umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adenling, Elinor
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Olsson, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Erfarenheter av portfoliometodiken inom nätutbildning: Kritiska reflektioner och ”halleluja moments”2011Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, nr 2, s. 77-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet har nätutbildningen expanderat kraftigt under de senaste två och ett halvt åren, då institutionen började ge fristående helfartskurser i pedagogik via Internet. Vårterminen 2008 läste cirka 60 studenter och inför varje termin har sedan studenttillströmningen ökat, för att under våren 2010 uppgå till 240 studenter. Hösten 2008 infördes, med stöd av interna utvecklingsmedel, examinerande portfoliouppgifter på samtliga nätbaserade kurser med målsättningen att möta de utmaningar som både formen (nätundervisning) och den utökade och heterogena studentgruppen innebar. Syftet var att stärka studenternas förmåga att synliggöra sitt eget lärande, samt att minska anonymiteten mellan lärare och student. Uppgifterna var av självreflekterande karaktär där studenterna uppmanades att relatera det egna lärandet till kursinnehållet och att exempelvis identifiera framtida tillämpningsområden inom studier och arbetsliv. Studenterna fick under terminen individuell återkoppling av en och samma lärare. Intentionen med återkopplingen var bland annat att guida och uppmuntra studenterna till att inta ett personligt förhållningssätt till kursinnehållet. I artikeln argumenteras det för att portfoliometodik i flera avseenden kan sägas harmoniera väl med ett rådande synsätt på examination där ett sociokulturellt synsätt på lärande dominerar och livslångt lärande och självständighet framhålls som eftersträvansvärt. Detta medför att, det både utifrån ett student- och ett lärarperspektiv, kan kännas naturlig och relevant att använda portfolio som examinationsform inom nätutbildning. Samtidigt är det viktigt att problematisera och kritiskt reflektera över portfoliometodik som examinationsform och de förhållningssätt och ideal som skapas, vilket görs i artikeln med hjälp av en Foucaultinspirerad tolkningsram. I artikeln presenteras alltså både ett kritiskt perspektiv, men även de många ”halleluja moments” som arbetet med portfoliouppgifter inneburit för medverkande lärare och institutionen i stort. Erfarenheterna visar att arbetet med portfolio som examinationsform är dubbelbottnat: Å ena sidan kan det exempelvis bidra till en stärkt språklig kompetens och personlig utveckling hos studenterna. Å andra sidan kan portfoliometodik sägas leda till en ökad kontroll och självdisciplinering som sträcker sig bortom själva examinationstillfället.

  • 2.
    Eklöf, Jenny Katarina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Bokrecension: Why Students Resist Learning. A Practical Model for Understanding and Helping Students2018Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 8, nr 2, s. 69-71Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Eriksson, Sven B
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik.
    Mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet2013Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 1, s. 23-35Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Det pedagogiska ledarskapet inom högre utbildning fokuseras allt mer. Det understryksgenom att flera lärosäten föreskriver såväl att pedagogiska ledare ska finnas på olika nivåersom vilka övergripande uppgifter dessa ska ha. Denna artikel är ett resultat av en fallstudieav hur de tillägnade kunskaperna och färdigheterna från kursen Pedagogiskt ledarskap, enkurs för målgruppen studierektorer/pedagogiskt ansvariga eller motsvarande arrangerad avUniversitetspedagogiskt centrum, har bidragit till deltagarnas professionalisering av det pedagogiskaledarskapet ett år efter kursens slut. Fallstudien genomfördes genom gruppintervjuer.Respondenterna uttryckte att de fått ett stärkt självförtroende i rollen som pedagogiska ledaresamt att kursen bidrog till en professionalisering av rollen som pedagogiska ledare genomatt stärka identiteten, att skapa en början till en handlingsetik bestående av delvis deladevärderingar kring det pedagogiska ansvaret samt ge utbildning och träning i färdighetersom har sin grund i teoretisk kunskap. Kursen Pedagogiskt ledarskap ger därmed ett stöd i en process mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet.

  • 4.
    Larsson, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kulturgeografi.
    Planering, progression, profession: hur studenter blir planerare2017Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 7, nr 1, s. 85-97Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    De kunskaper som utvecklas med stöd i de nationella examensmålen för värderingsförmåga och förhållningssätt är de som ligger närmast den professionella identiteten. Denna kunskapskategori ges begränsat utrymme i de förväntade studieresultat som examineras inom samhällsplanerarprogrammet vid Umeå universitet. Trots detta får studenterna anställning som planerare, ofta kort efter att de tagit sin kandidatexamen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur kunskapsmässig progression underbyggs avseende värderingsförmåga och förhållningssätt i en planerarutbildning med kulturgeografi som huvudområde. I denna artikel redovisas en analys av samhällsplanerarprogrammet. De kurser i kulturgeografi som ingår i programmet analyseras utifrån förväntade studieresultat, läraktiviteter och examinationsformer i syfte att spåra den planerade progressionen. Särskild uppmärksamhet ägnas kunskapskategorin värderingsförmåga och förhållningssätt. Resultaten diskuteras utifrån en modell för att förstå vilka typer av kunskaper som används vid avvägningar och beslut i planeringsprofessionen. Analysen visar att samhällsplanerarprogrammets planerade progression följer principen att först ge studenterna breda ämneskunskaper, därefter utveckla metodfärdigheter och mot slutet utveckla mer komplexa och handlingsinriktade kunskaper. Den visar också att den planerade progressionen är begränsad i att underbygga normativa aspekter av studenternas värderingsförmåga och förhållningssätt.

  • 5.
    Lindström, Niclas
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    The Coddling of the American Mind: How Good Intentions and Bad Ideas Are Setting Up a Generation for Failure2019Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, nr 2, s. 25-28Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Malmberg, Anja
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Seminariestruktur för att hjälpa studenter att tänka om en etablerad praktik2014Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, nr 2, s. 141-145Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenteras en struktur för ett seminarium eller en seminarieserie, där målet är att studenten ska kunna tänka om och i förlängningen förändra den etablerade yrkespraktik som den utbildas för. Seminariestrukturen har tre steg som är lätta att variera efter innehåll och mål.

  • 7.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Ett examensarbete för både yrke och akademi: en utmaning för lärarutbildningen2014Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, nr 1, s. 19-34Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Lärarutbildningens examensarbete kan studeras utifrån två delvis olika förhållningssätt. Ett yrkesorienterat, med fokus på yrkeskunskap, och ett akademiskt orienterat, med fokus på vetenskaplig kunskap. Den akademiska orienteringen har en stark ställning inom lärarutbildningen, och en frågeställning är om detta försvårar möjligheten att genomföra yrkesorienterade examensarbeten. Syftet med denna studie är att studera yrkesorienterade examensarbeten inom lärarutbildningen och hur dessa förhåller sig till den akademiska orienteringens vetenskapliga krav. 84 yrkesorienterade examensarbeten omfattande 15 hp, från lärarutbildningen, granskades utifrån sex aspekter på vetenskaplig kvalitet. För två aspekter, problemformulering och metod, hade en liten del av arbetena brister. För två aspekter, genomförande och slutsatser samt forskningsanknytning, hade en stor del av arbetena brister. Inom aspekten genomförande och slutsatser hade bristerna tre olika karaktärer: bristfällig empirisk prövning, där produktinriktade arbeten dominerade; separata delar, där gestaltande arbeten dominerade; och ologiska delsyften, där enbart undervisningsförsök förekom. Avslutningsvis diskuteras hur examensarbetet kan utvecklas till att bli både yrkesorienterat och akademiskt orienterat.

  • 8.
    Råde, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Fågel, fisk eller mittemellan?: handledares uppfattningar om lärarutbildningens examensarbeten2016Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 6, nr 2, s. 139-155Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Kärnan för en akademisk professionsutbildning, som lärarutbildningen, är att den omfattaroch kan integrera både vetenskapliga och professionella mål, vilket även bör avspeglas i utbildningensexamensarbeten. Dock innebär denna integrering vissa svårigheter eftersom denkan skapa spänningar mellan det som kan benämnas traditionellt vetenskaplig bildningsidealoch ett mer nyttoinriktat professionsideal. Denna studie syftar till att belysa handledaresuppfattningar om dels vilka vetenskapliga och professionella mål examensarbetet bör uppnå,dels om möjligheter och svårigheter med integreringen av vetenskapliga och professionella målför examensarbeten inom lärarutbildningen. 24 intervjuer har genomförts med disputeradehandledare för examensarbeten inom ordinarie lärarutbildning. Resultatet visar å ena sidanatt examensarbetet ofta kännetecknas av att innefatta både vetenskapliga och professionellamål, att integreringen av målen ses som något positivt och att konkreta integreringsmöjligheterlyfts fram. Resultatet visar å andra sidan att vissa handledare värderar de vetenskapliga måleni högre grad, att integrering av målen ses med viss tveksamhet och att det finns konkretasvårigheter för integrering av de två målområdena.

1 - 8 of 8
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf