divide the students into achievement levels – high and low. A number of statements about mathematics and physics were selected from the questionnaire and used to examine the differences in attitudes.

    It turns out that the high-achieving boys and girls have a similar attitude when statements concerning mathematics are compared but not the statements concerning physics. The high-achieving girls’ attitude to physics is more similar to that of low-achieving boys. The statements that most clearly reveal this pattern can be divided into two categories: statements concerning the student’s attitude to physics and statements about the importance of physics to the student’s future studies and work.

  • 22.
    Adolfsson, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Benckert, Sylvia
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för fysik.
    Wiberg, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    Gapet har minskat: skillnader mellan hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 och 20072011Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 7, nr 1, s. 3-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article explores the change over time of boys’ and girls’ attitudes towards biology, physics and chemistry. We use data from the TIMSS studies for grade 8 in Sweden to investigate how the attitudes for high- and low performing pupils have changed between 1995 and 2007. The attitude is measured by four questions from the student questionnaire in the TIMSS study. The results indicate that there have been some changes in attitudes between 1995 and 2007. High-achieving pupils and especially boys have a more negative attitude towards all three subjects, biology, physics and chemistry, in 2007 compared to 1995. The low-achieving students think that they are performing better in all three subjects 2007 compared to 1995. The difference between the group that are most positive to physics and chemistry and the least positive group has diminished between the two years. The results are discussed in relation to the changes in Swedish schools during the period.

  • 23.
    Adolfsson, Märta
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Johansson, Ebba
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    HR i den artificiella intelligensens tid.: En intervjustudie om användningsområden, möjligheter och utmatningar med artificiell intelligens inom HR.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den nuvarande utvecklingen inom artificiell intelligens kommer att påverka hela arbetsmarknaden, likaså HR-arbetet. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka HR-medarbetares uppfattningar om utvecklingen. Hur kommer artificiell intelligens att kunna användas inom HR och vilka möjligheter och utmaningar för det med sig? Sju semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare inom olika branscher, med olika roller och med viss förförståelse för begreppet artificiell intelligens, har legat till grund för resultatet i studien. Artificiell intelligens kommer enligt informanterna att kunna nyttjas inom de flesta områden inom HR. I dagsläget är det mest aktuellt inom rekrytering, HR-administration och för att besvara HRfrågor av enklare karaktär. Detta öppnar upp möjligheter för mer tids- och kostnadseffektivt HR-arbete, starkare arbetsgivarvarumärke och högre kvalitet på arbetet. Samtidigt möts utvecklingen av utmaningar gällande etik, kompetens och kunskapsbrist samt det mänskliga värdet. Gällande HR-funktionens värde i organisationen finns både chans till ett ökat värde och risk för ett minskat värde. HRmedarbetare kommer i framtiden att tillåtas arbeta mer strategiskt och med mer komplexa frågor till följd av minskat manuellt arbete, något som kommer att gynna organisationen på olika sätt i längden. Om robotar ersätter den mänskliga arbetskraften riskerar HR-funktionen dock att tappa sitt värde, däremot kommer nya arbetsuppgifter som efterfrågar HR-kompetens växa fram. Trots utmaningarna ses utvecklingen som spännande och är något som HR-medarbetarna är nyfikna på och ser fram emot.

  • 24.
    Adolfsson, Tony
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Skogsmo, Adam
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    En likvärdig medborgare - utvecklingsstörning i samhället: Övergången mellan gymnasiesärskolan och integreringen på den öppna arbetsmarknaden2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om personer med en utvecklingsstörning, närmare bestämt deras övergång från gymnasieärskolan till den öppna arbetsmarknaden i Umeås kommun. Den beskriver skolans förberedande insatser samt vilka svårigheter som finns i övergången till- och i arbetslivet. Syftet är att få en förståelse och att kartlägga hur man arbetar och ser på personer med en utvecklingsstörning och deras situation. Genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare och en rektor på en lokal gymnasiesärskola samt en arbetsförmedlare på arbetsförmedlingen. Det ger en inblick i hur yrkesprofessionella arbetar och vad de anser behöver göras för att underlätta integreringen. Resultatet visar på en svår situation för målgruppen ute i arbetslivet. Många individer har inte en sysselsättning men dem som har det har ingen lätt uppgift att behålla det. En kombination av individuella bekymmer i form av bristande kompetens och samhällets syn på personer med en utvecklingsstörning utgör en tuff verklighet. De slutsatser som kan dras är att man från skolhåll, men främst från arbetsmarknaden, måste fortsätta att stärka sitt samarbete och tillsammans underlätta integreringen till den öppna arbetsmarknaden för målgruppen. Nya siffor visar upp en oroväckande framtid om inte någonting drastiskt förändras.

  • 25.
    Agebjörn, Jonas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Med humor i verktygslådan: - en studie av lärares humorkommunikation.2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to illustrate teacher humor by critically examining it from an interpersonal- and humor communicative-perspective; and to discuss teacher interpersonal humor communication-skills in relation to the Swedish high school curriculum, collegial relationships and pedagogical aspects. The study’s empiric material consists of semi-structured interviews with six high school-teachers currently working at the same school, but of different age and gender. The interviews indicate that the informants all have developed humor competence, an interpersonal communicative-skill that allows them to use humor efficiently. Moreover, the result demonstrates that the teachers have various humor approaches but that they all use humor in the classroom for much of the same reasons. Overall they identify the social function of humor as most important; humor as an approach to facilitate relationship building in the classroom. Furthermore they use humor to inspire the subjects at hand, as a part of the actual subject teaching, and to interact with colleagues on different levels. In this study it is suggested that teachers´ humor competence embraces a purely pedagogical dimension; thus it can also be viewed from a strictly professional standpoint. It is implied that the professional/pedagogical dimension of their humor competence allows teachers to essentially control the classroom activity. In addition it is also suggested that teachers´ professional humor competence is an important factor for developing humor competence in students; something that can be viewed as an important part of curricular objectives to give students a rounded education and in doing so preparing them for working life.

  • 26.
    Agelund Lundberg, Erika
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    En fallbeskrivning av tre autistiska elevers matematikundervisning!2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning har främst varit att skapa mer kunskap om hurundervisningssituationen för elever inom autismspektrum fungerar i grundskolan medfokus på matematikämnet. Studien har även syftat till att beskriva specifika möjligheteroch hinder som finns för denna elevgrupp. Studiens resultat bygger på kvalitativaintervjuer med elever och lärare samt deltagande observationer och har genomförts påen grundskola i Norra Norrland. Mitt arbete har tagit sin utgångspunkt i enhermeneutisk-fenomenologisk ansats, då jag ville basera kunskapsbyggandet påinformanternas upplevelser och erfarenheter I de studerade fallen är elevernainkluderade i vanliga klasser, men i hög utsträckning exkluderade ur grupperna, bl.a. pågrund av bristande kommunikativ förmåga hos denna grupp elever. Problem med attförstå matematiska begrepp, svårigheter med tidsutnyttjande och nedsatta exekutivaförmågor, ställer också till problem för denna elevgrupp. En egenskap hos dessa eleversom skapar möjligheter är deras förmåga att fokusera på ett specialintresse.Sammantaget skapar elever inom autismspektrum en komplex situation för såväl läraresom elever.

  • 27.
    Aggestål, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Governing public health through voluntary sport organisations: bridging grassroots engagement and expert knowledge2016Inngår i: Sport in the City – Mobility, Urbanity and Social Change: 13th European Association for Sociology of Sport Conference: Book of Abstracts / [ed] Adam B. Evans, Glen Nielsen, Lone Friis Thing and Laila Ottesen, Copenhagen: University of Copenhagen, Department of Nutrition, Exercise and Sport , 2016, s. 17-17Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A growing trend in welfare economies is governments´ use of voluntary organisations as tools to fulfil wider social goals (Peterson & Lupton, 2000). In Europe specifically, voluntary, non-profit and membership-based sport organisations are, as such, increasingly being used to attain health objectives (Österlind & Wright, 2012; Agergaard & Michelsen la Cour, 2012; Skille, 2008). In this development, policy processes for sport and health have become intertwined and have by that increasingly come to relate to the domain of public health (Stuij & Stokvis, 2014; Michelini, 2013; King, 2009; Coalter, 2013). In Sweden, the Swedish Sport Confederation (SSC) has been given (and taken on) increasing responsibility and has adapted the role of the premier public health promoter (Norberg, 2011; Bolling, 2005). But with this increased responsibility has followed a growing public debate about whether organised sport can deliver against public health objectives in practice. Some point to the deeply rooted tradition and logic of competition in sport as a constraint on the possibilities for sport organisations to implement health policies (Skille, 2011), while others argue that more thought should be given to what kinds of physical activities to encourage (Coalter, 2007; Murphy & Waddington, 1998), if the intention is to improve citizen´s health. Against this backdrop, this study explores sport´s significance and role in public health policy. Drawing on Norman Fairclough´s (1992; 2003) concept of interdiscursivity, it examines how Swedish Government Official Reports on public health treat issues related to sport and how corresponding reports on sport articulate public health issues. The results show how discourses on physical activity and democracy legitimize and consolidate sport´s role in public health, although they differ in their perspectives on health and people which allows for naturalized assumptions (about sport) to be maintained.

  • 28.
    Aggestål, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Organizing physical activity for public health: the case of the Voluntary Sports Movement in Sweden2016Inngår i: Sport in the City – Mobility, Urbanity and Social Change: 13th European Association for Sociology of Sport Conference : Book of Abstracts / [ed] Adam B. Evans, Glen Nielsen, Lone Friis Thing and Laila Ottesen, Copenhagen: University of Copenhagen, Department of Nutrition, Exercise and Sport 2016 , 2016, s. 83-83Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This abstract is based on an ongoing study in which data are collected during spring 2016 and preliminary results will be presented at the EASS conference in May 2016. The study aims at making a contribution to the research area of physical activity on prescription, in which knowledge about the role of activity organisers is called for (Kallings et al., 2008; Leijon, 2009). In heeding this call, present study puts focus on the Swedish Sports Confederation (SSC) and how it give meaning to, organises and arranges physical activities for people (patients) which are prescribed physical activity by health care providers. In doing so, this study will add to the existing literature on sport organisations' role in public health promotion (Michelini, 2015; Coalter, 2013; Geidne, Quennerstedt & Eriksson, 2012), and more specifically on the SSC’s potential as physical activity promoter and organiser of activities for people with prescription for physical activity. The study is theoretically based on Critical Discourse Analysis (Fairclough, 2003, 1992) and data is collected through interviews with leaders, in charge of prescribed physical activity, in the 21 Regional Sports Federations and in a strategic sample of the 71 National Sports Federations.

  • 29.
    Aggestål, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Sinnlig träning som livsverktyg?: Om yogautövare2010Inngår i: SVEBI:s årsbok 2010: Aktuell beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning, ISSN 0284-4672, s. 3-27Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 30.
    Aggestål, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    The role of voluntary sports organisations in delivering physical activity on prescription (PAOP): the case of Sweden2019Inngår i: Book of Abstracts: Uniting the world through sport science: 24th Annual congress of the European College of Sport Science, Prague: Charles University, 2019 , 2019, artikkel-id 13Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Globally, public health is a political priority with governments´ increasingly supporting interventions in civil society for reaching health related objectives. There is a worldwide public health focus on increasing population levels of physical activity by prescribing exercise as a preventive strategy against the risk of developing a range of non-communicable diseases. The employment of voluntary sports organisations is increasingly becoming the mechanism for physical activity promotion and the implementation of interventions to raise physical activity levels. This study explores the Swedish Sports Confederation´s (SSC) implementation of physical activity on prescription (PAOP). While studies exist about the effectiveness of exercise referral schemes and programs, for participant adherence, increasing physical activity, fitness or health indicators, knowledge about the role of different organisations in delivering such schemes has been called for. In heeding this call, this study interviewed representatives from the 21 Regional Sports Federations in Sweden involved in leading, organizing and delivering physical activity. The results of the interviewee data provide detail on how PAOP is delivered and received. The presentation summarizes the findings and illustrates the complex barriers and facilitators involved in stimulating and engaging previously inactive participants in sustained physical activity in the Swedish Sports Confederation system.

  • 31.
    Aggestål, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Fahlén, Josef
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Employing voluntary sports organisations in the implementation of physical activity policy2018Inngår i: Routledge handbook of physical activity policy and practice / [ed] Joe Piggin, Louise Mansfield and Mike Weed, Abingdon: Routledge, 2018, s. 359-370Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 32.
    Aggestål, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Fahlén, Josef
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Managing Sport for Public Health: Approaching Contemporary Problems with Traditional Solutions2015Inngår i: Social Inclusion, ISSN 2183-2803, Vol. 3, nr 3, s. 108-117Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the area of public health, civil society involvement in attaining government objectives on physical activity participation is often carried out by voluntary sport organizations (Agergaard & Michelsen la Cour, 2012; Österlind & Wright, 2014; Skille, 2009; Theeboom, Haudenhuyse, & De Knop, 2010). In Sweden, this responsibility has been given to the Swedish Sport Confederation (SSC), a voluntary and membership-based non-profit organization, granted government authority to govern Swedish sport towards government objectives (Bergsgard & Norberg, 2010; Bolling, 2005). Research has pointed to difficulties for sport organizations to shoulder such responsibilities due to the deeply rooted logic of competition in sport and organizational structures adapted for competitive sport (Skille, 2011; Stenling & Fahlén, 2009). This article focuses on how public health is being constructed, implemented and given meaning within the SSC. Drawing on a critical discourse approach (Fairclough & Fairclough, 2012) this study explores the SSC’s role and position in public health promotion by interviewing SSC representatives and National Sport Organizations’ (NSO) general managers. Results indicate how discourses on democracy, equality and physical activity are used to legitimize the SSC’s role in public health. Also, how these discourses are compromised in practice, posing challenges for organized sport in meeting objectives of public health.

  • 33.
    Aggestål, Sandra
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Ahlenhed, Elenore
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Den högaktuella högläsningen: Mer än att bara läsa högt2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om hur högläsningen tillämpas ochbearbetas i förskolan, samt om implementeringen av den nya läroplanen kommer att ledatill några förändringar i arbetet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer kunde vi samla in datafrån förskollärares tankar och erfarenheter om ämnet. Studien har sin utgångspunkt i ettsociokulturellt perspektiv, med fokus på att lärandet sker i samspel med andra. Resultatetvisade att högläsning anses viktigt för bland annat barns språk-, läs- och skrivutveckling.Det fanns en stor vilja bland många av förskollärarna att ha mindre läsgrupper och anpassautifrån utvecklingsnivåer och mognad men på grund av ramfaktorer var det många gångerinte möjligt. Inför den nya läroplanen ansåg majoriteten av förskollärarna som deltog istudien att de inte är i behov av att göra några förändringar i sitt nuvarande arbetssätt.

  • 34.
    Agrell, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Åtgärdsprogram - en klyfta mellan ideologi och praktik?: En studie om hur lärare och rektorer i en kommun förstår direktiv rörande åtgärdsprogram2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 35.
    Ahl, Astrid
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Läraren och läsundervisningen: En studie av åldersintegrerad pedagogisk praktik med sex- och sjuåringar1998Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This dissertation is about reading instruction in six mixed-aged classes, called child schools, with six and seven year old children. The overall questions of this study were: How did the teachers in child schools organise work in general and reading instruction in particular? How did they handle for example the increasing range of variation concerning knowledge and skills that goes together with increasing variation of age? With respect to reading the investigation also examined the content of reading instruction and the extent to which teachers took into account those factors that, according to reading research, are important for the acquisition of reading skills? Overall the research aimed to examine how the reading ability of the pupils developed during their first years at school. Six child schools were included in the study. The data collection extended over three years and contained field studies, interviews with the staff and reading tests with the pupils. Reading theories were used to analyse the form of the reading instruction and Basil Bernstein's theory of visible and invisible pedagogy was used to analyse pedagogical practice in its context. With one exception a visible pedagogy dominated in all the child schools. During lessons designated "my own work" the pupils were allowed to plan their work. This weak framing allowed the pupils to sort themselves into groups of more or less successful learners. In reading instruction, elements of two different models for instruction were combined, e.g. the whole language and the basal reading approach. My conclusion is that this combination is effective in a mixed-age group. Pupils at different competence levels benefit from different approaches. The reading comprehension of the child school pupils did not differ from the levels obtained with comparable pupils in national surveys. The test results, like the learning conditions varied between the schools. In my view the test results were not merely a consequence of the instruction, but also of other circumstances that interacted with the pedagogy.

  • 36.
    Ahl, Astrid
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Olofsson, Åke
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Taube, Karin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Studenter med dyslexi inom högre utbildning i Sverige och Storbritannien2010Inngår i: Dyslexi : aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, ISSN 1401-2480, nr 3, s. 4-9Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Ahlberg, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Tal- och språksvårigheter hos elever i grundskola, grundsärskola och specialskola: En kvalitativ intervjustudie med speciallärare.2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Avsikten med studien var att undersöka hur speciallärare i skolan kan arbeta för att utforma undervisning för elever med tal- och språksvårigheter. För att på bästa sätt uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ studie med intervjuer. Verksamma speciallärare har berättat om hur de förhåller sig till elevers individuella behov och förutsättningar. Intervjusamtalen, tillsammans med tidigare forskning, har utmynnat i en fördjupad kunskap kring elever med hörselnedsättning, utvecklingsstörning och språkstörning. Ur de intervjuade speciallärarnas berättelser går det att påvisa vikten av språkutvecklande arbetssätt i skolan. Resultatet visar att fonologisk medvetenhet är avgörande för ett barns läs- och skrivförmåga och att tidiga insatser för att träna den språkliga medvetenheten är viktig. Träningen kan ske genom exempelvis strukturerade textsamtal, intensivträning i läsning och upplevelsebaserad undervisning. Eftersom språket ständigt utvecklas bör eleven få språklig träning genom hela skoltiden. Vidare framkommer att det är viktigt med en strukturerad undervisning. I resultatet framhävs möjligheterna till utveckling genom en varierad klass- grupp- och en-till-en-undervisning. Sammantaget betonas det att eleverna ska erbjudas en strukturerad och språkutvecklande undervisning och få det stöd de har rätt till i skolan, för att kunna uppnå ett bra tal och språk

  • 38.
    Ahlberg, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Matematik och matematisk statistik.
    Grönlund, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Matematik och matematisk statistik.
    Lekande lätt: att lära matematik utomhus på ett sociokulturellt sätt.2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning. Resultatet på detta examensarbete är de tio lektionsplaneringar som vi arbetat fram samt de kopplingar som vi har sett till de sex aspekterna och utomhusmiljön. Slutsatsen är en bekräftelse för oss och våra teorier om att undervisning utomhus ur ett sociokulturellt perspektiv går att förverkliga i lektionsplaneringar. Vi hoppas att flera lärare kommer att utnyttja vårt material för att få variation i sin undervisning.

  • 39.
    Ahlbom, Ida
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    När livet skapar brytpunkter i karriären: En narrativ studie av fyra individers karriärutveckling2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Karriär är idag ett uppdaterat begrepp som innefattar hela individens liv med åtaganden, sociala relationer och arbetsplatser. Karriären är under ständig utveckling och förs framåt med hjälp av olika vändningar och skiften, också kallade brytpunkter. Studiens syfte var att skapa kunskap kring karriärutvecklingen och dess brytpunkter, vilket gjordes genom att studera fyra individers karriärberättelser. Dessa individer hade alla genomgått både frivilliga, påtvingade och strukturella brytpunkter inom sitt yrkesverksamma liv. Resultatet visar att en karriär består av olika sorters brytpunkter och rutiner, men att det kan vara svårt att kategorisera dem. Därav blir en av slutsatserna att brytpunkter och rutiner är en enhetlig process som tillsammans skapar och utvecklar en människas karriär. 

  • 40.
    Ahlgren, Jessika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Att Skriva sig till Framgång: En studie om skriv- och läsinlärning i skolan med fokus på arbetssättet ASL, Att Skriva sig till Läsning.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    There has been a discussion for many years now in Sweden regarding the use of computers in the classrooms. In some schools teachers and pupils are working with a type of method called ASL, wich freely translated means ”writing your way into reading”. With this method the pupils use computor keyboards instead of pencils when learning how to read and write. The purpose with this method is that it is believed to be easier to learn how to write than how to read. Another purpose with this method is that children lacking the fine motor skills needed can also learn how to write in early age.In this study a number of interviews has been made with teachers regarding their experience of the method. The main questions were about the teachers experiences regarding advantages and disadvantages using this method and how they had adjusted the method, if needed, at their schools.The result of this study shows that when working with ASL, the teachers find the pupils become more positive and more engaged in their school work, they also see a quicker progress of the pupils writing skills.. The factors that the teachers found less satisfying was that the teachers need to have a lot of knowledge about different methods used in the reading and writing education in order to optimaize ASL, they also found that some pupils, even when working with computors, still have difficulties reaching their goals. These pupils still need extra help and support.The schools has made some adjustments in order to optimize the method. Some schools start to train handwriting in earlier years than ASL suggests. All of the schools in the study combines this way of working with other methods. The teachers at the different schools are also helped to deepen their knowledge about the method with further training in ASL.

  • 41.
    Ahlgren, Roger
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Malmros, Bengt
    Umeå universitet, Umeå universitetsbibliotek (UB), Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL).
    Sjödin, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Tieva, Åse
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Att bryta en trend och förändra en tradition2015Inngår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015: Gränslös kunskap, Umeå: Umeå universitet , 2015, s. 6-7Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Ahlgren, Stefan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Nestander, Tomas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik.
    Redo! Alltid redo!: Lärare och lärarstudenters åsikter om bemötande av barn i kris2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förr eller senare kommer vi som lärare att ställas inför det faktum att vi måste hantera krissituationer där en eller flera elever behöver omsorg. Vårt syfte med detta examensarbete har varit att försöka beskriva och jämföra erfarna lärares och lärarstudenters åsikter och erfarenheter om bemötande av barn i kris. Vi ville genom vår undersökning ta reda på vad lärare har för beredskap för att möta barn som drabbats av en kris och hur lärare bemöter dessa barn på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat sex lärare med minst fem års yrkeserfarenhet och sex lärarstudenter i slutskedet av sin utbildning. Intervjuerna har tillsammans med den litteratur vi läst gett oss följande resultat: Skilsmässa är den krisorsak för barn som enligt resultatet är den vanligaste. Upplevelser av kriser kan variera mycket för barn beroende på vilken ålder de är i. Signalerna kan ibland vara svaga och svåra att tolka men ofta förändrar barnet sitt sätt att vara på ett märkbart sätt. Ingen kris är den andra lik, därför är det svårt att vara förberedd på att hantera en krissituation då de ser så olika ut från gång till gång. Den viktigaste känslan läraren kan förmedla är trygghet till den som är drabbad. Få av de intervjuade kände sig beredda att möta barn i kris, men lärarna tillade att de inte var rädda för det. Samtliga informanter ansåg att de fått för lite eller ingen kunskap om krishantering under sin utbildning. Alla var överens om att det skulle behövas.

  • 43.
    Ahlkvist, Emilia
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Jones, Elina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Bedömningspraxis och utmaningar: En kvalitativ intervjustudie om gymnasielärares bedömningspraxis2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utifrån ett yrkesetiskt och läroplansteoretiskt perspektiv syftar undersökningen till att genom intervjuer undersöka betygspraxis och möjliga utmaningar relaterade till betyg och bedömning. Detta i syfte att belysa vilka utmaningar lärare kan konfronteras med i bedömnings- och betygssituationer i ämnen och kurser som inte har nationella prov, och vilka handlingsmöjligheter lärarna har i sådana situationer utifrån satta ramar i styrdokument.  Vi har använt semistrukturerade kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med ett hermeneutiskt synsätt på tolkning. Resultatet visar att det som anses svårt i betygssättningssituationer skiljer sig från lärare till lärare men gemensamt för alla är att de önskar mer tid med kollegor för sambedömning och diskussion. Om denna önskan uppfylls bör även likvärdigheten förbättras. Påtryckningar från andra än läraren angående betygssättning är vanligast från elever men det ses inte som något negativt av lärarna. Påtryckningar från rektor angående krav på ökad måluppfyllelse har tolkats olika av tre lärare, varav två anser att lärare måste stå tillsammans för att försöka motstå dessa påtryckningar. Vanligt är att lärare ställs inför situationer där de måste ställa yrkesinterna normer mot allmänetiska normer och detta blir ibland en faktor som påverkar lärarnas betygssättningsprocess. Generellt kan vi se att våra informanter inte tycker det är ett problem att den så kallade “räddningsplankan” de nationella proven inte finns med.

  • 44.
    Ahlqvist, Helena
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Förskollärare ska…: Om uppdraget att arbeta medpedagogisk dokumentation2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom intervjuer har fyra förskollärare fått berätta om sina erfarenheter att arbeta med pedagogisk dokumentation och vilka aspekter de tror kan påverka realiseringen av uppdraget. Det som kommit fram har handlat om tydligheten i uppdraget men sen att hur den omsätts i praktiken skiljer sig åt på olika sätt. Förskollärare arbetar i enlighet med uppdraget då de ser hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utveckling av en pedagogisk verksamhet som positivt gagnar barns utveckling och lärande. Det som förskollärarna beskrivit som svårt med uppdragsarbetet är att få tiden att gå ihop och sen vilka tillvägagångssätt som är mest gynnsamma.

  • 45.
    Ahlstrand, Marika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Digitala Med(ie)borgare: En intervjustudie rörande verksamma fritidslärares förhållnings- och arbetssätt med digitala verktyg och sociala medier2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att synliggöra och identifiera hur verksamma fritidslärare förhåller sig till samt arbetar med digitala verktyg och sociala medier. Vidare så var syftet även att synliggöra vilka effekter som fritidslärarna anser att dessa verktyg och medier kan ha på elevernas lärande.  Den metod som använts till studien har varit forskningsintervjuer, detta för att ta reda på hur det valda ämnet, digitala verktyg och sociala medier, tolkas och förstås utifrån de intervjuades egna perspektiv. Studien bygger på intervjuer gjorda på fem fritidshem med fem olika fritidslärare.

     

    Det resultat som framkommit har varit att de flesta av de intervjuade fritidslärarna har ställt sig positivt till digitala verktyg och sociala medier inom den pedagogiska verksamheten. De anser att elevernas sociala kompetens utvecklas, att eleverna inkluderas i varandras lärande samt att lärandet blir roligare via dessa verktyg och medier. Men det har även nämnts vissa negativa effekter av dessa digitala verktyg och sociala medier. Att eleverna kan bli exkluderade från övriga elevgruppen om hen inte har tillgång till dessa verktyg och medier. En fritidslärare nämnde även att dessa verktyg och medier kan framkalla negativt beteende, främst hos pojkar i form av bråk och slagsmål.

  • 46.
    Ahlström, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för skolledarutveckling.
    Med hänsyn till både tid och rum: systematiskt kvalitetsarbete i fyra dimensioner2018Inngår i: Att leda skolor med stöd i forskning: exempel, analyser och utmaningar / [ed] Niclas Rönnström & Olof Johansson, Stockholm: Natur och kultur, 2018, 1, s. 297-322Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 47.
    Ahlénius, Caroline
    Umeå universitet, Umeå School of Education (USE). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Familjen börjar i förskolan: Föräldrars perspektiv på problematiska inskolningar2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet för denna kvalitativa studie var att utveckla förståelse för föräldrars perspektiv på deras barns förskolestart och vad som då kan vara problematiskt. Syftet var också att bidra med kunskaper om önskvärda handlingsmönster hos pedagoger vid förskolestarten. Studien genomfördes på internet där tio respondenter hittades på ett internetforum för föräldrar. Föräldrarnas inlägg insamlades och därtill genomfördes en e-postenkätundersökning som jag formulerat för denna studie. Några aspekter som visade sig vara viktiga för alla tillfrågade föräldrar var tillgången till information i förhand, möjligheter till inflytande över inskolningsarbetet, samt en fungerande kommunikation mellan pedagoger och föräldrar. I samtliga undersökta fall av problematiska inskolningar uppstod med eller mindre uttalade konflikter kring när och hur föräldern skulle lämna barnet och hur man skulle tolka barnets gråt.

  • 48.
    Ahmadi, Sivita
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Mallkoo, Shireen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Mångkulturell vägledning: En undersökning om mångkulturell vägledning på Komvux2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om mångkulturell vägledning på Komvux i Umeå. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur vägledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mångkulturell vägledning. Vi vill även undersöka vägledarnas arbetssätt i mångkulturell vägledning samt vad dessa vägledare anser om sina mångkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas.

    Undersökningen är byggt på den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig på intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvägledare på Viva vägledning samt tre utlandsfödda studenter på Komvux.

    Vi har utgått ifrån de teorier som vi har lärt oss under utbildningens gång. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberättelser, mångkulturell vägledning, kreativa arbetssätt samt studie- och yrkesval.

    I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvägledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mångkulturell vägledning definieras som ett förhållningssätt. Med menas det hur människor förhåller sig till varandra i ett vägledningssamtal där specifika och kreativa arbetssätt utövas för att kunna underlätta informationsutdelningen. I studiens analys och diskussion kom det fram att vägledarna behöver utveckla sina mångkulturella kompetenser för att kunna öka förståelse av utlandsfödda studenters etniska bakgrund.

  • 49.
    Ahne, Gustaf
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Andersson, Adam
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    EN UTMANING SOM BERÖR ALLA.: n studie om kompetensförsörjning i en inlandsort.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle blir det allt tuffare för glesbebyggda inlandskommuner att kunna attrahera och rekrytera personal för samhällsviktiga tjänster. Dessa kommuner måste lägga ner mer resurser på att ha en väl grundad kompetensförsörjningsplan. Genom arbetet med kompetensförsörjning kan kommunerna ge en tydligare bild kring möjligheterna för de som arbetar inom kommunerna. Men vad behöver dessa glesbebyggda inlandskommuner göra för att kunna attrahera människor till kommunen? Och vad kan ett samarbete mellan kommun och näringsliv bidra till gällande kompetensförsörjning?Det huvudsakliga syftet med den här studien är att kunna ge ett underlag för kompetensförsörjning för glesbebyggda inlandskommuner. Den här studien har genomförts i Malå kommun med kommunen och näringslivet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med chefer från både kommun och näringsliv.Studien har visat att marknadsföringen av både Malå kommun och näringslivet som arbetsgivare kan förbättras. Vidare behöver samarbetet mellan kommunen och näringslivet behöver fungera väl för att få en förståelse mellan partnerna. Detta för att tillsammans arbeta ut vad som är bra för Malå kommun.

  • 50.
    Ahnqvist, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Brännström, Emma
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    ”Torktumlarhuvuden” och ”teflonhjärnor”.: En fallstudie om det specialpedagogiska arbetet kring ADHD och dyslexi på tre gymnasieskolor i norra Sverige.2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This case study examines how upper secondary schools in a municipality in the northern parts of Sweden structure their special pedagogy with students who have ADHD and dyslexia, students’ and parents’ experiences of this, and what regulates the schools management in this particular aspect. The results show that all the schools have special pedagogues and other support staff employed, though in varied extent. Furthermore, the resources are distributed differently from school to school. The focus, however, is always around communication between the concerned parties. Unfortunately, their good efforts to reach all students have not been successful. Not every special needs student have received the support they are entitled to. Students, as well as parents, have pointed out the shortages that they have experienced in communication, support and information about what rights they have, both as special needs students and as just students in a Swedish upper secondary school. Many of our informants have pointed out the teachers’ ignorance as one reason for the disappointment regarding the support from the schools.

1234567 1 - 50 of 6318
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf